Välkommen till Älvdalen

Älvdalen

Boende
Boende
Evenemang
Evenemang
Aktiviteter
Aktiviteter

Vad vill du göra?

Älvdalen


Genom skog och dalar börjar äventyret!


Genom skog och dalar flyter Österdalälven lojt, här börjar din resa till en av Sveriges äldre kulturskatter. Det älvdalska språket härstammar härifrån, de gamla fäbodarna som lever upp om somrarna, de ljuva tonerna från Larz Kristerz och det vackra hantverken i porfyr. Ta möjligheten att leta upp en tjärn eller en fin sträcka på Österdalälven att flugfiska i, eller vandra något av de fina skogsstråken i de djupa Älvdalsskogarna. För älvdalingarna har musiken alltid legat dem varmt om hjärtat och det uppmärksammas under Bygdeveckan då kulturen verkligen får upplevas för alla sinnen för att sedan inte tala om Musik & Motor som avslutar sommaren i Älvdalen. Då brummar bilar från hela Sverige in i byn och den fylls av både musik & motor. Vintrarna i Älvdalen ter sig lite annorlunda ut, då tar motorintresset över och skotern hägrar så fort snön har lagt sig tillrätta. Men här finns också många fina längdspår som prepareras tidigt på säsongen och underhålls flitigt av de hurtiga älvdalingarna – som gärna bjuder in till att åka Vasaloppet.

Boende i Älvdalen

Mat & dryck i Älvdalen

Sevärdheter i Älvdalen

Evenemang i Älvdalen

Shopping i Älvdalen

Artiklar & Inspiration

Håll Dalafjällen Rent – Så gör du

Håll Dalafjällen Rent – Så gör du

För att öka kunskapen och minska nedskräpningen i dalafjällen genomförs satsningen Håll Dalafjällen Rent. En av initiativtagarna, Stefan Hamréus på Länsstyrelsen, berättar mer och ger sina bästa tips på vad du kan tänka på när du är ute i naturen. Hur föddes idén om Håll Dalafjällen rent? – Jag har jobbat vid Hävlingestugorna i Grövelsjön som tillsynsman och stugvärd. Där kunde jag rätt så snabbt konstatera att det förekommer sopor och skräp på våra fjäll och i fjällnära skogar. I slutet av säsongen tog jag kontakt med Håll Sverige Rent. Jag presenterade ett förslag på hur jag ville gå vidare och de ville hänga med. I dag är alla de stora fjällaktörerna med i Håll Dalafjällen Rent: Skistar, STF, Idre Fjäll, Fjätervålen, Malung-Sälen kommun, Älvdalens kommun. Vad ska jag själva tänka på när jag ska ut på fjället? – Att du endast lämnar dina skoavtryck kvar i naturen. Förpacka din mat i förpackningar som inte tar stor plats i packningen när du tömt dem. Skippa till exempel konservburkar! Man har ju orkat bära med sig maten ut och då orkar man också bära med sig de tomma resterna hem. När man behöver göra "tvåan", gå en bit bort från leden. Lyft på en sten eller en bit mossa och utför dina behov och lägg tillbaka stenen eller mossan. På så sätt blir det trevligare för de som kommer efter dig på leden. Vad händer härnäst i projektet? – I och med att projektet startade hösten 2018 är det fortfarande i sin linda. Vi har haft en första workshop där vi tittade på vilka problem vi har när det kommer till det här frågorna. Det kan till exempel skilja såg åt geografiskt utifrån vilka aktiviteter som är mest populära i varje område. Nu hoppas vi att varje fjällaktör fördjupar sig i just sina utmaningar, så att vi också gemensamt kan börja jobba för att få bukt med nedskräpningen.

