Välkommen till Leksand

Leksand

Boende
Boende
Evenemang
Evenemang
Aktiviteter
Aktiviteter

Vad vill du göra?

Leksand


Orten som lockar med hantverk, stort midsommarfirande och ishockey.


Leksand är synonym med sina 94 byar i dalaromantisk stil och kulturgårdar med stort historiskt värde. Här finns flera familjefavoriter som Leksand Sommarland och den årliga Medeltidsmarknaden. Vintertid hägrar skidåkning i Granberget och ett besök av Tegera Arena, för att heja fram hemmalaget Leksands IF i ishockey. Andra givna besöksmål är Clas Ohlson, originalbutiken, samt fabriksbutiken för Leksands knäckebröd.

Boende i Leksand

Erbjudanden i Leksand

Mat & dryck i Leksand

Sevärdheter i Leksand

Evenemang i Leksand

Shopping i Leksand

Artiklar & Inspiration

”När majstången är rest spelas mer exotiska låtar”

”När majstången är rest spelas mer exotiska låtar”

För Per Gudmundson är traditionen ett ordförråd han använder för att skapa musik. Just den förmågan har gett honom en Grammis för Årets folkmusik. Han ser det som sitt uppdrag att visa både bredare och djupare sidor av folkmusiken, som de som hörs när midsommarstången är rest och spelmännen går hem till sig. Sveriges finaste musikpris har landat i Dalarna, hemma hos spelmannen Per Gudmundson från Leksand. Tillsammans med musikerkollegan Bengan Janson fick de en Grammis för Årets folkmusik, för albumet Hjeltamôs. – Det känns väldigt kul och stort, det är ju ett av de finaste priser man kan få i musiksverige. Bengan och jag har längtat länge efter att göra den här plattan och samtidigt få hedra en fin gammal spelkompis till oss, Björn Ståbi.  Han beskriver musiken de spelar som traditionell. En del av genren som inte alltid får medialt utrymme. – Ofta är det den tydligt nyskapande och gränsöverskridande musiken i genren som lyfts fram, så jag är glad över att det vi representerar uppmärksammas. Tradition ses ofta som stillastående, men förutsättningen för en levande tradition är att den hela tiden går vidare. Det är ofrånkomligt! Vi kan inte undgå att präglas av den musik vi har runt oss när vi växer upp. För min del handlade det förutom folkmusiken om allt från Gullan Bornemarks barnvisor och Vivaldi till Kinks, Beatles, Simon & Garfunkel. Det vore underligt om inte ett och annat av detta även smyger sig in i låtspelet. Per Gudmundsson inspireras av alltifrån Gullan Bornemark och Vivaldi till Kinks och Beatles. Foto: Viktor Gårdsäter Han har spelat fiol sen han var 7 år. När han som ung besökte och lärde sig av olika Rättviksspelmän handlade det inte bara om själva musiken, lika mycket handlade om förhållningssättet till den, människorna och miljöerna. – Dalarna har en stark tradition och en låtskatt som delas av många utövare. Det märks när jag möter andra, att vi ofta har precis samma uppfattning om hur en låt ska spelas. Sedan är folkmusiken en stark del av Dalarnas identitet, folkmusiken spelar roll i människors liv. Den används än i dag, inte minst här i Siljansbygden, på bröllop, kalas och begravningar. Per upplever att folkmusiken i dag mår bra, antalet utövare är fler än någonsin. Däremot är det svårt att livnära sig på att spela folkmusik. Scenerna är få, vilket kräver att utövarna arbetar mer brett genremässigt och turnerar utomlands. Som verksamhetsledare på Folkmusikens Hus i Rättvik är en stor del av Pers uppdrag att stärka folkmusikens plats i dagens musiksverige. Att visa hur levande och samtida den är – och att den är mer mångfacetterad än vad en första anblick kanske visar. – Vad folk inte vet är att när majstången är rest går spelmännen hem till sig och spelar låtar som låter helt annorlunda. Exotiskt, skulle en del tycka. Folkmusiken har så många ansikten. Det glada spelas på resningen och är det besökaren ser, som Gärdebylåten, andra glada gånglåtar och polskor. Inget är finare än det andra, men jag önskar att midsommarpubliken även fick se den andra sidan. Se bredden och djupet. Under sitt eget långa spelmansliv har Per fördjupat och utvecklat sitt spelande. Lager läggs till lager i takt med att han upptäcker nya nyanser, människor och musik. – Ens spel förändras över tid, det är en spännande resa man gör. Det är viktigt att förstå att traditionen är ett ordförråd och en källa, inte ett stängsel. Jag använder orden till att skapa egen musik. Drivkraften för mig är att använda det jag lärt mig så fint jag kan och på så sätt nå andra människor med musiken.

