Färgsprakande kultur

Dalahästtillverkning

Erbjudanden

Kulturevenemang

Inspiration inför resan

Gustaf Ankarcrona, hemslöjden och livet i Leksand

Gustaf Ankarcrona, hemslöjden och livet i Leksand

"Jag vill att produkterna ska bära hantverkskunskapen vidare". Det säger Linn Sund, som är formgivare och äger och driver butiken Crona Craft i Leksand. Både namnet och drivkraften har hon delvis hämtat från Gustaf ”Crona” Ankarcrona. 2019 firas 150-årsjubileet av hans födelse. – Vi som bor här kan ju bli hemmablinda ibland, men Gustaf Ankarcrona såg Dalarna med nya ögon. När jag själv har varit borta och kommer hem till Leksand slår det mig hur otroligt vackert det är här. Det var nog det som han också såg och förstod, säger Linn Sund. Tidigare drev hon Leksands Hemslöjd, där hon bland dräktdetaljer, textilhantverk och annat hantverk upptäckte Gustaf Ankarcrona ”på riktigt”. – Ankarcrona startade Leksands hemslöjdsbutik 1904 och jag var intresserad av butikens historia. Ju mer jag läste om honom, desto mer intressant tyckte jag han verkade. Jag blev allt mer inspirerad, men också mer ifrågasättande. Hur kom det sig att Gustaf Ankarcrona, en konstnär från Småland och utbildad vid de stora målarskolorna i Europa, hittade hem i Leksand och blev ”Crona” med leksingarna? Varför kände han en sådan kraftig dragning till Dalarna och kom att bli både hembygdsvårdare och hemslöjdskämpe? – Han sägs ha träffat på folkdräktsklädda kullor och masar från Leksand vid en hemslöjdsutställning i Gävle år 1901 och tyckte säkert det var väldigt exotiskt och fint, tror Linn. I Leksand var dräktkulturen fortfarande stark, jämfört med i andra byar. Det fascinerade Ankarcrona och efter besök i Dalarna hade folkkulturen fängslat honom så starkt att han bestämde sig för att bo kvar. Han kom att arbeta för det lokala hantverket och den traditionella hemslöjden och blev en fanbärare för Dalarnas kulturarv. – Det finns historier om Ankarcrona och hans traditionella syn på bland annat klädedräkter. Det sägs att leksingarna var rädda att möta honom på gatan om de var ”slimsklädda”, alltså hade blandat folkdräkten med mer moderna kläder. Fick Ankarcrona syn på dem då, skällde han ut dem! Han var med andra ord väldigt engagerad och mån om att traditionerna skulle bevaras, berättar Linn. Precis som Ankarcrona värnade om historier och traditioner och vävde in dem i dalfolkets kulturarv, gör Linn också det – fast hundra år senare och med blicken mot framtiden. – Han var väldigt mån om att vi inte skulle förlora vårt kulturarv och mönsterskatter – men samtidigt lika mån om att ta in det i nutida produkter. På samma sätt arbetar Linn med Crona Craft: – Det jag drivs mest av är att ta fram nya produkter med inspiration av våra traditioner i Dalarna. Jag tror att Ankarcrona också inspirerades av det och därför är hans synsätt en viktig del i mitt företagande. På Crona Craft finns produkter med inspiration från mönster, färger och tekniker av äldre produkter från Dalarna eller har inspiration härifrån. Kvaliteten är en viktig del, likaså vem företagaren är och står för, förklarar Linn. 2019 firas 150-årsjubileet av Gustaf Ankarcronas födelse och det kommer att uppmärksammas på flera sätt. – Vi är flera aktörer som tillsammans kommer sätta Ankarcrona på kartan i år. Crona Craft ska bland annat ta fram en filt med nytt mönster med inspiration från Ankarcrona. – Jag ser att vi tar mycket kunskap om hantverk för givet. Istället för att förmedla den från mun till mun, vill jag att produkterna ska bära den kunskapen. Jag vill göra avstamp i historien för att bygga framtiden – och fortsätta där han slutade. Fakta om Gustaf Ankarcrona • Gustaf Ankarcrona föddes år 1869 i Huskvarna och dog 64 år senare i Leksand. • Han var utbildad konstnär och målade i Tyskland och Norge, men fann mest inspiration i Dalarna. • 2019 firas 150-årsjubileet av hans födelse. • Gustaf Ankarcrona har designat den kända ljusstaken Tuppstaken, tillverkad av Käck & Hedbys i Leksand, och även formulerat Vasaloppets valspråk ”I fäders spår för framtids segrar”. • Förutom konst och hantverk var han även intresserad av byggnadsvård och var en förespråkare av gammelgårdar i bygderna. Därför byggde han upp Holen i Tällberg till ett allmogemuseum, som idag är ett vackert besöksmål med vidunderlig utsikt över Siljan.

