Välkommen till Grövelsjön

Grövelsjön Fjäll

Boende
Boende
Evenemang
Evenemang
Aktiviteter
Aktiviteter

Vad vill du göra?

Grövelsjön


Välkommen till Dalarnas nordligaste fjällvärld! Här i Grövelsjön och Grövelsjöfjällen väntar en naturupplevelse utöver det vanliga, där vildmarken alltid väntar alldeles utanför dörren. Vandra i fjällen och låt vandringslederna ta dig ut i i den magnifika fjällvärlden, vandra med renar, möt den samiska kulturen och njut av Grövelsjön sommar som vinter.


Där allmän väg tar slut sträcker sig fjällvärlden ut framför dig. Fjällbjörkar, ljunghedar, bäckar och böljande mjuka fjäll. Här finns slingrande vandringsstigar över berg och dal. Snöra på dig kängorna och sätt ryggsäcken på för en härlig dagstur på Långfjället, ett utmärkt sätt att uppleva Grövelsjön under den varmare sommaren eller den färgrika hösten. Om du älskar fiske finns det många fina vatten i området, både för nybörjaren och den lite mer avancerade. Vad sägs om den flugfiskekvoterade sträckan i Storån som lockar med skimrande öring?

Om du hellre njuter av kall vit snö och minusgrader så är vintern och våren något för dig. Här dras längdspår i alla väderstreck och nöjer du dig inte med dem kan du alltid gå på tur och bryta egna spår. På vårvintern när solen steker på är det lätt att glida nedför i backarna, kanske prova på lite alpint i de tre liftsystemen som finns här eller varför inte ta bandvagnen upp? I Grövelsjön finns även möjligheter att träffa på samer, lyssna på deras historier och kanske mata en och annan ren. Glöm inte att prova den lokala maten som skänker både glädje och energi till en ny dags fjälläventyr. Oavsett vilken årstid du besöker Grövelsjön – njut av varje stund!

