Välkommen till Gagnef

Dala-Floda Kyrka Gagnef

Boende
Boende
Evenemang
Evenemang
Aktiviteter
Aktiviteter

Vad vill du göra?

Gagnef


I Gagnef slingrar sig älvarna sig genom och förbi det gamla kulturlandskapet som består av åkrar, skogar, fäbodar, faluröda byklasar och orter som Björbo, Dala-Floda, Mockfjärd, Gagnef, Djurås, Djurmo, Bäsna och Sifferbo.


Flera av de mindre byarna är klassade som kulturmässigt intressanta och bjuder på stora skönhetsupplevelser. I Djurås flyter den forsande Västerdalälven och den lugna Österdalälven samman i den mäktiga Dalälven.

Gagnef är en oas för avkoppling och återhämtning. Här finns sjöar för bad och fiske, mysiga caféer och ett rikt kulturliv. Missa inte komidsommarfesten i Dala-Floda - som firas för 113:e gången 2016 - festivalen Skankaloss, och Björborevyn efter nyår.

Gagnef är också platsen för äventyr och utmaningar. Att kasta sig utför Västerdalälvens otämjda forsar är en hisnade upplevelse utöver det vanliga. Här finns djupa skogar för strapatsfyllda vandringar eller bekväma dagsutflykter.

Dala-Floda Värdshus är omnämnt i både White Guide och Sveriges Bästa Bord. Köket är KRAV-märkt och serverar "här-odlade"  grönsaker och kött. Wålstedts lantbruk erbjuder gårdsbutik, kultur, konst, servering - ibland också en cirkusskola. Bäsna trädgård är mer än en handelsträdgård; här finns spännande miljöer och ett gulligt sommarcafé som serverar en populär pelargonkaka.

Boende i Gagnef

Sevärdheter i Gagnef

Evenemang i Gagnef

Artiklar & Inspiration

”Kunskapen hos de gamla, coola damerna i Dala-Floda inspirerar mig”

”Kunskapen hos de gamla, coola damerna i Dala-Floda inspirerar mig”

Skogens sus och trädens tystnad är både hem och inspirationskälla för stadsarkitekten och handarbetaren Pernilla Wåhlin Norén. ”Jag tror man har ett landskap i kroppen. Eftersom jag är uppvuxen i Dalarna känner jag mig hemma med skogens rumsligheter, som dungar och gläntor”. På familjens gård i Dala-Floda får hon förutom lugn, också idéer och drivkraft till sina projekt. – Här blir jag inspirerad, speciellt av de gamla, coola damerna i hantverksföreningen som har sån stor kunskap om hemslöjd och ser själen i materialen, berättar Pernilla. Pernilla växte upp i Borlänge och hade hantverket och hemslöjden i generna. Med en mormor som ständigt stickade och en farmor som jobbade som sömmerska på hattfabriken CTH i Borlänge, har hon levt nära handarbetande kvinnor. Därför är det inte konstigt att Pernilla själv började sticka när hon som sjuåring fick ett startkit i julklapp. – Jag har alltid en tvåändsstickning i gång, men gör annat också.Ibland är det för att barnen behöver tröjor, andra gånger för att jag vill lära mig gamla tekniker som dalknyppling. Modernt sätt att föra traditioner vidare För många är Pernilla känd som en ambassadör för hantverk och byggnadskultur i Dalarna. Hon går kurser för att lära av den äldre generationen och sprider sin kunskap vidare genom bland annat sociala medier. På Instagram delar hon med sig av detaljrika, stickade skapelser och vackra naturbilder och på Youtube lägger hon upp filmklipp om olika hantverkstekniker. Är det ett sätt att bevara kulturen och föra Dalarnas hantverkstraditioner vidare? – Ja, jag vill att andra ska lära sig och att det inte ska finnas några hinder för det. När man arbetar med händerna är det som att tänka med hela kroppen. Genom det formar vi världen och lär känna materialens olika egenskaper. Längtan hem blev ett gårdsköp För tio år sedan köpte Pernilla och hennes man gården i Dala-Floda, för att ha ett ben i Dalarna medan de fortfarande bodde i Stockholm. När skogslängtan till slut blev för stor, flyttade de till ett hus i Borlänge och restaurerar nu sakta den gamla gården enligt traditionella metoder. Idag arbetar Pernilla arbetar som stadsarkitekt i Borlänge kommun och menar att platsens betydelse och känslan i materialen är viktigt i all form av arkitektur. Hon berättar hur hon ser arkitekturens roll i samhället: – Den ska se till den långsiktiga hållbarheten och även se till samhällets behov. Det går dock väldigt fort i byggbranschen idag och då behövs någon som säkerställer kvaliteten. En bostad ska inte vara en marknadsvara, utan ett hem. Hon nämner de slitstarka, handtimrade dalagårdarna som goda exempel på gamla tekniker – en kunskap som hon hoppas vi tar vara på i framtida husbyggen. – Jag hoppas att byggnader ännu mer kommer knyta an till Dalarnas trätradition. Det är viktigt att utgå från råvaran på platsen och bygga av den. Det blir både bygget och livet hållbart och ekologiskt. När Pernilla spår sin egen framtid är det självklart nya hantverk hon ser, men också andra handarbeten och ett nytt byggprojekt. – Jag vill jobba ännu mer med träbyggnation, både byggnadstradition och utvecklingsprojekt. Sen hoppas jag också få mer tid till skrivande, avslutar Pernilla. Om Pernilla Wåhlin Norén Bor: I hus i Borlänge och på gård i Dala-Floda. Gör: Jobbar som stadsarkitekt på Borlänge kommun, sitter i styrelsen för Svensk Form Dalarna, bloggar för tidningen Hemslöjd och skriver (har debuterat med boken Sorgens Princip). Pernillas 5 guldkorn i Dalarna: Norrboda gammelstad i Rättvik: "Det är ett vackert exempel på Dalarnas byggnadstraditioner. En fantastisk miljö med rätvinkliga dalagårdar i ett organiskt vägnät." Dala Floda: "Wålsteds gård, lantbruk och spinneri och värdshuset är fina exempel." Galleri Svarta Gran i Borlänge: "Ett litet galleri i Borlänge som bland annat delar ut utmärkelsen Årets Granskott." Kraftstationerna vid Dalälven: "Forshuvudforsen och Bullerforsen har vacker arkitektur." Evenemanget Formveckan som Svensk Form Dalarna ordnar: "Vi vill samla och visa upp den kreativitet som finns i Dalarna."