Falu Gruva

World Heritage Journeys of Europe

Falu Gruva och Falu Kommun i spännande samarbete med Unesco och National Geographic. Visit Dalarna har sedan tidig höst 2017 samarbetat med Falu Gruva och Falu Kommun kring projektet ”World Heritage Journeys of Europe”. Vi har deltagit i 3 workshops och i ett omfattande arbete med att leverera material till Unesco som byggt en ny hemsida som uppmärksammar utvalda världsarv. Sidan lanseras den 13 september och därefter rullar en marknadsföringskampanj igång. Bakgrund: Unesco har uppmanats att under det Europeiska Kulturarvsåret 2018 belysa hållbar turism kopplat till de europeiska världsarven, och därför tillhandahållit ekonomiska medel av EU-kommissionen. Unesco i samarbete med National Geographic lyfter fram 34 av Europas 320 världsarv i 19 länder och synliggör dem på en digital plattform. Hela projektet går under namnet World Heritage Journeys of Europe. Det viktigaste syftet är att öka medvetenheten om våra mest intressanta europeiska världsarv och attrahera fler internationella besökare. I samarbete med National Geographic visas de utvalda världsarven på inspirationssidan World Heritage Journeys under fyra teman: Royal Europé, Ancient Europé, Romantic Europé och Underground Europé. Sverige representeras av Världsarvet Falun under temat Underground Europe och av Drottningholms slott under temat Royal Europe. I samband med lanseringen av hemsidan har tio attraktioner/besöksmål och 10 upplevelser i närheten av Falu Gruva i Världsarvet Falun valts ut vilka har erbjudits utrymme på Falu Gruvas landningssida. Dessa bidrar på så sätt till att bygga ett mervärde för besökaren genom att addera kända besöksmål i vårt närområde. Medverkande besöksmål i Dalarna är Carl Larsson gården, Zornmuseet, Dalarnas museum, Orsa Rovdjurspark, Nils Olsson Dalahästar, Fulufjällets nationalpark, Ekomuseum Bergslagen, Biking Dalarna. Med är även Hälsingegårdar och Sala Silvergruva. https://visitworldheritage.com/FalunMine www.visiteuworldheritage.com Pressrelease från Falu Gruva

Stjärnsund – spännande odling & hållbar livsstil

Stjärnsund – spännande odling & hållbar livsstil

Intill sjön Grycken i södra Dalarna ligger anrika bruksorten Stjärnsund. Hit lockas besökare från när och fjärran för att hämta inspiration och kunskap till odling, självhushållning och hållbar livsstil. Permakultur Stjärnsund är ett nätverk av olika verksamheter och projekt i och omkring Stjärnsund. Här ingår mångfaldsträdgården som erbjuder guidade visningar. Nyfiken eller nörd – oavsett kunskapsnivå är Stjärnsund värt ett besök sommartid. Sedan fem år tillbaka bor Annevi Sjöberg i Stjärnsund med sin familj. Naturen och engagemanget i bygden är det hon uppskattar mest. Annevi är utbildad miljövetare och miljöingenjör som idag undervisar inom odling, biologisk mångfald och permakultur. Hon beskriver permakultur som en möjlighet att designa en hållbar livsstil. – Inom permakultur ligger fokus på lokala lösningar. Det handlar också om att hämta inspiration från naturen och ekosystem för att hitta systemlösningar. Annevi är en av dem som leder visningarna av mångfaldsträdgården och permakulturprojektet. – Här får du se fruktträd och bärbuskar som du kanske inte visste att det går att odla. Vi smakar på det som är i säsong. När vi tittar på både ettåriga och fleråriga grönsaker får du också tips på hur dessa kan användas i matlagning berättar hon. Foto: David Roxendal Mångfaldsträdgården har gjort en satsning på lösningar för automatisk bevattning, som innebär punktvattning i lagom mängd. Insektshotell och en damm är andra anhalter i trädgården. Under vandringen får besökaren dessutom se lösningar som hus på hjul, vedeldad utomhusugn och permakulturbibliotek. Annevi försäkrar att det finns gott om utrymme att ställa frågor. Tillsammans med Philipp Weiss har Annevi Sjöberg skrivit böckerna Fleråriga grönsaker och Skogsträdgården. Den sistnämnda utsågs till Årets Trädgårdsbok 2018. Ett par kilometer utanför Stjärnsund har Philipp anlagt Puttmyra skogsträdgård med tillhörande plantskola. Här utforskar man skogsträdgårdsodling som odlingsteknik i svenskt klimat. Även i Puttmyra skogsträdgård finns möjlighet att gå på visning, bland över 200 arter träd, buskar och klängväxter och omkring 150 arter örtväxter. Kan även den med minimal trädgård eller balkong få ut något av en guidad visning eller kurs? – Absolut. Täckodling och automatisk bevattning är exempel på vad du kan tillämpa också i stan. Förutom att odla i pallkrage och krukor kan du ta vara på det som växer vilt i naturen. Flera av de nyttigaste fleråriga grönsakerna är i grunden vilda, säger Annevi. Det kan förstås också hända att besöket inspirerar till nya tankar kring var du vill bo och hur du vill leva i framtiden. Ett sätt att utveckla dina kunskaper och färdigheter är att gå någon av de kurser som Permakultur Stjärnsund anordnar inom bland annat fleråriga grönsaker, skogsträdgårdsodling och att bygga ett så kallat Tiny house; ett litet hus på hjul. Foto: David Roxendal Efter visningen kan du äta lunch på någon av matserveringarna i Stjärnsund och strosa ned till bruksmarknaden som under sommarhalvårets lördagar erbjuder lokalproducerad mat och hantverk. På plats finns också en marknadsvagn med grönsaker, plantor och fröer från permakulturodlingarna. Hantverksbodar, konstutställningar, konserter och en mängd friluftsaktiviteter är andra exempel på vad du kan se och uppleva i Stjärnsund. Här ligger också besökscentrum för Husbyringen, en sex mil lång natur- och kulturled. Boende hittar du bland annat på Fridhem kursgård & vandrarhem intill mångfaldsträdgården och Vilan Eko Spa alldeles i närheten. Foto: David Roxendal