Särna Camping

Prisvinnande camping vid Särnas Copacabana

Vakna upp till vyerna över Vedungsfjällen och Städjan. Fiska i Särnasjön bara några steg från tältet eller husvagnen och bo på utflyktsavstånd till Fulufjällets Nationalpark med Sveriges högsta vattenfall Njupeskär. Lägg där till bad på ”Särnas Copacabana” och välsmakande mat på hemtrevliga Lenas Kök & Bar. Prisade Särna Camping har allt som behövs för en lyckad sommarsemester. Särna Camping är i mångt och mycket entrén till norra Dalarnas fjällvärld. Här börjar naturen förändras och de mäktiga massiven skymtar bakom det stora gula trähuset, som utgör campingens hjärta och huserar restaurangen Lenas Kök & Bar. Lena Håkansson driver Särna Camping tillsammans med Niclas Schedvin. – Det är en familjär och mysig stämning här. Mycket tror jag kommer av att Niclas och jag dyker upp överallt i olika roller – vi städar, lagar mat och håller i uteaktiviteter, säger Lena Håkansson, som driver Särna Camping tillsammans med Niclas Schedvin. Campingen, med slående utsikt över Vedungsfjällen och Städjan, har 140 campingplatser. I sluttningen ner mot Särnasjön finns också små timrade campingstugor. Det betyder att både fiske, kanot och bad ligger bara några steg från boendet. Samma sak gäller för skoterlederna vintertid. Sandstranden, ”Särnas Copacabana”, är uppskattad. Så är även minigolfbanan som lockar till många hårda dueller. – På somrarna går det att köpa färskt bröd till frukosten i caféet. Andra dagar är det auktioner här på området eller så steker vi Särnas traditionella kolbotten utomhus, berättar Lena. Maten och restaurangen är en stor del av campingens hjärta. Att äta lunch eller middag hos Lena är populärt bland både lokalbor, campingens boende, förbipasserande och de som söker ett välsmakande utflyktsmål. Pubkvällar, after work och räkafton – liksom de återkommande grillkvällarna på lördagar under somrarna – är andra uppskattade inslag. – Här serveras mat lagad med kärlek, det tror jag att de flesta känner. Det är mycket lokal mat som gäller, med ren, fisk och älg. Den hemtrevliga atmosfären, det varma bemötandet och campingens natursköna läge tycks vara en vinnande kombination. Tre år i rad har Särna Camping blivit utsedda till Årets Turistmål i kategorin Campingplatser, där besökarna själva röstar fram en vinnare. – Det är förstås jättekul att få ett sådant erkännande och uppskattning. Det ger ännu mer energi att jobba vidare och fortsätta ge våra gäster bästa tänkbara upplevelse här i Särna, säger Lena. Vare sig du söker slående utsikt från husvagnsfönstret, en stuga att utgå från mellan fjällutflykterna eller bara är sugen på ett välsmakande besöksmål, står dörren alltid öppen hos Lena och Niclas på Särna Camping.

