Upptäck kulturen i Dalarna

Dalahästtillverkning

Kultur & livsstil i Dalarna


Kultur i Dalarna är en upptäcktsfärd för alla sinnen, där flera unika och klassiska kulturmiljöer och besöksmål väntar på att utforskas. Besök något av Dalarnas mest kända besöksmål och koppla av på ett trivsamt boende i närheten. Här finns alla möjligheter att utforska både ny och traditionell kultur.


 

Konst, design, hantverk & levande historia

Kulturen i Dalarna är färgstark och fullt av kontraster. Förutom de klassiska kulturmiljöerna och traditionella folkfesterna kan du i Dalarna se en mängd spännande utställningar samt besöka nya, kreativa mötesplatser för konst, design, hantverk och samisk kultur. Sätt guldkant på din vistelse och njut av en genuin upplevelse med boende och förstklassig mat i någon av Dalarnas vackraste kulturmiljöer.

Kulturresan med utvalda kulturella besöksmål i Dalarna

Via Kulturresan kan du besöka speciellt utvalda kulturella besöksmål som konstnärshem, trädgårdar och historiska industrimiljöer, och omfamnas av de levande berättelserna om Dalarna. Bland de nio kulturella guldkornen finns välkända platser som Zornmuseet och Zorngården i Mora, Carl Larsson-gården i Sundborn, Ornässtugan utanför Borlänge, Hildasholm i Leksand, Nils Olsson Dalahästar i Nusnäs, Verket i Avesta, Falu Gruva och Dalarnas Museum i Falun. Passa också på att införskaffa det unika Kulturpasset, som ger extra fina erbjudanden och rabatter på varje besöksmål. Du hittar det på närmaste turistbyrå i Dalarna.

Inspiration inför resan

Läs och låt dig inspireras av våra kulturartiklar.

Renbiten Grövelsjön

Renbiten: Mat och smak från Sveriges sydligaste sameby

Mat från Sápmi, från Sameland, är centralt för Peter och Helena Andersson på familjeföretaget Renbiten i Grövelsjön. De kombinerar renskötsel med egen förädling, butik och café och lever och arbetar inom Idre sameby, Sveriges sydligaste och en av landets minsta samebyar. Mat och smaker kan berätta mycket om en kultur och det gäller i allra högsta grad den samiska kulturen. I den karga fjällnaturen har samerna sedan urminnes tider levt av vad naturen ger under de åtta samiska årstiderna. Mycket av det som varit självklar föda för samerna är sådant som vi i våra moderna städer idag ser som oerhört lyxigt: Hjortron, vildfångad fisk, naturbeteskött som älg och ren. I fjällnaturen hittar vi också sådant som stundom anses oerhört trendigt eller benämns “superfoods”, som sprängticka, blåbär och björksav. Allt detta är centrala och naturliga inslag i Peter och Helena Anderssons liv och verksamhet. De driver företaget Renbiten i Grövelsjön, där den samiska kulturen och Idre Sameby i högsta grad står i centrum. – Det kommer en hel del besökare hit till Grövelsjön som söker efter “samebyn”. Vi är ledsna när vi måste göra dem besvikna, men det finns ingen “by” här med kåtor eller något slags reservat, säger Peter Andersson. Nej, en sameby är ingen “by” så som man kanske föreställer sig. Det är en ekonomisk och administrativ sammanslutning som ansvarar för renskötseln i området renarna tillåts beta inom. Men de turister som råkar fråga Peter och Helena efter samebyn har på sätt och vis ändå hittat helt rätt. Hela företaget Renbiten är uppbyggt kring tanken att fördjupa kunskapen kring samisk kultur när det gäller allt från mat till hantverk och traditioner. Bland annat erbjuds möjligheten att möta familjens tama renar, guidade turer och övernattning på renfäll i en kåta. Renbiten har också två butiker, en i centrala Falun och en i Grövelsjön. Butiken i Falun har renkött i olika former, vilt, fisk, goda ostar och en del samisk slöjd medan den i Grövelsjön erbjuder renkött, vilt och fisk, renfällar, tennslöjd, kåsor, stickade ylletröjor, hjortronsylt och mycket mer. Helena och Peter ser ett ökat intresse för deras köttprodukter, vilket de tror beror på att människor nu ser över sin köttkonsumtion. Många väljer att äta mindre mängder och vill ha riktigt bra kvalitet när de väl väljer att äta kött. – Renkött ligger helt rätt i tiden. Det är hälsosamt, djuren betar i naturen, de upplever minimalt med stress och får ingen antibiotika, berättar Peter. Renbiten är Dalarnas enda producent av renkött och företaget säljer alla typer av styckdetaljer. Den som besöker en saluhall i säg, Göteborg eller Stockholm, hittar vanligtvis endast filé, entrecôte och kanske skav men Renbiten tillhandahåller alla styckdetaljer från renen. Hela djuret tas tillvara och en del kött förädlas och blir till korv eller rökta detaljer. – Jag älskar att grilla reninnanlår, eller sadel. Men det finns ju inget insprängt fett i köttet så det gäller att inte grilla för hårt. Det samma gäller allt viltkött, medium-rare brukar bli perfekt, säger Helena. Hon är uppvuxen i Falun men har bott i Idre större delen av sitt liv. Peters släkt har varit renskötare i trakten så långt tillbaka som generationerna kan räknas. Nu jobbar också flera av deras barn inom familjeföretaget. En son jobbar ute i markerna med renarna men vid högsäsonger som kalvmärkning, renskiljning, slakt och styckning samlas de i familjen som har möjlighet att hjälpa till. Två av döttrarna är också ansvariga för butiken i Falun. – Vi är unika för vi har hela kedjan. Vi är renskötare och gör allt från att ta hand om kalvarna till att sälja direkt till slutkund. Dessutom serverar vi också våra egna produkter i caféet här i butiken, berättar Helena som ser ett ökande intresse för att få uppleva den samiska kulturen på alla vis. – Det är roligt och gör oss stolta att fler människor vill fira födelsedagar och annat tillsammans med våra tama renar och smaka samisk mat tillagad över eld i kåtan, avslutar hon.