Boende i Grövelsjön

Erbjudanden

Evenemang i Grövelsjön

Sevärdheter i Grövelsjön

Mat & dryck i Grövelsjön

Artiklar & Inspiration

STF Grövelsjön Fjällstation: Världsledande på hållbarhet

STF Grövelsjön Fjällstation: Världsledande på hållbarhet

En av världens mest miljöcertifierade anläggningar ligger mitt i norra Dalarnas mäktiga fjällvärld. På STF Grövelsjön Fjällstation är hållbarhetsarbetet en så självklar del av vardagen att de ibland måste påminna sig själva om allt de faktiskt gör. Det är frukostdags på STF Grövelsjön Fjällstation. De allra mest morgonpigga har redan varit här och såväl ätit som packat sina bruna lunchpåsar i papper, men fortfarande rör sig hungriga gäster bland borden med tallrikar fyllda av pannkakor, smörgåsar och yoghurt. Aktiva dagar på fjället kräver sin uppladdning. Utanför fönstret lockar en slående utsikt över fjällen. Det ser ut som filmkulisser och en får nästan gnugga ögonen och titta igen för att förstå alla möjligheter som faktiskt väntar där ute. I matsalen står rejäla träbord och dito trästolar. Det är träpanel på väggarna, dörrarna är av trä, ja, till och med flera av strömbrytarna. Så lite miljöförstörande plast som möjligt med andra ord. Träinredningen är bara en del i det genuina och idoga hållbarhetsarbete som präglar såväl fjällstationen i Grövelsjön som hela STF:s verksamhet. – Vi är utsedda till världens mest hållbara Mountain Station av UNESCO. Det väger rätt tungt. Det ska finnas en hållbarhetsfaktor i allt vi gör, in i minsta detalj, säger Carl Johan Ingeström, platschef på STF Grövelsjön Fjällstation. I nästa mening förklarar han hur hållbarheten blivit en så självklar del av hur de tänker, planerar och arbetar att det ofta behövs att någon utifrån kommer in med perspektiv på hur långt i framkant de faktiskt ligger. Här innefattar hållbarhetsarbetet alltifrån uppvärmning och transporter till hur avfall hanteras och hur maten serveras i restaurangen. – Ska vi servera renkött köper vi hela renar och använder allt. Allt kött serveras, vi kokar fonder på delarna som blir över. Vill vi göra ärtsoppa en vecka ser vi till att servera fläsklägg någon dag innan, så att vi kan använda resterna till att koka buljongen till soppan. Det ska inte bara vara en fin maträtt, det handlar om en fin helhet i hela tankesättet. Carl Johan ser att fjällstationens gäster är väldigt miljömedvetna och att hållbarhet är viktigt. Att STF dessutom har tagit tydlig ställning och har höga ambitioner för sitt arbete på området gör även att kraven och förväntningarna ökar. –  Det märks att många har synpunkter på hållbarhetsfrågan när vi gör undersökningar och utvärderingar. Endera får vi positiva hejarop eller konstruktiva förslag på förbättringar. Till exempel att folk förväntar sig att vi ska se till att det går att ta sig hit kollektivt med buss och tåg. I takt med att matsalen blir allt mer folktom följer vi strömmen mot receptionen, där den ena friluftsklädda entusiasten efter den andra dyker upp. De hittar sina grupper och sin guide, går igenom dagens schema och ger sig sedan ut i terrängen för dagens fjälläventyr. Lisa Sundström, som jobbar med utrustning och uthyrning, är dock kvar inomhus i dag. Hon sitter och putsar kängor i det välfyllda rummet som rymmer alltifrån fiskeutrustning, sovsäckar och tält till skidor, pjäxor, snöskor och isdubbar. Även uthyrningen blir ett viktigt led i helheten som skapar hållbarhet. – Vi har investerat i bra grejer som ska hålla länge och man ska kunna komma hit utan att ha något som helst med sig, säger hon. Att fjällstationen i dagsläget är en av världens mest miljöcertifierade anläggningar i sin bransch är inget som gör att de planerar att luta sig tillbaka och slå av på takten – tvärt om. Snarare gör det dem än mer motiverade att agera föregångare, förebilder och utvecklas än mer. Carl Johan berättar om planerna som just nu pågår för hur och när de ska kunna producera egen solel. – Utmaningen är att prata om hållbarhet och förmedla vad vi gör. Sedan är det förstås också en utmaning att hänga med i utvecklingen, att vi anpassar oss till vad som händer i omvärlden. Omvärlden må kanske känns långt borta just i dag, när solen leker över fjällen mot den klarblå himmeln och allt som hörs är vindens sus mot en i övrigt slående tystnad. Men framtiden kräver att fler anammar det tankesätt som präglar STF Grövelsjön Fjällstation. Så att också kommande generationer ska kunna ta sig ut i Grövelsjöns ännu oförstörda fjällvärld. Om miljöarbetet - STF Grövelsjön Fjällstation är en av världens mest miljöcertifierade anläggningar i sin bransch. - Hela anläggningen är certifierad som Svanenmärkt hotell. - Restaurangen är KRAV-auktoriserad och turer, temaveckor samt kurser är ekoturismcertifierade.   - Det finns fem källsorteringsstationer för fjällstationens gäster och alla rum är utrustade med källsorteringsmöbler. - Alla rengöringsmedel är biologiska och helt nedbrytbara. - All el som används är förnyelsebar. Inom några år är planen att fjällstationen ska kunna producera egen solel.

