Visenter Avesta

Möt visenterna i Avesta

På en gård i Avesta vandrar stora ståtliga djur tillsammans i flock. Deras muskulösa, kraftiga nackar och rundade horn för tankarna till bisonoxar i vilda västern-filmer. Men i själva verket rör det sig om den utrotningshotade arten visenter.


Visenten, eller europeisk bison som den även kallas, var nära att utrotas under tidigt 1900-tal. Det är vid den här tiden som historien om Avesta Visentpark tar sin början.

- I Europa sköts den siste visenten, som levde i det fria, år 1920. Det fanns då 54 djur kvar i anläggningar runt om i Europa. De visenter som idag lever härstammar från 12 av dessa individer, berättar Mikael Jansson, driftansvarig på Avesta Visentpark. Han intygar att arten fortfarande är utrotningshotad, även om beståndet är större idag.

På gården strax utanför Avesta lever idag ett 30-tal visenter. Förutom djuren finns café med godsaker, våfflor och enklare maträtter. Här finns också ett lekområde för barnen med gungor, styltor och käpphästar.

- Det är en lugn och trivsam miljö på gården med möjlighet att komma väldigt nära en utrotningshotad djurart. Du får komma öga mot öga med visenten, berättar Mikael Jansson som samtidigt vill påminna om att detta är vilda rovdjur som inte ska klappas.

Arbetar för artens överlevnad

Syftet med parken är att öka beståndet av visenter i det fria. Genom samverkansprojekt händer det att djur flyttas från gården i Avesta till andra europeiska länder, bland annat till Rumänien. Där får visenterna först vistas i ett hägn under ett år innan de slussas ut i det fria. Mikael Jansson ser hoppfullt på framtiden för visenten.

- Jag hoppas att vi ska få ännu fler projekt för möjligheten att sätta ut fler visenter i det fria. Alla intäkterna på gården går till bevarandet av arten.

Avesta Visentpark lockar årligen besökare från hela världen som är intresserade av att ta del av bevarandearbetet på gården.

- Besökarna som kommer hit till gården får möta friska djur. Det föds flera kalvar varje år och det är ett tecken på att visenterna trivs, säger Mikael Jansson som ser fram emot att fler människor får lära känna visenterna i Avesta.

Stamtavla Avesta Visentpark

Foto: Jonas Lindgren

Visste du att visenten…

… kan väga upp till 1 ton.

… lever på gräs, örter, bark och kvistar.

… har blå tunga.

… är Europas största landlevande däggdjur.

… lever fritt i bland annat Ryssland, Ukraina, Rumänien och Polen.

… förekommer i Avesta kommuns logga.

Avesta Visentpark

Öppet 19 maj – 15 september 2019 (ej midsommarafton) kl. 10:00-16:30.

