Välkommen till Tällberg

Tällberg Vinter

Boende
Boende
Evenemang
Evenemang
Aktiviteter
Aktiviteter

Vad vill du göra?

Tällberg - Sveriges hotelltätaste by


Den lilla byn med stor dragningskraft, känd för sin gästfrihet och slående utsikt.


Tällberg räknas till Sveriges hotelltätaste by med sina åtta anläggningar. Varje hotell har sin egen karaktär och historia, samtliga med restauranger och boende av hög klass. Här vandrar du i Digerbergets naturreservat, upplever Tällbergsstrandens bad och shoppar hantverk i alla fina butiker som finns i byn. Bland de större evenemangen kan nämnas Tällberg Halvmarathon och Klockargårdens nöjesutbud. 

Boende i Tällberg

Paket & Erbjudanden i Tällberg

Sevärdheter i Tällberg

Evenemang i Tällberg

Artiklar & Inspiration

Jögge Sundqvist Täljfest

Täljfest på Sätergläntan

Slöjd och hantverk gör något med oss människor. Det är ett sätt att återta kontroll över vårt mikrokosmos och få bättre självförtroende. När Sätergläntan bjuder in till Täljfest finns alla möjligheter för både nybörjare och proffs att samlas för att inspireras, umgås och lära av varandra. Allt med skapandet i fokus. Täljfest är en internationell festival för träentusiaster. Evenemanget anordnas på hemslöjdsrörelsens eget utbildningscentrum Sätergläntan utanför Insjön 9–11 augusti och samlar instruktörer, slöjdare och hantverkare från hela världen. Under ett par intensiva dagar får besökarna både lära och inspireras. – Det är en fantastisk happening för täljande och i trä. Det blir workshops med olika teman, man kan göra en slev, man kan göra rockhuvuden. På kvällarna blir det after carve, när vi sitter framför brasan och täljer, har det mysigt och prata, berättar Jögge Sundqvist. Han kan sägas vara något av Sveriges mesta slöjdguru med sina över 40 år långa bakgrund inom framför allt trähantverk. Under sina många år med täljkniven i hand har han sett vad slöjdandet gör med oss människor. – Slöjden återtar någon slags kontroll över mikrokosmos. Det går inte att komma ifrån att det är magi i det. Ju mer industrialiserade vi blir, ju längre bort vi kommer från tillverkningsprocesserna och desto viktigare blir det att vara med och skapa själv och ha kontroll över den processen. Jag kallar det för slow carving, det går liksom inte att skynda på. Man måste vara närvarande, landa i någon slags härvaro. Det tror jag många upptäcker i slöjden och gillar. Man släpper allt den andra. Släpper mobilen, stressen och hetsen och hittar ett lugn i det praktiska görandet. Foto: Erik Nordblad Såväl nybörjare som erfarna slöjdare är välkomna till Täljfest och det är just mixen av människor, med olika erfarenheter och kunskaper som till stor del formar dagarna. – Att nybörjare och proffs möts på en jämlik nivå är en viktig del inom slöjden tycker jag. Att alla får vara med. Det är ingen elitrörelse, utan det är högt i tak och vi är positiva till alla som vill hålla på och slöjda. I takt med ett ökat fokus på hållbarhet och ett ifrågasättande av konsumtionssamhället, ser Jögge Sundqvist också hur allt fler söker sig till hantverket och till slöjden. – Här finns en kärna av något genuint och äkta. Det är ett sätt att ta till vara på materialen, forma om dem och använda dem till praktiska föremål. Det är ju vad det är. Ordet slöjd kommer ju från ordet slög, som betyder praktisk, händig, kunnig. En slöjdare är någon som har förmåga att ta tillvara på de material som finns runt omkring en och göra något vettigt om det. Det är en kunskap som är lite underskattad idag. Slöjdandet tränar en att lösa enkla problem med enkla verktyg. Så man får känna ett självförtroende i att kunna hantera ett material. Ett besök på Täljfest kommer med största sannolikhet att stärka det självförtroendet ytterligare. – Framför allt kommer man bli inspirerad och lära sig fantastiskt mycket. Man träffar massa sköna människor, får hänga med dem och framför allt ha kul. En av de stora förtjänsterna är att man får möta likasinnade, höra spännande historier och bli inspirerad till att göra slöjd som kan utvecklas till något personligt, unikt och speciellt. Det är också den personliga utvecklingen, de oändliga och ständiga möjligheterna till nya upptäckter som Jögge Sundqvist ser som en av slöjdandets största lockelser. – Har man väl lärt sig grunderna är det en livslång resa i görandet som aldrig tar slut. Man blir aldrig fullärd, det är forever. Det tycker ju jag är det häftigaste. Trots att jag hållit på så länge, upptäcker jag fortfarande nytt, har kul och kan göra nya grejer. Täljfest anordnas på Sätergläntan, Insjön, 9–11 augusti 2019

Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Historien kittlar och är oerhört spännande. Den om hur Sverige växte fram och formades, med järntillverkningen i centrum. Bergslagsområdet var en motor för detta, som skapade möjligheten för Sverige att bli en av världens främsta järnproducenter från mitten av 1200-talet och ända fram till 1800-talet. Att Stockholm blev vår huvudstad är också kopplat till Bergslagen – det behövdes en stor hamn i Östersjön för att klara exporten. Omkring år 1750 svarade järnet för cirka 70 procent av hela Sveriges export.   Tiden har gått, det är nu ungefär 100 år sedan den traditionella produktionen stannade av, som Flogbergets gruva och Flatenbergs hytta, båda lades ner 1918. Det är tur att Ekomuseum Bergslagen finns – som tillsammans med olika aktörer, inte minst ideella föreningar – kan återberätta hur det gick till förr.   – I Ludvika och Smedjebacken går det att återuppleva en hel del, kolproduktionen, gruvorna, hyttorna och järnbruken. Det var här produktionen låg, Strömsholms kanal användes som transportled ner till Mälaren i söder.   Totalt brukar 600 000 besökare ta del av denna järnhistoria i Bergslagen, varje år. Till sommaren har sex nya besöksmål adderats, varav två finns i Dalarna, ett helt nytt och ett utökat, Finngården Skifsen, en nyuppförd finnmarksgård på en vacker plats vid sjön Skifsen, i närheten av Fredriksberg. Detta är en av flera platser som man med fördel kombinerar med en skön vandring genom klassisk Bergslagsnatur.   – På alla de olika besöksmålen finns det informationstavlor att läsa, och på flera av dem, främst nu under sommaren, är det flera olika aktiviteter som pågår. Totalt 40–50 olika föreningar ser till att detta är möjligt. Många av aktiviteterna är gratis, eller är väldigt billiga att delta i. Ibland är det aktiviteter som kostar en slant, som olika arrangerade dagsturer, eller den populära båtturen i Smedjebacken tillsammans med den lokala ångbåtsföreningen.   Ett tips är att besöka Flogbergets besöksgruva som fem-sex gånger varje sommar har ett intressant gruvspel där vi som publik får följa med tillbaka i tiden och se hur man levde och arbetade. Det finns även en mängd platser att äta på, allt från enklare hembygdsfika till herrgårdsrestauranger.    För den som vill uppleva allt i koncentrat finns ”Järnrutten”, en sommarvecka med över 100 evenemang.    – Vi är väldigt stolta över ”Järnrutten” och allt den står för. Under den här perioden botaniserar vi runt bland alla besöksmål och ger förslag på olika rutter och teman. Vi har samlat all information på hemsidan ekomuseum.se, där finns också en karta att skriva ut till de olika besöksmålen.   Fakta: Ekomuseum Bergslagen Ekomuseum Bergslagen är ett av världens största Ekomuseum och knyter samman en lång rad besöksmål i Västerbergslagen och söderut. Området omfattar cirka 750 kvadratkilometer och sträcker sig från Grangärde finnmark i norr, där skogsfinnar producerade träkol för hyttor och smedjor, ner till Mälaren och Borgåsunds hamn i söder, där järntackor och stångjärn lastades om för vidare transport till Stockholm.   Det gemensamma temat är ”järnets historia” med fokus på teknik, människans villkor, transportvägar och de naturresurserna som fanns att tillgå.    Läs mer om de olika besöksmålen, få tips och inspiration på ekomuseum.se.