Vandra med renar i Grövelsjön

Vandra med renar i Grövelsjön

Det är en strålande solig vårvinterdag när Peter Andersson samlar ihop flocken utanför den lilla butiken Renbiten i Grövelsjön. Just idag är det inte renar som ska hållas efter, utan ett gäng förväntansfulla barn och vuxna som ska ge sig ut på vandring tillsammans med de ståtliga djuren. Peter och Helena Andersson driver Renbiten, ett samiskt familjeföretag i Sveriges sydligaste sameby. Här kombinerar de renskötsel med egen förädling, butik och café plus flera olika samiska upplevelser tillsammans med bland annat deras tama renar. Det är en sådan vandring vi är ute på i dag. En tvåtimmarstur där vi ska få vandra med renar till en kåta i skogen, provsmaka samiska delikatesser och komma nära både renen och naturen. Såväl barn som vuxna fäller ner solglasögonen och slår följe med Peter som tar täten. Efter några hundra meter längs landsvägen är det upptrampad skogsstig som gäller, över en hängbro där isvattnet forsar och sedan skymtar de första renarna. Barnen ropar till och väntar ivrigt på att Peter ska öppna hängen för att locka till sig de två djur som ska få följa med på tur just idag. Efter att ha lockats med lite lav sätter renarna fart och vi följer med. Mot kåtan och fikat! Den ena renen hålls i ett rep och barnen turas om att hålla i. Renkompisen rör sig lugnt runt oss, det märks att de är rofyllda djur som är vana vid att vara kring människor. Peter stannar till, plockar en bit lav från en trädgren samtidigt som han lägger handen på stammen. – Om ni vill kan ni mata renarna med hänglav. Men ni måste fråga träden om lov först, om det är okej att ni plockar lav från dem. Det är viktigt att visa träden och naturen respekt på det viset, förklarar han. Efter ytterligare några hundra meters stigvandring är vi framme vid den lilla kåtan. Varma renfällar läggs ut på marken och vi slår oss ner och njuter av den varma solen. Peter gräver en eldgrop och snart sprakar elden för fullt. Ur ryggsäcken trollar han fram den ena samiska läckerheten efter den andra. Smakbitar av rökt renhjärta och rentunga, chorizo på ren och rökt renkött skickas runt. Alla smakar, hummar och mummar – det smakar härligt vilt. Sedan är det dags för gurpi, kallrökta köttfärsknyten inlindade i renens nätfett. När det är dags att äta är det bara att plocka fram stekpannan eller trä den på en pinne att ha över elden. – Det här är samisk snabbmat! Det går fort att steka och man blir väldigt mätt. Man äter det som hamburgare i bröd, till mos eller gratäng. Men framför allt är det väldigt bra utemat och friluftsmat, berättar Peter medan köttet fräser i stekpannan. Knappt hinner gurpin landa i magsäcken innan det är dags för nästa samiska provsmakning, kvannemuffins. Kvanne är en ört som är vanlig i samisk matlagning. Den plockas, torkas och används sedan i mat och bakverk. Medan påsen med muffins går runt har kaffet börjat bubbla. Kaffenerven börjar plötsligt göra sig hörd bland gruppens vuxna och kåsor hålls ivrigt fram. Peter skrattar lite och skakar på huvudet. – Kokkaffe är en hel procedur, det tar tid. Efter att det kokat ska det vila, sumpen ska sjunka. Sen ska det dra, både i kannan och i koppen. Fast det går ingen som helst nöd på oss här. Fåglarna kvittrar på håll och solen värmer gott i ansiktet där vi sitter på våra fällar. Renarna traskar omkring och barnen tittar fascinerat på. När en av dem entusiastiskt börjar prata om att det ju vore perfekt med en ren som husdjur, ser mamma smått livrädd ut. När det sedan börjar bli dags att packa ihop för den korta vandringen tillbaka till startpunkten är det en nöjd och glad flock – med både människor och renar – som traskar fram genom skogen. Fulla av nya intryck och kunskaper efter en dag i samisk anda.  