Siljansnäs Biking Dalarna

Siljansnäs: Stigcykling i det ursprungliga och orörda Dalarna

Siljansnäs är det senaste tillskottet inom cykelnätverket Biking Dalarna. Här väntar MTB-cykling i terräng, med leder som går på fin och oftast lättcyklad äldre motionsstig och skogsväg. Terrängen är familjevänlig, med både enkla och medelsvåra slingor som lämpar sig väl för cykling i alla åldrar. Christer Alm, projektledare för cyklingen i Siljansnäs, berättar mer. Vad är utmärkande för cyklingen i Siljansnäs? – Den stora turistströmmen genom Dalarna går på riksväg 70 på den östra sidan av Siljan. Här på den västra sidan finns det ursprungliga Dalarna kvar med landsvägen vackert slingrande genom byarna. Här finns också det stora, orörda vildmarksriket direkt inpå knutarna i Siljansnäs. De cykelslingor vi nu öppnar går helt och hållet på ursprungliga stigar och skogskörvägar, där hästar för bara ett halvsekel sedan drog hölassen från slåtterängarna uppe på skogen. Vad mer finns att göra här, förutom att cykla? – Siljansnäs en bygd där entreprenörskraft och företagaranda bjuder besökare på både upplevelser och service. Både när det gäller rekreationsmöjligheter som vandring, cykling och skidåkning, men också när det gäller musik, kultur, traditioner, hantverk och boende. Som cykeldestination är vi ett väldigt bra alternativ för den aktiva barnfamiljen. Vill man inte cykla alla dagar så finns både Leksand Sommarland, Sagolandet Tomteland i Gesunda och Orsa Rovdjurspark inom bekvämt bilavstånd. Vad är det bästa med cyklingen i Siljansnäs? – Framför allt tre saker. För det första att vildmarken finns runt hörnet. Bor du i byn, på hotellet eller i stugbyn så är du bara några minuter från cykelslingorna i vår vackra terräng. För det andra att det enbart är ”naturliga” stigar och skogsvägar över stock och sten, inga preparerade eller nybyggda cykelslingor. Till sist att du har tillgång till professionell cykelservice och cykeluthyrning i byn. Läs mer, hitta destinationer och leder: Biking Dalarna – Sveriges största cykelparadis

Loppisproffset Isabelle McAllister

Loppisproffset Isabelle McAllister guidar till fynden

Isabelle McAllister är inredaren, designern och programledaren som gärna spenderar sommaren i familjens hus i Leksand. Dessutom är hon en återbrukare av rang, där loppisletandet nästan blir en tävling, men där det mest spännande är mötena och människornas historier. Här delar hon med sig av sina bästa tips för loppis och second hand. Hur tar jag mig an en loppis? – Gå tidigt på morgonen, mest chans för fynd. Ha med cash även om de flesta numera tar Swish. Snacka med folk – det är nästan roligast. De oväntade mötena. Historierna och historiken. Att lära sig om prylar man knappt visste fanns. Vilken typ av grejer kan jag förvänta mig att hitta? – Man kan verkligen hitta allt. Det är det som också gör det roligt. Att det nästan blir som en tävling. Kommer jag hitta den där grejen före alla andra? Tänk om det finns ett fynd just precis här! Att handla second hand är inte konstigare än att handla något annat, förutom att det är bättre för miljön. Allt vi behöver finns redan, allt vi behöver kanske någon annat redan har tröttnat på. Hur gör du när du tar dig an en loppis – några strategier? – Som med all shopping så gäller det väl att först ställa sig frågan varför man vill shoppa? Behöver jag verkligen den här prylen eller grejen? Skillnaden mellan behov och önskan? Det gäller ännu mer i second hand-shopping eftersom allt kan finnas och det lätt kan kännas lite rörigt. Men man kan spana in en tidsepok eller en viss pryl för ett speciellt ändamål. Då blir det enklare. Vilken är din relation till loppis och second hand? – Älskar det! Som sagt jag har det lite som en ursäkt för att träffa folk. Men sen är det den enda shoppingen vi bör göra i en värld där allt redan finns. Plus att många gamla saker var bättre producerade och håller längre. Ditt eget bästa loppisfynd? – Kanske en gammal gymnastikplint som numera är en sittbänk. Men skulle uppskatta att 85–90 procent i mitt hem är secondhand, så det är svårt att välja en favorit. Följ Isabelle på Instagram: @isabellemcallister Läs mer: Din loppisguide i Dalarna