Melodifestivalen 2019 Leksand

Melodifestivalen i Leksand – Maxa Mellohelgen

Den 16 februari smäller det. Då är det äntligen dags för Melodifestivalen i Leksand. Redan nu är det dags att börja ladda för en helg fylld av musik, glitter och festliga aktiviteter. Varför inte boka en riktig Mellohelg med både hotellmys och festivalhäng? Under lördagen 16 februari fylls Leksand med aktiviteter för hela familjen som en uppladdning inför kvällens stora höjdpunkt – Melodifestivalens tredje deltävling som går av stapeln i Tegera Arena. Bland artisterna i startfältet syns bland andra Martin Stenmarck, Jon Henrik Fjällgren, Dolly Style och Lina Hedlund. Se till att vara ute i god tid och säkra dina biljetter – endera till kvällens direktsändning eller till något av de två genrepen under fredag kväll och lördag eftermiddag. Visit Dalarna säljer biljetter över disk, så besök din närmsta Turistbyrå eller ring oss på 0771-62 62 62. Fotograf: Magnus Rolands, Leksands kommun Du kan också boka ett smidigt paket där helgens boende är fixat och klart! Flera hotell och anläggningar i närområdet erbjuder olika paketlösningar under helgen. På Green Hotel i Tällberg bor du på samma hotell som flera av artisterna – kanske stöter du på någon av dem vid frukosten eller i gillestugan! Bor du på Leksands Strand ligger arenan på gångavstånd. Dessutom har du en hel stuga där ni både kan dansa och sjunga loss till era favoritlåtar. Siljansnäs Hotell i Siljansnäs har ett Mellopaket med boende och middagar.

Följ med under kepsen på Billy Opel

Följ med under kepsen på Billy Opel

När Billy Opel bjuder in till show på Klockargården är det helt utan flashiga lysen och LED-skärmar. Istället lockar han med en personlig helhetsupplevelse under en kväll fylld av god mat och musikalisk glädje – och en hel del mellansnack förstås. ”Under kepsen på Billy Opel” är både föreställningens namn och ett genomgående tema när den Morabördige underhållaren bjuder in till två personliga kvällar på Klockargården i Tällberg. - Det är en liten inblick i hur det ser ut i mitt huvud och vad jag har för funderingar på musiken och livet. Det kommer bli låtar från alla håll och kanter – allt från låtar från början av min karriär och sen även lite nytt är det tänkt. Många tror att Billy Opel enbart sjunger på Moramål, men så är inte fallet. - Jag träffar folk hela tiden som tror att allt jag gör fortfarande är på mål, men det är kanske 10 år sen jag gjorde en låt på mål senast. Fast det är klart att jag kör några av de låtarna också, men det är inga problem att komma dit även om man inte förstår mål. Det är bara en liten del i allt. Musiken har funnits med ända sedan han var liten. Fascinationen för musik, texter och framför allt för att stå på scenen. Känslan av att få roa och underhålla människor är svårslagen, vilket också brukar märkas i de många berättelser och anekdoter som dyker upp mellan låtarna. - Ibland får jag lägga band på mig själv, det händer att jag pratar för mycket. Samtidigt har det där vuxit fram under åren jag har hållit på. Jag började med det för ett antal år sen och märkte att det uppskattades. Om man hör en artist spela en låt blir den så mycket bättre om man vet bakgrundshistorien, hur den har tänkt och gjort låten. En insikt i det arbetet. Det tycker jag gör att en låt blir så mycket bättre. Han ser fram emot att äntra scenen på Klockargården. - Det ska bli jättekul. Det känns som att Klockargården har blivit ett ställe i Dalarna för nöje, det är en fantastisk miljö och bra mat. Sedan bjuder jag och bandet på riktig musik. Det är så mycket idag som är dolt i flashiga lysen och LED-skärmar och plast. Vi håller på med raka motsatsen. Det är akustiska instrument och glädje från hjärtat. Det är väldigt folkligt, det vi håller på med. Jag tror folk behöver se det också.