Guide: Här är sommarens musikfester i Dalarna

Guide: Här är sommarens musikfester i Dalarna

Njut av en konsert i en av Europas mäktigaste utomhusarenor. Dansa loss på världens största dansbandsfest. Spendera en ljum sommarkväll till tonerna av stämningsfulla fioler. All detta, och lite till, väntar i Dalarna i sommar. Här har vi samlat ett axplock av alla evenemang som finns att välja mellan. Peace & Love: Var med och fira när festivalen fyller 20 år 2019 fyller Peace & Love-festivalen i Borlänge 20 år och det firas med ett fullspäckat program med både musik och föreläsningar. I år ställer sig akter som Bob Hund, Loreen, Eagle-Eye Cherry, Eskobar och popsensationen Junior Brielle på scenen. Festivalen håller till mitt i Borlänge centrum, vilket gör det smidigt för resenärer att ta sig dit med buss, tåg eller bil. För den som vill leva festivallivet fullt ut finns en camping i anslutning till festivalområdet. Vill du hellre vila festivalfötterna på en hotellsäng mellan spelningarna finns nyrenoverade First Hotel Borlänge runt knuten. Peace & Love, Borlänge. 4–6 juli 2019. Dalhalla: Se superstjärnor på superarenan Utomhusarenan Dalhalla i Rättvik är med största sannolikhet en av de mäktigaste utomhusarenorna i Europa. Det nedlagda kalkstensbrottet har sedan 1993 varit en arena för teater, konsert och opera. Under sommarmånaderna kommer ett stort antal stjärnor stå på Dalhallascenen – Iggy Pop, Peter Jöback, Gyllene tider och John Fogerty, för att nämna några. När du besöker Dalhalla passar det perfekt att bo på några av de fina hotellanläggningarna som finns i Siljansnäsområdet. Hotell Villa Långbers i Tällberg ligger cirka två mil från Dalhalla med utsikt över Siljan. Bokar du boende hos dem serveras middagen några timmar innan konsertstart och det finns även möjlighet att boka buss som tar dig direkt till arenan. När konserten är slut kör bussen dig tillbaka till hotellet igen. Dansbandsveckan: Dansa på världens största dansbandsfestival Dansbandsveckan i Malung arrangeras alltid vecka 29. Under sju kvällar spelar hela 82 dansband på sex dansbanor i Folkets Park i ”Orrskogen”. Nästan 100 000 personer besöker dansbandsveckan varje år för att dansa, umgås och lyssna på musiken. Startskottet för festivalen är Guldklavegalan, då Sveriges hela dansbandselit är samlad för att hylla årets bästa dansband. Kommer du till Malung med husvagn eller husbil finns möjlighet att ställa upp ekipaget på någon av alla de campingplatser som finns i området. Dansbandsveckan, Malung. 14–20 juli 2019. Bingsjöstämman: Besök 50-årig spelmansstämma Sedan 1969 har Bingsjöstämman arrangerats i Bingsjö den första onsdagen i juli, vilket innebär att stämman firar hela 50 år 2019. Det bjuds på konserter, dans och buskspel på stämmoområdet. Slå dig ner på en filt i gräset och njut av sommaren och tonerna från de många musikaliska möten som sker runt omkring. Allt i en härlig mix av fasta programpunkter och spontana spelningar. Stämman är unik då det inte finns något inhägnat ”festivalområde”, utan allt äger rum i den lilla byn i Rättviks socken. Här finns campingplatser för den som vill stanna en natt eller två. I Bingsjö hittar du även Danielsgården som har unika dalmålningar i original på väggarna av Winter Carl Hansson. På sommaren går det att följa med på en guidad tur på gården. Bingsjöstämman, Bingsjö. 3 juli 2019. Dan Andersson-veckan: En hel vecka för den kulturfrälste Älskar du visor, poesi och att skriva är Dan Andersson-veckan i Ludvika ett måste i sommar. Veckan utgörs av åtta kulturdagar i poetens anda och fotspår runt om i finnmarkens kulturmiljöer i Ludvika. Artisten Moneybrother, med rötter i Ludvika, är en av dem som kommer att stå på scenen under 2019 års vecka. Dessutom kommer publiken att kunna njuta av vissångerskan Heidi Baier, som bland annat mottagit Evert Taube-stipendiet. Vill du veta mer om Dan Andersson är hans museum, som också ligger i Ludvika, ett självklart besöksmål. I museet finns ett flertal originalmanuskript och saker tillhörande Dan Andersson, exempelvis hans svarta fiol. Det finns även möjlighet att boka en guidad visning. Dan Andersson-veckan. Ludvika. 27 juli-3 augusti 2019. Orsayran: Anslut folkfesten på Orsas gator och torg Få saker är så mycket musiksommar som den klassiska folkfesten Orsayran. Under fem onsdagskvällar i juli yrar sång- och spelglada proffs och amatörer på Orsas gator och torg. I det härliga myllret av människor uppstår alltid spontana möten som bygger på den genuina lusten att framföra musik. Förutom den självklara musiken finns flera serveringar med mat och dryck, tivoli, barnprogram, ungdomsscen, marknad och aktiviteter. Varje yra tar avstamp vid järnvägsstationen vid 18-tiden – och sedan är kvällen igång. Njut, lyssna, sjung med eller varför inte ta med ditt eget instrument och anslut någon spelglad konstellation?  Orsayran, Orsa. 3, 10, 17, 24 och 31 juli 2019. Vattnäs konsertlada: Upplev kampen om guldet och världsherraväldet I byn Vattnäs strax utanför Mora finns Sveriges kanske mysigaste konserthus och framför allt en operascen i världsklass. I Vattnäs Konsertlada har grundarna och operasångarna Pers Anna Larsson och Göran Eliasson sedan starten 2011 satt upp flera föreställningar som lockat såväl internationella storstjärnor som långväga publik. Det lilla konserthuset har en ypperlig akustik och rymmer 300 platser på parkett och balkong. Utanför konsertladan är det bara att njuta av den hänförande utsikten över byn och ängarna ner mot Orsasjön. Sommaren 2019 ges föreställningen Siljansringen – Rhenguldet, en tolkning av Wagners klassiska opera, där handlingen förlagts till det mytiska landskapet runt Siljan. Se fram emot en kväll i magins tecken, fylld av jättar, dvärgar och gudar. Hela 30 musiker, ett sångarlag av högsta klass, dansare, statister och barn samt en mängd tekniska effekter förvandlar konsertladan till ett mystiskt skogsrike som hotas av gudarnas girighet. Siljansringen: Rhenguldet. 5, 7, 9 och 10 juli 2019.

