Välkommen till Leksand

Leksand bro

Boende
Boende
Evenemang
Evenemang
Aktiviteter
Aktiviteter

Vad vill du göra?

Leksand


Orten som lockar med hantverk, stort midsommarfirande och ishockey.


Leksand är synonym med sina 94 byar i dalaromantisk stil och kulturgårdar med stort historiskt värde. Här finns flera familjefavoriter som Leksand Sommarland och den årliga Medeltidsmarknaden. Vintertid hägrar skidåkning i Granberget och ett besök av Tegera Arena, för att heja fram hemmalaget Leksands IF i ishockey. Andra givna besöksmål är Clas Ohlson, originalbutiken, samt fabriksbutiken för Leksands knäckebröd.

Boende i Leksand

Sevärdheter i Leksand

Evenemang i Leksand

Artiklar & Inspiration

Jobs handtryck – En blommig mönsterhistoria

Jobs handtryck – En blommig mönsterhistoria

I en verkstad i byn Västanvik utanför Leksand ligger Jobs Handtryck. Här vid Siljans strand trycks den Jobska mönsterskatten varsamt för hand. Metoden är både ovanlig och tidskrävande. ”Det får ta tid, det är ju först då det blir riktigt bra”, vittnar Åsa Jobs. Att kika in bakom kulisserna på Jobs Handtryck i Västanvik, Leksand är att resa genom en mönstrad historia. En trappa upp ligger hjärtat av verksamheten – den ursprungliga verkstaden från 1944 där man varje år trycker uppemot 14 000 meter textil för hand. Det fläktar från fönstren som står öppna mot sommaren och några betande får.   – Hit vill vi gärna att folk kommer så att vi får visa hur mönstren växer fram när vi trycker färg för färg, varje kulör i sin egen schablon, säger Åsa Jobs som driver familjeföretaget tillsammans med maken Jesper.   Företaget startades 1944 av Jespers far Peer, och många av de tidiga mönstren ritades av hans systrar Gocken och Lisbet. Systrarnas mönster lever ännu kvar, liksom de som skapats av Jespers mor, Eva Jobs. Förutom metervara säljs mönstren på väskor, tofflor och brickor med mera.  Trollslända ritat av Gocken Jobs 1945 – Vi använder samma metod i dag som vid starten, berättar Åsa och drar med handen längs ena tryckbordet. Varje bord är 30 meter långt. Gamla färgstänk bildar tusentals prickar på bordskanterna. Med stor inlevelse beskriver Åsa proceduren som börjar med att Jesper blandar till färg efter konstnärens original. – Vi har två tryckare som jobbar i par med att, färg efter färg, trycka schabloner på det utrullade tyget. För det mesta använder vi möbeltyg i halvlinne, det är slitstarkt och hållbart. Mellan 300 och 900 meter trycks innan det är dags att byta mönster. Bara att ställa in tryckborden tar åtta timmar och är en petnoga uppgift. Åsa visar var schablonerna förvaras. Från golv till tak staplas hundratals namngivna ramar – likt pressade växter i ett herbarium. Åter i verkstaden berättar Åsa att bottenfärgen trycks sist av allt. Därefter hängs hela härligheten upp i taket på tork och bildar böljande vågor. När vi är på plats jobbar tryckarna med 60 meter ”Trollslända”, ett typiskt Jobsmönster som kräver 15 schabloner och en och en halv arbetsdag. – Men tryckningen får ta tid. Alla delmoment är viktiga och det är bara slutresultatet som räknas. Att komma med nya mönster för att tillmötesgå rådande trender är inte intressant. – Vi är inte i nyhetsbranschen, tvärtom. Ett nytt mönster tas fram ungefär vart femte år, däremellan återupplivar vi något av våra gamla mönster. Det finns olika sätt att följa sin tid och vårt sätt hör kanske till det lite ovanligare, avslutar Åsa.

