Styggforsen i Dalarna

Siljan Geopark

En fem kilometer stor himlakropp skapade Siljan!


En meteorit träffade jorden för cirka 380 miljoner år sedan och i smällen bildades det som vi idag kallar för Siljansringen! Himlakroppen som träffade jorden var omkring 5 kilometer i diameter och bildade en nedslagskrater på 60 kilometer i diameter! Kraften av nedslaget var så stor att berg lyftes och ställdes på ända och sprickor bildades djupt ner i berggrunden.


Direkt efter smällen bildades en kupol, en upphöjning i mitten av kratern med djupare dalar omkring. Kratern har sedan slitits och nötts ner av tidens gång så att vi idag bara ser de kvarvarande formerna av den ursprungliga kratern i Siljansringen. Ringen utgörs av sjöarna Siljan, Orsasjön, Skattungen och Oresjön samt älvarna Dalälven och Oreälven med en tydlig kupol – en upphöjning av landskapet innanför.

Smällen från meteoritnedslaget skapade förutsättningar för en rik geologisk mångfald i området. Det har gjort att Siljansringen har blivit Sveriges första nationella Geopark. I en geopark samlas flera olika geologiskt intressanta besöksmål, så kallade geosites. På kartan nedan ser du några av dem.

Siljan Geopark är fortfarande under uppbyggnad. Fler geosites kommer presenteras allt eftersom, och mer spännande information om meteoritnedslaget kommer att finnas vid varje plats i framtiden.

Läs mer om meteoritnedslaget

Meteoritnedslag är något av det mest kraftfulla som jorden kan utsättas för. När stora meteoriter slår ner blir det extremt hett och ett enormt tryck skapas som splittrar jordskorpan och ställer enorma flak av berg på ända, eller till och med vänder dem upp och ner. Oftast smälter själva meteoriten bort så att det enda som finns kvar är resterna av den enorma landskapsförändringen.

Krafterna är så stora att själva strukturen hos mineralerna, bergets byggstenar, omformas och kristaller får nya former. Chockad kvarts är en typisk sådant exempel och är ett av de tydligaste tecknen på att ett meteoritnedslag har skett.

Siljansringen är vad som kallas för en komplex krater. Komplexa kratrar har en förhöjning i mitten omgiven av en lägre dal och terrassformade sidor. Siljansringens krater är den största kända kratern i Europa. Men det som vi idag ser i landskapet, är den berggrund som då låg under kratern. Forskningen har visat att ett 1,5 km tjockt lager av sedimentära bergarter har eroderats bort efter att meteoriten slog ner. Det man ser idag är sprickorna som bildades djupare ner i berggrunden av nedslaget.

Själva ringen av sjöar och älvar är djupare på grund av att de består av mer lätteroderade material som kalksten, medan mitten av ringen och berggrunden utanför mestadels består av graniter. Vid tiden för nedslaget låg kalkstenen närmast markytan men krafterna från nedslaget vände den på ända och splittrade jordskorpan så att kalkstenen kunde sjunka ner i den.

Vad är Siljan Geopark?

Siljan Geopark ligger i delar av Orsas, Moras, Rättviks och Leksands kommuner och är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Dalarnas län, kommunerna och Visit Dalarna. Siljan Geopark är en svensk geopark under utveckling. Även om målet med geoparken är att skapa intressanta geologiska besöksmål finns det redan nu många spännande platser att besöka för att uppleva geologin i området, se kartan nedan.

Vad är en geopark?

En geopark är ett område där man vill skapa hållbar regional tillväxt genom att samordna och koordinera geologiska besöksmål där den lokala geologin fungerar som en röd tråd i utbudet av platser att besöka. En geopark ska även inkludera arbete med naturvårdsfrågor som rör de geologiska besöksplatserna, stödja forskning och utbildning och sprida kunskap om geologi till allmänheten.

Källa: Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)

Tänk på!

Många av platserna i Siljan Geopark är naturreservat, där naturen är skyddad och det råder specifika föreskrifter. Det är till exempel inte tillåtet att gräva, hacka, eller på annat sätt skada jordytan och bergsformationer; skada träd, växter och djur; elda; gräva upp och ta med örter, mossor, svampar och lavar; ta med husdjur utan koppel. Särskilda föreskrifter finns för varje reservat.

Källa: Länsstyrelsen Dalarna

Valda filter