Kulturresan – En upplevelseresa genom Dalarna

Kulturresan – En upplevelseresa genom Dalarna

Att resa är att uppleva och att genomföra Kulturresan Dalarna är en hänförande upplevelse. Kom bara ihåg att packa ner passet – kulturpasset alltså – innan det bär iväg mot de nio kulturhistoriska besöksmålen. Med Kulturpasset i hand har du en karta över nio av Dalarnas mest unika och ikoniska kulturmiljöer. Gör en rundresa med nedslag på platser som avslöjar spännande delar av Sveriges historia, ta del av autentiska kulturmiljöer och hör berättelser om människor som lämnat bestående avtryck. Kliv in i konstnärshem, världsarv, historiska industrimiljöer och trädgårdar och låt dig omfamnas av de levande berättelserna om Dalarna.   En av de som upptäckt passet är Linnéa Wålstedt från Dala-Floda.   – Jag tyckte det var en fin idé, att det inte var speciellt dyrt och att det skulle ge inspiration till vart jag kunde åka. Jag är ju från Dalarna och det är grejer som jag vet finns, men jag tror att det gör att jag faktiskt kommer iväg.  Hon tror också att passet kan fungera som en ögonöppnare – både för de som bor i Dalarna och för besökare.  – Jag tycker att man ska besöka det som finns i Sverige. Vi har ju så många museer och utställningar och man behöver inte åka så långt för att se något nytt.  Hittills har Kulturpasset tagit Linnéa till Dalarnas museum i Falun, där Christer Björklund är länsmuseichef och landsantikvarie. För honom var det en självklarhet att vara med i samarbetet kring Kulturpasset. Främst för att lyfta länets många kulturmiljöer, men lika mycket för att bredda bilden av vad Dalarna har att erbjuda. Både hos varje besöksmål, men lika mycket på vägarna däremellan.  – Som besökare ska man kunna uppleva, botanisera, bli nyfiken och undersöka och tycka att det är spännande på de enskilda besöksmålen i sig. Resan bidrar också till att skapa en gedigen, rikare bild av kulturen här. En bredare bild. Sen skulle jag också vilja att man ser landskapet här, de miljöer som finns längs vägen.  Han tror att Kulturpasset skapar värde både för länsinvånare som vill upptäcka sitt landskap och för besökare som reser i Dalarna. Dessutom tycker han att symboliken i just passet och tanken på en Kulturresa genom Dalarna är talande.  – Jag vill att de som köper passet får en inblick i Dalarnas kulturmiljöer, förutom att fördjupa sig i och bli hänförda av de enskilda besöksmålen. Bara genom att kalla det en resa har man slagit an tonen. Resan i sig är en upplevelse som tar en genom det kulturlandskap Dalarna är.  På Dalarnas museum innebär vintern utställningen Folkskolan 175 år. De öppnar även en tillfällig utställning med konstnären Anna Linnéa Liljeholm. Dessutom har de flera samarbeten och aktiviteter med olika aktörer runt om i länet, så Christer Björkman har att göra.  För Linnéa Wålstedt fortsätter utforskningarna av Dalarna med passet i hand. Nästa stopp blir troligtvis i Mora.  – Jag har inte varit på Zornmuseet och jag tror att det skulle vara spännande med konstutställningen. Jag har läst mycket om Zorn.  Kulturpasset  Kulturpasset är en guide till Kulturresan Dalarna - en rundresa till nio kulturhistoriska besöksmål i Dalarna. Sex av besöksmålen har öppet vintertid: Zornmuseet, Carl Larsson gården, Falu Gruva, Porfyrmuseet, Dalarnas museum och Nils Olsson Dalahästar. Sommartid har även Hildasholm, Ornässtugan och Avesta Art öppet. Passet säljs på besöksmålen och på din närmsta Turistinformation i Dalarna. I passet finns erbjudande för varje stopp. När erbjudandet använts får passet en stämpel. När alla kulturresemål besökts erhålls Kulturresans dalahäst.   Varje erbjudande i passet gäller för en person vid ett tillfälle under 2018–2019 med startdatum för dagen då passet införskaffas.