Leksands folkdanslag – 100-åringen som dansar vidare

Leksands folkdanslag – 100-åringen som dansar vidare

I sann nationalromantisk anda satte ett par Tibblepojkar fart på folkdanslaget i Leksand när de återvände från Amerika år 1918. Under de senaste hundra åren har medlemmarna tagit otaliga danssteg, hållit liv i gamla traditioner och knutit vänskapsband världen över. Hej Anders Tull, du är dansledare och starkt engagerad i Leksands folkdanslag, berätta om ert jubileumsår! – Det har varit fantastiskt! Vi har bland annat haft en danskväll i Hjulbäcks bystuga tillsammans med Mora spelmanslag och bjudit in gästinstruktörer i bugg, linedance, squaredance och andra internationella danser till våra träningar. I våras hade vi premiär för en föreställning inspirerad av Anders Zorns resa till Andalusien – den innehöll både flamencodans och folkdans från Dalarna. Sedan blev vår jubileumsfest verkligen en kväll i minnenas tecken, då vår jubileumsfilm med minnesbilder och filmklipp från hundra år premiärvisades. Så mycket vi har upplevt tillsammans! Vi har dansat på festivaler i många länder, på Himlaspelets scen och på Melodifestivalens.  Hur har intresset för folkdans sett ut under dessa hundra år? – Förr var det vanligt att man umgicks och dansade långdans eller ringdans till sång eller spelmansmusik på lördagskvällarna. Folkdans kallar vi de danser som skapades i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet då man satte ihop gamla danser till längre danser med olika turer. I Dalarna finns en stor dansskatt och det är polskorna som är vanligast. När moderna dansstilar blev populära fick folkdansen stå tillbaka, men tack vare Bosse Larsson och tv-programmet ”Nygammalt” väcktes folkdansen till liv igen under 1970- och 80-talet.   Hur ser intresset ut idag?  – Här i Leksand är vi en trogen grupp som håller traditionerna vid liv. Leksands folkdanslag är omtyckta underhållare, vi uppträder ofta för hotellgäster och midsommarfirandet har alltid varit viktigt för oss. Veckorna före och efter själva midsommarhelgen dansar vi på majstångsresningar i centrala Leksand och på äldreboenden och hotell. Vi deltar också under Leksands julmarknad där vi säljer tjockbulla och ärtbulla på lördagen och dansar på söndagen. Dessutom värnar vi om folkdräktens överlevnad, vi bär alltid dräkt när vi uppträder och varje år arrangerar vi en dräktbytardag för den som vill lämna in eller komplettera sin dräkt.   Vad lockar med folkdans? – Att man får göra något tillsammans i grupp, träffa likasinnade. Folkdans är bra för både knoppen och kroppen. Genom folkdansen har vi fått vänner över hela världen och ett kulturutbyte utan dess like.  Om man vill dansa med er i vinter, kan man höra av sig till er då?  – Absolut, alla är välkomna till våra träningar. Vi är en blandgrupp, så jag varierar alltid svårighetsgraden så att alla får dansa på sin nivå. Om det kommer nybörjare börjar vi med grunderna i schottis, vals, hambo och polka. Det som är roligt är att det börjar dyka upp fler män på träningarna nu. Intresset går i vågor men jag tror att folkdansen alltid kommer att överleva.  DANSA MED LEKSANDS FOLKDANSLAG Tid: Onsdagar kl. 19.00–21.00. Uppehåll under jul- och nyårsveckorna. Vårterminen startar onsdag 9 januari. Plats: Samlingssalen på Edshultsgården, Leksand.  Tänk på att: Bära ledig klädsel och ta med lämpliga skor för dans. leksandsfolkdanslag.se 