Leksand sommarland

Barnens favorit Leksand Sommarland

Intill Siljan breder Leksand Sommarland ut sig, med attraktioner och upplevelser för alla åldrar. Hit väljer många familjer att återvända år efter år. Upplev pirret i vattenrutschbanor, Jump Park och en hisnande åktur längs Zipline-banan. Utöver vattenland, actionaktiviteter och karuseller kan du också bland annat prova lyckan med guldvaskning. Älskad klassiker – nu också för de mindre barnen En nyhet 2019 är den klassiska attraktionen radiobilar, med ett upplägg som gör upplevelsen både roligare och tryggare för hela familjen. På Leksand Sommarland får även de mindre barnen (mellan 100 och 129 cm) möjlighet att köra radiobil. – Banan är utformad för mindre kötid och mer åktid. I och med att den är indelad i ett större utrymme för maxibilar och ett mindre för minibilar blir också kön delad i två, förklarar Mats Nobelius, VD för Leksand Sommarland. Varva äventyr med mys på boende intill Eftersom det finns mycket att uppleva i äventyrsparken är en eller flera heldagar i kombination med övernattning i Leksand ett alternativ för en gjuten familjesemester. På intilliggande Leksand Strand kan ni bo på camping eller i stuga, koppla av och njuta. Här finns olika typer av stugor att välja mellan och campingplatser med utsikt över Siljan. Fler sommaraktiviteter & utflyktsmål i Leksand Vid sidan om Sommarland erbjuder Leksand dessutom en rad utflyktsmål som skateparken, utomhustennisbanor, och kulturhistoriska Hildasholm med guidade turer och barnteater. Det är inte heller långt till Dalhalla; den storslagna utomhusscenen som gästas av världsartister i oförglömliga konsertupplevelser. Hit är det enkelt att ta sig med direktbuss från Leksand. Den natursköna Siljansbygden kan ni ta in från cykelsadeln eller till fots längs någon av alla tillgängliga leder och stråk. Säsongspremiär på midsommardagen Kommer du till Leksand vid midsommar får du inte bara uppleva en traditionell dalamidsommar utan en stor folkfest. Som körsbäret på toppen öppnar Leksand Sommarland för säsongen på midsommardagen. Läs mer om Leksand Sommarland

