Hykjeberg – Vandra i dramatisk älvdalsnatur

Hykjeberg – Vandra i dramatisk älvdalsnatur

Det sägs att utsikten från Hykjeberg utanför Älvdalen är så fantastiskt svindlande att det nästan går att ta på molnen. Under en guidad tur tillsammans med Maria Olsson från Ut & Njut Äventyr, utforskar vi det dramatiska naturreservatet, tar selfies vid Prinsbänken och njuter av vyerna från toppen.


Vi följer riksväg 70 från Mora, rakt genom Älvdalen. Därefter fortsätter vi ytterligare en liten bit, fram till Rot, innan vi viker av mot Klitten och vidare in i de djupa dalaskogarna. Här slingrar vi oss fram på grusvägar omgivna av ståtliga barrträd, men det är ingen risk att hamna fel – det är välskyltat. Snart vi anländer vi till grusplanen som utgör parkering. Just i dag är det bara vi, tystnaden och ett äldre norskt par på plats. De sitter i godan ro vid matsäcksbordet och smuttar på sina kaffekoppar medan vi sätter på oss våra ryggsäckar.

Med oss har vi Maria Olsson, som driver företaget Ut & Njut Äventyr tillsammans med sin man Erik Persson. Sommartid guidar hon grupper i de spännande omgivningarna runt Älvdalens. Under turen upp på Hykjeberg berättar om såväl naturen som områdets historia.

– Kännetecknande för Älvdalen är skogsvägarna, som slingrar sig fram så man tror man ska åka vilse. Sen plötsligt kommer man fram till en fantastisk utsikt, slående vy eller en fäbod. Så man ska inte döma Älvdalen för snabbt och bara se centrum. Älvdalen är allt som finns på sidorna runt omkring. På höjderna och i de djupa dalarna.

Det är just en av de här höjderna vi ska besöka på dagens tur. Med sina branta stup sticker Hykjeberget upp som en jätte i skogslandskapet. Carl von Linné besökte berget redan på 1700-talet och beskrev den säregna floran nedanför bergsbranten. Den unika naturen kommer av att berget vetter mot söder och därmed fångar många av solens varma strålar. Här finns arter som annars är ovanliga i trakterna, som lönn, lind, skogstry, sötvedel, getrams och gaffelbräken.

Hykieberg

Utsikten från toppen av Hykjeberg är milsvid och de dramatiskt branta klipporna sticker ut i det omgivande skogslandskapet.

Sen var det ju det här med den milsvida utsikten från toppen. För att belöna sig med den krävs förstås en viss fysiskt insats och stigen börjar snart luta uppåt. Det är ingen lång vandring upp på toppen, ungefär 1 km, men nog kommer flås och andning igång. Vi rundar vindskyddet på toppen och vårt godmodiga vandringsprat dör genast ut. Istället står vi tysta och försöker ta in det som finns framför oss.

Blånande berg och vidsträckta barrskogar. En slående utsikt som sträcker sig bort mot horisonten. Uttrycken känns slitna och klyschiga i sammanhanget. Bilder talar bättre. Men frågan är om ens de på ett rättvist sätt kan matcha upplevelsen av att på plats blicka ut över landskapet. De branta klipporna dyker rakt ner i skogen nedanför, så det stadiga stängslet som står mellan oss och stupen känns trygga och stabila.

– Någon som vill ha lite fika? Här finns frukt- och nötbollar, hojtar Maria och plockar fram en burk med härligt söta godsaker.

Vi mumsar på, tar klunkar ur våra vattenflaskor och plockar sedan fram våra kameror. Dags att ta en bild på den omtalade Prinsbänken – den stenbänk i älvdalssandsten som Dalarna gav i bröllopspresent till prins Carl Philip och prinsessan Sofia. Lämpligt nog finns dessutom en ställning att placera mobilen eller kameran på för den som tagit sig upp på egen hand, men fortfarande vill föreviga sig själv på toppen med utsikten i bakgrunden.

– Att vara ute, utöva friluftsliv och till exempel vandra är lugna sätt att umgås på. Man får inte bara vyerna och den fantastiska naturen, det händer något med en också, när man rör sig framåt, konstaterar Maria.