En kreativ jul på Körsbärsgården

En kreativ jul på Körsbärsgården

I byn Karlsarvet, några kilometer utanför Leksand, ligger Körsbärsgården. Omgiven av hästhagar och bara en kort promenad från Siljan, står det röda timrade huset där Karin Stigsdotter bor med sin familj. Det är här de firar jul. Mitt emellan skogen och sjön ligger gården som byggdes på 1930-talet och som sedan dess både byggts om och till i flera omgångar för att passa dess inneboende. – När vi köpte gården fick vi berättat för oss att den varit Kers Pers gård, men att barnen hade haft svårt att säga Kers Pers och i stället sa Körsbärs. Så kom det sig sedan att gården kallas Körsbärs, berättar Karin. Hon är utbildad sjuksköterska och har jobbat runt om i Sverige och i Norge. Sedan bytte hon bana helt och lät kreativiteten – som alltid varit en följeslagare – blomma ut även i yrkeslivet under utbildningen till dekoratör. Just den där lusten att skapa och kreera är ett stående inslag i såväl livet som vardagen. Inte minst får den utlopp på Instagramkontot 79392, där tusentals följare inspireras av Karin och livet på gården. – Utöver de intressen barnen har och som vi vuxna automatiskt involveras i, är det till största del hemmet och trädgården jag ägnar mig åt, men även resor, att läsa, färg och form och foto. Jag ser mig själv som rätt påhittig.  Hennes öga för färg och form kommer väl till pass när gården ska göras redo för vintern. Här står havrekärvar redo att möta småfåglarna, liksom de röda äpplen som är utplacerade lite här och var. Annars varierar vinterdekorationerna på gården från år till år beroende på såväl tid och ork som kreativitet.  – Jag brukar säga att vi vinterdekorerar, när vi gör det ombonat och välkomnande även på gården inför den kalla, mörka perioden av året. På senhösten tar vi granar som vi sätter kring knutarna. Ofta hänger vi ljusslingor i granarna och i vissa buskar för att lysa upp och göra det mysigt. Vi sätter även ner långa marschallhållare och tar fram ett gäng ljuslyktor. Närmare jul brukar vi hjälpas åt att göra och spika upp granrisgirlanger och jag brukar göra dörrkransar. Finns lusten gör vi ett par granrisbockar som placeras på någon välkomnande plats på gården.   Barndomens jular spenderades hos mormor och morfar, med allt vad det innebar i form av gran, glögg, Kalle Anka och Karl-Bertil, tomtegröt och tomte, väntan och förväntan, skratt och musik. Även om det numera är i Körsbärsgården jularna firas, finns mycket från de där glittrande jularna bevarat.  – För mig är julen framförallt gemenskap, att umgås, ha extra tid för varandra och att vara tillsammans. Jul är också dofter som de av glögg, pepparkakor, apelsiner med instuckna nejlikor, tazetter, hyacinter, iskonvaljer, kanelstänger, gran, tända ljus. Ja, det är många dofter som jag förknippar med julen.  Att just dofter är något som skapar julkänsla är tydligt hemma hos Karin. Här utgörs en stor del av juldekorationerna av blommor, frukt och ljus.   – Jag är inte så mycket för att ta fram massa pynt som ska plockas bort efter ett tag. Blommor och ljus är ett säkert sätt att skapa stämning åtet om, inte minst vid jul. Ett fat med röda äpplen och några apelsiner med instuckna nejlikor ger omedelbar julkänsla, det behövs egentligen inte så mycket.    Under advent är mycket sig likt från år till år.  – Min mamma brukar baka ”Julgubbar”, en slags vita pepparkakor, tillsammans med barnbarnen varje advent. De gör också knäck och lussekakor, stora dekorativa saffransbröd, tillsammans. Julgranen tar vi in och klär kvällen före julafton och det är också då skinkan griljeras. Sen på julafton äter vi ”knytis-julbord” före Kalle Anka.  På julbordet är det inte bara maten som står i fokus, utan även dekorationer bidrar till att skapa stämning och julkänsla.   – Mina måsten på julbordet är ljus, blommor och att alla som kan är på plats, skrattar Karin, men börjar sedan ändå räkna upp de ingredienser som ingår i hennes bästa julbordsrecept:  – Julskinka från Siljans Chark och handgräddat hårdbröd från Skedvi bröd. Några olika sorters lax från Siljans Lax brukar vi också ha på julbordet – och hemgjorda köttbullar. Julmust i glasflaskor hör också julen till, liksom de mjuka bröden tjockbulla och stomp.    Så när vintermörkret sänker sig och det börjar bita i kinderna känns kylan ändå långt borta. Här i Körsbärsgården strålar värmen och julstämningen sitter djupt rotad i de röda timmerväggarna. Här finns stämningen som kommer mindre av röda tomtar och mer av kärlek och gemenskap. Precis som julen ska vara.  Karins vinterpärlor i Leksand med omnejd Musikevenemangen: Lissjul i Leksands kyrka vid första advent är en lika berörande upplevelse varje år. ”Leksandslåt med Vänners” Trettondagskonsert i Sveasalen, Leksand. Högt tempo, glatt humör och mycket musik under en konsert lång som en ishockeymatch.  Massa glädje och må-bra-känsla!  Utomhusaktiviteterna: Vid gynnsamma väderleksförhållanden kan Siljans is bjuda på fantastisk skridskoåkning. Granbergslänken med skidspår och bitvis väldigt fin utsikt mellan Källan i Leksand och Granberget. Granberget med slalomåkning på nära avstånd från Leksand. Gesundaberget med milsvid utsikt över Siljan och dess omgivningar är också en upplevelse oavsett årstid. Utsikten är minst sagt storslagen!  Hantverket: Året om finns det många duktiga hantverksföretag att besöka i våra trakter. I stundande julklappstider tipsar jag om att besöka Jobs Handtryck i Västanvik och även Käck & Hedbys Smides på Åkerö där bland annat Tuppstaken tillverkas. Att besöka smedjan och att se smederna använda samma remdrivna maskiner och öppna ässjor som då smedjan startade 1922 ger besöket i fabriksbutiken ett mervärde. Inne i Leksand finns flera företag, två av dem är Ylva Skarps studio och Linn Sunds Crona Craft, tidigare Leksands Hemslöjd. Utanför Rättvik, i Vikarbyn har keramikern Mikaela Willers butik och verkstad och inte långt där ifrån ligger Nittsjö och Nittsjö Keramik.