Häxprocesserna i Älvdalen

Häxprocesserna i Älvdalen

Vem tände bålen? Det är frågan som författaren Annika Andebark söker svar på. Resan till svaret har varit lång och pågår fortfarande. Längs vägen har hon tagit del av många människors livsöden, skrivit en bok om trolldomsprocesserna - och hittat hem i Älvdalen. Det var i Älvdalen som det stora Blåkullabullret, den åtta år långa hysteriska häxjakten, började. Men innan historierna från 1600-talets norra Dalarna börjar, inleds den här berättelsen i Skåne på 2000-talet. Annika berättar om de senaste åren i sitt liv: – Jag gick in i väggen, fick en utmattningsdepression och skulle få elchocksbehandlingar. Men eftersom jag alltid drömt om att bli författare, åkte jag istället på ett skrivretreat i Älvdalen. Jag hade ingen aning om var det låg, men åkte upp för en vecka i avskildhet. På retreaten ledde en meditationsstund till ett bibliotek som ledde till ett 400 år gammalt protokoll. Det var då det stora intresset för trolldomsprocesserna väcktes – och många frågor dök upp. – Efter det började jag åka upp till Älvdalen tre-fyra gånger om året för att ta reda på så mycket som möjligt om vad som egentligen hände, berättar Annika. Foto: Håkan Olson Gertrud i Älvdalen startade de svenska häxprocesserna Startskottet för trolldomsprocesserna i Sverige var en liten flicka vid namn Gertrud. Hon kom från Härjedalen, men hade flyttat till sina släktingar i Älvdalen. En dag var hon ute och vallade getter med pojken Mats. Det sägs att de blev osams och Mats berättar senare för sin pappa att Gertrud på något övernaturligt sätt hade gått över älven för att hämta några bortsprungna djur. De mystiska ryktena spreds snabbt i byarna. Gertrud förhördes av pastorn, men nekade till att Djävulen skulle ha varit inblandad. Först vid det tredje förhöret, åtta månader senare, erkände Gertrud att hon har varit i Blåkulla, tjuvmjölkat kor, blivit smord av röd salva och åkt genom skorstenen till Satan. Hon angav även grannpigan som ”trollkona”. Den svenska häxjakten var därmed igång. Annikas fråga om vem som tände bålen handlar om hur denna hemska del av historien kunde tillåtas ske. Hur kunde maktens män låta avrätta över 300 personer i Sverige för förbund med Satan? Hur kunde hysterin spridas? Vad fick barn att ange sina föräldrar? “En trollkona skall du icke låta leva” står det i Andra Moseboken 22:18. På slutet av 1600-talet dömde svenska domstolar fortfarande efter Bibeln. Annika, som är advokat i grunden, har granskat 1600-talets vittnesmål ur ett juridiskt perspektiv, som enligt henne själv ingen tidigare förmodas ha gjort: – Jag har läst de gamla dokumenten som inför en brottsplatsförhandling och gjort analyser av vittnesförhör. I Gertruds fall ser jag att hon verkar säga det överheten vill höra, säger Annika. Foto: Annika Andebark Under Annikas sökande efter information har hon fokuserat på att leva sig in i dåtidens miljöer för att förstå personerna som levde på slutet av 1600-talet. Hon har besökt många platser med anknytning till häxprocesserna, bland annat kyrkor och fäbodar kring byarna i norra Dalarna. På köpet har hon upptäckt den vackra naturen, med bär och svamp i skogarna och dimslöjor över grusvägarna. – Jag brukar plocka kantareller och gå längs älven, för det är så vackert där. Det finns även en fäbod som jag gärna besöker. Jag bor alltid på Tre Björnar och blir så väl omhändertagen. Snart återvänder Annika återigen till Älvdalens natursköna omgivning. I maj 2019 anordnas en hel helg om trolldomsprocesserna i Älvdalen, med bland annat föredrag av Annika, byavandring i Åsen där Gertrud sägs ha gått på vatten, historisk middag med historiska smaker från Älvdalen och mycket mer. – Arbetet med böckerna och att ta reda på all fakta har varit min väg tillbaka. Att komma till Älvdalen är som att komma hem. Fakta: De svenska häxprocesserna - De svenska häxprocesserna pågick mellan åren 1668 och 1676. - Vissa pojkar kallades “visgossar” och var specialiserade på att peka ut häxor. - Den synd häxorna anklagades för var en blandning av två olika brott – magisk skadegörelse och kätteri. - De dömda straffades med halshuggning och brändes sedan på bål, troligtvis i Märbräck i Dalarna. Läs mer om Annika Andebarn på andebark.se

Lövsåsgårdens Fjällhotell

Med fjället utanför dörren på Lövåsgården

På 800 meter över havet, med en vidunderlig utsikten över myrar och fjäll, väntar lugnet, stillheten och framför allt närheten till naturen. På Lövåsgårdens Fjällhotell kretsar livet kring här och nu, kring väder, vind och lederna som tar dig direkt ut på kalfjället. Härligt avslappnad musik och doften av nygräddade våfflor slår emot en innanför entrén till Lövåsgårdens Fjällhotell. Våffelbuffé med olika sorters sylt och grädde står framdukat och gästerna är i full gång med att grädda sig en frasig lunch. Anders Doverskog går avslappnat omkring bland borden. Skrattar, pratar och skämtar. Sedan 2015 äger och driver han Lövåsgården tillsammans med frun Linda. Innan de tog över hade de spenderat mycket tid i Grövelsjön, där längtan efter att ta flyttlasset norrut vuxit sig allt starkare. När Anders så en dag satt och ”Googlade konstiga sökord” snubblade han över Lövåsgården. Kombinationen med längtan efter fjällvärlden och dessutom nyfikenheten på att driva eget gjorde att de gjorde slag i saken. – Att komma hit till Lövåsgården ska kännas som att komma hem till oss. Vilket man ju faktiskt gör i och med att vi bor här på gården. Men det är den atmosfären och sköna stämningen vi vill skapa, den hemtrevliga. Det ska vara kvalitet i det vi levererar. Lövåsgården har 55 bäddar med helpension och Anders berättar att närmare 99 procent av gästerna söker sig hit för rekreation. – Hit åker man för att komma ifrån, koppla ner, skämma bort sig själv och äta god mat. Sommaren är som mest intensiv, när Grövelsjöns magiska vandring lockar. Då bjuder den nära fjällvärlden på ett smörgåsbord av leder för den med upptäckarlust. Även cyklister har börjat hitta hit, liksom fiskesugna. Alla söker de nära natur i kombination med lugn, ro och guldkant. – Många har gjort det där med stuga och familj. Nu vill man istället bara ha det bekväma i att packa en necessär och åka iväg. I restaurangen serveras varje kväll en fast trerätters meny, som varieras i takt med säsongernas växlingar. Så mycket som möjligt av maten är lokalproducerad eller från Dalarna. Här diskuterar gästerna dagens upplevelser och intryck över läckra anrättningar. Det hela toppas med en stor portion väder. För här på kanten till fjällvärlden är vind och regn, sol och blåst ständigt högaktuella ämnen. – Här lever man verkligen i nuet. Väder och vind styr mycket och vi lever från dag till dag beroende på vilket väder det är. Det är helt underbart att möta alla årstider här uppe. Dessutom är det ett helt annat tempo. Närheten till fjället skapar ett lugn. Det är bara att kliva utanför dörren och du är där. Mitt i den storslagna naturen.