Fotografen Matilda Karinsdotters utflyktstips i Säter och Hedemora

Fotografen Matilda Karinsdotters utflyktstips i Säter och Hedemora

Matilda Karinsdotter är fotografen som driver det populära Instagramkontot @windandpines. Där delar hon med sig av sin kreativitet och sina bilder av dalanaturen. När hon ger sig ut i sommardalarna står bland annat ett svalkande dopp i sjön Grycken, kokkaffe över öppen eld på en bergstopp och slingrande vandringsleder genom Hässlens naturreservat på hennes lista. Här delar Matilda med sig av sina bästa tips på platser att besöka för den som vill utforska trakterna kring Säter och Hedemora. Tipsa om tre utflyktsmål i trakterna kring Säter och Hedemora! 1. Stjärnsund – Beläget intill sjön Grycken i Hedemoras kommun ligger underbara Stjärnsund. Jag besöker denna levande bruksort för att hämta inspiration i vardagen – med sina drömska omgivningar så kan man inte annat än bli inspirerad. Att köpa glass i Stjärnsundskioken och ta en promenad genom byn och vidare ned till Engelska parken – i lummig sommarskrud – är något jag längtar till varje år. För den som vill promenera lite längre så slingrar sig Pråmleden kring den vackra sjön Grycken där man även kan passa på att besöka Silfhytteå bruk. Om jag vill uppleva Grycken på närmare håll så hyr jag gärna en kanot och tar mig fram mellan de små öarna längs med vägen och stannar för ett dopp om vädret tillåter. Medhavd matsäck är helt klart obligatoriskt! 2. Mörtaberget – I nordostlig riktning i Säters kommun finns denna lilla pärla. Från Mörtaberget får du efter en kort vandring fantastisk utsikt och I fjärran ser du siluetten av Bispbergs Klack. Jag packar gärna ned lite ved för att koka kaffe och laga mat på i eldstaden framför vindskyddet (var uppmärksam på om det råder eldningsförbud!) och inväntar det vackra ljuset från solnedgången som (om du har tur) målar landskapet gyllene. För att fullända upplevelsen kan man ta ett dopp i Dammsjön på vägen hem. 3. Reservatsleden – Ett annat guldkorn i Hedemora kommun som helt klart är värt ett besök är naturreservatet Hässlen och Reservatsleden som passerar genom reservatet. En 16 kilometer lång välmarkerad led som tar dig mellan fyra olika naturreservat med varierad och intressant terräng däremellan tills att du är tillbaka till där du startade. Hässlen är synnerligen vackert med sina många hasselbuskar och på sommaren – grönskande slåtterängar. Här finns även en iordningställd eldstad, ved och en brunn att hämta vatten ur. En perfekt plats att vila fötterna på innan vandringen fortsätter. ”En ledig dag snörar jag allra helst på mina vandringskängor och packar väskan med kaffe och något extra gott att laga över öppen eld”, säger Matilda. Foto (samtliga): Matilda Karinsdotter.   Hur spenderar du helst en ledig dag i Dalarna? – När en ledig dag stundar så snörar jag allra helst på mina vandringskängor och väskan packas med kaffe och något extra gott att laga över öppen eld. Tillsammans med min sambo och vår hund så besöker jag gärna något av Dalarnas alla fantastiska naturreservat, där det oftast finns tillräckligt att upptäcka för en eller flera dagar. Vad betyder Dalarna för dig? – Under min uppväxt här i Dalarna så har jag kommit att upptäcka den stora variation som länets natur och landskap erbjuder. En favoritplats kan upplevas helt annorlunda från en årstid till en annan vilket gör att jag gärna återupptäcker platser i närområdet. En led som jag gärna vandrar på sommaren går oftast lika bra att besöka på vintern med skidor under fötterna. Jag tror att det är den största anledningen till varför jag älskar Dalarna! På ditt Instagram-konto är naturen, skogar och landskap genomgående teman – vad är det däri som lockar? – Jag fick möjligheten att i unga år utforska det härliga med naturen. Min familj har på ett eller annat vis alltid haft en sommarstuga där vi barn fick upptäcka skogen och naturen. Det har klart format mig och min syn på livet - vad som är viktigt för just mig. Det är något jag är väldigt tacksam för. När min mor förlorade kampen mot cancer när jag var 18 år så upptäckte jag naturens kraft på nytt. Det är i denna kraft som min stora inspirationskälla finns och som jag gång på gång söker mig till när vardagen känns tung eller utmanande. Det är något jag önskar återspegla med mina fotografier och att inspirera andra till att själv upptäcka vad naturen har att erbjuda. Berätta mer om dig själv – vem är Matilda Karinsdotter? – Jag är en självlärd fotograf och studerar till webmaster på distans. Jag är född och uppvuxen i Hedemora och bor nu i Säters kommun tillsammans med min sambo och vår hund – här stormtrivs vi i en stuga med naturen utanför dörren. Kreativt skapande har i olika former alltid varit viktigt för mig och under de många år som gått sedan jag fick min första kamera så har intresset för fotografi bara växt. Just för tillfället är jag på gång att realisera några idéer med hjälp videofotografi. Jag hoppas på att fortsättningsvis kombinera min stora kärlek för naturen med min kreativa förmåga även i framtiden. Läs mer om Matilda och följ henne på @windandpines på Instagram.