Efter ett tag är det så ändå dags att slita oss från utsikten och bege oss in i skogen. Vi möter och säger hej till det norska paret från parkeringen, som med stavar i högsta hugg stegar mot toppen. Men på nedvägen viker vi av från den uppmärkta stigen och rör oss i obanad terräng med Maria i spetsen. Hon pekar på växter, berättar om träden, om områdets historia och om djuren som lever här. Tiden och höjdmetrarna flyger förbi och snart är vi tillbaka på grusplanen igen.

När vi skumpar tillbaka mot Älvdalen längs de slingrande grusvägarna, med Hykjebergs klippor majestätiskt tronande i bakrutan, är vi rikare på både kunskaper och vyer.

Läs mer: Vandring till Hykjeberg med Ut & Njut Äventyr

Vandra med renar i Grövelsjön

Vandra med renar i Grövelsjön

Det är en strålande solig vårvinterdag när Peter Andersson samlar ihop flocken utanför den lilla butiken Renbiten i Grövelsjön. Just idag är det inte renar som ska hållas efter, utan ett gäng förväntansfulla barn och vuxna som ska ge sig ut på vandring tillsammans med de ståtliga djuren. Peter och Helena Andersson driver Renbiten, ett samiskt familjeföretag i Sveriges sydligaste sameby. Här kombinerar de renskötsel med egen förädling, butik och café plus flera olika samiska upplevelser tillsammans med bland annat deras tama renar. Det är en sådan vandring vi är ute på i dag. En tvåtimmarstur där vi ska få vandra med renar till en kåta i skogen, provsmaka samiska delikatesser och komma nära både renen och naturen. Såväl barn som vuxna fäller ner solglasögonen och slår följe med Peter som tar täten. Efter några hundra meter längs landsvägen är det upptrampad skogsstig som gäller, över en hängbro där isvattnet forsar och sedan skymtar de första renarna. Barnen ropar till och väntar ivrigt på att Peter ska öppna hängen för att locka till sig de två djur som ska få följa med på tur just idag. Efter att ha lockats med lite lav sätter renarna fart och vi följer med. Mot kåtan och fikat! Den ena renen hålls i ett rep och barnen turas om att hålla i. Renkompisen rör sig lugnt runt oss, det märks att de är rofyllda djur som är vana vid att vara kring människor. Peter stannar till, plockar en bit lav från en trädgren samtidigt som han lägger handen på stammen. – Om ni vill kan ni mata renarna med hänglav. Men ni måste fråga träden om lov först, om det är okej att ni plockar lav från dem. Det är viktigt att visa träden och naturen respekt på det viset, förklarar han. Efter ytterligare några hundra meters stigvandring är vi framme vid den lilla kåtan. Varma renfällar läggs ut på marken och vi slår oss ner och njuter av den varma solen. Peter gräver en eldgrop och snart sprakar elden för fullt. Ur ryggsäcken trollar han fram den ena samiska läckerheten efter den andra. Smakbitar av rökt renhjärta och rentunga, chorizo på ren och rökt renkött skickas runt. Alla smakar, hummar och mummar – det smakar härligt vilt. Sedan är det dags för gurpi, kallrökta köttfärsknyten inlindade i renens nätfett. När det är dags att äta är det bara att plocka fram stekpannan eller trä den på en pinne att ha över elden. – Det här är samisk snabbmat! Det går fort att steka och man blir väldigt mätt. Man äter det som hamburgare i bröd, till mos eller gratäng. Men framför allt är det väldigt bra utemat och friluftsmat, berättar Peter medan köttet fräser i stekpannan. Knappt hinner gurpin landa i magsäcken innan det är dags för nästa samiska provsmakning, kvannemuffins. Kvanne är en ört som är vanlig i samisk matlagning. Den plockas, torkas och används sedan i mat och bakverk. Medan påsen med muffins går runt har kaffet börjat bubbla. Kaffenerven börjar plötsligt göra sig hörd bland gruppens vuxna och kåsor hålls ivrigt fram. Peter skrattar lite och skakar på huvudet. – Kokkaffe är en hel procedur, det tar tid. Efter att det kokat ska det vila, sumpen ska sjunka. Sen ska det dra, både i kannan och i koppen. Fast det går ingen som helst nöd på oss här. Fåglarna kvittrar på håll och solen värmer gott i ansiktet där vi sitter på våra fällar. Renarna traskar omkring och barnen tittar fascinerat på. När en av dem entusiastiskt börjar prata om att det ju vore perfekt med en ren som husdjur, ser mamma smått livrädd ut. När det sedan börjar bli dags att packa ihop för den korta vandringen tillbaka till startpunkten är det en nöjd och glad flock – med både människor och renar – som traskar fram genom skogen. Fulla av nya intryck och kunskaper efter en dag i samisk anda.  

