Upptäck kulturen i Dalarna

Dalahästtillverkning

Kultur & livsstil i Dalarna


Kultur i Dalarna är en upptäcktsfärd för alla sinnen, där flera unika och klassiska kulturmiljöer och besöksmål väntar på att utforskas. Besök något av Dalarnas mest kända besöksmål och koppla av på ett trivsamt boende i närheten. Här finns alla möjligheter att utforska både ny och traditionell kultur.


 

Konst, design, hantverk & levande historia

Kulturen i Dalarna är färgstark och fullt av kontraster. Förutom de klassiska kulturmiljöerna och traditionella folkfesterna kan du i Dalarna se en mängd spännande utställningar samt besöka nya, kreativa mötesplatser för konst, design, hantverk och samisk kultur. Sätt guldkant på din vistelse och njut av en genuin upplevelse med boende och förstklassig mat i någon av Dalarnas vackraste kulturmiljöer.

Kulturresan med utvalda kulturella besöksmål i Dalarna

Via Kulturresan kan du besöka speciellt utvalda kulturella besöksmål som konstnärshem, trädgårdar och historiska industrimiljöer, och omfamnas av de levande berättelserna om Dalarna. Bland de nio kulturella guldkornen finns välkända platser som Zornmuseet och Zorngården i Mora, Carl Larsson-gården i Sundborn, Ornässtugan utanför Borlänge, Hildasholm i Leksand, Nils Olsson Dalahästar i Nusnäs, Verket i Avesta, Falu Gruva och Dalarnas Museum i Falun. Passa också på att införskaffa det unika Kulturpasset, som ger extra fina erbjudanden och rabatter på varje besöksmål. Du hittar det på närmaste turistbyrå i Dalarna.

Inspiration inför resan

Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Historien kittlar och är oerhört spännande. Den om hur Sverige växte fram och formades, med järntillverkningen i centrum. Bergslagsområdet var en motor för detta, som skapade möjligheten för Sverige att bli en av världens främsta järnproducenter från mitten av 1200-talet och ända fram till 1800-talet. Att Stockholm blev vår huvudstad är också kopplat till Bergslagen – det behövdes en stor hamn i Östersjön för att klara exporten. Omkring år 1750 svarade järnet för cirka 70 procent av hela Sveriges export.   Tiden har gått, det är nu ungefär 100 år sedan den traditionella produktionen stannade av, som Flogbergets gruva och Flatenbergs hytta, båda lades ner 1918. Det är tur att Ekomuseum Bergslagen finns – som tillsammans med olika aktörer, inte minst ideella föreningar – kan återberätta hur det gick till förr.   – I Ludvika och Smedjebacken går det att återuppleva en hel del, kolproduktionen, gruvorna, hyttorna och järnbruken. Det var här produktionen låg, Strömsholms kanal användes som transportled ner till Mälaren i söder.   Totalt brukar 600 000 besökare ta del av denna järnhistoria i Bergslagen, varje år. Till sommaren har sex nya besöksmål adderats, varav två finns i Dalarna, ett helt nytt och ett utökat, Finngården Skifsen, en nyuppförd finnmarksgård på en vacker plats vid sjön Skifsen, i närheten av Fredriksberg. Detta är en av flera platser som man med fördel kombinerar med en skön vandring genom klassisk Bergslagsnatur.   – På alla de olika besöksmålen finns det informationstavlor att läsa, och på flera av dem, främst nu under sommaren, är det flera olika aktiviteter som pågår. Totalt 40–50 olika föreningar ser till att detta är möjligt. Många av aktiviteterna är gratis, eller är väldigt billiga att delta i. Ibland är det aktiviteter som kostar en slant, som olika arrangerade dagsturer, eller den populära båtturen i Smedjebacken tillsammans med den lokala ångbåtsföreningen.   Ett tips är att besöka Flogbergets besöksgruva som fem-sex gånger varje sommar har ett intressant gruvspel där vi som publik får följa med tillbaka i tiden och se hur man levde och arbetade. Det finns även en mängd platser att äta på, allt från enklare hembygdsfika till herrgårdsrestauranger.    För den som vill uppleva allt i koncentrat finns ”Järnrutten”, en sommarvecka med över 100 evenemang.    – Vi är väldigt stolta över ”Järnrutten” och allt den står för. Under den här perioden botaniserar vi runt bland alla besöksmål och ger förslag på olika rutter och teman. Vi har samlat all information på hemsidan ekomuseum.se, där finns också en karta att skriva ut till de olika besöksmålen.   Fakta: Ekomuseum Bergslagen Ekomuseum Bergslagen är ett av världens största Ekomuseum och knyter samman en lång rad besöksmål i Västerbergslagen och söderut. Området omfattar cirka 750 kvadratkilometer och sträcker sig från Grangärde finnmark i norr, där skogsfinnar producerade träkol för hyttor och smedjor, ner till Mälaren och Borgåsunds hamn i söder, där järntackor och stångjärn lastades om för vidare transport till Stockholm.   Det gemensamma temat är ”järnets historia” med fokus på teknik, människans villkor, transportvägar och de naturresurserna som fanns att tillgå.    Läs mer om de olika besöksmålen, få tips och inspiration på ekomuseum.se.