Molnbyggen bubblan

Annorlunda boende: Så har du aldrig bott i Dalarna

Få en oförglömlig sommarsemester i Dalarna. Checka in på ett udda boende och få en upplevelse utöver det vanliga. Vad sägs om att bo i en trädkoja eller tillbringa natten i en bubbla med egen strand? Bo i en trädkoja bland trädkronorna Hos Näsets Marcusgård i Furudal utanför Rättvik finns två lyxiga träd- och skogskojor som gör att gästerna verkligen blir ett med naturen. Kojorna, som hyrs ut året om, är utrustade med alla bekvämligheter du kan behöva. Sängar, golvvärme, vedeldade spisar och LED-belysning. Välj mellan trädkojan ”Supermåne” och få chansen att se soluppgången från kupolfönstret eller den unika skogskojan ”Oddis öga” där du njuter av en magisk utsikt. Bo mitt i nationalparken utan elektricitet Upplev hur det var att leva och bo förr i tiden och boka in en natt i Lilla Tangsjöstugan i Fulufjällets nationalpark. Stugan ligger vackert till, alldeles vid Tangsjön och du kan njuta av orörd fjällnatur. I stugan, som har plats för fyra personer, finns enkel utrusning för självhushåll, så som kamin och gasolspis. Dricksvatten hämtar du ute och när nöden kallar går du till utedasset. Bo i en bubbla med egen strand Drömmer du om att bo vid en egen strand och somna och vakna med utsikt över en sjö? På Molnbyggen Strand utanför Leksand kan du bo i din alldeles egna bubbla och få känslan av att bo under bar himmel – men helt utan mygg och i en bekväm säng. Bubblan, som är gjord av kraftigt plastmaterial, ser ut som en igloo och tack vare ingångens luftsluss hålls myggen borta. Luften i bubblan byts ut sju gånger varje timme och värmen går enkelt att reglera. Cykla dressin och vila ut i ett gammalt stationshus Spendera en natt i det 120 år gamla stationshuset Sågen, tre mil söder om Vansbro. Station Sågen erbjuder bed and breakfast, så här kan du sova gott på övervåningen av stationshuset och på morgonen njuter du av en god frukost innan du ger dig iväg med dressin. Den som vill köper med sig en picknickkorg från Sågen att stanna och njuta av längs vägen. Bo i en kåta och ta del av den samiska kulturen Det samiska familjeföretaget Renbiten i Grövelsjön vill ge sina gäster möjligheten att njuta av den fantastiska fjällnaturen och den samiska kulturen. När du bokar deras spännande middagspaket får du uppleva det samiska köket. Under kvällen äter du flera olika rätter och samtidigt får du ta del av berättelser om den samiska matkulturen. När middagen är över övernattar du i en av kåtorna och på morgonen när du vaknar får du en frukostkorg fylld med olika delikatesser från renen.

Följ med guiden Björn till Grövelsjöns guldkorn

Följ med guiden Björn till Grövelsjöns guldkorn

Han är aldrig riktigt ledig. Fast på jobbet gör han i och för sig bara sådant som han tycker är roligt. Som att visa människor det bästa Grövelsjön har att erbjuda. Tillsammans med guiden Björn Jonsson på Experience Grövelsjön hittar du garanterat direkt till de allra bästa guldkornen. Guidat har Björn Jonsson gjort länge och intresset för naturen har alltid funnits där. När andra barn kollade på tecknat och läste serietidningar slukade han djur- och naturfilmer. Intresset ledde till ett jobb som guide i Norrbotten. Därefter blev det samma jobb på STF i Grövelsjön, där han så småningom även blev sportchef. Det var också här någonstans som det började klia i utvecklings- och frihetsnerven. – Jag ville göra så mycket, men fick inte riktigt tiden att räcka till för annorlunda uppdrag som privatbokningar och specialupplägg. Och det kom aldrig någon som startade Experience Grövelsjön, så då fick jag bli det själv. Numera är och leder han alltså sitt eget företag. Huvudverksamheten sommartid är guidade vandringar och alla upplevelser är kunskapsbaserade. Under en vandring får du, förutom de mäktiga omgivningarna, till exempel lära dig mer om botanik eller hur du klarar dig på fjället. På vintern är det längdskidskola, guidade turskidturer och toppturer som gäller. Han skräddarsyr upplägget och anpassar nivån på äventyret: från nybörjare till de mer erfarna, från dagsturer till flera dagar på fjället. – Jag stämmer alltid av vad de gjort tidigare och vilken erfarenhet de har – och vad de skulle vilja testa nu. Då syr jag ihop något som passar. Grejen med guide är att det finns någon som vet var det är bäst att gå. För varför ska jag gå och leta på egen hand när en guide direkt kan tala om för mig var de vackraste eller bästa platserna finns? Att ha just Grövelsjön som nav kommer med många fördelar. – Här finns allt jag tycker om runt knuten. Förutom att det verkligen är vildmark är Grövelsjön tacksamt för att det är väldigt lättillgängligt. Det är lätt att visa upp naturen, vilket ju är min grej. Det är också en kick, att få se någon annan uppleva naturen. Här är det också långa säsonger, till skillnad från resten av turistsverige. Han trivs med det friare livet som egenföretagare, även om det ofta är mycket att göra. – Under högsäsong är det fullbokat från morgon till kväll, men det är känslan av att jag kan säga nej. Friheten i att göra saker som kanske inte är de mest lönsamma, men för att det är saker jag tycker är roligt. Sommaren bjuder på en nyhet. – I sommar ska jag köra packraft, uppblåsbara kanoter. Både för att hyra ut och som arrangemang, att man kan vandra och paddla i kombination. Det är fördelen med att vara liten – jag kan prova allt jag tycker verkar kul. Sen är ju hjärtat i allt att komma ut i naturen. Björns tre utflyktstips i Grövelsjön 1. Storslåga: ”1 341 meter över havet på norska sidan. Det är en tydlig brant topp med fantastisk vandring upp genom varierande naturtyper och som ger en härlig utsikt över Grövelsjöfjällen.” 2. Utsikten strax bortom samiska sommarvistet norr om STF Grövelsjön Fjällstation: ”Följ naturstigen. Härifrån får du en underbar vy över sjön Grövelsjön och du kan välja om du vill vandra vidare upp på Långfjället eller vända tillbaka till naturstigen som är 4 km.” 3. Gamla skogen vid riksgränsen: ”Vid sämre väder är det otroligt fint att vandra i den gamla skogen längs riksgränsen ner söderut mot Valdalsbygget eller norrut mot Berseskallen. För den som inte kan orientera är det lätt att ha gränsstaketet som referens.”