Bonden, Bananen och livet på gården

Bonden, Bananen och livet på gården

På gården i Övre Glamsarvet utanför Falun växer det så det knakar. Både i Sara May Kahls grönsaksodlingar och i det hållbarhetsengagemang som lagt grunden för Instagramduon ”Bonden och Bananen”. Här är ingen dag den andra lik, livet följer årstidernas växlingar och det finns ingen sommarsemester i sikte. Precis som Sara May vill ha det. Sara May Kahl sticker ut huvudet ur det lilla växthuset och vinkar glatt. Blå snickarbyxor och pigga ögon. Parson russel terriern Ali, som av någon outgrundlig anledning fått smeknamnet Bananen, springer nosande omkring bland hönshus, odlingsbäddar och plantlådor. Fast smeknamn borde kanske snarare bli artistnamn, för ”Bonden och Bananen” har blivit en uppmärksammad duo i sociala medier. Via Instagramkontot @bondenochbananen pratar Sara May om hållbarhet, miljöfrågor, odling och livet på landet. – Att jag skriver i vi-form gör att det inte blir lika mycket fokus på mig, samtidigt som Bananen får ta de tunga ämnena och kommunicera det under hashtaggen #bananenfunderar. Plus att det blir väldigt roligt att se allt ur en hunds perspektiv, att hon betraktar människorna och hur vi håller på. Engagemanget för hållbarhet är stort och en del i varför Sara May lever det liv hon gör här på den gamla bergsmansgården. Att hon driver upp och odlar sina egna grönsaker och plantor. Självhushåller. Säljer lokalodlade råvaror i den lilla försäljningsboden nere vid vägen. – Jag tror att det jag gör har en mening. Att lokal mat verkligen är något vi behöver i framtiden. Min lilla odling kanske inte gör stor skillnad, men hur och att jag gör något kanske kan det. Det är så många som pratar men inte gör. Att jag dessutom pratar i sociala medier blir ytterligare en styrka. Så dels finns grönsaksproduktionen, dels inspirations- och informationsdelen. Vad gäller själva produktionsdelen var det inget Sara May såg framför sig när hon växte upp på gården hon i dag äger och driver tillsammans med sambon Erik. Som tonåring drog hon iväg ut i världen, för hon skulle absolut inte bo på landet. Hon jobbade lite här och var, pluggade, utbildade sig till snickare. Sen kom det sig att ett av husen på gården blev tomt. Då kom tankarna på att flytta hem. – Det var nog huset som gjorde att jag tog steget. Sen har jag odlat åt mig själv sen jag flyttade tillbaka. När jag gick en permakulturkurs inventerade vi vilka tillgångar gården hade. Då insåg jag att det inte är mycket jag saknar för att börja odla i större skala. Kanske hade jag behövt en utbildning i småskaligt jordbruk också, men alla sådana fanns i Skåne. Jag visste att det var här jag ville odla, så jag körde igång och har lärt mig under tiden. I maj 2017 bestämde hon sig. Hon skulle skala upp verksamheten och odla för att sälja. – Det är egentligen väldigt sent på året, så då sådde jag bara alla frön jag hade hemma. Sen byggde jag ett litet skåp som jag sålde grönsakerna i. Första året fick bli ett test om någon skulle komma och handla – och det gick bra! Förra året kom jag igång i ännu större skala och nu växer det hela tiden. Kronärtskockor, flera sorters lök, rödbetor, morötter, vitlök, palsternacka, majs, bönor, ärtor, squash, grönkål, jordärtskockor, pumpor, gurkor, tomater, chili och olika blommor. Hon odlar mest kulturarvssorter och lokala grödor, som gråsockerärten "Lokförare Bergfälts Jätteärt", potatislöken '"Leksandslök" och kålroten "Vinttjärn". Listan över det Sara May trollar fram ur gårdens jordar kan göras lång. Hon rör sig vant fram och tillbaka i det kvava växthuset där tomatplantorna slingrar sig upp mot taket. Visar sedan de små gröna plantorna som står noggrant uppradade i kruka efter kruka i solen utanför. Skrattande konstaterar hon att hon till nästa år behöver skaffa en bättre etiketteringsmaskin. Att skriva de hundratals små lappar som talar om vad som är basilika, oregano eller dill tog lite väl lång tid. Det är mycket att hålla reda på och inget kommer gratis. Förra sommarens extrema torka var en ordentlig utmaning. Likaså har uppstarten av företagsdelen krävt stora investeringar, såväl tidsmässiga som ekonomiska. – Det är jättemycket jobb och man ligger alltid efter med allt. Men jag lärt mig den hårda vägen att prioritera. Man kan inte göra mer än man kan, utan bara ta det mest akuta och ändå försöka njuta och vara i det man gör. Man kan inte gå runt och stressa, för då är det kört. Jobbet är en livsstil där arbete och fritid flyter ihop. Aldrig riktigt ledig, men samtidigt får hon göra precis det hon vill. – Jag får vara ute och följa naturen hela året. Charmen är att dagarna är helt olika. Ibland jobbar jag väldigt intensivt, men om någon kommer på besök tar jag mig tiden att umgås. Och om det är en jättevarm dag blir det inte så produktivt som andra dagar, då får man ta det lite lugnare. Sommaren är högsäsong och arbetet är intensivt. Tanken på semester kan för en betraktare verka långt borta. Sara May tar det med ro. – Det är många som påpekar att jag ju inte har någon semester, att jag inte kan åka bort på sommaren. Men jag vill inte åka bort! Det folk åker bort till är ju natur, bad och att vara på landet. Och det är precis det jag har här. Visst skulle jag kunna åka bort på vintern – men vill det inte då heller.