Karin och Carl Larsson – Sekelskiftets stilbildare

Karin och Carl Larsson – Sekelskiftets stilbildare

Konstnärsduon Carl och Karin Larsson är hetare än någonsin. Hans färggranna akvareller och hennes modiga mönster inspirerade och influerade omvärlden redan på sin levnadstid vid sekelskiftet. Över 100 år senare banar deras vardagsvackra hem och livliga livsstil vägen för det perfekt operfekta. Carl Larsson inspirerar fortfarande sin omvärld, trots att det i år är prick 100 år sedan han dog. Han visade mycket värme och vardag i sin konst, vilket var lite ovanligt för konstnärer på den här tiden, berättar Chia Jonsson som är chef på Carl Larsson-gården. Karin skapade hemmet i Lilla Hyttnäs i Sundborn utanför Falun. Det var hon som gjorde livet till konstverk, medan Carl målade sin familj och sitt hem och förevigade dem i idylliska akvareller. Tillsammans var de ett av sekelskiftets hetaste kändispar – och samtidigt också far och mor till åtta barn. – Många undrar nog om Carl och Karins liv var så sockersött som det framstår. Om man läser deras brevväxling får man bilden av att det var väldigt mycket kärlek, skämt och dynamik mellan både dem och barnen, berättar Chia. När Carl var ute och reste i Europa skrev han brev till Karin var och varannan dag: – Han skrev korta brev, om att han längtade efter henne och inte hade hört från henne på en hel dag! Det var lite som dåtidens sms. Carl Larsson som influencer Carl Larsson har beskrivits som föregångaren till den ultimata influencern. Han målade detaljerade bilder med vidvinkel och färgmättade filter långt innan Facebooks födelse. Chia Jonsson håller med: – Om influencers hade funnits på deras tid hade konstnärsparet definitivt varit det. De var också de första som gjorde det vi idag kallar hemma hos-reportage: hon stylade och han målade av. Precis som dagens Instagramflöden fylls av vackra bilder, symboliserade Lilla Hyttnäs drömmen om det perfekta hemmet på sin tid. Med mustiga väggar och grönt innertak, snirkliga blomsterbroderier och dekorativa snäckskal, var konstnärsparets hem ett exotiskt inslag i dalabygden. Det stod i stark kontrast till 1800-talets mörka, tunga borgerliga stil och skapade ett nytt stilideal som spred sig i de nordiska länderna. En annan likhet med marknadsföring i dag är hur Carl omsorgsfullt byggde sitt varumärke. Han förstod till exempel vikten av spridning, att det var ekonomiskt omöjligt att alla skulle ha en tavla signerad av honom i sitt hem. Därför gav han ut illustrerade böcker för att deras stil skulle spridas till många och inspirera ännu flera. Deras bok ”Ett Hem”, med 24 akvarellmålningar av hemmet och familjens tillvaro, publicerades som ett föredöme för hur man kunde inreda sitt hus med nya ideal. Den hade samma funktion som de trendkänsliga inredningsmagasin som finns idag. Målade bilder ur vardagen i Sundborn Likt hur nutidsmänniskan bygger sina digitala idyller och filtrerar foton, skapade Carl Larsson den bild han ville förmedla av sig själv med färg och pensel. Han porträttterade scenerna ur livet med rödklädda och rosenkindade barn, livliga middagsstunder och prunkande pelargoner i fönstren. Genom sina många och små avbildningar visade han upp familjens välinredda, men ändå charmigt slarviga, hem. – Carl Larsson visade en annan bild av hemmet än vad tidigare hade målats. Det var lite tufsigt och rufsigt med obäddade sängar och barn med okammat hår, säger Chia Jonsson.  Carl och Karin Larsson öppnade dörren till sitt vardagsrum och visade världen att livet inte behövde vara tillrättalagt och arrangerat. Kanske var det den trenden som Carl Larsson, influencern som var före sin tid, skapade redan för över 100 år sen? Läs om aktiviteter och evenemang under Carl Larssons minnesår på falun.se/carllarsson2019Läs mer om Carl Larsson-gården och boka ditt besök: Carl Larsson-gården i Sundborn.

”Kunskapen hos de gamla, coola damerna i Dala-Floda inspirerar mig”

”Kunskapen hos de gamla, coola damerna i Dala-Floda inspirerar mig”