En vital ådra i södra Dalarna där natur och historia möts

En vital ådra i södra Dalarna där natur och historia möts

Koppar, malm, silver och järn. Naturtillgångarna i södra Dalarna skiljer sig stort från övriga delar av länet och sättet att bruka och ta tillvara dessa resurser har format bygden. Här har bergsmännen som förädlat malmen till koppar kunnat bygga sig ståtliga gårdar, här har praktfulla engelska parker anlagts och här har samhällen vuxit fram kring bruken. Idag finner vi tydliga spår av tidigare generationers kraft och strävsamhet i landskapet. Ett landskap där natur möter industri i harmonisk symbios. Här är en guide till några av dessa platser, från Bergsmanlandskapet i Falun, via Silverringen i Säter, till Husbyringen i Hedemora. Bergsmanslandskapet Kopparbergslagen, som var bergsmännens bygd, bredde ut sig inom två mils radie från gruvan i Falun. Bergsmännen och deras familjer, som var jordbrukare och drev hyttor där de förädlade malmen till koppar, fick möjlighet att äga andelar i Falu koppargruva. När de uppförde sina gårdar valdes platser i anslutning till strömmande vatten för tillgång till den vattenkraft som drev hyttorna. Några hade råd att låta bygga ståtliga gårdar med tillhörande trädgårdar på lagom avstånd från den rökfyllda luften som omgärdade gruvan. Sundborn I trakterna kring Sundborn, strax utanför Falun, fanns förr gott om hyttor där malmen från gruvan förädlades längs Sundbornsån. Slagghögar och rester från hyttor finns kvar än idag, men framför allt är Sundborn en vacker, levande by som inbjuder till promenader. Besök gärna konstnärshemmet Carl Larsson-gården, bergsmansgården Stora Hyttnäs, Galleri Kvarnen, Sundborns kyrka eller någon av hantverkarna som huserar i byn. I Sundborn startar Carl Larsson-leden som löper genom vackert kulturlandskap. Som så många andra bybor gjort i flera hundra år före honom vandrade Carl Larsson ofta till fots genom skogen och över berget till Falun. Bergsmansgårdar runt sjön Varpan För att ta del av bergsmännens bygd rekommenderas en tur längs den 15 kilometer långa sträckan runt sjön Varpan, som utgör en del av Världsarvet Falun. Likt ett pärlband ligger välbevarade bergsmansgårdar på rad omgivna av vackert odlingslandskap. På informationsskyltar ges fakta om hur människorna levde och verkade på platsen. På cykel tar du dig Varpan runt och kan insupa den historiska atmosfären. Silverringen Gör en tur i silvrets och järnets spår. Silverringen är en kulturslinga genom Silvbergs och Säters vackra och spännande bergslagsområden. Här kan du uppleva hur ett månghundraårigt bergsbruk i gruvor och hyttor har format historiskt förtätade platser i en naturskön omgivning. Längs vägen finns rastplatser vid de många sjöarna, så packa gärna en fikakorg. Proviantera förslagsvis i Murboannas gårdsbutik i Murbo eller på Kulinariet i Stora Skedvi. Vid besöksmålen berättar informationsskyltar om platsernas historia. Masugnen i Ulvshyttan I Ulvshyttan anlades på 1600-talet en hytta och produktionen pågick, med endast kortare avbrott, fram till maj 1939, då den sista blåsningen skedde. I den mäktiga masugnen omvandlades järnmalmen och blev till tackjärn – en av Sveriges viktigaste handelsvaror i många hundra år. Grängshammar I Grängshammar, en av Dalarnas vackraste bruksmiljöer, finns stilrena byggnader uppförda i skimrande slaggflis. Här ses ruinerna efter kolhus och smedja invid det forsande vattnet, omgärdade av frodig grönska. Dessutom finns här en av Sveriges äldsta engelska parker, som planeras att restaureras för att återfå sin forna prakt från slutet av 1700-talet. Bispbergs gruva Vid Bispbergs gruva är det möjligt att se en av Sveriges bäst bevarade järngruvemiljöer. Redan under medeltiden pågick gruvdrift i området, men det var inte förrän under Gustav Vasas styre som näringen tog fart. Ovan jord tronar den magnifika Vasalaven från 1889. Passa även på att vandra upp på Bispbergs klack där hela nejden kan beskådas i fågelperspektiv. Stopp hos cigarrtillverkaren Ett lite annorlunda stopp på turen i silvrets och järnets spår är hos Bergstrand Cigars, där exklusiva handrullade cigarrer säljs i gårdsbutik. På gården intill sjön Ljustern sker hela tillverkningsprocessen, från frö till färdig cigarr. Husbyringen Runt Husbyringens sex mil långa led väntar unika industri- och kulturhistoriska platser, präglade av hårt arbete i dåtidens malmbrytning, som alla bär på en spännande historia. Två av dem är knutna till två av Sveriges största uppfinnargenier – Christopher Polhem, som var verksam i Stjärnsund och Gustav de Laval vid Klosters bruk. Stjärnsund Tyst och stilla, vid sjön Gryckens strand utanför Hedemora, ligger ”det vita bruket” Stjärnsund, ett av Dalarnas bäst bevarade 1700-talsbruk. Orten med samma namn är en bra startplats för turen eftersom du här finner Husbyringens besökscentrum. I Stjärnsund är det också möjligt att njuta av en fika eller lunch, besöka ortens brygghus och promenera i omgivningen. Kloster Vid Klosteråns strida ström anlades hyttor för järn och kopparframställning redan under 1400-talet. Platsen fick namnet Kloster efter ett cistercienserkloster och grunden efter klosterkyrkan finns kvar än idag. I mitten på 1500-talet stängdes klostret och hyttor och hamrar övertogs av bergsmän. Vid sidan om järnhanteringen tillverkades också krut och från mitten av 1700-talet låg här Sveriges största krutbruk. I början av 1800-talet utökades verksamheten med ett plåtvalsverk, Sveriges mest moderna valsverk, och Kloster övergick långsamt till att bli ett framgångsrikt järnbruk fram till år 1888. På Klosters bruksmuseum berättas mer om brukets historia. Besök den engelska parken intill Klosters herrgård och vandra längs med Klosterån. Njut av stillheten och det strömmande vattnet. Under perioden maj till september erbjuds möjligheten att uppleva en unik matupplevelse i det gröna. Lokala råvaror hämtas från Klosters herrgård som sedan tillagas på egen hand vid en vacker matlagningsplats. Upplevelsen för max 12 personer är bokningsbar på visitdalarna.se Vandra Drottning Kristinas väg Drottning Kristinas väg knyter samman Kloster med Stjärnsund. En historisk vandringsled som följer den gamla vandrings- och klövjestigen från 1600-talet, som enligt traditionen var drottning Kristinas resväg till Falun. Stigen har även nyttjats för transport av kol från milorna och rester av många kolbottnar finns efter leden. Här passeras även Svarttjärnen med sin vackra vattenspegel inramad av näckrosor och doft av pors och skvattram. Leden är 10 km lång, men finns lusten att vandra längre ansluter leden den 120 km långa Pilgrimsleden i Hedemora. TIPS! Ladda hem Husbyringens app och få information om sevärdheter och stopp längs vägen. Även cykelled finns utmärkt.