Visenter Avesta

Möt visenterna i Avesta

På en gård i Avesta vandrar stora ståtliga djur tillsammans i flock. Deras muskulösa, kraftiga nackar och rundade horn för tankarna till bisonoxar i vilda västern-filmer. Men i själva verket rör det sig om den utrotningshotade arten visenter. Visenten, eller europeisk bison som den även kallas, var nära att utrotas under tidigt 1900-tal. Det är vid den här tiden som historien om Avesta Visentpark tar sin början. - I Europa sköts den siste visenten, som levde i det fria, år 1920. Det fanns då 54 djur kvar i anläggningar runt om i Europa. De visenter som idag lever härstammar från 12 av dessa individer, berättar Mikael Jansson, driftansvarig på Avesta Visentpark. Han intygar att arten fortfarande är utrotningshotad, även om beståndet är större idag. På gården strax utanför Avesta lever idag ett 30-tal visenter. Förutom djuren finns café med godsaker, våfflor och enklare maträtter. Här finns också ett lekområde för barnen med gungor, styltor och käpphästar. - Det är en lugn och trivsam miljö på gården med möjlighet att komma väldigt nära en utrotningshotad djurart. Du får komma öga mot öga med visenten, berättar Mikael Jansson som samtidigt vill påminna om att detta är vilda rovdjur som inte ska klappas. Arbetar för artens överlevnad Syftet med parken är att öka beståndet av visenter i det fria. Genom samverkansprojekt händer det att djur flyttas från gården i Avesta till andra europeiska länder, bland annat till Rumänien. Där får visenterna först vistas i ett hägn under ett år innan de slussas ut i det fria. Mikael Jansson ser hoppfullt på framtiden för visenten. - Jag hoppas att vi ska få ännu fler projekt för möjligheten att sätta ut fler visenter i det fria. Alla intäkterna på gården går till bevarandet av arten. Avesta Visentpark lockar årligen besökare från hela världen som är intresserade av att ta del av bevarandearbetet på gården. - Besökarna som kommer hit till gården får möta friska djur. Det föds flera kalvar varje år och det är ett tecken på att visenterna trivs, säger Mikael Jansson som ser fram emot att fler människor får lära känna visenterna i Avesta. Foto: Jonas Lindgren Visste du att visenten… … kan väga upp till 1 ton. … lever på gräs, örter, bark och kvistar. … har blå tunga. … är Europas största landlevande däggdjur. … lever fritt i bland annat Ryssland, Ukraina, Rumänien och Polen. … förekommer i Avesta kommuns logga. Avesta Visentpark Öppet 19 maj – 15 september 2019 (ej midsommarafton) kl. 10:00-16:30.