Hitta till Dalarnas trädgårdar

Hitta till Dalarnas trädgårdar

Små och stora. Noggrant skötta och ansade eller mer vildvuxet utsvävande. I vissa sjuder det av aktiviteter och evenemang. Andra finns där i sig själva, rogivande och skyddade oaser som erbjuder en stunds vila. Gemensamt för de många trädgårdarna i Dalarna är att de alla har en historia att berätta och att de i högsta grad vittnar om såväl skaparglädje som kreativ lust. Vad finns det att hämta för den trädgårdsintresserade i Dalarna? När Evalotta Ersson, kontaktperson för föreningen Trädgårdar i Dalarna, får frågan vet entusiasmen inga gränser. Hon börjar genast räkna upp den ena trädgården efter den andra, beskriver dess olika karaktär och historia. Det som hon ändå landar i som utmärkande i just Dalarna är bergsmännens trädgårdar. – Bergsmansgårdarna finns ingen annanstans i Sverige och de flesta ligger runt Falun. Går man en visning får man också veta hur det fungerade i samhället. På så sätt får man även det historiska, det är inte bara en trädgård. De ligger ofta väldigt kuperat och terrasseringen, alltså att de ligger i sluttningar, är utmärkande. De flesta av bergsmännens trädgårdar ligger runt omkring världsarvet Falu Gruva, som Stabergs bergsmansgård, Stora Hyttnäs, Linnés bröllopsstuga och Källslätten. – Källslätten är helt fantastisk, speciellt när äppelträden blommar. Man går genom skogen och sen bara öppnar det upp sig. Då kan man skönja gamla terrasseringar, karpdammar, en gammal vattenkonstruktion med ledningar av urholkade trädstammar och där det har funnits fontäner. Det är så häftigt, att det har funnits en sådan anläggning mitt ute i skogen. Hon själv har annars en förkärlek för sekelskiftesträdgårdarna, där den så kallade arts and crafts-rörelsen varit tongivande. Det handlar om lokala material, hantverksmässighet, rumslighet och olika nivåer. Här är Evalottas solklara favoriter Munthes Hildasholm i Leksand och Karlfeldtsgården i Sjugare by, inte långt därifrån. – Hildasholm och Karlfeldtsgården är små klenoder. Karlfeldtsgården ligger så vackert i sluttningen ned mot den lilla sjön Opplimen. Här finns en guidad visning, Vandring i dikt och doft. Det är en fantastisk upplevelse – med Erik Axel Karlfeldts dikter och hans trädgård i ett. På Hildasholm beskriver Evalotta också ett extra talande exempel på de ideal som var utmärkande för arts and crafts-rörelsen. – Ta en fika och titta på de klippta granarna! Det handlar om att man tar vad man har: Vad har man just på den här platsen? Man har gran och då gör man jättefina skulpturer av gran. Hilda kom från England där man på den tiden klippte till exempel buxbom. Hon överförde det till Dalarna och våra förutsättningar. Foto: Ingemar Blomqvist Sedan finns förstås också herrgårdsparker som Disponentparken i Grängesberg och Stjärnsunds herrgård utanför Hedemora. För att inte tala om handels- och besöksträdgårdar som Bäsna trädgård, Kniva trädgård, Ateljé Y, Levins Handelsträdgård och Ornässtugan. Trädgårdar i alla former och för alla smaker med andra ord. Men hur ska egentligen en trädgård upplevas? – Jag tycker man kan läsa på lite grann under promenaden in. Det beror ju lite på vad man har för intresse. Vissa trädgårdar kan man titta på vilka växter och träd som finns. Och formspråket! Det kan man läsa på, så man vet vad man ska förvänta sig. Sen låter man sig njuta. Gärna sätta sig ner på en bänk med en vacker utsikt. Ta in doft, syn och ljud - bara ta in trädgården. Trädgårdar i Dalarna De olika trädgårdarna i Dalarna kan räknas till Allmogeträdgårdar, Bergsmännens trädgårdar, Handels- och besöksträdgårdar, Herrgårdsparker samt Sekelskiftesträdgårdar. På hemsidan tradgardaridalarna.se finns mer information om de olika trädgårdarna. Där finns också kartor med förslag på olika turer, där lämpliga trädgårdar kopplats ihop i olika resrutter. Trädgårdarna har olika öppettider tillgänglighet. Vissa är ständigt öppna platser i naturen, medan andra är öppna under vissa säsonger, dagar eller tider. På tradgardaridalarna.se, visitdalarna.se eller din närmsta Turistinformation kan du få mer information om öppettider och respektive trädgård.