Tysk gigant ställer ut på Galleri Svarta Gran i Borlänge

Tysk gigant ställer ut på Galleri Svarta Gran i Borlänge

I en källare i Borlänge har formgivarna Omid Massali och Petra Wåhlin Massali skapat ett konstgalleri som väckt nyfikenhet och alstrat spännande möten mellan några av vår tids stora samtida konstnärer och besökare. Med galleri Svarta Gran har de visat att de under enkla omständigheter kunnat stärka kulturlivet i Dalarna och samtidigt erbjuda den bästa samtidskonsten längst ner i sitt eget hus. Båda ser fram emot sommarens möte, då de för första gången ställer ut en internationell konstnär, Klara Kayser från Tyskland. När Petra och Omid bestämde sig för att flytta hem till Dalarna och Borlänge igen efter en tid i Tyskland blev kontrasterna mellan det sprudlande konstlivet där och avsaknaden av samtidskonsten på hemmaplan uppenbar. Och eftersom de själva ville fortsätta att uppleva fantastisk konst utan att behöva resa till Nordens stora städer, tog de saken i egna händer och Galleri Svarta Gran växte fram. Från början var det konstnärer i den närmsta vänkretsen som ställdes ut, men efter hand har självförtroendet vuxit och nu kan de bjuda på utställningar av stora etablerade samtidskonstnärer. – Det har ju gått från det lilla till att vi nu ställer ut Klara Kayser som är en gigant, en tysk konstnär som är verksam i Israel och runt om i världen. Hon är egentligen poet och lyriker från början men har sadlat om och det hon nu gör är att tolka sina texter genom installationer, mycket i keramik, berättar Omid. "Det är jättestort att vi ställer ut konstnärer som Erika Nordqvist i sommar och Åsa Jungnelius senare i höst i ett väldigt modest källargalleri i Borlänge", säger Omid Massali.   Viktig mötesplats för samtidskonsten och konstlivet i Dalarna Att galleriet hamnade i parets egen källare var inte något som var planerat från början. Båda hade länge burit på idén om att starta ett galleri och med inspiration från åren i Tyskland, där man kan visa stor konst med små medel, har de sakta byggt upp en verksamhet och mötesplats för smal konst till en bred publik i Dalarna. – Det är så himla roligt. Det är jättestort att vi ställer ut konstnärer som Erika Nordqvist i sommar och Åsa Jungnelius senare i höst i ett väldigt modest källargalleri i Borlänge, det är helt galet. Åsa Jungnelius är ju en av de allra största samtidskonstnärerna i Sverige just nu. Både Omid och Petra vurmar för att tillgängliggöra samtidskonst, där spännande möten och berikande diskussioner mellan människor kan väcka nya tankar och känslor. Förutom det egna galleriet gör de mycket annat för att främja konstlivet i Dalarna, bland annat genom att arrangera panelsamtal och föreläsningar. – Vi delar också ut en utmärkelse årligen till någon som gör en kreativ insats för konsten, och just nu hjälper vi två andra gäng som håller på att starta upp gallerier, berättar Omid. Petra Wåhlin Massali driver Galleri Svarta Gran tillsammans med maken Omid Massali.   Dalarna Art Trail – Konstspår som leder till stora upplevelser Planerna för framtiden är många och utvecklas ständigt. Nu senast har en gammal svinstia som står på gården fått ny inredning och förvandlats till konstkiosk med butik där besökarna både kan fika och köpa med sig minnen från utställningar. – Vi kommer att ha några böcker och objekt så som affischer, grafik och keramik som är kopplade till konstnärerna som har ställt ut, för att på så vis förlänga livslängden på deras kopplingar hit, säger Petra. Under sommaren i Dalarna är det ett gyllene tillfälle att besöka stora som små konstutställningar. Dalarna Art Trail är en guide till stora konstupplevelser på ibland små och udda platser som Galleri Svarta Gran. – Det är en fin sak att det finns utstakat, en hänvisning till de platser där du kan ta del av den bästa konsten som visas i Dalarna. Det är kul och spännande att vi kan vara med i ett sådant sammanhang, avslutar Omid. Om Galleri Svarta Gran Drivs av: Omid Massali, grafisk formgivare och Petra Wåhlin Massali, scenograf och grafisk formgivare.Just nu: Planerar att bygga ett eget hus med konstgalleri intillDrömmer om: Att rota fram en jättespännande konstnär som ingen någonsin har hört talas om och som vi kan visa upp. Det vore verkligen häftigt att hitta de där guldkornen som i morgon blir stjärnor.Se mer: Galleri Svarta Gran En del av Dalarna Art Trail Ta del av det rika och imponerande konstutbudet genom Dalarna Art Trail – en guide till såväl små gallerier med stora ambitioner, som konsthallar i storformat. Välkommen på en upptäcktsresa i konstens spännande värld. Läs mer om aktuella utställningar och öppettider: Dalarna Art Trail 2020

Elias and the wizzkids

”En dag ska jag flytta hem” - Artisten och låtskrivaren Elias Åkesson hyllar Dalarna i nyskriven låt