Lisbet och Gocken Jobs – Pionjärer och konstnärer

Lisbet och Gocken Jobs – Pionjärer och konstnärer

Säg Jobs och tankarna går till en bokstavligt talat rik flora av mönster. De böljande blommorna, växterna och stråna som färglagt så många hem har sitt ursprung i Leksand. Där levde och verkade formgivarna och systrarna Lisbet och Gocken Jobs under en stor del av sina liv. Den nya boken Jobs keramik & textil: Lisbet Jobs och Gocken Jobs - två systrar, två konstnärskap är en rikt illustrerad berättelse som placerar de två systrarna i ett helt nytt, stilhistoriskt sammanhang. Efter att ha utbildat sig till keramiker i Stockholm kom Lisbet och Gocken Jobs att arbeta sida vid sida i samma ateljé, men fortfarande som två helt olika konstnärer. Det är i dessa två konstnärskap den nya boken tar sin utgångspunkt. Bokomslaget. – Det har tidigare skrivits om familjen, men då främst om livet de levde i Leksand och att de var kända på sin tid. Men det har inte handlat om deras konstnärskap. Där behövdes någon kunnig inom designhistoria, så jag vände mig till Hedvig Hedqvist, som är välkänd inom designkretsar. Hon har skrivit texterna och jag bad henne sätta in systrarna i sitt konstnärliga sammanhang och i stilhistorien, säger Christina Mattsson, som är både initiativtagare, redaktör och bildansvarig.  Hon själv har en nära personlig relation till familjen Jobs. Dels som ordförande i Gocken Jobs AB, som förvaltar det konstnärliga arvet efter Gocken Jobs, dels då Lisbet Jobs är hennes svärmor.  – Det finns en så otrolig mönsterskatt. Pratar du med unga idag som är intresserade av design känner de inte till Lisbet och Gocken. Då tänkte jag att här måste det göras en bok. Den fyller ett syfte i att lära folk vad var ursprunget, hur allt började.  Systrarna ritade hundratals mönster under åren. Många med välkända blommande namn så som Lisbets ”Aurora” eller Gockens ”Trollslända”, ”Ros och lilja” och ”Rabarber”. Idag är dock många av mönstren inte längre i produktion och svåra att få tag i – ytterligare en anledning till att skriva boken och framför allt till att ge illustrationerna plats att verkligen blomma ut på sidorna.  Men boken berättar inte bara om mönstren och tygerna. Lika mycket berättar den om systrarnas, framför allt Lisbets, entreprenörskap.  – Lisbet var pionjär när hon som första kvinna i Sverige skaffade egen keramisk verkstad och brännugn. Hon startade eget 1931, bodde då i Stockholm och öppnade butik på Norrlandsgatan. Gocken var fem år yngre, så det var Lisbet som drog igång och drev det hela till en början.  Nu hoppas Christina att systrarnas konstnärskap, formgivning och mönster ska få en nytändning. Mycket talar för att förhoppningen besannas. På senare år har mönstren prytt omslag till böcker och anteckningsböcker. Under våren öppnar Thielska galleriet i Stockholm en utställning om systrarna och deras mönster. Till våren 2019 släpper också den internationellt erkända designern Carin Rodebjer en kollektion där flera plagg är sydda av tyger med systrarna Jobs mönster.   – Det jag hoppas är att systrarna ska uppmärksammas. Att unga form- och designintresserade ska se och uppskatta den mönsterskatt som finns.  