Jobs handtryck – En blommig mönsterhistoria

Jobs handtryck – En blommig mönsterhistoria

I en verkstad i byn Västanvik utanför Leksand ligger Jobs Handtryck. Här vid Siljans strand trycks den Jobska mönsterskatten varsamt för hand. Metoden är både ovanlig och tidskrävande. ”Det får ta tid, det är ju först då det blir riktigt bra”, vittnar Åsa Jobs. Att kika in bakom kulisserna på Jobs Handtryck i Västanvik, Leksand är att resa genom en mönstrad historia. En trappa upp ligger hjärtat av verksamheten – den ursprungliga verkstaden från 1944 där man varje år trycker uppemot 14 000 meter textil för hand. Det fläktar från fönstren som står öppna mot sommaren och några betande får.   – Hit vill vi gärna att folk kommer så att vi får visa hur mönstren växer fram när vi trycker färg för färg, varje kulör i sin egen schablon, säger Åsa Jobs som driver familjeföretaget tillsammans med maken Jesper.   Företaget startades 1944 av Jespers far Peer, och många av de tidiga mönstren ritades av hans systrar Gocken och Lisbet. Systrarnas mönster lever ännu kvar, liksom de som skapats av Jespers mor, Eva Jobs. Förutom metervara säljs mönstren på väskor, tofflor och brickor med mera.  Trollslända ritat av Gocken Jobs 1945 – Vi använder samma metod i dag som vid starten, berättar Åsa och drar med handen längs ena tryckbordet. Varje bord är 30 meter långt. Gamla färgstänk bildar tusentals prickar på bordskanterna. Med stor inlevelse beskriver Åsa proceduren som börjar med att Jesper blandar till färg efter konstnärens original. – Vi har två tryckare som jobbar i par med att, färg efter färg, trycka schabloner på det utrullade tyget. För det mesta använder vi möbeltyg i halvlinne, det är slitstarkt och hållbart. Mellan 300 och 900 meter trycks innan det är dags att byta mönster. Bara att ställa in tryckborden tar åtta timmar och är en petnoga uppgift. Åsa visar var schablonerna förvaras. Från golv till tak staplas hundratals namngivna ramar – likt pressade växter i ett herbarium. Åter i verkstaden berättar Åsa att bottenfärgen trycks sist av allt. Därefter hängs hela härligheten upp i taket på tork och bildar böljande vågor. När vi är på plats jobbar tryckarna med 60 meter ”Trollslända”, ett typiskt Jobsmönster som kräver 15 schabloner och en och en halv arbetsdag. – Men tryckningen får ta tid. Alla delmoment är viktiga och det är bara slutresultatet som räknas. Att komma med nya mönster för att tillmötesgå rådande trender är inte intressant. – Vi är inte i nyhetsbranschen, tvärtom. Ett nytt mönster tas fram ungefär vart femte år, däremellan återupplivar vi något av våra gamla mönster. Det finns olika sätt att följa sin tid och vårt sätt hör kanske till det lite ovanligare, avslutar Åsa.