Knappgården Särna

Knappgården lockar med vilda smaker, mäktig natur och härlig gemenskap

På Särnaheden mellan Särna och Grövelsjön ligger Knappgården – dit människor från hela världen söker sig på jakt efter den storslagna naturen. På köpet får de också mat lagad med kärlek, en skön säng och tid att landa i lugnet och nuet. De timrade husen ligger vackert med Städjan som fond och skogen nära bredvid. Här har människor bott ända sedan medeltiden, även om gården i sin nuvarande form byggdes i mitten av 1800-talet. Det var hit Annika Andersson kom i slutet av 80-talet och det dröjde inte länge förrän hon insåg att Särnaheden var en plats på vilken hon ville stanna. Det dröjde heller inte länge innan hon även lockat dit Kjelle Arvidsson. Kjelle och Annika driver Knappgården på Särnaheden sedan 2016.  – Han var frisör i Stockholm, men det behövdes ingen frisör på Särnaheden så han utbildade sig till kock istället. Köket är sedan dess hans domän och Knappgårdens gäster kan i dag njuta av hans kokkonster och smakrika kreativitet. Lokalodlat och ekologiskt är viktiga ledord som anammas i mesta möjliga mån. Viltkock som han är blir det mycket älg, ren och fisk från närområdet. – Jag röker alla produkter själv, som renkött, älgkött och björnkorv. Vi plockar bär efter säsong och använder ofta nässlor, björksav och granskott i matlagningen. Granskottssirap är en höjdare! Den passar både till ost, korv och glass, tipsar Kjelle.  Fast det blev några vändor mellan Särnaheden och världen innan Kjelle och Annika slog sig ordentligt till ro. År av säsongsjobb, utbildningar och resor – men Knappgården drog dem alltid tillbaka till norra Dalarna. – Vi har flackat runt hela yrkeslivet: Sälen, Idre, Fjätervålen, Colorado, Svalbard. Nu njuter vi av att vara på hemmaplan året runt. Tiden var rätt för oss och vi har alltid haft en kärlek till Knappgården, säger Annika. 2016 tog de över verksamheten, där pensionatet består av nio rum och en stuga. Lägg därtill den vida kända och uppskattade matsalen. Nu är det istället omvärlden som kommer till dem. – Människor hittar hit från hela världen! Fulufjället är magneten och när gästerna kommer stannar de länge, ofta tre dygn eller mer. Det är så mysigt! Då hinner vi visa dem mer än Njupeskär. Som att ta vägen dit via skogsvägarna där det inte är ett hus längs hela vägen – de får köra rakt ut i vildmarken. Vi tipsar dem om utsiktsplatser, björniden, vart de kan se vattenfallet på håll, bada i tjärnar, plocka blåbär och hjortron. Annika fortsätter med historien om ett par tyska ungdomar som skulle till Njupeskär. Det slutade med att de kom tillbaka efter en hel dag och berättade att de aldrig kom fram till fallet – det var alldeles för mycket spännande att se längs vägen. – Folk i dag flänger mellan metropoler och man hinner aldrig landa och känna lugnet. Besökarna som kommer längtar efter att vara den lilla människan i den stora naturen. Det är väldigt tacksamt, för allt det finns ju här i området. Att de sen får god mat och en skön säng är grädde på moset. Charmen ligger också i tiden gästerna spenderar på en och samma plats. Tillsammans med varandra och med de andra som är där, att få tid att prata. Mitt i hjärtat av Dalarnas fjällvärld. – Knappgården ligger verkligen ”centralt”, sett till läget mellan Fulufjället och Idre. En perfekt utgångspunkt för den som vill nå de flesta delarna av norra Dalarna, säger Annika.