Skogens sus och trädens tystnad är både hem och inspirationskälla för stadsarkitekten och handarbetaren Pernilla Wåhlin Norén. ”Jag tror man har ett landskap i kroppen. Eftersom jag är uppvuxen i Dalarna känner jag mig hemma med skogens rumsligheter, som dungar och gläntor”. På familjens gård i Dala-Floda får hon förutom lugn, också idéer och drivkraft till sina projekt. – Här blir jag inspirerad, speciellt av de gamla, coola damerna i hantverksföreningen som har sån stor kunskap om hemslöjd och ser själen i materialen, berättar Pernilla. Pernilla växte upp i Borlänge och hade hantverket och hemslöjden i generna. Med en mormor som ständigt stickade och en farmor som jobbade som sömmerska på hattfabriken CTH i Borlänge, har hon levt nära handarbetande kvinnor. Därför är det inte konstigt att Pernilla själv började sticka när hon som sjuåring fick ett startkit i julklapp. – Jag har alltid en tvåändsstickning i gång, men gör annat också.Ibland är det för att barnen behöver tröjor, andra gånger för att jag vill lära mig gamla tekniker som dalknyppling. Modernt sätt att föra traditioner vidare För många är Pernilla känd som en ambassadör för hantverk och byggnadskultur i Dalarna. Hon går kurser för att lära av den äldre generationen och sprider sin kunskap vidare genom bland annat sociala medier. På Instagram delar hon med sig av detaljrika, stickade skapelser och vackra naturbilder och på Youtube lägger hon upp filmklipp om olika hantverkstekniker. Är det ett sätt att bevara kulturen och föra Dalarnas hantverkstraditioner vidare? – Ja, jag vill att andra ska lära sig och att det inte ska finnas några hinder för det. När man arbetar med händerna är det som att tänka med hela kroppen. Genom det formar vi världen och lär känna materialens olika egenskaper. Längtan hem blev ett gårdsköp För tio år sedan köpte Pernilla och hennes man gården i Dala-Floda, för att ha ett ben i Dalarna medan de fortfarande bodde i Stockholm. När skogslängtan till slut blev för stor, flyttade de till ett hus i Borlänge och restaurerar nu sakta den gamla gården enligt traditionella metoder. Idag arbetar Pernilla arbetar som stadsarkitekt i Borlänge kommun och menar att platsens betydelse och känslan i materialen är viktigt i all form av arkitektur. Hon berättar hur hon ser arkitekturens roll i samhället: – Den ska se till den långsiktiga hållbarheten och även se till samhällets behov. Det går dock väldigt fort i byggbranschen idag och då behövs någon som säkerställer kvaliteten. En bostad ska inte vara en marknadsvara, utan ett hem. Hon nämner de slitstarka, handtimrade dalagårdarna som goda exempel på gamla tekniker – en kunskap som hon hoppas vi tar vara på i framtida husbyggen. – Jag hoppas att byggnader ännu mer kommer knyta an till Dalarnas trätradition. Det är viktigt att utgå från råvaran på platsen och bygga av den. Det blir både bygget och livet hållbart och ekologiskt. När Pernilla spår sin egen framtid är det självklart nya hantverk hon ser, men också andra handarbeten och ett nytt byggprojekt. – Jag vill jobba ännu mer med träbyggnation, både byggnadstradition och utvecklingsprojekt. Sen hoppas jag också få mer tid till skrivande, avslutar Pernilla. Om Pernilla Wåhlin Norén Bor: I hus i Borlänge och på gård i Dala-Floda. Gör: Jobbar som stadsarkitekt på Borlänge kommun, sitter i styrelsen för Svensk Form Dalarna, bloggar för tidningen Hemslöjd och skriver (har debuterat med boken Sorgens Princip). Pernillas 5 guldkorn i Dalarna: Norrboda gammelstad,  Rättvik: "Det är ett vackert exempel på Dalarnas byggnadstraditioner. En fantastisk miljö med rätvinkliga dalagårdar i ett organiskt vägnät." Dala Floda: "Wålstedts gård, lantbruk och spinneri och värdshuset är fina exempel." Galleri Svarta Gran i Borlänge: "Ett litet galleri i Borlänge som bland annat delar ut utmärkelsen Årets Granskott." Kraftstationerna vid Dalälven: "Forshuvudforsen och Bullerforsen har vacker arkitektur." Evenemanget Formveckan som Svensk Form Dalarna ordnar: "Vi vill samla och visa upp den kreativitet som finns i Dalarna."

Dalarna Art Trail

Dalarna Art Trail ger nya perspektiv på konst i Dalarna

Elva konstscener. Från Avesta Art i söder till Zorn museet i norr. Däremellan träder en resa i konstens tecken fram, fylld av intryck, nya perspektiv och oväntade möten. Dalarna Art Trail lyfter Dalarnas mest intressanta och högkvalitativa konstupplevelser sommartid. Mindre gallerier och större arenor. En stor variation och bredd i vad som visas. Den röda tråden mellan de olika konstscenerna är att de var och en ligger i framkant i vad de visar. Som Magdalena Nord Omne på Magasinet i Falun, tillika en av initiativtagarna till Dalarna Art Trail, säger: ”Det är inte storleken som är avgörande, utan kvaliteten på utställningen”. – Det finns kultur, måleri, foto och filminstallationer. Helt enkelt samtidskonst i olika former, med många olika uttrycksätt. Vi har inga teman, utan alla aktörer har gjort det de har trott på. Men det måste vara någonting extra, det ska kännas speciellt att göra en utflykt till en viss plats, fortsätter hon. Rutten som utgör Dalarna Art Trail består av elva hållplatser, plus att det även tipsas om smultronställen längs vägen mellan konstmålen. – När man gör den här dalaresan vill vi bjuda på något som är oväntat, som vänder på perspektiven. Det är andra uttrycksformer, där kombinationen mellan det klassiska kulturarvet och de mer moderna uttrycken hos våra aktörer lyfter varandra. Så att man kanske får en mer mångsidig bild av dagens Dalarna – som gör Dalarna ännu lite mer kreativt spännande. Även om alla i semestergruppen inte är lika intresserade av just konsten i sig, finns det ofta alternativa upplevelser på de olika platserna. – Man kan ta med sig hela familjen. Går du på Magasinet eller Avesta Art är det många gånger häftiga miljöer som gör besöket kul för hela familjen. Sedan finns det ofta inslag som även kan passa yngre, med caféer, butiker och andra kringaktiviteter, säger Lisa Mossfeldt Scheltdorf på Magasinet. Sommaren 2019 låter flera aktörer sina utställningar inspireras av Carl Larssons minnesår. – Konsthallen Kvarnen samarbetar med konstnären Ernst Billgren på temat ”Den okände Carl Larsson”. Zornmuseet fokuserar på vänskapen mellan Zorn och Larsson. På Magasinet visas utställningen ”Broos och Larsson – Speglingar”, som visar likheter och olikheter i deras konstnärskap. Att det är ett gemensamt tema kring Carl Larsson, men med väldigt olika inriktningar och infallsvinklar gör det därför extra spännande. Dalarna Art Trail startar i mitten av maj, när Avesta Art och Konsthallen Kvarnen öppnar för säsongen. I mitten av juni brukar de flesta aktörer ha öppnat för sommaren, för att därefter välkomna besökare till mitten av september. Tänk på att varje aktör har specifika öppettider så planera inför ditt besök. Läs mer på dalarnaarttrail.se