Gustaf Ankarcrona, hemslöjden och livet i Leksand

Gustaf Ankarcrona, hemslöjden och livet i Leksand

"Jag vill att produkterna ska bära hantverkskunskapen vidare". Det säger Linn Sund, som är formgivare och äger och driver butiken Crona Craft i Leksand. Både namnet och drivkraften har hon delvis hämtat från Gustaf ”Crona” Ankarcrona. 2019 firas 150-årsjubileet av hans födelse. – Vi som bor här kan ju bli hemmablinda ibland, men Gustaf Ankarcrona såg Dalarna med nya ögon. När jag själv har varit borta och kommer hem till Leksand slår det mig hur otroligt vackert det är här. Det var nog det som han också såg och förstod, säger Linn Sund. Tidigare drev hon Leksands Hemslöjd, där hon bland dräktdetaljer, textilhantverk och annat hantverk upptäckte Gustaf Ankarcrona ”på riktigt”. – Ankarcrona startade Leksands hemslöjdsbutik 1904 och jag var intresserad av butikens historia. Ju mer jag läste om honom, desto mer intressant tyckte jag han verkade. Jag blev allt mer inspirerad, men också mer ifrågasättande. Hur kom det sig att Gustaf Ankarcrona, en konstnär från Småland och utbildad vid de stora målarskolorna i Europa, hittade hem i Leksand och blev ”Crona” med leksingarna? Varför kände han en sådan kraftig dragning till Dalarna och kom att bli både hembygdsvårdare och hemslöjdskämpe? – Han sägs ha träffat på folkdräktsklädda kullor och masar från Leksand vid en hemslöjdsutställning i Gävle år 1901 och tyckte säkert det var väldigt exotiskt och fint, tror Linn. I Leksand var dräktkulturen fortfarande stark, jämfört med i andra byar. Det fascinerade Ankarcrona och efter besök i Dalarna hade folkkulturen fängslat honom så starkt att han bestämde sig för att bo kvar. Han kom att arbeta för det lokala hantverket och den traditionella hemslöjden och blev en fanbärare för Dalarnas kulturarv. – Det finns historier om Ankarcrona och hans traditionella syn på bland annat klädedräkter. Det sägs att leksingarna var rädda att möta honom på gatan om de var ”slimsklädda”, alltså hade blandat folkdräkten med mer moderna kläder. Fick Ankarcrona syn på dem då, skällde han ut dem! Han var med andra ord väldigt engagerad och mån om att traditionerna skulle bevaras, berättar Linn. Precis som Ankarcrona värnade om historier och traditioner och vävde in dem i dalfolkets kulturarv, gör Linn också det – fast hundra år senare och med blicken mot framtiden. – Han var väldigt mån om att vi inte skulle förlora vårt kulturarv och mönsterskatter – men samtidigt lika mån om att ta in det i nutida produkter. På samma sätt arbetar Linn med Crona Craft: – Det jag drivs mest av är att ta fram nya produkter med inspiration av våra traditioner i Dalarna. Jag tror att Ankarcrona också inspirerades av det och därför är hans synsätt en viktig del i mitt företagande. På Crona Craft finns produkter med inspiration från mönster, färger och tekniker av äldre produkter från Dalarna eller har inspiration härifrån. Kvaliteten är en viktig del, likaså vem företagaren är och står för, förklarar Linn. 2019 firas 150-årsjubileet av Gustaf Ankarcronas födelse och det kommer att uppmärksammas på flera sätt. – Vi är flera aktörer som tillsammans kommer sätta Ankarcrona på kartan i år. Crona Craft ska bland annat ta fram en filt med nytt mönster med inspiration från Ankarcrona. – Jag ser att vi tar mycket kunskap om hantverk för givet. Istället för att förmedla den från mun till mun, vill jag att produkterna ska bära den kunskapen. Jag vill göra avstamp i historien för att bygga framtiden – och fortsätta där han slutade. Fakta om Gustaf Ankarcrona • Gustaf Ankarcrona föddes år 1869 i Huskvarna och dog 64 år senare i Leksand. • Han var utbildad konstnär och målade i Tyskland och Norge, men fann mest inspiration i Dalarna. • 2019 firas 150-årsjubileet av hans födelse. • Gustaf Ankarcrona har designat den kända ljusstaken Tuppstaken, tillverkad av Käck & Hedbys i Leksand, och även formulerat Vasaloppets valspråk ”I fäders spår för framtids segrar”. • Förutom konst och hantverk var han även intresserad av byggnadsvård och var en förespråkare av gammelgårdar i bygderna. Därför byggde han upp Holen i Tällberg till ett allmogemuseum, som idag är ett vackert besöksmål med vidunderlig utsikt över Siljan.