Åk gruvtunna och klättra på gruvstegar i Falu Gruva

Åk gruvtunna och klättra på gruvstegar i Falu Gruva

Såväl ovan som under jord erbjuder Falu Gruva upplevelser för stora och små besökare. Välkommen till en plats som spelat en viktig roll för Sveriges historia, ett världsarv som väcker nyfikenhet och upptäckarlust. Falu Gruva är så mycket mer än bara en gruva. Gruvområdet är ett stort besöksmål med aktiviteter, shopping, mat och boende. Perfekt att uppleva i sällskap med barn under en sommardag. Följ med ner i gruvan och lev er in i gruvdrängarnas hårda arbete. Bland flera hundra år gamla salar och vindlande gångar får ni ta del av historier och sägner och lära er om gruvans stora betydelse för Sveriges historia. – De flesta yngre följer med på våra vanliga gruvturer. Där berättas om livet i gruvan, om det hårda arbetet och om gruvans betydelse för både Falun och Sverige. Sommartid har vi också en speciell tur för yngre barn som heter Skrock och sägen. Då ligger fokus mer på de spännande historierna om bocken Kåre, Gruvfrun och Fet-Mats, säger Anna Björkman, verksamhetschef vid Falu Gruva.  Ovan jord väntar det nya Gruvmuseet, där det finns gott om roliga och kluriga aktiviteter för barn. – Här får man chans att verkligen prova på och det finns många delar där man själv är delaktig. Det går att testa äldre kläder, åka gruvtunna och klättra på gruvstegar eller sortera malm från gråberget. Det är också ett äventyr att utforska den karaktäristiska miljön runt gruvområdet till fots. Kring det gigantiska dagbrottet Stora Stöten, som är nästan hundra meter djupt, finns en promenad på knappt två kilometer. Därifrån är utsikten över dagbrottet och Falu stad slående. Eller så tar ni en tur med Lilla Gruvtåget. – Det är bara att hoppa på så får man åka en sväng på området och samtidigt höra historier om gruvan berättas. Det brukar vara väldigt populärt. Är ni sugna på glass och fika finns två caféer med uteserveringar. Det finns också en restaurang för den som vill ha något matigare. I Världsarvshuset kan ni köpa souvenirer och se filmer, bildspel och utställningar om hela Världsarvet Falun. På Gruvområdet finns dessutom flera butiker med alltifrån second hand och hantverk till kläder och inredning. Det finns med andra ord mycket att se och göra på Falu Gruva – och efter besöket kommer ni med största sannolikhet vara rikare på både kunskaper, upplevelser och härliga sommarminnen. Skrock och sägner vid Falu Gruva Under en tur i gruvan delar guiden med sig av spännande berättelser från Falu Gruvas långa historia. Sommartid erbjuds även en speciell skrock- och sägentur för barn 3–7 år. Vissa berättelse är sanna, andra finns kanske bara i fantasin. Vad tror du? BOCKEN KÅRE För tusen år sedan betade getabocken Kåre precis där gruvan ligger idag. En dag återvände den hem med rödfärgade horn vilket väckte bondens nyfikenhet. Nästa dag följde bonden efter bocken och fick se hur den skrubbade sina horn mot den rödfärgade marken. Bonden började gräva i jorden tills han såg berget skimra och glänsa. Bocken hade lett honom till en mycket rik malmåder. GRUVFRUN Förr i tiden trodde man att det fanns ett bergsrå i varje berg. I Falu Gruva kallas bergsrået för Gruvfrun och hon vill ha ordning och reda i berget. Så var försiktig! Gruvfrun gillar varken visslingar, svordomar eller buller. FET-MATS År 1719 gjordes en fruktansvärd upptäckt då man under rasmassor fann liket av en ung gruvarbetare. Den enda som kände igen mannen var en gammal gumma som förklarade att det var hennes försvunne fästman. Men det märkliga var att han såg precis lika ung ut som när han försvann 42 år tidigare… Läs mer om Falu Gruva