Ekologisk mat lockar på Dala-Floda Värdshus

Ekologisk mat lockar på Dala-Floda Värdshus

När Per och Evalotta Ersson tog över Dala-Floda Värdshus för tio år sedan såg gästerna den ekologiska inriktningen som en trevlig överraskning. Idag söker besökarna sig hit för att få en genuin, ekologisk matupplevelse i den gemytliga värdshusmiljön. Katten Sipps tittar slött upp från trappan när de första middagsgästerna kommer släntrande över grusgången mot Dala-Floda Värdshus. En sådan här varm sommarkväll när kvällen är ljus, humlorna surrar och dofter av timjan sprider sig över den lummiga trädgården är värdshuset med sin kringbyggda gård ett riktigt paradis.   Det är tydligt att på Dala-Floda Värdshus, i den idylliska byn Syrholn, vårdas allt med stor kärlek och mycket omsorg. Trädgården, husen, odlingarna och katterna – allt har en hälsosam lyster. I dryga tio år har Per och Evalotta Ersson utvecklat Dala Floda Värdshus och idag kan de erbjuda en unik upplevelse där omtanke för gäst och miljö står i absolut fokus.  – Vår ekologiska profil är viktig och vi vill ha genomgående hög kvalitet. Samtidigt är det inget lyxigt ställe, vi vill förmedla det enkla och är inte så anspråksfulla. Det ska vara skönt, lugnt och harmoniskt här, inte märkvärdigt, säger Per som är kock och basar i köket där maten lagas på 100 % ekologiska råvaror och förädlade produkter.   Kvällens meny om tre rätter inleds med en fylld tuttul, ett mjukt tunnbröd. Till varmrätt serveras lamm från Wålstedts i Dala Floda med ljummen grönsaks- och potatissallad. Det hela avslutas med blåbärsglass gjord på bär från de omgivande skogarna. Smakerna är rena, inget har hastats fram utan allt har lagats från grunden i köket av Per. Omsorgen om råvarorna speglas också i dryckesutbudet där såväl lokalt hantverksöl som viner framställda enligt biodynamiska principer finns med.  Redan när Per och Evalotta tog över värdshuset hade det en miljöprofil som de tidigare ägarna, paret Aarts, byggt upp. Dala-Floda Värdshus var en av de första ekologiskt certifierade restaurangerna i Sverige och redan 2012, efter det att Per och Evalotta tagit över, nådde de den strängaste nivån inom KRAV för restauranger.   För Per och Evalotta, som alltid källsorterat, komposterat och dragit runt sina barn i cykelkärra i stället för att använda bil, kändes det självklart att bygga vidare på det ekologiska konceptet.  – Intresset kommer från en grundläggande tro att vi måste sätta så litet avtryck som möjligt efter oss i naturen och det måste ju vara bättre att inte använda gifter i odling och produktion, berättar Per.  För Evalotta är den ekologiska inriktningen lika viktig.  – Vi är väldigt glada och nöjda att vi kan driva och genomföra allt vi gör till 100 procent ekologiskt. Om vi inte kunde arbeta så skulle vi inte göra det här över huvud taget, förklarar hon.  De är självförsörjande på örter, sallatsblad och blommor och odlar också en del bönor och kål. Om sommaren åker de två, tre gånger i veckan till närbelägna Wålstedts gård för att köpa ekologiska grönsaker och ibland lamm. En del grönt köper de också in från Grönsakshallen Sorunda, som har en ökande andel ekologiskt i sitt sortiment. Idag är det sällan något problem att få tag i ekologiska råvaror och andra produkter till köket men för bara fem, sex år sedan var det svårare, för att inte tala om för tio år sedan.  – Det är som natt och dag! Fler odlare ställer om i takt med att efterfrågan på ekologiskt ökar och de som arbetar med förädlade produkter blir också allt fler. Som Lantbackens gårdsmejeri i Lima, Maria Leksell på Stora Lunån, Mjelga öl och Dalabryggeri som alla gör ekologiska ostar och öl. Dem köper vi in ifrån, berättar Per.  Han fortsätter med att förklarar att lokalt producerat är en rejäl bonus, men att det viktigaste för Dala-Floda Värdshus alltid är det ekologiska. Och äntligen börjar omvärlden också uppskatta och söka det ekologiska alternativet.   – Idag kommer gästerna tack vare vår profilering. För tio år sedan var det inte många som var speciellt intresserade men nu ser vi en trendförändring där fler söker sig just hit för att uppleva vår ekologiska inriktning.