Renbiten Grövelsjön

Renbiten: Mat och smak från Sveriges sydligaste sameby

Mat från Sápmi, från Sameland, är centralt för Peter och Helena Andersson på familjeföretaget Renbiten i Grövelsjön. De kombinerar renskötsel med egen förädling, butik och café och lever och arbetar inom Idre sameby, Sveriges sydligaste och en av landets minsta samebyar. Mat och smaker kan berätta mycket om en kultur och det gäller i allra högsta grad den samiska kulturen. I den karga fjällnaturen har samerna sedan urminnes tider levt av vad naturen ger under de åtta samiska årstiderna. Mycket av det som varit självklar föda för samerna är sådant som vi i våra moderna städer idag ser som oerhört lyxigt: Hjortron, vildfångad fisk, naturbeteskött som älg och ren. I fjällnaturen hittar vi också sådant som stundom anses oerhört trendigt eller benämns “superfoods”, som sprängticka, blåbär och björksav. Allt detta är centrala och naturliga inslag i Peter och Helena Anderssons liv och verksamhet. De driver företaget Renbiten i Grövelsjön, där den samiska kulturen och Idre Sameby i högsta grad står i centrum. – Det kommer en hel del besökare hit till Grövelsjön som söker efter “samebyn”. Vi är ledsna när vi måste göra dem besvikna, men det finns ingen “by” här med kåtor eller något slags reservat, säger Peter Andersson. Nej, en sameby är ingen “by” så som man kanske föreställer sig. Det är en ekonomisk och administrativ sammanslutning som ansvarar för renskötseln i området renarna tillåts beta inom. Men de turister som råkar fråga Peter och Helena efter samebyn har på sätt och vis ändå hittat helt rätt. Hela företaget Renbiten är uppbyggt kring tanken att fördjupa kunskapen kring samisk kultur när det gäller allt från mat till hantverk och traditioner. Bland annat erbjuds möjligheten att möta familjens tama renar, guidade turer och övernattning på renfäll i en kåta. Renbiten har också två butiker, en i centrala Falun och en i Grövelsjön. Butiken i Falun har renkött i olika former, vilt, fisk, goda ostar och en del samisk slöjd medan den i Grövelsjön erbjuder renkött, vilt och fisk, renfällar, tennslöjd, kåsor, stickade ylletröjor, hjortronsylt och mycket mer. Helena och Peter ser ett ökat intresse för deras köttprodukter, vilket de tror beror på att människor nu ser över sin köttkonsumtion. Många väljer att äta mindre mängder och vill ha riktigt bra kvalitet när de väl väljer att äta kött. – Renkött ligger helt rätt i tiden. Det är hälsosamt, djuren betar i naturen, de upplever minimalt med stress och får ingen antibiotika, berättar Peter. Renbiten är Dalarnas enda producent av renkött och företaget säljer alla typer av styckdetaljer. Den som besöker en saluhall i säg, Göteborg eller Stockholm, hittar vanligtvis endast filé, entrecôte och kanske skav men Renbiten tillhandahåller alla styckdetaljer från renen. Hela djuret tas tillvara och en del kött förädlas och blir till korv eller rökta detaljer. – Jag älskar att grilla reninnanlår, eller sadel. Men det finns ju inget insprängt fett i köttet så det gäller att inte grilla för hårt. Det samma gäller allt viltkött, medium-rare brukar bli perfekt, säger Helena. Hon är uppvuxen i Falun men har bott i Idre större delen av sitt liv. Peters släkt har varit renskötare i trakten så långt tillbaka som generationerna kan räknas. Nu jobbar också flera av deras barn inom familjeföretaget. En son jobbar ute i markerna med renarna men vid högsäsonger som kalvmärkning, renskiljning, slakt och styckning samlas de i familjen som har möjlighet att hjälpa till. Två av döttrarna är också ansvariga för butiken i Falun. – Vi är unika för vi har hela kedjan. Vi är renskötare och gör allt från att ta hand om kalvarna till att sälja direkt till slutkund. Dessutom serverar vi också våra egna produkter i caféet här i butiken, berättar Helena som ser ett ökande intresse för att få uppleva den samiska kulturen på alla vis. – Det är roligt och gör oss stolta att fler människor vill fira födelsedagar och annat tillsammans med våra tama renar och smaka samisk mat tillagad över eld i kåtan, avslutar hon.

