Orsa

Har du vandrat på stigar och följt orange markering eller sett en stjärna på ett träd i ett naturreservat, så är det troligtvis en naturbevakare som målat dit den. Per Ax tillhör en liten skara naturbevakare i Sverige. Per känner skogen och med kunskap följer vördnad. Han vaknar, tar på sig de grova skorna och fodrade kläder, hoppar in i bilen och kör flera mil ut i skogen på slingriga grusvägar. Där, i orörd natur, startar arbetsdagen för Per Ax, naturbevakare på Miljökontoret i Mora och Orsa.  - Det bästa med hösten är att få studera årstidsväxlingen i naturen, de starka färgerna på myrarna och att det är fritt från mygg och knott.  Per tar hand om ett 40-tal naturreservat. Återkommande sysslor är att underhålla leder, märka upp stigar, slå ängar (så kallad slåtter) och till exempel att bevaka naturvårdsbränning, i syfte att gynna den biologiska mångfalden. Bland vilda djur En av Pers favoritplatser är Stopåns naturreservat, drygt fyra mil norr om Orsa. Grusvägen fram till reservatet är bred och vittnar om att skogen avverkas i området. I naturreservatet är det dock inte tillåtet att bruka skogen, så har inte gjorts på hundra år. Naturen har därför en helt annan karaktär än i övriga Siljansbygden.   - Ska du få vildmarkskänslan är det hit du ska åka! Det skiljer fyra grader i temperatur jämfört med centrala Orsa på grund av höjdskillnaden och djurarterna som lever här, exempelvis ripa, tjäder, kungsörn, lavskrika och tretåig hackspett, återfinns vanligtvis längre norrut i Sverige, berättar Per.  Per arbetar under perioder själv på reservaten. Men ensam är han aldrig, det finns gott om djur i naturen. - Flera gånger har jag sett björn och en gång kom jag riktigt nära. Jag skulle markera gränsen för ett naturreservat och gick med kompassen i handen. Kom över ett krön, lyfte blicken från kompassen och där stod björnen. Jag började prata högt. Då drog björnen. Jag fick hög puls men jag var aldrig rädd, konstaterar Per som också påpekar att antalet björnar har minskat i skogarna under de senaste tre åren. Stora områden av orörd natur Stopåns naturreservat ingår i ett stort sammanhängande kluster av naturreservat. De angränsande reservaten är Anjosvarden, Våmhuskölen och Norra Mora Vildmark. Dessa naturreservat utgör sammantaget ett vidsträckt och väglöst område med stora möjligheter till rika naturupplevelser. - Den äventyrslystne kan fortsätta följa ån norrut även om stigen tar slut. Du kan räkna med nästan 1,5 mils vandring genom myrmark innan du når en väg. Passerar du vägen har du ytterligare lika lång sträcka med orörd natur att vandra i, berättar Per med något äventyrligt i blicken. Det som förhöjer intrycket av vild natur i Stopåns naturreservat är de två vattenfallen som nås efter 800 m respektive efter 1 km vandring. Stigen slingrar sig längs med den brusande ån, genom en kanjon med gammal och ståtlig granskog. - Det är faktiskt gran, trots att det vid första anblick kan förväxlas med tall. Granarna är upp till 400 år gamla och har rejält tjocka stammar, berättar Per och visar ett träd där den tretåiga hackspetten har ätit på stammen. Per bär på dröm -  att naturreservatet Koppången ska bli nationalpark, det vill säga få en mer kraftfull skyddsform, och locka till sig besökare från hela världen. - Visst att det blir mer liv och rörelse i naturen men det kan det vara värt. Det handlar om vår överlevnad här i bygden. Om människor får upp ögonen för naturen så kanske de blir mer rädda om den. Tips från Per när du besöker Stopåns naturreservat:  - Ta god tid på dig, gör det till en dagsutflykt och fika vid något av fallen. - Ta på dig täta skor, området består av myrmark och du blir lätt