Falu Rödfärg målar Sverige

Falu Rödfärg målar Sverige

De röda stugorna med vita knutar är för många sinnebilden av Sverige och kanske framför allt Dalarna. I den röda färgen ryms minnen från barndomens somrar och smaken av färska jordgubbar. Falu Rödfärg förvaltar ett rikt kulturarv. – Det finns inget liknande som verkligen varit med och satt färg på ett helt land, säger Janne Waxin på Falu Rödfärg. När Janne Waxin, försäljnings- och marknadschef på Falu Rödfärg, berättar var han jobbar är det sällan samtalet fastnar i färgers tekniska detaljer. – Hade jag jobbat för en annan färgtillverkare hade jag fått prata om kulörer. Visst är Falu Rödfärg en färgsättning och ett skydd för huset. Men samtidigt skickar den oss direkt tillbaka till en känsla av sommar, midsommar, jordgubbar, farmors stuga vid sjön. Det finns så otroligt många associationer till den röda färgen som är så djupt rotad i oss. Här kommer man in i folksjälen och det är häftigt. Istället för att prata teknikaliteter, får man prata om livet som sker i de röda stugorna, om minnen. Traditionen av att tillverka röd färg i Falun sträcker sig ända tillbaka till 1500-talet. Den industriella tillverkningen av Falu Rödfärg startade mot slutet av 1700-talet – och företaget räknar med att vara med minst lika länge till. Samtidigt krävs ständiga avvägningar för att dels bevara det starka arvet, dels följa med i samhällets utveckling. – Vi får inte fega. Vi måste våga utmana oss själva och utmana marknaden. Vi måste hela tiden vara progressiva och proaktiva i det vi gör. Annars blir vi bara förknippade med torp, lador och gamla byggnader. Då kommer vi tappa fart. Det är en fin balansgång att ha med sig hela tiden. Respekten för traditionen och modet att möta framtiden. Arbetet med att möta framtiden har bland annat resulterat i arkitekttävlingen Rödfärgspriset, där premissen är att den röda slamfärgen ska vara en betydande del av tävlingsbidragets arkitektur. Likaså har Falu Rödfärg tagit fram en serie ullfiltar tillsammans med den Leksandsbördiga formgivaren Mia Svalänge, som blivit en oanad succé. – Vi ville få en chans att berätta om oss i ett nytt format. Förutom att filten är vacker beskriver den också vår historia. De mörka partierna representerar de mörka gruvgångarna nere i gruvan. Sen kommer du upp i solen igen och ser huset och gårdarna. Därefter följer det gröna, med barrskog och lövskog innan de blå sjöarna, åarna och himmelen på toppen. Falu Rödfärg är en naturlig produkt och hållbarhetsfrågan står högt i kurs. Än idag används gamla rester från gruvbrytningen i Falu Gruva, på precis samma sätt som vid starten för 250 år sedan.   – Det är ett traditionellt recept med pigment, vatten, mjöl, linolja och lite såpa. Det är ungefär som att koka ihop en redning hemma. Det som är hemligheten är pigmentet, som vi tillverkar själva från gruvresterna. Det är det som gör Falu Rödfärg unikt.   Även framtiden verkar gå i falurött. Janne Waxin märker att det finns ett intresse för såväl deras färg som för byggnadsvård i stort. Det byggs många nya hus som är röda. Samtidigt är många unga nyfikna på att renovera gamla hus, ta tillbaka den ursprungliga charmen som fanns tidigare, som rationaliserades bort under 60- och 70-talen. Man vill komma tillbaka till mer utsirade detaljer, tillbaka till det genuina. Där tror jag att det finns en fin plats för Falu Rödfärg även för kommande generationer.