Under uppväxten i Falun kretsade allt kring musiken. I hemmet, i skolan och på fritiden. På ungdomsgården Valla arrangerades konserter och på helgerna sökte sig Elias och hans vänner utanför kommungränsen, till ungdomsgårdar i Ludvika och Borlänge, för spelningar. Alla hade band och alla fick spela. -  Det fanns så många musiker från Dalarna som inspirerade oss. Att det var många som höll på med musik, och blev stora, smittade av sig. Även om musiken har fått stå tillbaka till förmån för lärarstudier och arbete de senaste åren har Elias fortsatt att skriva musik och göda en musikerdröm. Det var när hans vägar korsade de tre musikerna Jackan, Stellan och David som idén om att återuppliva bandet Elias and the Wizzkids föddes. - De har hoppat in i mitt musikskapande och vi har tillsammans skapat en skiva som jag är jättestolt över. Soundet är klassisk singer-songwriter, amerikansk folk och pop med influenser av Paul Simon. Mindre redigerat och mer organiskt – som på 70-talet då man lät skavanker vara med på inspelningen. Ett roligt men utmanande uppdrag Med förebilder som Judee Sill, Nick Drake och Bob Dylan förtrollar Elias sina lyssnare med sin sköra och känsloladdade röst. En passionerad dalamusiker som genast tackade ja när han fick frågan om att skriva en hyllningslåt till Dalarna. - Jag blev jätteglad att bli tillfrågad. Dalarna har en stor betydelse för min identitet. Min familj har flyttat runt mycket så en fysisk plats att knyta an till har betytt mycket för mig. Dalarna blir något konstant som finns kvar. Men att tolka ett landskap var inte helt lätt. Till sin hjälp tog Elias brodern Kristoffer Åkesson som han genom ungdomsåren spelat mycket tillsammans med. Inspiration hämtades från det traditionella sättet att spela tillsammans på spelmansstämmor där alla får vara med och följa samma melodi. - Vi ville fånga känslan av spelmansstämma utan att bli för mycket knätofs och vi ville skriva en text som kunde passa i ett större sammanhang men som ändå var personlig. Lånade faktiskt in Stefan Brisland-Ferner från bandet Garmarna på fiol för att det skulle låta extra bra. Under arbetet med att producera låten har en hemlängtan som tidigare grott, nu vuxit sig starkare. - Ett par av mina vänner har flyttat tillbaka till Dalarna. Jag kan leka med den tanken ibland, att jag en dag ska flytta hem. För mig står Dalarna för positiva natur- och kulturupplevelser och det är det jag vill förmedla i sången ”Dalarna – The place I call home”. Elias favoritplatser Väl hemma i Dalarna finns det några platser som Elias gärna återvänder till, som har kommit att bli hans favoriter. - Uppe vid hoppbackarna i Falun, som i en amerikansk high school-film, att man åker upp med bilen och får utsikten över staden. Och Källslätten, gammalt kulturlandskap utanför Falun med jättefin natur. Elias Åkesson Ålder: 38 årBor: StockholmGör: Gymnasielärare i Samhällskunskap och Historia. Sångare i bandet Elias and the wizzkids och soloprojektet Elias one man band.Aktuell: Med specialskrivna låten “Dalarna – The place I call home” på uppdrag av Visit Dalarna samt fullängdsskiva med bandet.Intressen: Resa, historia, musik och människor.Gillar: Beröm, glass och vänner. Låten släpps 18 maj 2020

Orsasjön

Övernatta på flotte i Orsasjön eller fäbodstuga i Fryksås – Här finns unika boenden i Orsa