Jögge Sundqvist Täljfest

Täljfest på Sätergläntan

Slöjd och hantverk gör något med oss människor. Det är ett sätt att återta kontroll över vårt mikrokosmos och få bättre självförtroende. När Sätergläntan bjuder in till Täljfest finns alla möjligheter för både nybörjare och proffs att samlas för att inspireras, umgås och lära av varandra. Allt med skapandet i fokus. Täljfest är en internationell festival för träentusiaster. Evenemanget anordnas på hemslöjdsrörelsens eget utbildningscentrum Sätergläntan utanför Insjön 9–11 augusti och samlar instruktörer, slöjdare och hantverkare från hela världen. Under ett par intensiva dagar får besökarna både lära och inspireras. – Det är en fantastisk happening för täljande och i trä. Det blir workshops med olika teman, man kan göra en slev, man kan göra rockhuvuden. På kvällarna blir det after carve, när vi sitter framför brasan och täljer, har det mysigt och prata, berättar Jögge Sundqvist. Han kan sägas vara något av Sveriges mesta slöjdguru med sina över 40 år långa bakgrund inom framför allt trähantverk. Under sina många år med täljkniven i hand har han sett vad slöjdandet gör med oss människor. – Slöjden återtar någon slags kontroll över mikrokosmos. Det går inte att komma ifrån att det är magi i det. Ju mer industrialiserade vi blir, ju längre bort vi kommer från tillverkningsprocesserna och desto viktigare blir det att vara med och skapa själv och ha kontroll över den processen. Jag kallar det för slow carving, det går liksom inte att skynda på. Man måste vara närvarande, landa i någon slags härvaro. Det tror jag många upptäcker i slöjden och gillar. Man släpper allt den andra. Släpper mobilen, stressen och hetsen och hittar ett lugn i det praktiska görandet. Foto: Erik Nordblad Såväl nybörjare som erfarna slöjdare är välkomna till Täljfest och det är just mixen av människor, med olika erfarenheter och kunskaper som till stor del formar dagarna. – Att nybörjare och proffs möts på en jämlik nivå är en viktig del inom slöjden tycker jag. Att alla får vara med. Det är ingen elitrörelse, utan det är högt i tak och vi är positiva till alla som vill hålla på och slöjda. I takt med ett ökat fokus på hållbarhet och ett ifrågasättande av konsumtionssamhället, ser Jögge Sundqvist också hur allt fler söker sig till hantverket och till slöjden. – Här finns en kärna av något genuint och äkta. Det är ett sätt att ta till vara på materialen, forma om dem och använda dem till praktiska föremål. Det är ju vad det är. Ordet slöjd kommer ju från ordet slög, som betyder praktisk, händig, kunnig. En slöjdare är någon som har förmåga att ta tillvara på de material som finns runt omkring en och göra något vettigt om det. Det är en kunskap som är lite underskattad idag. Slöjdandet tränar en att lösa enkla problem med enkla verktyg. Så man får känna ett självförtroende i att kunna hantera ett material. Ett besök på Täljfest kommer med största sannolikhet att stärka det självförtroendet ytterligare. – Framför allt kommer man bli inspirerad och lära sig fantastiskt mycket. Man träffar massa sköna människor, får hänga med dem och framför allt ha kul. En av de stora förtjänsterna är att man får möta likasinnade, höra spännande historier och bli inspirerad till att göra slöjd som kan utvecklas till något personligt, unikt och speciellt. Det är också den personliga utvecklingen, de oändliga och ständiga möjligheterna till nya upptäckter som Jögge Sundqvist ser som en av slöjdandets största lockelser. – Har man väl lärt sig grunderna är det en livslång resa i görandet som aldrig tar slut. Man blir aldrig fullärd, det är forever. Det tycker ju jag är det häftigaste. Trots att jag hållit på så länge, upptäcker jag fortfarande nytt, har kul och kan göra nya grejer. Täljfest anordnas på Sätergläntan, Insjön, 9-11 augusti 2019. Läs mer om Sätergläntan och deras kursutbud.

Jobs handtryck – En blommig mönsterhistoria

Jobs handtryck – En blommig mönsterhistoria

I en verkstad i byn Västanvik utanför Leksand ligger Jobs Handtryck. Här vid Siljans strand trycks den Jobska mönsterskatten varsamt för hand. Metoden är både ovanlig och tidskrävande. ”Det får ta tid, det är ju först då det blir riktigt bra”, vittnar Åsa Jobs. Att kika in bakom kulisserna på Jobs Handtryck i Västanvik, Leksand är att resa genom en mönstrad historia. En trappa upp ligger hjärtat av verksamheten – den ursprungliga verkstaden från 1944 där man varje år trycker uppemot 14 000 meter textil för hand. Det fläktar från fönstren som står öppna mot sommaren och några betande får.   – Hit vill vi gärna att folk kommer så att vi får visa hur mönstren växer fram när vi trycker färg för färg, varje kulör i sin egen schablon, säger Åsa Jobs som driver familjeföretaget tillsammans med maken Jesper.   Företaget startades 1944 av Jespers far Peer, och många av de tidiga mönstren ritades av hans systrar Gocken och Lisbet. Systrarnas mönster lever ännu kvar, liksom de som skapats av Jespers mor, Eva Jobs. Förutom metervara säljs mönstren på väskor, tofflor och brickor med mera.  Trollslända ritat av Gocken Jobs 1945 – Vi använder samma metod i dag som vid starten, berättar Åsa och drar med handen längs ena tryckbordet. Varje bord är 30 meter långt. Gamla färgstänk bildar tusentals prickar på bordskanterna. Med stor inlevelse beskriver Åsa proceduren som börjar med att Jesper blandar till färg efter konstnärens original. – Vi har två tryckare som jobbar i par med att, färg efter färg, trycka schabloner på det utrullade tyget. För det mesta använder vi möbeltyg i halvlinne, det är slitstarkt och hållbart. Mellan 300 och 900 meter trycks innan det är dags att byta mönster. Bara att ställa in tryckborden tar åtta timmar och är en petnoga uppgift. Åsa visar var schablonerna förvaras. Från golv till tak staplas hundratals namngivna ramar – likt pressade växter i ett herbarium. Åter i verkstaden berättar Åsa att bottenfärgen trycks sist av allt. Därefter hängs hela härligheten upp i taket på tork och bildar böljande vågor. När vi är på plats jobbar tryckarna med 60 meter ”Trollslända”, ett typiskt Jobsmönster som kräver 15 schabloner och en och en halv arbetsdag. – Men tryckningen får ta tid. Alla delmoment är viktiga och det är bara slutresultatet som räknas. Att komma med nya mönster för att tillmötesgå rådande trender är inte intressant. – Vi är inte i nyhetsbranschen, tvärtom. Ett nytt mönster tas fram ungefär vart femte år, däremellan återupplivar vi något av våra gamla mönster. Det finns olika sätt att följa sin tid och vårt sätt hör kanske till det lite ovanligare, avslutar Åsa.