Håll Dalafjällen Rent – Så gör du

Håll Dalafjällen Rent – Så gör du

För att öka kunskapen och minska nedskräpningen i dalafjällen genomförs satsningen Håll Dalafjällen Rent. En av initiativtagarna, Stefan Hamréus på Länsstyrelsen, berättar mer och ger sina bästa tips på vad du kan tänka på när du är ute i naturen. Hur föddes idén om Håll Dalafjällen rent? – Jag har jobbat vid Hävlingestugorna i Grövelsjön som tillsynsman och stugvärd. Där kunde jag rätt så snabbt konstatera att det förekommer sopor och skräp på våra fjäll och i fjällnära skogar. I slutet av säsongen tog jag kontakt med Håll Sverige Rent. Jag presenterade ett förslag på hur jag ville gå vidare och de ville hänga med. I dag är alla de stora fjällaktörerna med i Håll Dalafjällen Rent: Skistar, STF, Idre Fjäll, Fjätervålen, Malung-Sälen kommun, Älvdalens kommun. Vad ska jag själva tänka på när jag ska ut på fjället? – Att du endast lämnar dina skoavtryck kvar i naturen. Förpacka din mat i förpackningar som inte tar stor plats i packningen när du tömt dem. Skippa till exempel konservburkar! Man har ju orkat bära med sig maten ut och då orkar man också bära med sig de tomma resterna hem. När man behöver göra "tvåan", gå en bit bort från leden. Lyft på en sten eller en bit mossa och utför dina behov och lägg tillbaka stenen eller mossan. På så sätt blir det trevligare för de som kommer efter dig på leden. Vad händer härnäst i projektet? – I och med att projektet startade hösten 2018 är det fortfarande i sin linda. Vi har haft en första workshop där vi tittade på vilka problem vi har när det kommer till det här frågorna. Det kan till exempel skilja såg åt geografiskt utifrån vilka aktiviteter som är mest populära i varje område. Nu hoppas vi att varje fjällaktör fördjupar sig i just sina utmaningar, så att vi också gemensamt kan börja jobba för att få bukt med nedskräpningen.