Det sjuder av möjligheter till stora upplevelser i trakterna kring Orsa. Bo på en flotte mitt ute på sjön, paddla och vandra fram genom naturen och checka sedan in på fäboden med eget spa. Kungshaga Hotell och Smidgården är den perfekta kombinationen för en sommar i Orsa. Alldeles vid Orsasjöns strand, inbäddat mellan grönskande ängar och sjökanten, ligger Kungshaga Hotell. Här finns inte bara möjligheter att övernatta i klassisk hotellbemärkelse. Den som vill testa något nytt och annorlunda har möjlighet att paddla ut på sjön i kanot för att checka in i ”Room of nature” och spendera natten i ett litet hus på en flotte – bokstavligt talat mitt ute i naturen. – Vi fick idén när vi genomförde guidade turer med kanot och gästerna slogs av hur fantastiskt vackert det var ute bland dyningarna. Vi började fundera på hur man kan njuta av det här ännu längre, säger Daphne van Zonneveld som driver Kungshaga hotell tillsammans med maken Pauwel. Men vad händer om det blåser, är kallt eller om det regnar? Många frågor skulle lösas på vägen fram till dess att det flytande huset stod på plats. – Vi insåg att det krävs något ambitiöst och rigoröst som skulle passa de som vill ha det bekvämt. Efter att ha pratat med några vänner, varav en kom från byggbranschen, skissade vi på ett utkast att utgå ifrån. Vi trodde nog inte från början att vi faktiskt skulle kunna bygga ett sådant vackert hotellrum på sjön, med riktig hotellstandard och egen toalett. Incheckning sker ”som vanligt” på hotellet, där det hämtas nycklar till såväl rummet som de kanoter som ingår i rumspriset. Därefter är det bara att utgå från närliggande Lundens båtplats och ta de första paddeltagen mot nattvilan. Det lilla huset, som alltså kallas ”Room of nature”, ligger ca 10–15 minuters paddeltur ut i sjön. Där finns en dubbelsäng, bord och bänk, en kemisk toalett med handfat och rinnande vatten, batteribelysning och möjlighet att ladda mobilen via USB. – Liggandes på sängen kan man se utsikten runtom genom fönstren och glasdörren. Man kan även sitta ute på en liten uteplats och njuta av utsikten, naturen och lugnet. Upplevelsen ger verkligen ro för själen och man är nära alla naturens effekter. Efter en natt på sjön paddlar man tillbaka och njuter av en frukostbuffé på hotellet. Se mer av Orsasjön under en guidad tur i kanot Under ett besök på Kungshaga Hotell finns det även möjlighet att upptäcka ännu mer av omgivningarna, inte minst från vattensidan. Daphne och Pauwel erbjuder guidad tur i kanot, där en erfaren guide tar en med ut på äventyr. – Vi paddlar mellan Vattnäs och Holens båthamn, en paddelsträcka på ca 2 timmar. Under tiden berättar vi om området vi passerar. Vid halvtid gör vi ett lunchstopp på en av Orsasjöns öar eller vid en av fastlandets badplatser. Kanske blir det också ett svalkande dopp. Under turen kan man njuta av Orsas natur och utsikten till sjöss och känna lugn och ro på vattnet. Om man har tur då möts man även av sällsynta djuren som finns på och nära sjön, säger Daphne. Turen är anpassad till nybörjare, men även den mer erfarne paddlaren som vill uppleva fina timmar på Orsasjön har mycket att hämta. För de som vill går det också att hyra såväl kanoter och kajaker som Stand Up Paddleboards, SUP-brädor, på hotellet. Vandra vidare till Smidgården på Fryksås höjder Efter en eller flera dagars stopp på Kungshaga kan det vara dags att ta sig till högre höjder. Med utsikt över de nyligen utforskade paddelvattnen på Orsasjön ligger Fryksås fäbodar. Bilvägen handlar det om en förflyttning på ca 17 km – men finns tid och ork är vandringsvägen helt klart att rekommendera. Så snöra på kängorna och följ leden som slingrar sig upp mot den gamla fäbodbyn som är i högsta grad levande. Här driver Liselott Länsmans Smidgården. Tillsammans med maken Per har hon skapat en avkopplande oas med boende i traditionella fäbodstugor, lokala smakupplevelser och naturnära aktiviteter. – Hela Fryksås har en harmoni och många säger att det är så tyst och lugnt så man sover så bra här. Varje stuga har kvar fäbodens genuina lugna och trygga miljö med den vackra dalastilen, och ändå med alla dagens bekvämligheter, som badrum med dusch och toalett. I området kring Smidgården och Fryksås finns många vandringsleder och stigar att utforska. Bland annat passerar Siljansleden fäboden, en led som även utsetts till en av Sveriges tolv signaturleder av Svenska Turistföreningen, STF. För den som både vill uppleva miljöerna och ta del av fäbodbrukets historia, bjuder Liselott in till vandringshelg i augusti. Med utgångspunkt på Smidgården går vandringen längs naturstigar, förbi tjärnar och vattendrag. – Vi vandrar på de gamla fäbodstigarna där vallkullorna vandrat med sina kor ut till dagens bete, vi får känna historiens vingslag. Kanske får vi också höra en kulning vid tjärnen, skrattar Liselott som är känd för sin förmåga inom den traditionella kombinationen av sång och lockrop som användes för att locka till sig djuren som var ute på bete. Koppla av med spa och fäbodrelax Den guidade vandringen, boende och alla måltider ingår under vandringshelgen. Dessutom finns möjlighet att efter dagens strapatser utomhus att checka in i den både avkopplande och exotiska unika fäbodrelaxen. – Vi har byggt om det gamla fäbodstället till en unik relaxavdelning med inomhuspool, relaxrum, vedbastu och ett behandlingsloft. Vi vill skapa en skön och avkopplande upplevelse i den genuina fäbodmiljön vi har här i Fryksås. I Orsa och i Fryksås finns med andra ord alla möjligheter till upplevelser som är ensamma i sitt slag. Gemensamt för dem alla är närheten till naturen, det genuint personliga bemötandet och framför allt chansen att skapa minnen som består.

Ett kulturpass för kulturresan i Dalarna

Solveig gjorde Kulturresan och upptäckte Dalarna: ”Kan du tänka dig Sverige utan dalahästen eller falukorv?”