Leksands folkdanslag – 100-åringen som dansar vidare

Leksands folkdanslag – 100-åringen som dansar vidare

I sann nationalromantisk anda satte ett par Tibblepojkar fart på folkdanslaget i Leksand när de återvände från Amerika år 1918. Under de senaste hundra åren har medlemmarna tagit otaliga danssteg, hållit liv i gamla traditioner och knutit vänskapsband världen över. Hej Anders Tull, du är dansledare och starkt engagerad i Leksands folkdanslag, berätta om ert jubileumsår! – Det har varit fantastiskt! Vi har bland annat haft en danskväll i Hjulbäcks bystuga tillsammans med Mora spelmanslag och bjudit in gästinstruktörer i bugg, linedance, squaredance och andra internationella danser till våra träningar. I våras hade vi premiär för en föreställning inspirerad av Anders Zorns resa till Andalusien – den innehöll både flamencodans och folkdans från Dalarna. Sedan blev vår jubileumsfest verkligen en kväll i minnenas tecken, då vår jubileumsfilm med minnesbilder och filmklipp från hundra år premiärvisades. Så mycket vi har upplevt tillsammans! Vi har dansat på festivaler i många länder, på Himlaspelets scen och på Melodifestivalens.  Hur har intresset för folkdans sett ut under dessa hundra år? – Förr var det vanligt att man umgicks och dansade långdans eller ringdans till sång eller spelmansmusik på lördagskvällarna. Folkdans kallar vi de danser som skapades i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet då man satte ihop gamla danser till längre danser med olika turer. I Dalarna finns en stor dansskatt och det är polskorna som är vanligast. När moderna dansstilar blev populära fick folkdansen stå tillbaka, men tack vare Bosse Larsson och tv-programmet ”Nygammalt” väcktes folkdansen till liv igen under 1970- och 80-talet.   Hur ser intresset ut idag?  – Här i Leksand är vi en trogen grupp som håller traditionerna vid liv. Leksands folkdanslag är omtyckta underhållare, vi uppträder ofta för hotellgäster och midsommarfirandet har alltid varit viktigt för oss. Veckorna före och efter själva midsommarhelgen dansar vi på majstångsresningar i centrala Leksand och på äldreboenden och hotell. Vi deltar också under Leksands julmarknad där vi säljer tjockbulla och ärtbulla på lördagen och dansar på söndagen. Dessutom värnar vi om folkdräktens överlevnad, vi bär alltid dräkt när vi uppträder och varje år arrangerar vi en dräktbytardag för den som vill lämna in eller komplettera sin dräkt.   Vad lockar med folkdans? – Att man får göra något tillsammans i grupp, träffa likasinnade. Folkdans är bra för både knoppen och kroppen. Genom folkdansen har vi fått vänner över hela världen och ett kulturutbyte utan dess like.  Om man vill dansa med er i vinter, kan man höra av sig till er då?  – Absolut, alla är välkomna till våra träningar. Vi är en blandgrupp, så jag varierar alltid svårighetsgraden så att alla får dansa på sin nivå. Om det kommer nybörjare börjar vi med grunderna i schottis, vals, hambo och polka. Det som är roligt är att det börjar dyka upp fler män på träningarna nu. Intresset går i vågor men jag tror att folkdansen alltid kommer att överleva.  DANSA MED LEKSANDS FOLKDANSLAG Tid: Onsdagar kl. 19.00–21.00. Uppehåll under jul- och nyårsveckorna. Vårterminen startar onsdag 9 januari. Plats: Samlingssalen på Edshultsgården, Leksand.  Tänk på att: Bära ledig klädsel och ta med lämpliga skor för dans. leksandsfolkdanslag.se