Lövsåsgårdens Fjällhotell

Med fjället utanför dörren på Lövåsgården

På 800 meter över havet, med en vidunderlig utsikten över myrar och fjäll, väntar lugnet, stillheten och framför allt närheten till naturen. På Lövåsgårdens Fjällhotell kretsar livet kring här och nu, kring väder, vind och lederna som tar dig direkt ut på kalfjället. Härligt avslappnad musik och doften av nygräddade våfflor slår emot en innanför entrén till Lövåsgårdens Fjällhotell. Våffelbuffé med olika sorters sylt och grädde står framdukat och gästerna är i full gång med att grädda sig en frasig lunch. Anders Doverskog går avslappnat omkring bland borden. Skrattar, pratar och skämtar. Sedan 2015 äger och driver han Lövåsgården tillsammans med frun Linda. Innan de tog över hade de spenderat mycket tid i Grövelsjön, där längtan efter att ta flyttlasset norrut vuxit sig allt starkare. När Anders så en dag satt och ”Googlade konstiga sökord” snubblade han över Lövåsgården. Kombinationen med längtan efter fjällvärlden och dessutom nyfikenheten på att driva eget gjorde att de gjorde slag i saken. – Att komma hit till Lövåsgården ska kännas som att komma hem till oss. Vilket man ju faktiskt gör i och med att vi bor här på gården. Men det är den atmosfären och sköna stämningen vi vill skapa, den hemtrevliga. Det ska vara kvalitet i det vi levererar. Lövåsgården har 55 bäddar med helpension och Anders berättar att närmare 99 procent av gästerna söker sig hit för rekreation. – Hit åker man för att komma ifrån, koppla ner, skämma bort sig själv och äta god mat. Sommaren är som mest intensiv, när Grövelsjöns magiska vandring lockar. Då bjuder den nära fjällvärlden på ett smörgåsbord av leder för den med upptäckarlust. Även cyklister har börjat hitta hit, liksom fiskesugna. Alla söker de nära natur i kombination med lugn, ro och guldkant. – Många har gjort det där med stuga och familj. Nu vill man istället bara ha det bekväma i att packa en necessär och åka iväg. I restaurangen serveras varje kväll en fast trerätters meny, som varieras i takt med säsongernas växlingar. Så mycket som möjligt av maten är lokalproducerad eller från Dalarna. Här diskuterar gästerna dagens upplevelser och intryck över läckra anrättningar. Det hela toppas med en stor portion väder. För här på kanten till fjällvärlden är vind och regn, sol och blåst ständigt högaktuella ämnen. – Här lever man verkligen i nuet. Väder och vind styr mycket och vi lever från dag till dag beroende på vilket väder det är. Det är helt underbart att möta alla årstider här uppe. Dessutom är det ett helt annat tempo. Närheten till fjället skapar ett lugn. Det är bara att kliva utanför dörren och du är där. Mitt i den storslagna naturen.