Så är det att fira jul i Tällberg

Så är det att fira jul i Tällberg

Hallå där Anna Wiklund på Green Hotel i Tällberg, som bjuder in till stämningsfulla julaktiviteter hela december. Hur är det att fira jul hos er? – Vi håller på alla traditioner. Kvällen innan julafton är det Bingolotto med paketinslagning. Då kan man kan spela bingo, slå in paket och dricka glögg. Brasan sprakar i lobbyn hela tiden och hela hotellet är otroligt pyntat med tomtar i varje vrå. På julafton fixar vi granen tillsammans, går till bagarstugan och bakar tuttul, det går att åka häst och släde, vi visar Kalle Anka på tv. Tomten är central hos på jul och självklart kommer han på julafton, då blir det paketöppning. Vi brukar också ordna stora julklappsspelet, där alla gäster lämnar in ett paket i receptionen och sen spelar man. Det brukar bli väldigt uppskattat. Sen är det stora julbordet såklart. Vad finns på ert julbord? – Det är ett klassiskt julbord där allt är lagat från grunden. Våra sillar är väldigt goda och väldigt omtalade. Vi har lite olika inlagda varianter som senap, curry, vitlök. Den hemlagade leverpastejen är också jättefin och den gravade laxen är magisk. Den 8 december är det Lissjul i Tällberg, vad är det för något? – Det är en julmarknad i Tällberg och vi har en del av den här på hotellgården. Det är väldigt mysigt med sprakande eldar, grötlunch, glögg och fika. Det är marschaller i hela byn och folk promenerar runt i och med att det är på flera hotell. Här hos oss finns utvalda utställare med gediget hantverk. Tomten kommer och barnen får träffa honom. På kvällen har vi julbord om man vill stanna och äta det. Under dagen blir det också Sång från balkong, men exakt vad det är blir en överraskning för den som kommer hit. Vad mer går det att göra i Tällberg kring jul? – Åka en tur med häst och släde eller ut och promenera och se på omgivningarna. Sen har vi längdspår i byn och även jättefina längdspår på nära håll i Leksand och Rättvik. Det finns också många fina skidbackar för utförsåkning på nära håll. Eller göra en utflykt till Mora eller Falun, om man vill besöka Carl Larsson gården eller Zornmuseet.

Leksands folkdanslag – 100-åringen som dansar vidare

Leksands folkdanslag – 100-åringen som dansar vidare

I sann nationalromantisk anda satte ett par Tibblepojkar fart på folkdanslaget i Leksand när de återvände från Amerika år 1918. Under de senaste hundra åren har medlemmarna tagit otaliga danssteg, hållit liv i gamla traditioner och knutit vänskapsband världen över. Hej Anders Tull, du är dansledare och starkt engagerad i Leksands folkdanslag, berätta om ert jubileumsår! – Det har varit fantastiskt! Vi har bland annat haft en danskväll i Hjulbäcks bystuga tillsammans med Mora spelmanslag och bjudit in gästinstruktörer i bugg, linedance, squaredance och andra internationella danser till våra träningar. I våras hade vi premiär för en föreställning inspirerad av Anders Zorns resa till Andalusien – den innehöll både flamencodans och folkdans från Dalarna. Sedan blev vår jubileumsfest verkligen en kväll i minnenas tecken, då vår jubileumsfilm med minnesbilder och filmklipp från hundra år premiärvisades. Så mycket vi har upplevt tillsammans! Vi har dansat på festivaler i många länder, på Himlaspelets scen och på Melodifestivalens.  Hur har intresset för folkdans sett ut under dessa hundra år? – Förr var det vanligt att man umgicks och dansade långdans eller ringdans till sång eller spelmansmusik på lördagskvällarna. Folkdans kallar vi de danser som skapades i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet då man satte ihop gamla danser till längre danser med olika turer. I Dalarna finns en stor dansskatt och det är polskorna som är vanligast. När moderna dansstilar blev populära fick folkdansen stå tillbaka, men tack vare Bosse Larsson och tv-programmet ”Nygammalt” väcktes folkdansen till liv igen under 1970- och 80-talet.   Hur ser intresset ut idag?  – Här i Leksand är vi en trogen grupp som håller traditionerna vid liv. Leksands folkdanslag är omtyckta underhållare, vi uppträder ofta för hotellgäster och midsommarfirandet har alltid varit viktigt för oss. Veckorna före och efter själva midsommarhelgen dansar vi på majstångsresningar i centrala Leksand och på äldreboenden och hotell. Vi deltar också under Leksands julmarknad där vi säljer tjockbulla och ärtbulla på lördagen och dansar på söndagen. Dessutom värnar vi om folkdräktens överlevnad, vi bär alltid dräkt när vi uppträder och varje år arrangerar vi en dräktbytardag för den som vill lämna in eller komplettera sin dräkt.   Vad lockar med folkdans? – Att man får göra något tillsammans i grupp, träffa likasinnade. Folkdans är bra för både knoppen och kroppen. Genom folkdansen har vi fått vänner över hela världen och ett kulturutbyte utan dess like.  Om man vill dansa med er i vinter, kan man höra av sig till er då?  – Absolut, alla är välkomna till våra träningar. Vi är en blandgrupp, så jag varierar alltid svårighetsgraden så att alla får dansa på sin nivå. Om det kommer nybörjare börjar vi med grunderna i schottis, vals, hambo och polka. Det som är roligt är att det börjar dyka upp fler män på träningarna nu. Intresset går i vågor men jag tror att folkdansen alltid kommer att överleva.  DANSA MED LEKSANDS FOLKDANSLAG Tid: Onsdagar kl. 19.00–21.00. Uppehåll under jul- och nyårsveckorna. Vårterminen startar onsdag 9 januari. Plats: Samlingssalen på Edshultsgården, Leksand.  Tänk på att: Bära ledig klädsel och ta med lämpliga skor för dans. leksandsfolkdanslag.se 