Upptäckter och upplevelser med någon du håller kär. När Solveig Eriksson gav sig ut på Kulturresan tillsammans med sin dotter blev det inte bara en uppskattad mor- och dotterutflykt. Hon mötte även platser, personer och historier hon inte visste fanns. I sommar fortsätter resan och det blir både återbesök på några av ruttens favoriter, liksom nya utflykter för att samla de sista stämplarna i Kulturpasset. Kulturresan är en rutt som tar besökaren till nio kulturhistoriska besöksmål runt om i Dalarna. För Solveig Eriksson i Norberg, som är intresserad av både kultur, historia och trädgårdar, var det därmed en självklart spännande mix av upplevelser som lockade. Tillsammans med dottern Jonna började hon göra utflykter till de olika besöksmålen – självklart med Kulturpasset i packningen. – Det är mysigt och spännande att ha ett riktigt pass. Det blir som att pricka av ett mål när man får en stämpel på varje ställe. Det är ju en bit mellan besöksmålen, så det tar sin lilla tid att resa runt. Helst tycker jag man kan ta sig en hel vecka, så man verkligen hinner njuta av Dalarnas natur, stanna vid långbryggan i Rättvik och se Tällberg, Husbyringen och Säterdalen, säger Solveig. Hittills har hon besökt Verket/Avesta Art, Zornmuseet och Zorngården, Hildasholm, Carl Larsson-gården och dalahästtillverkningen i Nusnäs. Det hon uppskattar mest är känslan av att få vandra i historiens fotspår, få lära sig mer av de kunniga guiderna och samtidigt upptäcka nya platser. – Hildasholm visste jag inte om innan besöket via Kulturresan och vilken upplevelse! Det är så mysigt med de olika trädgårdarna, konstverken som man upptäckte lite här var och att så mycket är bevarat från tiden då familjen bodde där. Det var också en jättebra guidad tur och man lär sig verkligen mer med en guide än att gå runt på egen hand. Dessutom spännande att höra historien från frun Hildas perspektiv, snarare än mannens. Upplevelsen av ett malmregn En annan av Solveigs favoriter är Verket/Avesta Art. – När en guide visar runt med ficklamporna i högsta hugg under industriguidningen och berättar om historien och bakgrunden kring verket blir man som en del av historien. De interaktiva bitarna som ingår i just den industrihistoriska guidningen är häftiga. Tänk att få gå in i en masugn och se malm regna ner mot dig, vilken upplevelse! Kanske lite läskigt för de allra minsta, men oj vad spännande barnbarnen tyckte det var. Som trädgårdsintresserad var även Carl Larsson-gården ett välkommet stopp. – Sundborn är en genuin och mysig by med mycket att se. Att få fika och promenera runt där är ett måste. Och att få se Carl Larssons studio, där han har stått och målat, ger en ny bild av honom som konstnär och som person. Det var roligt att få veta mer om hans familjeliv och relationer. Solveig tycker dessutom att hon fått upp ögonen för Dalarnas plats i hela Sveriges historia. – Ofta har ju besöksmålens historia och kulturarv format landet. Kan du till exempel tänka dig Sverige utan dalahästen eller falukorv? Vill samla de sista stämplarna I sommar har hon siktet inställt på ytterligare ett besök på Avesta Art, med den nya interaktiva utställningen ”Aquanauts – Expeditionen till Siljansringen 1897”. Sen lockar även de sista besöksmål som behövs för att hon ska fylla sitt Kulturpass. – Jag vill gärna besöka Falu Gruva som jag har hört mycket gott om! Planen är också att jag och dottern ska ta oss till de andra besöksmålen också så att jag äntligen kan få dalahästen som det står ”Kulturresan” på. För hur mysigt är det inte att resa runt och upptäcka och uppleva med någon du tycker om? Kulturresan Dalarna Följ rutten som tar dig till nio kulturhistoriska besöksmål, där intressanta världar öppnar sig och historiens vingslag blandas med modernare vindar. Passa på att köpa Kulturpasset som ger dig extra fina erbjudanden och rabatter hos respektive besöksmål. Samla en stämpel på varje plats och när passet är fullstämplat får du den speciella dalahästen som markerar genomförd Kulturresa. Kulturpasset finns att köpa på respektive besöksmål, Dalarnas Turistinformationer samt digitalt på visitdalarna.se De nio besöksmålen är: Verket/Avesta Art (Avesta) Carl Larsson-Gården (Falun) Dalarnas museum (Falun) Falu Gruva (Falun) Ornässtugan (Ornäs, Borlänge) Munthes Hildasholm (Leksand) Nils Olsson Dalahästar (Nusnäs, Mora) Zornmuseet (Mora) Porfyrmuseet (Älvdalen) Läs mer om kulturresan