blöt. - Ta på dig varma kläder. Det råder ett kallare klimat här än i övriga Siljansbygden. - Ha alltid en kompass i fickan – det är aldrig fel på kompassens riktning. - GPS och mobil fungerar inte i området. - Hämta karta över området på Tourist Center. - Memorera landskapet. Hur ser det ut där du går? En sten, en höjd eller ett speciellt träd som du passerar. - Myrorna bygger stacken med sluttning mot söder, bra tips om du vill navigera dig i skogen utan varken kompass eller GPS. - Titta upp bland de stora granarna och studera fåglarna. Möjligheten finns att du ser Kungsörn. - Se skylt till vänster innan du når parkeringen, stigen leder till en slogbod där du kan äta matsäck, tillaga mat eller övernatta. Ved ska finnas vid slogboden. Namn: Per Ax Ålder: 34 år Intressen: Friluftsliv, långfärdsskridskor, turskidåkning, folkdans och folkmusik Sysselsättning: Naturbevakare på Miljökontoret Mora och Orsa  Inom reservatet är det inte tillåtet att...  - skada växande eller döda – stående eller omkullfallna – träd, stubbar och buskar.  - framföra motordrivet fordon i terrängen, vilket gäller både barmark och snötäckt mark.  - elda annat än på av länsstyrelsen iordningställda platser.  Utan Länsstyrelsens tillstånd är det heller inte tillåtet att: - gräva upp växter, plocka mossor, lavar och vedlevande svampar eller samla in djur (t.ex. insekter).  Tips på en kortare vandring i Orsa  Enåns dalgång - Kommunalt naturvårdsområde samt blivande naturreservat. Starta vid Orsa hembygdsgård vid Orsas södra infart. Följ den 2 km långa ravinen med lämningar efter de skvaltkvarnar som en gång var i bruk längs sträckan. Leden kommer fram vid Slättbergsbadet. Unik flora med flera rara växter. Stigen slingrar sig på båda sidorna om ån, genom gammal granskog, via gamla ängar och lövskog. Stigen går bitvis i branta sluttningar och i lite ojämn terräng. Längs stigen finns spänger, räcken, en rastplats med bord samt en slogbod. Längd: 3,5 kmTidsåtgång: 2 timmarSvårighetsgrad: MedelLedmarkeringsfärg: OrangeLedfakta: Spännande vandringsled längs Enåns dalgång. Naturen har återtagit det som tidigare brukats hårt av människan och här finns nu fina naturupplevelser.

När höstvindarna viner utanför de timrade knutarna är det dags att krypa in i caféet för en fika. En annan dag fångas de sista varma solstrålarna bäst med en kaffekopp i hand mot husväggen. Ett besök hos Orsa Kaffestuga värmer i alla väder. Lugnet efter sommarsäsongen har lagt sig, även om ett par eftersläntrande utländska besökare fortfarande dyker upp. Nu när hösten står i full blom börjar istället stammisarna att ta större plats på Orsa Kaffestuga, så vid ett besök är det inte omöjligt att få samsas med någon lokalbo som är inne för att få sin dagliga fika. – Nu när det börjar bli höst ute är det många som köper te och sätter sig ner och myser, säger Helen Olpers på Orsa Kaffestuga. Även om det kanske är just kurandet inomhus som lockar mest ska de soliga höstdagarna inte underskattas. Att då ta med kaffekoppen ut i den lilla trädgården framför caféet och låta solstrålarna värma ansiktet är livskvalitet på hög nivå. Utbudet i diskarna är lika stort och lockande året om, där matiga smörgåsar trängs med både klassiska och mer moderna bakverk. För den som är ute efter något extra värmande har Helen en solklar egen favorit att tipsa om. – Jag tycker man ska prova någon av de varma smörgåsarna. Speciellt den med älgkött och pepparrot passar bra såhär års. Kaffe eller te till såklart, eller varför inte varm choklad. Det är ju också lite höstigt. På fikafronten är det klurigare att peka ut bara ett hustips – det finns ju så mycket gott att välja mellan. Först faller valet