Din loppisguide i Dalarna

Din loppisguide i Dalarna

Längs vägkanterna i semesterdalarna avlöser loppisskyltarna varandra. Hemma hos-varianter varvas med laduloppisar och butiker med mer sorterat utbud av second hand och vintage. Här har vi samlat nio guldkorn i Dalarnas loppisutbud. Bara att hoppa in i bilen, se till att det finns gott om packutrymme och sedan börja utforska hyllorna i jakt på det där pirret som uppstår när en gör sitt eget bästa fynd. Tänk på att öppettider varierar – kolla vad som gäller hos butiken du ska besöka innan du ger dig iväg! 1. PMU, Leksand Leksands stora second hand-butik PMU lockar både lokala och långväga besökare – kön ringlar sig ofta lång utanför dörren inför öppning. Efter genomförd fyndrunda finns även möjlighet att slå sig ner med en kopp kaffe i caféet. Övermo Backåkersvägen 1, Leksand PMU finns även i Falun. 2. Tulavippan, Gagnef I före detta Gagnefs Folkets hus finns många skrymslen och vrår att utforska, samtliga fyllda med spännande möjligheter till fynd. Nytt och gammalt trängs på hyllorna som är en skön mix av loppis, antikt och kuriosa. Under lördagar i juni, juli och augusti anordnas även bakluckeloppis på gårdsplanen. Östtjärna 110, Gagnef 3. BK:s Gammalt & Nytt, Insjön Alldeles bredvid riksväg 70 i Insjön ligger klassikern BK:s Gammalt & Nytt. Här finns loppis, antik, kuriosa och hantverk i en härligt salig blandning. Bara att leta loss i de många hyllorna! Dessutom har de delar till folkdräkter. Insjövägen 56, Insjön 4. Stassbackens diversehandel, Stora Skedvi I Stora Skedvi, mellan Hedemora och Falun, ligger lilla Stassbackens diversehandel. I en gammaldags lantlig miljö ryms både gammalt och nytt, med alltifrån skruv och beslag till möbler. Stassbacken, Stora Skedvi 5. TING Retro, Falun Butik TING är en inrednings-, design- och retrobutik i centrala Falun. Spana efter utvalda retroföremål från i huvudsak 50-, 60- och 70-tal, som kaffekoppar från Gustavsberg och Rörstrand eller 50-talsmöbler. Under sommaren är också Cirkus Loppans sommarbutik vid Falu Gruva öppen. Gruvgatan 13, Falun 6. Nygammalt Second Hand, Hedemora Husgeråd, kläder, textil, böcker och media, möbler och en hel del andra överraskningar går att hitta hos Nygammalt Second Hand i Hedemora. Botanisera bland porslin, lampor och prylar innan du avslutar besöket med en fika. Kraftgatan 8, Hedemora 7. Erikshjälpen, Borlänge Erikshjälpen Second Hand i Borlänge ligger vid handelsområdet Södra Backa och rymmer hela 1200 kvadratmeter fyndmöjligheter. Butiken fylls på allteftersom skänkta gåvor kommer in, så chansen att det dykt upp något nytt sedan det senaste besöket är stor. Fika finns i det tillhörande caféet.  Hantverkargatan 7, Borlänge Erikshjälpen finns även i Dala-Järna, Hedemora och Rättvik. 8. Spader Madame Retro Vintage, Vikarbyn I ladan på gården trängs kläder, prylar och möbler från 1940, 50-, 60- och 70-talen. Ovanvåningen är härligt belamrad med retro- och vintagekläder medan de gamla spiltorna fyllts med möbler och kreativt återbruk av gamla saker. Öja Tyskvägen 3, Vikarbyn Foto: Malin Jones 9. Röda Korset Mötesplats Kupan, Säter Varje dag dyker något nytt upp på hyllorna hos Röda Korset i Säter. Förutom att vara en mötesplats rymmer lokalerna även en uppskattad butik fylld av kläder, husgeråd och olika småprylar. Östra Långgatan 8, Säter Röda Korset Mötesplats Kupan finns även i Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Mora, Smedjebacken.

Leksands folkdanslag – 100-åringen som dansar vidare

Leksands folkdanslag – 100-åringen som dansar vidare

I sann nationalromantisk anda satte ett par Tibblepojkar fart på folkdanslaget i Leksand när de återvände från Amerika år 1918. Under de senaste hundra åren har medlemmarna tagit otaliga danssteg, hållit liv i gamla traditioner och knutit vänskapsband världen över. Hej Anders Tull, du är dansledare och starkt engagerad i Leksands folkdanslag, berätta om ert jubileumsår! – Det har varit fantastiskt! Vi har bland annat haft en danskväll i Hjulbäcks bystuga tillsammans med Mora spelmanslag och bjudit in gästinstruktörer i bugg, linedance, squaredance och andra internationella danser till våra träningar. I våras hade vi premiär för en föreställning inspirerad av Anders Zorns resa till Andalusien – den innehöll både flamencodans och folkdans från Dalarna. Sedan blev vår jubileumsfest verkligen en kväll i minnenas tecken, då vår jubileumsfilm med minnesbilder och filmklipp från hundra år premiärvisades. Så mycket vi har upplevt tillsammans! Vi har dansat på festivaler i många länder, på Himlaspelets scen och på Melodifestivalens.  Hur har intresset för folkdans sett ut under dessa hundra år? – Förr var det vanligt att man umgicks och dansade långdans eller ringdans till sång eller spelmansmusik på lördagskvällarna. Folkdans kallar vi de danser som skapades i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet då man satte ihop gamla danser till längre danser med olika turer. I Dalarna finns en stor dansskatt och det är polskorna som är vanligast. När moderna dansstilar blev populära fick folkdansen stå tillbaka, men tack vare Bosse Larsson och tv-programmet ”Nygammalt” väcktes folkdansen till liv igen under 1970- och 80-talet.   Hur ser intresset ut idag?  – Här i Leksand är vi en trogen grupp som håller traditionerna vid liv. Leksands folkdanslag är omtyckta underhållare, vi uppträder ofta för hotellgäster och midsommarfirandet har alltid varit viktigt för oss. Veckorna före och efter själva midsommarhelgen dansar vi på majstångsresningar i centrala Leksand och på äldreboenden och hotell. Vi deltar också under Leksands julmarknad där vi säljer tjockbulla och ärtbulla på lördagen och dansar på söndagen. Dessutom värnar vi om folkdräktens överlevnad, vi bär alltid dräkt när vi uppträder och varje år arrangerar vi en dräktbytardag för den som vill lämna in eller komplettera sin dräkt.   Vad lockar med folkdans? – Att man får göra något tillsammans i grupp, träffa likasinnade. Folkdans är bra för både knoppen och kroppen. Genom folkdansen har vi fått vänner över hela världen och ett kulturutbyte utan dess like.  Om man vill dansa med er i vinter, kan man höra av sig till er då?  – Absolut, alla är välkomna till våra träningar. Vi är en blandgrupp, så jag varierar alltid svårighetsgraden så att alla får dansa på sin nivå. Om det kommer nybörjare börjar vi med grunderna i schottis, vals, hambo och polka. Det som är roligt är att det börjar dyka upp fler män på träningarna nu. Intresset går i vågor men jag tror att folkdansen alltid kommer att överleva.  DANSA MED LEKSANDS FOLKDANSLAG Tid: Onsdagar kl. 19.00–21.00. Uppehåll under jul- och nyårsveckorna. Vårterminen startar onsdag 9 januari. Plats: Samlingssalen på Edshultsgården, Leksand.  Tänk på att: Bära ledig klädsel och ta med lämpliga skor för dans. leksandsfolkdanslag.se 