Häxprocesserna i Älvdalen

Häxprocesserna i Älvdalen

Vem tände bålen? Det är frågan som författaren Annika Andebark söker svar på. Resan till svaret har varit lång och pågår fortfarande. Längs vägen har hon tagit del av många människors livsöden, skrivit en bok om trolldomsprocesserna - och hittat hem i Älvdalen. Det var i Älvdalen som det stora Blåkullabullret, den åtta år långa hysteriska häxjakten, började. Men innan historierna från 1600-talets norra Dalarna börjar, inleds den här berättelsen i Skåne på 2000-talet. Annika berättar om de senaste åren i sitt liv: – Jag gick in i väggen, fick en utmattningsdepression och skulle få elchocksbehandlingar. Men eftersom jag alltid drömt om att bli författare, åkte jag istället på ett skrivretreat i Älvdalen. Jag hade ingen aning om var det låg, men åkte upp för en vecka i avskildhet. På retreaten ledde en meditationsstund till ett bibliotek som ledde till ett 400 år gammalt protokoll. Det var då det stora intresset för trolldomsprocesserna väcktes – och många frågor dök upp. – Efter det började jag åka upp till Älvdalen tre-fyra gånger om året för att ta reda på så mycket som möjligt om vad som egentligen hände, berättar Annika. Foto: Håkan Olson Gertrud i Älvdalen startade de svenska häxprocesserna Startskottet för trolldomsprocesserna i Sverige var en liten flicka vid namn Gertrud. Hon kom från Härjedalen, men hade flyttat till sina släktingar i Älvdalen. En dag var hon ute och vallade getter med pojken Mats. Det sägs att de blev osams och Mats berättar senare för sin pappa att Gertrud på något övernaturligt sätt hade gått över älven för att hämta några bortsprungna djur. De mystiska ryktena spreds snabbt i byarna. Gertrud förhördes av pastorn, men nekade till att Djävulen skulle ha varit inblandad. Först vid det tredje förhöret, åtta månader senare, erkände Gertrud att hon har varit i Blåkulla, tjuvmjölkat kor, blivit smord av röd salva och åkt genom skorstenen till Satan. Hon angav även grannpigan som ”trollkona”. Den svenska häxjakten var därmed igång. Annikas fråga om vem som tände bålen handlar om hur denna hemska del av historien kunde tillåtas ske. Hur kunde maktens män låta avrätta över 300 personer i Sverige för förbund med Satan? Hur kunde hysterin spridas? Vad fick barn att ange sina föräldrar? “En trollkona skall du icke låta leva” står det i Andra Moseboken 22:18. På slutet av 1600-talet dömde svenska domstolar fortfarande efter Bibeln. Annika, som är advokat i grunden, har granskat 1600-talets vittnesmål ur ett juridiskt perspektiv, som enligt henne själv ingen tidigare förmodas ha gjort: – Jag har läst de gamla dokumenten som inför en brottsplatsförhandling och gjort analyser av vittnesförhör. I Gertruds fall ser jag att hon verkar säga det överheten vill höra, säger Annika. Foto: Annika Andebark Under Annikas sökande efter information har hon fokuserat på att leva sig in i dåtidens miljöer för att förstå personerna som levde på slutet av 1600-talet. Hon har besökt många platser med anknytning till häxprocesserna, bland annat kyrkor och fäbodar kring byarna i norra Dalarna. På köpet har hon upptäckt den vackra naturen, med bär och svamp i skogarna och dimslöjor över grusvägarna. – Jag brukar plocka kantareller och gå längs älven, för det är så vackert där. Det finns även en fäbod som jag gärna besöker. Jag bor alltid på Tre Björnar och blir så väl omhändertagen. Snart återvänder Annika återigen till Älvdalens natursköna omgivning. I maj 2019 anordnas en hel helg om trolldomsprocesserna i Älvdalen, med bland annat föredrag av Annika, byavandring i Åsen där Gertrud sägs ha gått på vatten, historisk middag med historiska smaker från Älvdalen och mycket mer. – Arbetet med böckerna och att ta reda på all fakta har varit min väg tillbaka. Att komma till Älvdalen är som att komma hem. Fakta: De svenska häxprocesserna - De svenska häxprocesserna pågick mellan åren 1668 och 1676. - Vissa pojkar kallades “visgossar” och var specialiserade på att peka ut häxor. - Den synd häxorna anklagades för var en blandning av två olika brott – magisk skadegörelse och kätteri. - De dömda straffades med halshuggning och brändes sedan på bål, troligtvis i Märbräck i Dalarna. Läs mer om Annika Andebarn på andebark.se

Jögge Sundqvist Täljfest

Täljfest på Sätergläntan

Slöjd och hantverk gör något med oss människor. Det är ett sätt att återta kontroll över vårt mikrokosmos och få bättre självförtroende. När Sätergläntan bjuder in till Täljfest finns alla möjligheter för både nybörjare och proffs att samlas för att inspireras, umgås och lära av varandra. Allt med skapandet i fokus. Täljfest är en internationell festival för träentusiaster. Evenemanget anordnas på hemslöjdsrörelsens eget utbildningscentrum Sätergläntan utanför Insjön 9–11 augusti och samlar instruktörer, slöjdare och hantverkare från hela världen. Under ett par intensiva dagar får besökarna både lära och inspireras. – Det är en fantastisk happening för täljande och i trä. Det blir workshops med olika teman, man kan göra en slev, man kan göra rockhuvuden. På kvällarna blir det after carve, när vi sitter framför brasan och täljer, har det mysigt och prata, berättar Jögge Sundqvist. Han kan sägas vara något av Sveriges mesta slöjdguru med sina över 40 år långa bakgrund inom framför allt trähantverk. Under sina många år med täljkniven i hand har han sett vad slöjdandet gör med oss människor. – Slöjden återtar någon slags kontroll över mikrokosmos. Det går inte att komma ifrån att det är magi i det. Ju mer industrialiserade vi blir, ju längre bort vi kommer från tillverkningsprocesserna och desto viktigare blir det att vara med och skapa själv och ha kontroll över den processen. Jag kallar det för slow carving, det går liksom inte att skynda på. Man måste vara närvarande, landa i någon slags härvaro. Det tror jag många upptäcker i slöjden och gillar. Man släpper allt den andra. Släpper mobilen, stressen och hetsen och hittar ett lugn i det praktiska görandet. Foto: Erik Nordblad Såväl nybörjare som erfarna slöjdare är välkomna till Täljfest och det är just mixen av människor, med olika erfarenheter och kunskaper som till stor del formar dagarna. – Att nybörjare och proffs möts på en jämlik nivå är en viktig del inom slöjden tycker jag. Att alla får vara med. Det är ingen elitrörelse, utan det är högt i tak och vi är positiva till alla som vill hålla på och slöjda. I takt med ett ökat fokus på hållbarhet och ett ifrågasättande av konsumtionssamhället, ser Jögge Sundqvist också hur allt fler söker sig till hantverket och till slöjden. – Här finns en kärna av något genuint och äkta. Det är ett sätt att ta till vara på materialen, forma om dem och använda dem till praktiska föremål. Det är ju vad det är. Ordet slöjd kommer ju från ordet slög, som betyder praktisk, händig, kunnig. En slöjdare är någon som har förmåga att ta tillvara på de material som finns runt omkring en och göra något vettigt om det. Det är en kunskap som är lite underskattad idag. Slöjdandet tränar en att lösa enkla problem med enkla verktyg. Så man får känna ett självförtroende i att kunna hantera ett material. Ett besök på Täljfest kommer med största sannolikhet att stärka det självförtroendet ytterligare. – Framför allt kommer man bli inspirerad och lära sig fantastiskt mycket. Man träffar massa sköna människor, får hänga med dem och framför allt ha kul. En av de stora förtjänsterna är att man får möta likasinnade, höra spännande historier och bli inspirerad till att göra slöjd som kan utvecklas till något personligt, unikt och speciellt. Det är också den personliga utvecklingen, de oändliga och ständiga möjligheterna till nya upptäckter som Jögge Sundqvist ser som en av slöjdandets största lockelser. – Har man väl lärt sig grunderna är det en livslång resa i görandet som aldrig tar slut. Man blir aldrig fullärd, det är forever. Det tycker ju jag är det häftigaste. Trots att jag hållit på så länge, upptäcker jag fortfarande nytt, har kul och kan göra nya grejer. Täljfest anordnas på Sätergläntan, Insjön, 9-11 augusti 2019. Läs mer om Sätergläntan och deras kursutbud.