Hemmatäljarna som skapar Sverigeikoner

Hemmatäljarna som skapar Sverigeikoner

Varje steg i tillverkningen från träbit till färdigmålad dalahäst är ett hantverk i sig. John Eriksson utgör en viktig del i den kedjan. Han är en av de täljare som sitter i sina hem och arbetar med Sveriges mesta ikon. Med täljkniven i hand och radion i snickerboa på förser han dalahästarna sina mjuka följsamma former. Träflisorna bildar en allt tätare ring kring stolen där John Eriksson sitter och täljer. Händerna rör sig vant över den ofärgade trähästen, greppet om den sylvassa täljkniven är stadigt. De kantiga vinklarna blir allt färre och fram växer istället de mjuka former som känns när man stryker handen över de färdigmålade dalahästarna. – Det går att sitta ute och tälja ibland, i trädgården eller på badstranden. Jag har suttit i båten på Siljan och täljt också. Rodde ut till en kobbe och satte mig, säger John och låter för en kort stund kniven vila. Han är en av de ungefär 50–60 täljare som arbetar för Nils Olsson Dalahästar. De som året runt sitter i sina hem och mejslar fram de välkända Sverigeikonerna. Täljarna hämtar säckar med tillsågade ämnen i fabriken i Nusnäs, runt 130 blivande hästar i varje. Sen går de hem och börjar tälja. Vissa täljer fler, andra färre. Vissa sitter hela dagarna och har täljningen som sin största inkomstkälla. Andra täljer mer sporadiskt, sätter sig när andan faller på. John berättar skrattande historien om mannen som hämtade en säck hästar för några år sedan, men som fortfarande inte levererat tillbaka. – För mig blir det någon timme då och då. Jag skulle inte kunna sitta från morgon till kväll och bara tälja. Tillslut måste jag ha ett break. Då tar jag bilen och åker en sväng, sen kan jag fortsätta igen. Han är pensionär efter över 40 år vid Vägverket. Sonen täljde dalahästar och tyckte att fadern också borde testa.   – Så jag tog hem några hästar, provade och sen fortsatte det. Jag har min lilla rastkoja som jag gjort om till snickerboa här på gården. Det är inte så stort, men här finns allt jag behöver efter mitt eget huvud och behov. En liten bandsåg, borrmaskin, en snickarbänk, mina verktyg. Det tar honom ungefär 20–25 minuter att tälja en häst. Enligt honom själv är det rätt långsamt, men tillägger att det också märks på resultatet att han tar sig tiden. För han är noggrann med kniven, när han försiktigt skalar bort flisa efter flisa från det ofärgade hästämnet. – Det är ingen brådska för mig. Plus att jag är rädd om mina dragspelsfingrar. För vid sidan av täljningen, jakten och hundarna är det dragspelandet som gäller. Han är med i Orsa Dragspelsklubb, som har mycket att göra sommartid, med midsommarfiranden, spelningar och Orsayror. – Hos mig står radion på från morgon till kväll. Det får inte vara tyst och jag lyssnar på allt möjligt. Oftast blir det Siljansradion, men det blir också mycket cd-skivor med dragspelsmusik för att lära mig nya låtar. Sommartid sitter han även i fabriken i Nusnäs och täljer, så att besökare kan se alla steg i tillverkningen. Annars är sommaren lågsäsong för hemmatäljarna – då har många annat för sig. Semestertider. På hösten drar det sedan igång ordentligt igen. Bandsågen i fabriken går på högvarv för att ta fram ämnen till alla som då är redo att sätta sig med trähästarna. Samtidigt är det är svårt med återväxten. De flesta som täljer i dag är pensionärer likt John. ”Ungdomarna” i gänget är i medelåldern och det blir allt svårare att få tag i folk, vilket han tycker är synd. – Det är en avkoppling och kul att se vad man kan åstadkomma. Sen är det ju roligt att tälja, plus att det blir ett extra tillskott i kassan. Dalahästen är ju verkligen en kändis och har blivit en riktig Sverigesymbol. Det är kul att få vara med på ett hörn och kunna bidra i det sammanhanget. Läs mer: Dalahästen och dalahästtillverkningen

Gustaf Ankarcrona, hemslöjden och livet i Leksand

Gustaf Ankarcrona, hemslöjden och livet i Leksand

"Jag vill att produkterna ska bära hantverkskunskapen vidare". Det säger Linn Sund, som är formgivare och äger och driver butiken Crona Craft i Leksand. Både namnet och drivkraften har hon delvis hämtat från Gustaf ”Crona” Ankarcrona. 2019 firas 150-årsjubileet av hans födelse. – Vi som bor här kan ju bli hemmablinda ibland, men Gustaf Ankarcrona såg Dalarna med nya ögon. När jag själv har varit borta och kommer hem till Leksand slår det mig hur otroligt vackert det är här. Det var nog det som han också såg och förstod, säger Linn Sund. Tidigare drev hon Leksands Hemslöjd, där hon bland dräktdetaljer, textilhantverk och annat hantverk upptäckte Gustaf Ankarcrona ”på riktigt”. – Ankarcrona startade Leksands hemslöjdsbutik 1904 och jag var intresserad av butikens historia. Ju mer jag läste om honom, desto mer intressant tyckte jag han verkade. Jag blev allt mer inspirerad, men också mer ifrågasättande. Hur kom det sig att Gustaf Ankarcrona, en konstnär från Småland och utbildad vid de stora målarskolorna i Europa, hittade hem i Leksand och blev ”Crona” med leksingarna? Varför kände han en sådan kraftig dragning till Dalarna och kom att bli både hembygdsvårdare och hemslöjdskämpe? – Han sägs ha träffat på folkdräktsklädda kullor och masar från Leksand vid en hemslöjdsutställning i Gävle år 1901 och tyckte säkert det var väldigt exotiskt och fint, tror Linn. I Leksand var dräktkulturen fortfarande stark, jämfört med i andra byar. Det fascinerade Ankarcrona och efter besök i Dalarna hade folkkulturen fängslat honom så starkt att han bestämde sig för att bo kvar. Han kom att arbeta för det lokala hantverket och den traditionella hemslöjden och blev en fanbärare för Dalarnas kulturarv. – Det finns historier om Ankarcrona och hans traditionella syn på bland annat klädedräkter. Det sägs att leksingarna var rädda att möta honom på gatan om de var ”slimsklädda”, alltså hade blandat folkdräkten med mer moderna kläder. Fick Ankarcrona syn på dem då, skällde han ut dem! Han var med andra ord väldigt engagerad och mån om att traditionerna skulle bevaras, berättar Linn. Precis som Ankarcrona värnade om historier och traditioner och vävde in dem i dalfolkets kulturarv, gör Linn också det – fast hundra år senare och med blicken mot framtiden. – Han var väldigt mån om att vi inte skulle förlora vårt kulturarv och mönsterskatter – men samtidigt lika mån om att ta in det i nutida produkter. På samma sätt arbetar Linn med Crona Craft: – Det jag drivs mest av är att ta fram nya produkter med inspiration av våra traditioner i Dalarna. Jag tror att Ankarcrona också inspirerades av det och därför är hans synsätt en viktig del i mitt företagande. På Crona Craft finns produkter med inspiration från mönster, färger och tekniker av äldre produkter från Dalarna eller har inspiration härifrån. Kvaliteten är en viktig del, likaså vem företagaren är och står för, förklarar Linn. 2019 firas 150-årsjubileet av Gustaf Ankarcronas födelse och det kommer att uppmärksammas på flera sätt. – Vi är flera aktörer som tillsammans kommer sätta Ankarcrona på kartan i år. Crona Craft ska bland annat ta fram en filt med nytt mönster med inspiration från Ankarcrona. – Jag ser att vi tar mycket kunskap om hantverk för givet. Istället för att förmedla den från mun till mun, vill jag att produkterna ska bära den kunskapen. Jag vill göra avstamp i historien för att bygga framtiden – och fortsätta där han slutade. Fakta om Gustaf Ankarcrona • Gustaf Ankarcrona föddes år 1869 i Huskvarna och dog 64 år senare i Leksand. • Han var utbildad konstnär och målade i Tyskland och Norge, men fann mest inspiration i Dalarna. • 2019 firas 150-årsjubileet av hans födelse. • Gustaf Ankarcrona har designat den kända ljusstaken Tuppstaken, tillverkad av Käck & Hedbys i Leksand, och även formulerat Vasaloppets valspråk ”I fäders spår för framtids segrar”. • Förutom konst och hantverk var han även intresserad av byggnadsvård och var en förespråkare av gammelgårdar i bygderna. Därför byggde han upp Holen i Tällberg till ett allmogemuseum, som idag är ett vackert besöksmål med vidunderlig utsikt över Siljan.