Loppisproffset Isabelle McAllister

Loppisproffset Isabelle McAllister guidar till fynden

Isabelle McAllister är inredaren, designern och programledaren som gärna spenderar sommaren i familjens hus i Leksand. Dessutom är hon en återbrukare av rang, där loppisletandet nästan blir en tävling, men där det mest spännande är mötena och människornas historier. Här delar hon med sig av sina bästa tips för loppis och second hand. Hur tar jag mig an en loppis? – Gå tidigt på morgonen, mest chans för fynd. Ha med cash även om de flesta numera tar Swish. Snacka med folk – det är nästan roligast. De oväntade mötena. Historierna och historiken. Att lära sig om prylar man knappt visste fanns. Vilken typ av grejer kan jag förvänta mig att hitta? – Man kan verkligen hitta allt. Det är det som också gör det roligt. Att det nästan blir som en tävling. Kommer jag hitta den där grejen före alla andra? Tänk om det finns ett fynd just precis här! Att handla second hand är inte konstigare än att handla något annat, förutom att det är bättre för miljön. Allt vi behöver finns redan, allt vi behöver kanske någon annat redan har tröttnat på. Hur gör du när du tar dig an en loppis – några strategier? – Som med all shopping så gäller det väl att först ställa sig frågan varför man vill shoppa? Behöver jag verkligen den här prylen eller grejen? Skillnaden mellan behov och önskan? Det gäller ännu mer i second hand-shopping eftersom allt kan finnas och det lätt kan kännas lite rörigt. Men man kan spana in en tidsepok eller en viss pryl för ett speciellt ändamål. Då blir det enklare. Vilken är din relation till loppis och second hand? – Älskar det! Som sagt jag har det lite som en ursäkt för att träffa folk. Men sen är det den enda shoppingen vi bör göra i en värld där allt redan finns. Plus att många gamla saker var bättre producerade och håller längre. Ditt eget bästa loppisfynd? – Kanske en gammal gymnastikplint som numera är en sittbänk. Men skulle uppskatta att 85–90 procent i mitt hem är secondhand, så det är svårt att välja en favorit. Följ Isabelle på Instagram: @isabellemcallister Läs mer: Din loppisguide i Dalarna