En kreativ jul på Körsbärsgården

En kreativ jul på Körsbärsgården

I byn Karlsarvet, några kilometer utanför Leksand, ligger Körsbärsgården. Omgiven av hästhagar och bara en kort promenad från Siljan, står det röda timrade huset där Karin Stigsdotter bor med sin familj. Det är här de firar jul. Mitt emellan skogen och sjön ligger gården som byggdes på 1930-talet och som sedan dess både byggts om och till i flera omgångar för att passa dess inneboende. – När vi köpte gården fick vi berättat för oss att den varit Kers Pers gård, men att barnen hade haft svårt att säga Kers Pers och i stället sa Körsbärs. Så kom det sig sedan att gården kallas Körsbärs, berättar Karin. Hon är utbildad sjuksköterska och har jobbat runt om i Sverige och i Norge. Sedan bytte hon bana helt och lät kreativiteten – som alltid varit en följeslagare – blomma ut även i yrkeslivet under utbildningen till dekoratör. Just den där lusten att skapa och kreera är ett stående inslag i såväl livet som vardagen. Inte minst får den utlopp på Instagramkontot 79392, där tusentals följare inspireras av Karin och livet på gården. – Utöver de intressen barnen har och som vi vuxna automatiskt involveras i, är det till största del hemmet och trädgården jag ägnar mig åt, men även resor, att läsa, färg och form och foto. Jag ser mig själv som rätt påhittig.  Hennes öga för färg och form kommer väl till pass när gården ska göras redo för vintern. Här står havrekärvar redo att möta småfåglarna, liksom de röda äpplen som är utplacerade lite här och var. Annars varierar vinterdekorationerna på gården från år till år beroende på såväl tid och ork som kreativitet.  – Jag brukar säga att vi vinterdekorerar, när vi gör det ombonat och välkomnande även på gården inför den kalla, mörka perioden av året. På senhösten tar vi granar som vi sätter kring knutarna. Ofta hänger vi ljusslingor i granarna och i vissa buskar för att lysa upp och göra det mysigt. Vi sätter även ner långa marschallhållare och tar fram ett gäng ljuslyktor. Närmare jul brukar vi hjälpas åt att göra och spika upp granrisgirlanger och jag brukar göra dörrkransar. Finns lusten gör vi ett par granrisbockar som placeras på någon välkomnande plats på gården.   Barndomens jular spenderades hos mormor och morfar, med allt vad det innebar i form av gran, glögg, Kalle Anka och Karl-Bertil, tomtegröt och tomte, väntan och förväntan, skratt och musik. Även om det numera är i Körsbärsgården jularna firas, finns mycket från de där glittrande jularna bevarat.  – För mig är julen framförallt gemenskap, att umgås, ha extra tid för varandra och att vara tillsammans. Jul är också dofter som de av glögg, pepparkakor, apelsiner med instuckna nejlikor, tazetter, hyacinter, iskonvaljer, kanelstänger, gran, tända ljus. Ja, det är många dofter som jag förknippar med julen.  Att just dofter är något som skapar julkänsla är tydligt hemma hos Karin. Här utgörs en stor del av juldekorationerna av blommor, frukt och ljus.   – Jag är inte så mycket för att ta fram massa pynt som ska plockas bort efter ett tag. Blommor och ljus är ett säkert sätt att skapa stämning åtet om, inte minst vid jul. Ett fat med röda äpplen och några apelsiner med instuckna nejlikor ger omedelbar julkänsla, det behövs egentligen inte så mycket.    Under advent är mycket sig likt från år till år.  – Min mamma brukar baka ”Julgubbar”, en slags vita pepparkakor, tillsammans med barnbarnen varje advent. De gör också knäck och lussekakor, stora dekorativa saffransbröd, tillsammans. Julgranen tar vi in och klär kvällen före julafton och det är också då skinkan griljeras. Sen på julafton äter vi ”knytis-julbord” före Kalle Anka.  På julbordet är det inte bara maten som står i fokus, utan även dekorationer bidrar till att skapa stämning och julkänsla.   – Mina måsten på julbordet är ljus, blommor och att alla som kan är på plats, skrattar Karin, men börjar sedan ändå räkna upp de ingredienser som ingår i hennes bästa julbordsrecept:  – Julskinka från Siljans Chark och handgräddat hårdbröd från Skedvi bröd. Några olika sorters lax från Siljans Lax brukar vi också ha på julbordet – och hemgjorda köttbullar. Julmust i glasflaskor hör också julen till, liksom de mjuka bröden tjockbulla och stomp.    Så när vintermörkret sänker sig och det börjar bita i kinderna känns kylan ändå långt borta. Här i Körsbärsgården strålar värmen och julstämningen sitter djupt rotad i de röda timmerväggarna. Här finns stämningen som kommer mindre av röda tomtar och mer av kärlek och gemenskap. Precis som julen ska vara.  Karins vinterpärlor i Leksand med omnejd Musikevenemangen: Lissjul i Leksands kyrka vid första advent är en lika berörande upplevelse varje år. ”Leksandslåt med Vänners” Trettondagskonsert i Sveasalen, Leksand. Högt tempo, glatt humör och mycket musik under en konsert lång som en ishockeymatch.  Massa glädje och må-bra-känsla!  Utomhusaktiviteterna: Vid gynnsamma väderleksförhållanden kan Siljans is bjuda på fantastisk skridskoåkning. Granbergslänken med skidspår och bitvis väldigt fin utsikt mellan Källan i Leksand och Granberget. Granberget med slalomåkning på nära avstånd från Leksand. Gesundaberget med milsvid utsikt över Siljan och dess omgivningar är också en upplevelse oavsett årstid. Utsikten är minst sagt storslagen!  Hantverket: Året om finns det många duktiga hantverksföretag att besöka i våra trakter. I stundande julklappstider tipsar jag om att besöka Jobs Handtryck i Västanvik och även Käck & Hedbys Smides på Åkerö där bland annat Tuppstaken tillverkas. Att besöka smedjan och att se smederna använda samma remdrivna maskiner och öppna ässjor som då smedjan startade 1922 ger besöket i fabriksbutiken ett mervärde. Inne i Leksand finns flera företag, två av dem är Ylva Skarps studio och Linn Sunds Crona Craft, tidigare Leksands Hemslöjd. Utanför Rättvik, i Vikarbyn har keramikern Mikaela Willers butik och verkstad och inte långt där ifrån ligger Nittsjö och Nittsjö Keramik.