En nostalgisk båtresa tillbaka till 50-talet

En nostalgisk båtresa tillbaka till 50-talet

Strömsholms kanal sträcker sig från Smedjebacken i norr till Borgåsund i söder. En gång i tiden var det en viktig farled för järn och timmer. I dag handlar det mer om turism och sevärdheter. I Smedjebacken finns Håkan Jansson och Föreningen Barkens Ångbåtar. Varje sommar arrangerar de Nostalgituren med ångbåten Å/F Runn, där besökaren tas med på en tidsresa till svunna tider med både båttur och rälsbuss. Vad är Nostalgituren? – Det är en ångbåtsresa med Å/F Runn som utgår från hamnen i Smedjebacken. Därefter åker över sjön Barken, vidare genom sex slussar till Ängelsberg. Att åka ångbåt och se slussningar tycker alla är roligt, sedan är det en naturupplevelse. Det är väldigt fint i norra Barken, som en liten skärgård med väldigt många öar. På hemvägen blir det först rälsbuss till Kärrgruvan och därefter gammaldags Volvo landsvägsbuss tillbaka till Smedjebacken, berättar Håkan Jansson. Hur kom det sig att ni började med ångbåtsturerna? – För fem-sex år sedan fick vi tag på båten och föreningen har sedan restaurerat den till bra skick för att bedriva passagerartrafik på. Det ena gav nog det andra och idén växte fram, med ångbåten, rälsbuss och gammal landsvägsbuss från 50-talet. Vilka reaktioner har ni fått? – Det är en succé! Folk börjar ringa efter jul och frågar när vi ska släppa nya biljetter och turerna blir snabbt fullbokade. Jag tror att det intressanta ligger i konceptet med nostalgin, det blir som en resa tillbaka till hur det var förra i tiden, för 50 år sedan. Många av våra äldre passagerare kommer själva ihåg hur det är att åka rälsbuss och landsvägsbussarna. Det är en lång dag, men de allra flesta tycker det är otroligt intressant. Vad har ni på gång framöver? – Vi ska eventuellt renovera upp ytterligare ett ångfartyg. Förutom Nostalgiturerna har vi också Ångans dag i augusti. Då visar vi ångbåtar och ånglok i hamnen i Smedjebacken. Vi har till exempel ett litet industriånglok som vi kör på i hamnen under dagen, med arrangemang runt omkring. Allt lever på ånga brukar vi säga.   Nostalgituren görs vid totalt åtta tillfällen under juni, juli och augusti. Läs mer och boka: Nostalgituren med Å/F Runn