Spendera en avkopplande vinterdag i Mora

Spendera en avkopplande vinterdag i Mora

Ta en paus från vardagen och njut av vintern när den är som bäst. En tur i skidspåret följt av en värmande lunch framför brasan, därefter en avkopplande spabehandling och en storslagen middag som avslutning. I Mora är det nära till både lugn och lyx. När snön har lagt sig, eller när det är tillräckligt kallt för att konstsnön ska vilja ligga kvar, är det bara att hoppa i Vasaloppsspåret och ge sig iväg. Spåret startar vid Zornmuseet och sträcker sig via campingen och Hemus skidstadion innan det ringlar sig vidare mot Sälen. Starta dagen med en lugn och frisk tur i eget tempo. Glid fram i de välpreparerade spåren och säg hej till andra glada motionärer.  Efter genomförd skidtur är det bara att ställa skidorna utanför dörren och direkt krypa in framför brasan hos Café Zorn. Här serveras varje dag värmande soppor, hembakat bröd och mumsiga bakverk. Slå dig ner och låt dig väl smaka. Flera rätter och bakverk är hämtade från Anders Zorns egna handskrivna receptböcker, som den söta korintkakan eller klassikern Kronans kaka.  – Vi har fått bläddra bland Emma och Anders receptsamlingar och hämtat mycket inspiration därifrån. Kronans kaka finns till exempel nedskriven där. Den bakas bland annat på kokt potatis, mandelmjöl och rivet citronskal. Sedan lagades det mycket soder, alltså soppor. Där har vi till exempel tagit fram en köttsoppa inspirerad av Zorn, berättar Mari Moberg på Café Zorn.   När du ändå är i närheten av vår kanske mest kände konstnär, missa inte vinterns utställning på Zornmuseet: Anders Zorn – målarnas målare. Den låter dig uppleva många av hans mest kända målningar, akvareller, skulpturer och etsningar. Dessutom ställer silversmeden Berndt Janusch ut sin smyckeskonst.   Traska därefter bort mot Mora Hotell och checka in på deras spa. Hoppa i morgonrocken och tofflorna och känn kroppen slappna av. Skäm bort dig med en behandling från deras läckra spameny, där det finns behandlingar för både ansikte och kropp samt massage. Välutbildade kroppsterapeuter tar väl hand om dig medan du bara behöver ägna dig åt att njuta.   – Vi vill att folk ska komma och bli omhändertagna. Vardagslyx är lite av ett ledord i verksamheten. Du ska inte behöva vänta till på fredag för att ha det lite lyxigt, kom in på en måndag, onsdag eller torsdag och njut lite grann. Låt oss ta hand om dig, säger Petter Lund, platschef på Mora Hotell.  Sedan är det bara kronan på dagsverket kvar – kvällens middag. Här bjuder Mora Hotell och restaurang Terassen in till en förstklassig smakupplevelse. Köket är specialiserat på vilt och har ett stort fokus på lokalproducerade råvaror i säsong.   Ta gärna en extra titt på den spännande vinlistan, som även kompletteras med ett brett utbud av champagne.   – Vi vill visa upp det som är Dalarna för våra gäster och därför jobbar vi med lokala råvaror så mycket vi bara kan. All vår öl är till exempel från lokala små bryggerier i Dalarna och kött och grönsaker är i säsong från leverantörer i omnejden, säger Petter Lund.  Efter middagen kan du endera smyga upp på rummet och låta dagens intryck vagga dig till sömns eller slå dig ner en stund i någon av pubens soffor med en god kopp kaffe och trevligt sällskap. Hur du än väljer att avsluta din dag i Mora, lär dagens aktiviteter ha fyllt på energiförrådet inför stundande friska vinterdagar.

Tagga dina bilder 

Vi vill se dina bilder av Dalarna. Tagga dina inlägg i sociala medier med  #visitdalarna och @visitdalarnasweden - och din bild kan synas här.

 

Kultur i Dalarna


Kultur i Dalarna är en upptäcktsfärd för alla sinnen, där flera unika och klassiska kulturmiljöer och besöksmål väntar på att utforskas. Besök något av Dalarnas mest kända besöksmål och koppla av på ett trivsamt boende i närheten. Här finns alla möjligheter att utforska både ny och traditionell kultur.


Konst, design, hantverk & levande historia

Kulturen i Dalarna är färgstark och fullt av kontraster. Förutom de klassiska kulturmiljöerna och traditionella folkfesterna kan du i Dalarna se en mängd spännande utställningar samt besöka nya, kreativa mötesplatser för konst, design, hantverk och samisk kultur. Sätt guldkant på din vistelse och njut av en genuin upplevelse med boende och förstklassig mat i någon av Dalarnas vackraste kulturmiljöer.

Kulturevenemang runt omkring i Dalarna

Här har vi också samlat aktuella och kommande kulturevenemang runt om i Dalarna. Musik, teater, litteraturevenemang och olika typer av kulturella och skapande aktiviteter för stora och små. Läs mer och anmäl dig eller köp biljett.

Kulturresan med utvalda kulturella besöksmål i Dalarna

Via Kulturresan kan du besöka speciellt utvalda kulturella besöksmål som konstnärshem, trädgårdar och historiska industrimiljöer, och omfamnas av de levande berättelserna om Dalarna. Bland de nio kulturella guldkornen finns välkända platser som Zornmuseet och Zorngården i Mora, Carl Larsson-gården i Sundborn, Ornässtugan utanför Borlänge, Hildasholm i Leksand, Nils Olsson Dalahästar i Nusnäs, Verket i Avesta, Falu Gruva och Dalarnas Museum i Falun. Passa också på att införskaffa det unika Kulturpasset, som ger extra fina erbjudanden och rabatter på varje besöksmål. Du hittar det på närmaste turistbyrå i Dalarna.