Rosenbuske

Floristen och bloggaren Linda Hanssons favoriter i Avesta

Linda Hansson är floristen som mer än gärna delar med sig av sin kreativitet i sociala medier. Basen i Avesta är en plats för lugn, trygghet och inspiration. En promenad med en nära vän längs Älvpromenaden, ett besök i ortens äldsta stadsdel eller möjligheten att utforska den unika mixen av konst, historia och modern teknik är några av hennes Avesta-favoriter. Här delar Linda med sig av sina bästa tips på platser att besöka för den som vill åka på hemester i Dalarna och Avesta. Tipsa om tre utflyktsmål i Avesta! 1. Älvpromenaden – Älvpromenaden är en väldigt vacker och trevlig sträcka att promenera längs med Dalälven. Naturen här är fantastisk. Det är en fin grusväg att gå på, ibland även plank så det är lätt att ta sig fram. Ta gärna med fika, det finns flera platser att slå sig ner på efter vägen. Under våren är kanterna fyllda av blåsippor, vitsippor och liljekonvaljer. Utsikten över vattnet är magisk. Gå gärna hela vägen fram till Brogård, ta en runda in genom kvarteret innan ni vänder tillbaka. Där finns en fin Bullerbyns känsla bland alla vackra hus. Älvpromenaden mellan Avesta och Krylbo går vackert längs älven och bjuder på Bullerbykänsla. Foto: Linda Hansson 2. Gamla Byn – Gamla byn är Avestas äldsta stadsdel, som har ett ursprung från 1600-talet. Det var just här som historien om Avesta startade. De gamla vackra husen bär på en fantastisk historia och tänk om väggar kunde tala. Här är så vackert. Precis intill älvens kant. Avestas äldsta stadsdel Gamla Byn bjuder på gemytlig dalakänsla med en tydlig touch av bygdens historia. Foto: Linda Hansson 3. Verket & Avesta Art – På Verket & Avesta Art, bland rostugnar, krossverk, masugnar och valsverk, finns en mångfald utöver det vanliga. En magisk mix av historia, konst och modern teknik väcker dina sinnen och skapar din egen högst personliga upplevelse. Ett måste att besöka, det är en fantastisk plats. Den är också välkänd för sin julmarknad som alltid får långväga gäster. På Verket & Avesta Art samsas ortens brukshistoria med modern konst - en spännande blandning för alla åldrar.    Hur spenderar du helst en ledig dag i Dalarna? – Att ta en promenad längs Älvpromenaden en ledig dag med en vän är något jag gärna gör. Jag tycker också om att fota. Då får jag återkomma till Verket igen, för runtomkring där finns galet fina miljöer. Annars trivs jag väldigt bra hemma i mitt växthus också.  Vad betyder Avesta för dig? – I Avesta är jag född och har alltid bott här. Jag har hela min familj här och trivs väldigt bra. En lagom stor bruksort som har väldigt nära till många större orter om det skulle behövas en utflykt. I ditt arbete som florist och i dina sociala kanaler formligen sprudlar det av kreativitet – varifrån hämtar du inspiration? – Jo, men jag är väldigt kreativ och har sedan barnsben haft behovet och känslan av att skapa med mina händer. Som många andra får jag inspiration av magasin och sociala kanaler. Men mest av allt inspireras jag av naturen. Jisses vad den ger oss mycket i både material och inspiration. Berätta mer om dig själv, vem är Linda Hansson? – Jag är 44 år och florist. När jag tänker efter så har jag varit florist i mer än halva mitt liv. Så himla drömmigt att få jobba med blommor. Jag är också väldigt trädgårdsintresserad. Tack farmor, mormor och morfar för att ni visade mig vägen. Att vara hemma i mitt växthus är något av det bästa jag vet, jag brukar säga att det är min plats på jorden. Jag menar det verkligen. Blommor och trädgårdslivet gör gott. Annars så har jag ibland även blomsterkurser och öppnar även upp till butik ibland i min lilla verkstad. Där emellan försöker jag att inspirera med mina bilder på mina kanaler. Läs mer om Linda och följ henne på arstidensbasta.se eller @arstidensbasta på Instagram.

Gruvarbetarfamiljen Eriksson Falun

Kliv in i historien vid Falu Gruva – Säg hej till gruvarbetarfamiljen Eriksson

En gruvarbetarfamilj flyttar in vid Falu Gruva i sommar. I deras stuga är året 1897. De har ingen aning om vad jeans och toaletter är, men vet desto mer om återbruk. Här i stugan hälsar Anna Eriksson, välkommen. Den nya gruvarbetarstugan är en del i Falu Gruvas satsning på att levandegöra sin historia – och dessutom ett sätt att lyfta fram kvinnorna i historien. Bagarstugan vid Falu Gruva, tidigare ett kafé, har byggts om till en gruvarbetarbostad. Stugan har kompletterats med ett nybyggt uthus med hönshus, vedbod och dass i gammal stil. – Vi hoppas att besökarna ska kliva in i stugan och bekanta sig med miljön och med personerna som bor där. Utöver Anna Eriksson och hennes man som jobbar i gruvan och dyker upp ibland, så kommer det då och då förbi en grannfru för att skvallra. Familjen har också en ung man inneboende, som jobbar extra i gruvan för att spara pengar för att emigrera till Amerika, berättar Anna Björkman, verksamhetschef vid Falu Gruva. Familjen i gruvarbetarbostaden är det första steget i en satsning på att levandegöra gruvans historia och sätta fokus på framför allt de människor som levde och verkade i dess närhet. – Det handlar om att väcka liv i några av alla de tusentals människor som har levt och verkat vid gruvan genom århundraden – och gärna att lyfta kvinnor och barn som inte syns så mycket i historieskrivningen om gruvdriften som var väldigt mansdominerad. Det känns extra roligt, fortsätter Anna. Personerna i Erikssons stuga kommer att vara i roll, vilket betyder att de befinner sig i år 1897 och inte vet något om framtiden. – De kan alltså inte prata om nutida saker, de vet inte vad ett par jeans eller en toalett är för något. Stugan kommer att vara inredd på ett tidstypiskt sätt och alla moderniteter som eluttag och liknande detaljer är bortplockade. – I dag finns knappt någon som är född och uppvuxen i Sverige som har upplevt hur det är att sakna el och rinnande vatten, så det blir förhoppningsvis en möjlighet att lära av historien. Vad är skillnaden mellan att gå ut och plocka sina egna ägg i hönshuset och att handla en äggkartong i mataffären? Vardagen i stugan väcker förhoppningsvis intressanta tankar kring återbruk och hållbarhet – på den här tiden var det så att allting togs till vara och återanvändes, avslutar Anna. Gruvarbetarbostaden öppnar den 13 juni och stänger för säsongen den 16 augusti, 2020. Läs mer och boka ditt besök: Falu Gruva