Falu Gruva

World Heritage Journeys of Europe

Falu Gruva och Falu Kommun i spännande samarbete med Unesco och National Geographic. Visit Dalarna har sedan tidig höst 2017 samarbetat med Falu Gruva och Falu Kommun kring projektet ”World Heritage Journeys of Europe”. Vi har deltagit i 3 workshops och i ett omfattande arbete med att leverera material till Unesco som byggt en ny hemsida som uppmärksammar utvalda världsarv. Sidan lanserades den 13 september, 2018 och därefter rullade en marknadsföringskampanj igång. Bakgrund: Unesco har uppmanats att under det Europeiska Kulturarvsåret 2018 belysa hållbar turism kopplat till de europeiska världsarven, och därför tillhandahållit ekonomiska medel av EU-kommissionen. Unesco i samarbete med National Geographic lyfter fram 34 av Europas 320 världsarv i 19 länder och synliggör dem på en digital plattform. Hela projektet går under namnet World Heritage Journeys of Europe. Det viktigaste syftet är att öka medvetenheten om våra mest intressanta europeiska världsarv och attrahera fler internationella besökare. I samarbete med National Geographic visas de utvalda världsarven på inspirationssidan World Heritage Journeys under fyra teman: Royal Europé, Ancient Europé, Romantic Europé och Underground Europé. Sverige representeras av Världsarvet Falun under temat Underground Europe och av Drottningholms slott under temat Royal Europe. I samband med lanseringen av hemsidan har tio attraktioner/besöksmål och 10 upplevelser i närheten av Falu Gruva i Världsarvet Falun valts ut vilka har erbjudits utrymme på Falu Gruvas landningssida. Dessa bidrar på så sätt till att bygga ett mervärde för besökaren genom att addera kända besöksmål i vårt närområde. Medverkande besöksmål i Dalarna är Carl Larsson gården, Zornmuseet, Dalarnas museum, Orsa Rovdjurspark, Nils Olsson Dalahästar, Fulufjällets nationalpark, Ekomuseum Bergslagen, Biking Dalarna. Med är även Hälsingegårdar och Sala Silvergruva. https://visitworldheritage.com/FalunMine www.visiteuworldheritage.com Pressrelease från Falu Gruva

Stjärnsund – spännande odling & hållbar livsstil

Stjärnsund – spännande odling & hållbar livsstil

Intill sjön Grycken i södra Dalarna ligger anrika bruksorten Stjärnsund. Hit lockas besökare från när och fjärran för att hämta inspiration och kunskap till odling, självhushållning och hållbar livsstil. Permakultur Stjärnsund är ett nätverk av olika verksamheter och projekt i och omkring Stjärnsund. Här ingår mångfaldsträdgården som erbjuder guidade visningar. Nyfiken eller nörd – oavsett kunskapsnivå är Stjärnsund värt ett besök sommartid. Sedan fem år tillbaka bor Annevi Sjöberg i Stjärnsund med sin familj. Naturen och engagemanget i bygden är det hon uppskattar mest. Annevi är utbildad miljövetare och miljöingenjör som idag undervisar inom odling, biologisk mångfald och permakultur. Hon beskriver permakultur som en möjlighet att designa en hållbar livsstil. – Inom permakultur ligger fokus på lokala lösningar. Det handlar också om att hämta inspiration från naturen och ekosystem för att hitta systemlösningar. Annevi är en av dem som leder visningarna av mångfaldsträdgården och permakulturprojektet. – Här får du se fruktträd och bärbuskar som du kanske inte visste att det går att odla. Vi smakar på det som är i säsong. När vi tittar på både ettåriga och fleråriga grönsaker får du också tips på hur dessa kan användas i matlagning berättar hon. Foto: David Roxendal Mångfaldsträdgården har gjort en satsning på lösningar för automatisk bevattning, som innebär punktvattning i lagom mängd. Insektshotell och en damm är andra anhalter i trädgården. Under vandringen får besökaren dessutom se lösningar som hus på hjul, vedeldad utomhusugn och permakulturbibliotek. Annevi försäkrar att det finns gott om utrymme att ställa frågor. Tillsammans med Philipp Weiss har Annevi Sjöberg skrivit böckerna Fleråriga grönsaker och Skogsträdgården. Den sistnämnda utsågs till Årets Trädgårdsbok 2018. Ett par kilometer utanför Stjärnsund har Philipp anlagt Puttmyra skogsträdgård med tillhörande plantskola. Här utforskar man skogsträdgårdsodling som odlingsteknik i svenskt klimat. Även i Puttmyra skogsträdgård finns möjlighet att gå på visning, bland över 200 arter träd, buskar och klängväxter och omkring 150 arter örtväxter. Kan även den med minimal trädgård eller balkong få ut något av en guidad visning eller kurs? – Absolut. Täckodling och automatisk bevattning är exempel på vad du kan tillämpa också i stan. Förutom att odla i pallkrage och krukor kan du ta vara på det som växer vilt i naturen. Flera av de nyttigaste fleråriga grönsakerna är i grunden vilda, säger Annevi. Det kan förstås också hända att besöket inspirerar till nya tankar kring var du vill bo och hur du vill leva i framtiden. Ett sätt att utveckla dina kunskaper och färdigheter är att gå någon av de kurser som Permakultur Stjärnsund anordnar inom bland annat fleråriga grönsaker, skogsträdgårdsodling och att bygga ett så kallat Tiny house; ett litet hus på hjul. Foto: David Roxendal Efter visningen kan du äta lunch på någon av matserveringarna i Stjärnsund och strosa ned till bruksmarknaden som under sommarhalvårets lördagar erbjuder lokalproducerad mat och hantverk. På plats finns också en marknadsvagn med grönsaker, plantor och fröer från permakulturodlingarna. Hantverksbodar, konstutställningar, konserter och en mängd friluftsaktiviteter är andra exempel på vad du kan se och uppleva i Stjärnsund. Här ligger också besökscentrum för Husbyringen, en sex mil lång natur- och kulturled. Boende hittar du bland annat på Fridhem kursgård & vandrarhem intill mångfaldsträdgården och Vilan Eko Spa alldeles i närheten. Foto: David Roxendal

Kulturevenemang i Dalarna

Här har vi samlat kulturevenemang runt om i Dalarna. Musik, teater, litteraturevenemang och olika typer av kulturella och skapande aktiviteter för stora och små.

Erbjudanden

Här samlar vi aktuella paket och erbjudanden som ger dig möjlighet att uppleva dalarnas kultur.

Tagga dina bilder 

Vi vill se dina bilder av Dalarna. Tagga dina inlägg i sociala medier med  #visitdalarna och @visitdalarnasweden - och din bild kan synas här.