Karlfeldtsgården Karlbo Avesta

Besök en av Dalarnas två ”Karlfeldtsgården”

Gör en resa i poeten Erik Axel Karlfeldts fotspår i sommar. Se platserna där Dalarnas egen nationalskald och nobelpristagare i litteratur växte upp, levde och verkade. Inspireras och njut av inte bara en – utan två – Karlfeldtsgårdar. Den ståtliga vita villan strålar fint bredvid sin mer klassiskt dalaröda granne och de lika faluröda timrade uthuslängorna. I den prunkande trädgården hägrar en grön oas, där den stora lönnen skänker en stunds skugga i sommarhettan. I trädgården och lustgården växer julros, kungsljus, nattglim, stormhatt och en del krydd- och medicinalväxter. Det är lätt att låta tankarna vandra. Måla upp scenerna över hur livet på gården en gång levdes, när en ung Erik Axel Karlfeldt sprang omkring bland kor, hästar, får, grisar och höns.  Det var alltså här, på Karlfeldtsgården i Karlbo utanför Avesta, som en av våra mest kända poeter och skalder föddes och växte upp. Kanske var det här han fick inspiration till många av de kända diktverk som blivit såväl då- som samtida klassiker. ”Intet är som väntans tider”, ”Dina ögon äro eldar” och ”Svarte Rudolf ” är några välkända exempel. I dag är Karlfeldtsgården ett populärt utflyktsmål. Det lilla museet har fritt inträde och sommartid ges guidade turer på söndagar. Det finns café och servering samt slöjd och hantverk till försäljning. – Att göra ett stopp på gården är lustfyllt. Här finns lugn och ro samtidigt som det finns mycket intressant att läsa och se mer om Karlfeldt. Även att delta i sommarprogrammet på lördagar eller gå en guidad tur, säger Nerina Bersán, samordnare för verksamheten på Karlfeldtsgården i Karlbo. På midsommardagen bjuds det in till klassiskt firande med spelmanslag och folkmusik på tunet. I Sommarhuset ställer olika hantverkare och konstnärer ut under olika sommarveckor. Där går att ta del av alltifrån lapptäcken och mattor till keramik. Allt i verksamheten genomsyras av det kulturella arvet efter Karlfeldt, ortens egen nationalskald tillika nobelpristagare i litteratur. Dalarna kan dessutom ståta med inte bara en, utan två Karlfeldtsgårdar. Tolv mil norrut väntar nämligen nästa gård som präglat Karlfeldts liv och leverne. I byn Sjugare utanför Leksand står den vita villan vid sjön Opplimen, där han skapade sig sitt dalahem som vuxen. Här kan du följa med på poesivandring och njuta av trädgården i kombination med Karlfeldts dikter. Så låt Erik Axel Karlfeldt bli den röda tråden under en sommarresa genom Dalarna. I hans två hem blir den stämningsfulla poesin än mer levande. Låt omgivningarna, kulturen och naturen inspirera till eftertanke och nya perspektiv. Just så som sommaren ska vara. Fakta om Erik Axel Karlfeldt En av Sveriges främsta poeter, som bland annat tilldelades Nobelpriset i litteratur 1931. Valdes in i Svenska Akademien 1904 och blev dess Ständige sekreterare 1912. Föddes 1864 i Karlbo, Avesta, och dog 1931 i Stockholm, 66 år gammal. NÅGRA VÄLKÄNDA DIKTER är ”Intet är som väntans tider”, ”Dina ögon äro eldar”, ”Svarte Rudolf ” och ”Vinterorgel”. Flera av dikterna har senare även tonsatts. I Dalarna finns två ”Karlfeldtsgården”: dels hans barndomshem i byn Karlbo söder om Avesta, dels det dalahem han skapade i leksandsbyn Sjugare. Karlfeldtsgården i Karlbo Varje år den 20 juli firas Erik Axel Karlfeldts födelsedag på gården. Då delas bland annat kulturpriset ”Årets Fridolin” ut. Varje lördag kl 14, med start 15 juni, anordnas ”Lördagar i trädgården” med olika kultur- och musikevenemang. Guidade visningar ges söndagar kl 11. Läs mer på karlfeldt-karlbo.se Karlfeldtsgården i Sjugare Poesivandringar torsdagar kl 17 under högsommaren 2019. I övrigt har gården begränsade öppettider. Läs mer på sangs.se