Lisbet och Gocken Jobs – Pionjärer och konstnärer

Lisbet och Gocken Jobs – Pionjärer och konstnärer

Säg Jobs och tankarna går till en bokstavligt talat rik flora av mönster. De böljande blommorna, växterna och stråna som färglagt så många hem har sitt ursprung i Leksand. Där levde och verkade formgivarna och systrarna Lisbet och Gocken Jobs under en stor del av sina liv. Den nya boken Jobs keramik & textil: Lisbet Jobs och Gocken Jobs - två systrar, två konstnärskap är en rikt illustrerad berättelse som placerar de två systrarna i ett helt nytt, stilhistoriskt sammanhang. Efter att ha utbildat sig till keramiker i Stockholm kom Lisbet och Gocken Jobs att arbeta sida vid sida i samma ateljé, men fortfarande som två helt olika konstnärer. Det är i dessa två konstnärskap den nya boken tar sin utgångspunkt. Bokomslaget. – Det har tidigare skrivits om familjen, men då främst om livet de levde i Leksand och att de var kända på sin tid. Men det har inte handlat om deras konstnärskap. Där behövdes någon kunnig inom designhistoria, så jag vände mig till Hedvig Hedqvist, som är välkänd inom designkretsar. Hon har skrivit texterna och jag bad henne sätta in systrarna i sitt konstnärliga sammanhang och i stilhistorien, säger Christina Mattsson, som är både initiativtagare, redaktör och bildansvarig.  Hon själv har en nära personlig relation till familjen Jobs. Dels som ordförande i Gocken Jobs AB, som förvaltar det konstnärliga arvet efter Gocken Jobs, dels då Lisbet Jobs är hennes svärmor.  – Det finns en så otrolig mönsterskatt. Pratar du med unga idag som är intresserade av design känner de inte till Lisbet och Gocken. Då tänkte jag att här måste det göras en bok. Den fyller ett syfte i att lära folk vad var ursprunget, hur allt började.  Systrarna ritade hundratals mönster under åren. Många med välkända blommande namn så som Lisbets ”Aurora” eller Gockens ”Trollslända”, ”Ros och lilja” och ”Rabarber”. Idag är dock många av mönstren inte längre i produktion och svåra att få tag i – ytterligare en anledning till att skriva boken och framför allt till att ge illustrationerna plats att verkligen blomma ut på sidorna.  Men boken berättar inte bara om mönstren och tygerna. Lika mycket berättar den om systrarnas, framför allt Lisbets, entreprenörskap.  – Lisbet var pionjär när hon som första kvinna i Sverige skaffade egen keramisk verkstad och brännugn. Hon startade eget 1931, bodde då i Stockholm och öppnade butik på Norrlandsgatan. Gocken var fem år yngre, så det var Lisbet som drog igång och drev det hela till en början.  Nu hoppas Christina att systrarnas konstnärskap, formgivning och mönster ska få en nytändning. Mycket talar för att förhoppningen besannas. På senare år har mönstren prytt omslag till böcker och anteckningsböcker. Under våren öppnar Thielska galleriet i Stockholm en utställning om systrarna och deras mönster. Till våren 2019 släpper också den internationellt erkända designern Carin Rodebjer en kollektion där flera plagg är sydda av tyger med systrarna Jobs mönster.   – Det jag hoppas är att systrarna ska uppmärksammas. Att unga form- och designintresserade ska se och uppskatta den mönsterskatt som finns.  