på biskvierna – ”de är väldigt goda” – men de trumfas sedan av glasswienerbröden. Framför allt för att det verkar vara en ännu ganska oupptäckt specialitet. – Det känns som att det inte är så många som vet vad det är. I somras var det många besökare, både från utlandet och från Sverige, som aldrig hade sett sådana förut och därför absolut fick lov att testa. Så det skulle jag rekommendera att prova. En utflykt till Orsa med sikte på smörgås och wienerbröd i den anrika kaffestugan är med andra ord väl värt att ta sikte på. Det är helt enkelt höstmys när det är som bäst. Helens tre guldkorn i Orsa Orsa Saluhall ”De har många goda ostar från Hansjö och mycket annat gott plock och chark, korvar och kallskuret. Det finns så himla mycket där och mycket som är från Dalarna. Jag brukar för det mesta köpa en supergod fårkorv.” Hällorna ”Klipphällarna ligger mellan Storstupet och Helvetesfallet. Sommartid är det fint att bada här och nu på hösten är ju naturen i sig vacker. Jag var där första gången i somras. Jag tror inte så många vet om det – förrän nu då.” Stopån ”Ett stort vattenfall norr om Orsa. Det ligger i ett naturreservat, så det är gammal skog, mossa och grönt, en lite fuktig känsla. Det är så mysigt. Det var lätt att gå dit också. Jag var där med mina barn på 3 och 7 år.”

Från fäbod till sommarviste för gourmander och vinterparadis för livsnjutare. På Fryksås Hotell och Gestgifveri är det lätt att trivas och njuta av allt från längdturer på skidor och cykling på branta sluttningar till avsmakningsmenyer med vilda inslag och bastubad med vidunderlig utsikt. Fryksås vackra södersluttning 500 meter över havet var en gång i tiden ett fördelaktigt läge för fäbodbruk. Hit vandrade gårdsfolk med sina djur för att odla och låta djuren beta under sommarmånaderna. Vem vet, kanske fanns det också lite tid över att njuta av den storslagna utsikten över bergen, skogarna och Orsasjön. Det kan i alla fall vi som besöker Fryksås nuförtiden göra. Dessutom kan vi bo bekvämt och äta bra på Fryksås Hotell och Gestgifveri som ligger mitt i det gamla fäbodstället. – Även om här är fullt med folk ibland så är det ändå tyst och lugnt, säger Ulla Karlsson, krögare och hotellägare på Fryksås Hotell och Gestgifveri, samtidigt som hon blickar ut mot de blånande bergen och Orsasjön långt där nedanför sluttningarna. Hon har drivit hotellet sedan 2011 och tröttnar aldrig på utsikten som ständigt fyller hennes mobil med bilder. Vyn skänker lugn och tar genast ner pulsen, även de dagar när det är fullbelagt och bråda tider på hotellet. Fryksås ligger vid vägs ände och väl här känner man som besökare genast för att stanna kvar och njuta så länge som möjligt. Därför är det för väl att Fryksås Hotell och Gestgifveri erbjuder såväl bekvämt boende som härliga menyer med många lokala inslag. Här serveras välkomponerade rätter signerade köksmästare Scott Ferguson och hans team och restaurangen passar lika bra för långlunch som för en helkväll med avsmakningsmeny. Rätter med viltkött är kökets specialitet och inte sällan finns en eller två rätter med björn på menyn. Vad sägs till exempel om Wallenbergare på björnfärs eller mjöd- och blåbärsmarinerad björnytterfilé med fryksåspotatis, gräddkokta murklor, fönsterlav och granskott? – Vi är också i det närmsta självförsörjande här på svamp och bär eftersom trattkantareller, blåbär, lingon och hjortron finns i skogarna här, berättar Ulla Karlsson. Hon jagade själv en hel del tidigare men nu har hon lagt bössan på hyllan och hinner hon med en tur i skogen så blir det tillsammans med hennes man Hasse som är ”galen i att plocka svamp”.   