Traillöparen: ”I Dalarna finns alla stigar runt knuten”

Traillöparen: ”I Dalarna finns alla stigar runt knuten”

På Städjan och Nipfjället trivs han som bäst. När utmanande höjdmetrar finns utanför dörren och det alltid är nära till varierad träning. Traillöparen Kalle Andersson flyttade till Idre för den unika naturen och möjligheterna Dalarna har att erbjuda. Det var dags för en förändring. Kalle Andersson och hans familj ville röra på sig och löpare som han är var ett avgörande kriterium att det skulle finnas bra träningsmöjligheter. Familjen hade stuga i Fjätervålen, de hade kontakter i området och visste att Idre med omgivning levererade unik natur. Flyttlasset gick således norrut från Skövde. – Det är så lättillgängligt att komma ut på fina stigar i Dalarna. De finns runt knuten för alla, oavsett var man bor. Det är aldrig långt att komma ut. Sen är löpningen varierad. Det finns alltifrån fina skogsstigar till kalfjäll och den variationen är unik i Dalarna. På kort avstånd kan du få allt. Av förklarliga skäl springer han mest i trakterna kring den nya hemorten. – Mitt favoritställe är Städjan och Nipfjället. Det är här jag samlar på mig alla mina höjdmeter. Men hela Dalarna är väldigt fint. Dessutom har det kommit många fina lopp i området som lockar folk, som fjällmaraton i Idre och Sälen och Mora Trail. Han själv är involverad i arrangemanget kring Idre Fjällmaraton och efter förra årets succépremiär är han nu taggad på år två. – Det var fantastiskt och alla var nöjda och glada. Ett fjällmaraton är speciellt på så sätt att man gör det på sin egen nivå och egen hastighet. Det är mer skonsamt, inte lika monotont och hårt som att springa på asfalt. Att springa i fjällen är friare. Terrängen är mer varierad. Vyerna är maffigare, mer spektakulära. Den dramatiska naturen kräver också en viss respekt. – Man är ute i naturen och måste tänka på att väder och vind styr betydligt mer. Är man ute i skogen och uppe på ett fjäll behöver man ha med sig en extra jacka. Vädret kan slå om snabbt. Det går inte att bara ge sig ut, utan respekt för naturen man är i. Sen ska man också tänka på att om man brukar springa en mil, motsvarar det kanske fem kilometer som trail. Samma distans tar längre tid. Det är viktigt att komma ihåg, så man inte tar sig vatten över huvudet. Just det att ta sig vatten över huvudet och tro att det går att springa på samma sätt och i samma tempo ”som vanligt” är något Kalle Andersson ofta ser hos de som precis börjat springa trail. – Det vanligaste felet är att man springer lite för fort. Börja hellre lite lugnt och gå när du blir trött, man behöver inte jaga tider eller hastigheter. Bara ut och njut av omgivningen. Man blir bättre och bättre för varje gång. Sen är det mycket mindre fokus på hastigheter i trail och bergslöpning. Han själv har tidigare hållit på med multisport. Både sprungit, cyklat och paddlat. Löpningen var det som var roligast och på den vägen är det. – Det har gradvis gått över till löpning, mest i fjäll och berg. Det är ju utmaningen i det som är rolig. Att man får alla höjdmeter och varierande terräng med stenar och kalfjäll och skog. Det är variationen i det. Det är utmanande och lite tuffare. Kalles tre bästa platser att springa trail i Dalarna 1. Idre med Nipfjället och Städjan. Städjan är ett dramatiskt fjäll, brant och häftigt. Det sticker ut, med sin spets som står rakt upp. 2. Grövelsjön. Jättefint och hur mycket som helst att välja på. Det är enormt stort och där kan man få allt man vill. 3. Sälen. Jättefint att springa i. Verkligen lättillgängligt och inte så höga toppar. Det är bra ordnat och alla kan springa där.