Linda illustrerar årets julknäckepaket

Linda illustrerar årets julknäckepaket

Knäckebröd från Leksands knäckebröd är för många en självklarhet i jultider. I år är julknäckepaketet dessutom extra fint dekorerat, med en tomte klädd i Leksandsdräkt. Idén kommer från Leksandstjejen Linda Leander som fick uppdraget att illustrera årets paket i klassiskt jultema. Linda Leander är född och uppvuxen i Leksand, där hon idag bor tillsammans med man och tre barn. Till vardags arbetar hon inom familjeföretaget Sverigealmanackan och i yrket som illustratör handlar det mesta om färg och form. Det handlar också om att låta de två delarna samspela för att skapa en vacker och inbjudande helhet. I utformingen av motivet på knäckepaketet är tanken att illustrationen redan i butikens hylla ska sprida glädje och värme. I idéarbetet var målet att tänka utanför ramen, men fortfarande behålla och ta vara på den traditionella känslan. Linda har tidigare illustrerat knäckebrödspaket för Leksands knäckebröd och står bakom varianten med den omtyckta dalahästen och de vackra kurbitsarna, så att ge sig i kast med just brödpaket är långt ifrån något nytt. Resultatet är alltså den glada tomten som i sin Leksandsdräkt och med öppna armar bjuder in till en julig smakupplevelse. När Linda och hennes familj dukar upp för jul har knäckebrödet en given plats på bordet. - Min favorit är julknäcket med julskinka och senap. Sillen också, säger Linda. Hennes jul spenderas med familjen och är en välkommen möjlighet att andas ut. - Tiden innan jul är väldigt intensiv på arbetet med allt från julmarknader till beställningar inför det nya året så när julen kommer så är det skönt att få mer tid att umgås med mina nära och kära. De vuxna köper varsin julklapp som delas ut i form av julklappsspel. Detta sker på kvällen medan barnen får sina paket från tomten innan julbordet. Leksands Knäckebröd har försäljning i butiken vid bageriet i Häradsbygden utanför Leksand.

Skinnaråsen Leksand

Vandring i Siljansbygden

Jag gick upp i gryningen och gläntade på ytterdörren. Solen började sakta gå upp mellan tallarna bortom åkern. Det skulle bli en perfekt dag för att ge sig ut i naturen. Ni vet den där första krispiga höstdagen när man går ut och andas in den nya årstiden. Frisk luft och ett nytt kapitel efter semester och svensk sommar. Med termos och kamera i ryggsäcken for jag mot Leksand för att plocka upp mitt sällskap. Kicki och Ulrika hade med sig en karta över Kägelbergets naturreservat och vi styrde mot Skinnaråsens fäbodar där vår led har sin början. Solen värmde våra ryggar när vi tog våra första steg på den 4 km långa rundan. Vägen smalnade snabbt av till en snårig skogsstig kantad av gran, tall och ormbunkar. Marken var våt och vi var glada över att vi hade rejäla kängor på fötterna. Leden var tydligt markerad och lätt att följa men många spångar hade sett sina bästa dagar. Efter lite mer än halva sträckan började stigningen mot Skinnaråsens topp. På vägen upp till toppen av en av Leksands högsta berg åkte både vindjacka och underställ av. En svettig stigning som var väl värt mödan för den vy som utsiktstornet på toppen skulle bjuda på. 360° utsikt en dag med en klarblå himmel och inte ett moln så långt ögat kunde nå. Bland skog och blånande berg skymtade vi Leksands centrum. Det var svårt att slita sig, men termosen sinade och det var dags att vända hemåt. På vägen ner blev det flera stopp för att smaka av skogens blåbärs- och lingonbuffé och vips var vi tillbaka där vi började. Det är en bit med bil att ta sig ut till Skinnaråsen, men utsikten och skogens lugn är värt besväret. Så fyll en bil med vänner och matsäck och bege er ut på tur i Leksands största naturreservat. Vill ni förlänga er utflykt kan ni fortsätta till Ljusbodarna och känner ni er äventyrliga kan ni övernatta i mysig fäbodmiljö i en klassisk tarrsäng i Ljusbodarnas turiststuga.