Från kaffestuga till vegansk avsmakningsmeny  På Fryksås kan den som föredrar vegansk eller vegetarisk mat också njuta av meny om fem eller sju rätter och här finns en diger vinkällare som Ulla i framtiden drömmer om att kunna öppna för besökare. Men det är ett projekt som hela tiden fått flyttas fram för sedan hon tog över hotellet har fokus varit på att renovera hotellrum och få de viktigaste ytorna upp till standard. Idag kan hotellet stolt erbjuda 45 bäddar i prydliga rum med olika inredning och här finns också tre ”fäbodsviter” i egna små stugor inredda med vackra tapeter, mysiga kaminer och egen bastu med utsikt över Orsasjön. Dagens hotell ligger delvis i den byggnad som entreprenören Anders Frelin 1932 lät öppna som turistgård med namnet Fryksåsgården. Det var några år efter att turistnäringen i Fryksås fått sig en blygsam start på 1910-talet då en handarbetslärarinna från Strängnäs öppnade en servering som växte till ett litet pensionat. Det är inte svårt att tänka sig att många av de tidiga gästerna blev stammisar direkt, för Fryksås är bestämt en plats som besökare gärna återvänder till. Menyerna på Fryksås har fokus på vilda smaker på Dalavis och nyzeeländske kökschefen Scott Ferguson kryddar upp med influenser utifrån. – Jag träffar många gäster som varit här som barn och som nu kommer med sina egna familjer, berättar Ulla Karlsson, som ser det som den stora charmen med sitt arbete att hinna prata med sina gäster och träffa de som återkommer, en del år efter år. – Om jag ”bara” drev restaurang skulle jag inte få så nära och trevlig kontakt med gästerna, förklarar hon. Från att på trettiotalet endast ha dragit besökare sommartid är Fryksås numera tillgängligt året om och även snöfattiga vintrar finns här fina skidspår. Julen firas ordentligt på Fryksås Hotell och Gestgifveri och julbordet och slädturer blir oförglömliga minnen hos nya generationer besökare. Orsa Grönklitts skidanläggning med 23 nedfarter och 100 kilometer längdspår nås bilvägen eller genom det två kilometer långa skidspåret rakt igenom skogen mellan Fryksås och Grönklitt. Även på sommaren kommer många aktiva gäster till Fryksås och Ulla Karlsson har sett en stor ökning av cyklande gäster de senaste åren. Tänk dig – det finns väl ingen bättre belöning än ett dygn på Fryksås med skön hotellsäng, egen bastu med utsikt och en vällagad avsmakningsmeny efter en cykeltur vägen upp till det vackra gamla fäbodstället. Det skulle vilken vallpiga som helst skriva under på!

Spana på vargar och sibiriska tigrar från liften  Redan 1965 började den första liften att rulla i Grönklitt och grunden lades till det som i dag är Siljansbygdens eget skidparadis. Såväl skidåkare från närområdet som långväga gäster har fastnat för den barnvänliga skidorten i Orsa.   Det många barnfamiljer uppskattar är närheten till allt, att barnen snabbt kan gå från barnområdet till resten av skidsystemet med nedfarter i alla väderstreck. Västsidans pister lämpar sig synnerligen bra för nybörjare. Här finns barnfavoriten Blåbärsskogen med talande och sjungande figurer med Blåbäret Bärra, anläggningens maskot, i spetsen.  På aktivitetssidan står Grönklitt för en världsunik upplevelse för besökarna.   Det finns ingen annan skidort som kan erbjuda rovdjur. Hos oss har man lyxen att åka fyrstolslift över varghägn och se sibiriska tigrar. Vissa glömmer faktiskt att kliva av liften för att de kollar på djuren, säger Daniel Mäkinen på Grönklittsgruppen.   Sedan några år driver Dalasmaker restaurangerna på plats. Mest utmärkande är Toppstugan, som bjuder på smakfull inredning och milsvid utsikt över Siljan och dalafjällen. På 561 meters höjd serveras dagtid en genomtänkt lunchmeny med smaker och råvaror från trakten.