7 måsten i Dalarnas kulturutbud i sommar

7 måsten i Dalarnas kulturutbud i sommar

Sommaren i Dalarna är ett mecka för den kulturintresserade. Det formligen kryllar av utställningar och aktiviteter för den som är nyfiken på konst och kultur, både med historisk och nutida touch. Här har vi samlat 8 kulturella måsten i sommar. Kulturresan Nio kulturhistoriska besöksmål på lika många platser. En resa genom Dalarnas omväxlande landskap, där kulturen får leda vägen till nya upptäckter och insikter. Klassiska konstnärer och traditionellt hantverk samsas med industrihistoria och modernare inslag. Passa också på att köpa Kulturpasset, som ger extra fina erbjudanden och rabatter på respektive besöksmål. Samla en stämpel på varje plats och när passet är fullstämplat får du den speciella dalahästen som markerar genomförd Kulturresa. Besöksmålen inom Kulturresan är: Verket/Avesta Art (Avesta), Falu Gruva (Falun), Carl Larsson-gården (Falun), Dalarnas Museum (Falun), Ornässtugan (Borlänge), Nils Olsson Dalahästar (Mora), Zornmuseet (Mora), Munthes Hildasholm (Leksand), Porfyrmuseet (Älvdalen). Läs mer om Kulturresan i Dalarna. Dalarna Art Trail Upptäck alla de spännande guldkorn som dyker upp i Dalarna sommartid! Dalarna Art Trail samlar såväl små gallerier som större konsthallar och är en guide till konstutställningar Dalarnas konstvärld har att erbjuda. Från Avesta i söder till Mora i norr finns aktörer som alla erbjuder sitt perspektiv på konst och skapande, med konst som både utmanar och inspirerar. Studera konstkartan, hitta dina smultronställen och lägg upp resrutten. De första utställningarna öppnar i mitten av maj, majoriteten slår upp portarna i mitten av juni och håller vanligtvis öppet till slutet av augusti. Men öppettiderna varierar, så dubbelkolla just den destination du siktat in dig på innan du ger dig iväg. Dalarna Art Trail. Maj–september 2019. Två giganter möts på Magasinet Det gamla godsmagasinet i Falun har tagit en stark position som nytänkande kulturscen i Dalarna. Sedan starten har de presenterat den ena klockrena akten och utställningen efter den andra. I sommar tar de ett nytänkande grepp om Carl Larssons konstnärskap, när de låter honom möta den samtida konstnären Karin Broos. Utställningen ”Broos & Larsson – speglingar” låter två av Sveriges mest kända konstnärer – en historisk gigant och en samtida – stråla samman i teman som familj, hem och skenbara idyller. ”Broos & Larsson – speglingar”, Magasinet, Falun. 29 juni–25 augusti 2019. Ernst Billgren betraktar Carl Larsson Det är 100 år sedan Carl Larsson dog, vilket uppmärksammas stort under hela året. I Falun bjuds på en mängd olika aktiviteter som ger nutida perspektiv på Carl Larssons konstnärskap: utställningar, workshops, konstvisningar, föredrag, konserter, stadsvandringar, street art, performance art, vandring över berget och mycket mer. Självklart är hemmet Lilla Hyttnäs i Sundborn utanför Falun ett självklart besöksmål för den intresserade och flera av minnesårets aktiviteter hålls även här. Sommartid är trädgården, Sveriges kanske mest berömda, ett måste. Stanna också till vid Konsthallen Kvarnen i anslutning till Carl Larsson-gården. I sommar ges utställningen ”Den okände Carl Larsson”, som ger en annan bild av konstnären och vad som krävdes för att bli den stora skapare han blev. Detta innefattar även betraktelser av den nutida konstnären Ernst Billgren. ”Den okände Carl Larsson”, Konsthallen Kvarnen, Sundbord. 24 maj – 25 augusti 2019. Läs mer om Carl Larsson-gården. Foto: Carl Larsson-Gården Zorn & Carl Larsson på Zornmuseet Även Zornmuseet passar på att inspireras av Carl Larssons minnesår i sin sommarutställning. ”Zorn & Carl Larsson – konst och vänskap” sätter extra fokus på den djupa vänskap som fanns mellan såväl de två konstnärerna som deras respektive familjer. Genom brev, konstverk och vängåvor får vi följa de båda konstnärernas nära relation. ”Zorn & Carl Larsson – konst och vänskap”, Zornmuseet, Mora. 30 maj–1 september 2019. Läs mer om Zornmuseet. I Dan Anderssons fotspår Åtta kulturdagar i poeten Dan Anderssons anda och fotspår, med en mängd olika aktiviteter runt om i finnmarkens kulturmiljöer i Ludvika i södra Dalarna. Dan Andersson-veckan är en självklar kulturhändelse i dalasommaren, fylld av bland annat musik, poesi, föreläsningar, kulturfrukost, finnmarksvandring, kolmila, öppen scen, debatter och visor i skymningen. 2019 är dessutom ett extra festligt år, då Ludvika stads 100 årsfirande vävs in i såväl stämning som aktiviteter.   Dan Andersson-veckan, Ludvika. 27 juli–3 augusti 2019. Läs mer om Dan Andersson-veckan. Foto: Ludvika kommun Avesta Art Avesta Art är konstutställningen där själva lokalen är ett konstverk i sig. Det gamla järnverket Verket fylls varje år med spännande konstinstallationer i och med att Avesta Art intar hallarna. Årets tema är inspirerat av stadens historia, som 2019 firar att det var 100 år sedan Avesta (åter-)fick sina stadsrättigheter. Ur detta kommer också namnet på årets utställning: "Festen". De installationer som visas lyfter perspektiv kring identitet, generositet, gästfrihet, nätverkande, förhandling, föreställning, representation och status. Det handlar om alltifrån skulpturer och videoverk till flaggor. Vissa av verken är skapade speciellt för Avesta Art, andra har lånats in. Det är ett flertal konstnärer som ställer ut, både svenska och internationella. Se till att ansluta Festen och uppleva det spännande och tankeväckande Avesta Art alltid ser till att bjuda på. Avesta Art, Verket, Avesta. 18 maj–15 september 2019.

