Det finns en lång tradition av timrade hus i Dalarna. Husen som är uppbyggda av rejäla sammanfogade trästockar och som fått en vackert grånande patina efter att ha stått på samma plats i årtionden – ja, ibland till och med århundraden. Timmerhusens historia i Dalarna sträcker sig så långt tillbaka som medeltiden. Här kan du läsa mer om timmerhusen, om ladriket utanför Rättvik och om Zorns samling av timmerhus.
Timrade hus och stugor – enkla och genialiska
I Dalarna finns omkring 120 daterade medeltida timmerhus – med andra ord en riktig kulturhistorisk skatt.
”Att bygga hus genom att foga samman liggande timmerstockar med knutar är en genialiskt enkel och hållbar konstruktion. Dessutom går den att plocka ner och flytta! Byggnadstekniken har i våra trakter en mer än tusenårig historia och har överlevt genom sin funktionalitet, variationsmöjlighet, hållbarhet och säregna estetik.”
Så inleder länsantikvarie Fredrik Sandberg programboken för utställningen ”Timmerhus och byggnadsvård” som i perioder turnerat runt i Dalarna och bland annat visats i Gagnef, Mora, Orsa, Älvdalen, Rättvik och Leksand.
Ladriket och en av Sveriges äldsta bevarade timmerbyggnader
I byn Övre Gärdsjö utanför Rättvik finns området som kallas Ladriket. Här väntar ett välbevarat kulturlandskap, med bland annat en av landets äldsta bevarade timmerbyggnader – en ängslada från 1293–94 som kallas för ”Blånnesladu”. Gärdsjöbygden med sitt ladrike innefattar fler än 300 lador som tillkommit under en 700-årig timmerhustradition. Det finns många vandringsstigar med informationsskyltar i området. Det är bara att välja en lagom lång tur och ta in de fascinerande byggnaderna, natur- och kulturmiljöerna.
– Jag tror att många som bor i det här kulturarvsområdet är hemmablinda, för nästan vart man än vänder sig så ser man någon form av timmerbyggnad. Gamla timmerhus finns ju även i Ryssland, Tyskland, Finland och Norge, men här finns så många medeltida timmerhus som fortfarande står kvar runt om i byarna – och det är världsunikt. I Ovansiljan finns det faktiskt fler medeltida timmerhus än i hela Norge och Mora har den högsta koncentrationen av medeltida timmerhus. Det äldsta är ett eldhus från år 1237 som står på Zorns gammelgård, det är svindlande, tycker Anneli Larsson som är kulturarvssekreterare på Mora kommun och tipsar den som vill uppleva just Moras timmerhuskultur att besöka Zorns gammelgård och Lärkastugan på Sollerön.
Lärkastugan på Sollerön
Fotografen, folklivsforskaren och kulturvårdaren Karl Lärkas (1892–1981) stuga på Sollerön är ett fint exempel på en timrad enkelstuga, även om den inte är så gammal. Mora kommuns kulturarvsekreterare Anneli Larsson berättar:
– Paret Karl och Svea Lärka lät bygga ett fäbodställe vid de vikingatida gravfälten. Dit flyttade de ett härbre från 1600-talet som de bodde i medan timmermän från Siljansnäs timrade upp boningsstugan, en enkelstuga med farstu, kammare och storstuga. Den stugformen är vanligt förekommande i Moratrakten så ibland kallas den för Morastuga.
Även om själva Lärkastugan inte är öppen för besök är gården ett populärt utflyktsmål.
– Den ligger så fint vid en natur- och kulturstig som löper mellan gammelgården och Agnmyren.
Zorns gammelgård och hans samling av timmerhus
En fin samling av hus från flera Morabyar och olika århundraden, ända från år 1237, finns på Zorns gammelgård en kort promenad från centrala Mora.
– Om Anders Zorn inte hade köpt in husen hade de varit kaffeved för länge sedan. Under 1940-talet var det bränslebrist i städerna och många timmerhus plockades ned och såldes till Stockholm. Det gick fulla tåg med ved härifrån, så vi får vara glada för de som står kvar i dag, berättar kulturarvssekreteraren Anneli Larsson.
Bland de många byggnaderna finns en stuga som kallas för Östnorsstugan.
– Det är en någorlunda intakt urmakarverkstad som kan ses som östnoringarnas första frö till Moras industrier. Det började med urmakeri och i dag tillverkar man vattenkranar. Om man vill uppleva gammelgården rekommenderar jag historieäventyret Tidsresan som riktar sig till alla åldrar.
Zorns gammelgård är uppbyggd som en kringbyggd gård. I Ovansiljan var det även vanligt att gårdarna byggdes i form av längor.
– I Bonäs går det att se hur olika hustyper, som stuga, lada och fjås, byggts ihop på rad. Det är helt enastående att det finns sådana gårdar som klarat sig undan bränder och överlevt åtta hundra år