Renbiten Grövelsjön

Renbiten: Mat och smak från Sveriges sydligaste sameby

Mat från Sápmi, från Sameland, är centralt för Peter och Helena Andersson på familjeföretaget Renbiten i Grövelsjön. De kombinerar renskötsel med egen förädling, butik och café och lever och arbetar inom Idre sameby, Sveriges sydligaste och en av landets minsta samebyar. Mat och smaker kan berätta mycket om en kultur och det gäller i allra högsta grad den samiska kulturen. I den karga fjällnaturen har samerna sedan urminnes tider levt av vad naturen ger under de åtta samiska årstiderna. Mycket av det som varit självklar föda för samerna är sådant som vi i våra moderna städer idag ser som oerhört lyxigt: Hjortron, vildfångad fisk, naturbeteskött som älg och ren. I fjällnaturen hittar vi också sådant som stundom anses oerhört trendigt eller benämns “superfoods”, som sprängticka, blåbär och björksav. Allt detta är centrala och naturliga inslag i Peter och Helena Anderssons liv och verksamhet. De driver företaget Renbiten i Grövelsjön, där den samiska kulturen och Idre Sameby i högsta grad står i centrum. – Det kommer en hel del besökare hit till Grövelsjön som söker efter “samebyn”. Vi är ledsna när vi måste göra dem besvikna, men det finns ingen “by” här med kåtor eller något slags reservat, säger Peter Andersson. Nej, en sameby är ingen “by” så som man kanske föreställer sig. Det är en ekonomisk och administrativ sammanslutning som ansvarar för renskötseln i området renarna tillåts beta inom. Men de turister som råkar fråga Peter och Helena efter samebyn har på sätt och vis ändå hittat helt rätt. Hela företaget Renbiten är uppbyggt kring tanken att fördjupa kunskapen kring samisk kultur när det gäller allt från mat till hantverk och traditioner. Bland annat erbjuds möjligheten att möta familjens tama renar, guidade turer och övernattning på renfäll i en kåta. Renbiten har också två butiker, en i centrala Falun och en i Grövelsjön. Butiken i Falun har renkött i olika former, vilt, fisk, goda ostar och en del samisk slöjd medan den i Grövelsjön erbjuder renkött, vilt och fisk, renfällar, tennslöjd, kåsor, stickade ylletröjor, hjortronsylt och mycket mer. Helena och Peter ser ett ökat intresse för deras köttprodukter, vilket de tror beror på att människor nu ser över sin köttkonsumtion. Många väljer att äta mindre mängder och vill ha riktigt bra kvalitet när de väl väljer att äta kött. – Renkött ligger helt rätt i tiden. Det är hälsosamt, djuren betar i naturen, de upplever minimalt med stress och får ingen antibiotika, berättar Peter. Renbiten är Dalarnas enda producent av renkött och företaget säljer alla typer av styckdetaljer. Den som besöker en saluhall i säg, Göteborg eller Stockholm, hittar vanligtvis endast filé, entrecôte och kanske skav men Renbiten tillhandahåller alla styckdetaljer från renen. Hela djuret tas tillvara och en del kött förädlas och blir till korv eller rökta detaljer. – Jag älskar att grilla reninnanlår, eller sadel. Men det finns ju inget insprängt fett i köttet så det gäller att inte grilla för hårt. Det samma gäller allt viltkött, medium-rare brukar bli perfekt, säger Helena. Hon är uppvuxen i Falun men har bott i Idre större delen av sitt liv. Peters släkt har varit renskötare i trakten så långt tillbaka som generationerna kan räknas. Nu jobbar också flera av deras barn inom familjeföretaget. En son jobbar ute i markerna med renarna men vid högsäsonger som kalvmärkning, renskiljning, slakt och styckning samlas de i familjen som har möjlighet att hjälpa till. Två av döttrarna är också ansvariga för butiken i Falun. – Vi är unika för vi har hela kedjan. Vi är renskötare och gör allt från att ta hand om kalvarna till att sälja direkt till slutkund. Dessutom serverar vi också våra egna produkter i caféet här i butiken, berättar Helena som ser ett ökande intresse för att få uppleva den samiska kulturen på alla vis. – Det är roligt och gör oss stolta att fler människor vill fira födelsedagar och annat tillsammans med våra tama renar och smaka samisk mat tillagad över eld i kåtan, avslutar hon.

Surdegspizza i fjällstugan från Grövelsjön Fjällbageri

Surdegspizza i fjällstugan från Grövelsjön Fjällbageri

Nygräddat surdegsbröd till fjällfrukosten i Grövelsjön? Inga problem. Maxime Kindlund på Grövelsjön Fjällbageri ser till att det finns bröd, bullar och pizza för den som är sugen. – Här finns surdegsbröd av olika slag, bakat på ekologiska råvaror utan tillsatser. Allt är så rent som möjligt – det ska vara mjöl, vatten och salt. Här bakar jag rågbröd, levain, valnötsbröd, dinkelfrallor och ibland baguetter, säger Maxime Kindlund som äger och driver bageriet. På bageriets hyllor finns också kanel- och kardemummabullar, hemmarostad fjällmüsli, biscotti och i vinter blir det lussebullar, pepparkakor och vörtbröd. Maxime själv finns på plats bakom disken på förmiddagarna. Därefter gäller självbetjäning, så det är bara att välja vilket bröd som lockar och betala kontant eller med swish. På fredagar finns dessutom möjlighet att hämta en surdegspizza till kvällens stugmys. Men det gäller att vara ute i tid.  – Jag bakar surdegspizza varje fredag, men antalet per kväll är begränsat, så det är viktigt att boka i förväg. Hittills har varje kväll varit helt fullbokad och det har varit otroligt populärt. Pizza är ju tacksamt, det går hem hos alla.  Det finns också möjlighet att smaka en SM-vinnare. Bageriets solros- och linfröbröd tog guld SM i mathantverk i klassen Smaksatta bröd 2017. Grövelsjön Fjällbageri är en del av Taste of Dalarna, det nätverk av gårdsbutiker, producenter, hantverksbryggerier, caféer och restauranger runt om i Dalarna som sätter de lokala råvarorna och de lokala smakupplevelserna i främsta rummet.Läs mer om Taste of Dalarna