Kulturpasset Dalarna

Reseguide – Gör en kulturresa genom Dalarna

Sommaren i Dalarna är ett mecka för den kulturintresserade, så varför inte ge dig ut på en riktigt inspirerande Kulturresa? Följ rutten som tar dig till nio kulturhistoriska besöksmål, där intressanta världar öppnar sig och historiens vingslag blandas med modernare vindar. Låt kulturen leda vägen genom Dalarna, från de böljande odlingslandskapen i söder till de djupa skogarna i norr. Starta resan i Avesta med ett besök på Verket/Avesta Art. Här hörs fortfarande ljudet från stålframställningen och du känner värmen från masugnarna på din vandring bland målningar, skulpturer och installationer. Fortsätt sedan till Falun och låt det bli basen för kommande utflykter – här finns hela tre spännande besöksmål. I Sundborn väntar Carl Larsson-gården, platsen där den kända konstnären fann inspiration till sina färgstarka akvareller med motiv från sitt hem och trädgård. På Dalarnas museum, i centrala Falun, finns både historiska och nutida föremål. Titta till exempel närmare på världens största samling av dalahästar! Låt även övernattningen bli en del av Kulturresan och checka in på Gruvgårdens B&B, där du bor alldeles bredvid Falu Gruva, som är ett av de nio besöksmålen. Under gruvbesöket – passa på att följa med på en guidad tur ner under jord, lyssna på historierna om gruvdriften i världsarvsstaden, samtidigt som du tar dig fram genom vindlande gånger på 67 meters djup. Efter en eller flera dagar i Falutrakten är det dags att resa vidare. Styr kosan mot den medeltida bergsmansgården Ornässtugan, mellan Falun och Borlänge. Här förs historierna om den blivande kungen Gustav Vasas spännande äventyr i Dalarna vidare. Fortsätt sedan norrut mot Leksand. I lummigt grönskande omgivningar väntar familjen Munthes välbevarade sommarhem Hildasholm. Slå dig ner för en fika i den unika trädgården och fantisera om hur livet utspelades här i början av 1900-talet. Börjar det återigen bli dags för en övernattning är Tällberg ett självklart stopp. Här både bor och sover du gott, med milsvid utsikt över Siljan. Flera av hotellen har högklassiga kök och avkopplande spa-avdelningar, så unna dig en stunds välkommen lyx. Än längre norrut, några mil innan Mora, är det dags att svänga av från riksvägen och stanna till i Nusnäs. Här, på Nils Olsson Dalahästar, får du på nära håll se vår mest ikoniska Sverigesymbol ta form – från träbit till målad häst. I centrala Mora väntar sedan Zornmuseet. Njut av de klassiska oljemålningarna, akvarellerna och etsningarna. Besök också Zorngården alldeles bredvid museet. Få en spännande inblick i Anders och Emma Zorns hem och hör historien om morasonen som blev en världsberömd konstnär. Fyra mil norr om Mora, i Älvdalen, finns Porfyrmuseet. Här lockar, förutom de ståtliga stenföremålen i sig, berättelserna om människorna som under många generationer kämpat och slitit för att förädla den hårda bergarten till dessa vackra konstverk. När du nu genomfört din Kulturresa, ta ett djupt andetag och smält intrycken. Tänk tillbaka på platserna du besökt, hemmen du sett, människorna du hört berättas om. De människor som finns bakom tavlor, verk och konstföremål. De som är essensen av Kulturresan i Dalarna. Kom ihåg Kulturpasset! Innan du ger dig ut på Kulturresan – passa på att köpa Kulturpasset, som ger extra fina erbjudanden och rabatter på respektive besöksmål. Samla en stämpel på varje plats och när passet är fullstämplat får du den speciella dalahästen som markerar genomförd Kulturresa. Kulturpasset finns att köpa på Dalarnas Turistinformationer samt på visitdalarna.se/kulturpasset De nio besöksmålen inom Kulturresan är: Verket/Avesta Art (Avesta), Falu Gruva (Falun), Carl Larsson-gården (Falun), Dalarnas museum (Falun), Ornässtugan (Borlänge), Munthes Hildasholm (Leksand), Nils Olsson Dalahästar (Mora), Zornmuseet (Mora), Porfyrmuseet (Älvdalen).

Kulturevenemang i Dalarna

Här har vi också samlat aktuella och kommande kulturevenemang runt om i Dalarna. Musik, teater, litteraturevenemang och olika typer av kulturella och skapande aktiviteter för stora och små. Läs mer och anmäl dig eller köp biljett.

Erbjudanden

Tagga dina bilder 

Vi vill se dina bilder av Dalarna. Tagga dina inlägg i sociala medier med  #visitdalarna och @visitdalarnasweden - och din bild kan synas här.