Vandra Siljan

Vilken vandrare är du? Fyra vandringar i Dalarna

Att vandra i Dalarna under hösten må vara något speciellt, men landskapet är vackert året om. Runt omkring Siljan finns en hel uppsjö av leder, stigar och naturområden att välja mellan när det är dags att ge sig ut på tur. Här har vi samlat fyra olika vandringsförslag, alla med sin unika profil. Vilken av dem väljer du? Övernattaren Är du sugen på en flerdagarstur är 90 km långa Vasaloppsleden det perfekta alternativet. Mellan den klassiska startplatsen i Berga by i Sälen och målet i Mora finns ett flertal rastplatser, vindskydd och dessutom nio övernattningsstugor på åtta olika platser. Bara att planera för lagom långa dagsetapper och börja vandra via de klassiska Vasaloppskontrollerna. Leden går genom trolska granskogar, på spänger över myrar, genom tallskog och grönskande fäbodvallar. Förutom naturen i sig finns också många spännande sevärdheter och utsiktsplatser längs vägen. Vasaloppsleden är lättvandrad och hela sträckan är välmarkerad. Självklart går det också att vandra delar av leden eller göra kortare dagsetapper. Övernattningsstugorna är öppna året runt och går inte att boka. En övernattning kostar 50 kr/person/bädd och det går utmärkt att Swisha betalningen. Foto: Vasaloppet Äventyraren Om äventyret lockar är det skogarna norr om Orsa som gäller. Ta vägen mot Furudal och sväng av mot Tallhed flygplats. Efter en bit på grusväg väntar Storstupet och, ytterligare fem kilometer bort med bil, Helvetesfallet – två minst sagt kraftfulla naturupplevelser. Det forsande vattnet i Ämån, som trycker sig fram mellan de branta bergväggarna, är en mäktig syn. Vandringen i sig är inte speciellt lång, från parkeringsplatserna är det 200–300 meter fram till själva fallen. Däremot är det något av en utmaning att ta sig fram över ibland regnhala trappsteg, grova rötter, stenblock och ringlande stigar. Det gäller att hålla koll på såväl fötter som balans, vilket ger utflykten en äventyrsaura. Vid fallen är det sedan bara att ta fram kameran och matsäcken och njuta. Kanske har du tur och får se Inlandsbanetåget passera över den 34 meter höga järnvägsbron vid Storstupet? Livsnjutaren Är du på jakt efter enkel vandring med stor belöning? Då är Styggforsen i Boda utanför Rättvik helt klart rätt val. Styggforsens brusande vattenfall har en fallhöjd på 36 meter och är omgivet av branta klippor och högrest granskog som ger besöket en trolsk och dramatisk inramning. Här spelades till exempel delar ur Ingmar Bergmans film ”Jungfrukällan” in. Från parkeringen leder en 750 meter lång gångstig fram till och runt fallet. I området finns skyltar där det går att läsa om de många sagor och sägner som omgärdar vattenfallet. Som namnet Styggforsen, som sägs komma från "styggmannen", ett annat namn för djävulen. Eller historierna om tomtarna som mjölnaren såg, om tjuvarnas tillhåll i grottan, om fogdeklippan och vad man ska göra för att undvika att den rasar.  Styggforsen är ett litet och mysigt naturreservat, som bjuder på desto större upplevelser i form av natur, geologi, biologi och historia. Se till att fylla utflyktskorgen med tillräckligt med gofika för ett långt besök. Slå dig ner och blicka ut över det magiska fallets brus med en kopp kaffe i handen. Är inte det att njuta av livet så säg? Familjen Den grusade vandringsleden runt fågelsjön Limsjön i Leksand är perfekt för en familjeutflykt. En 7 km lång slinga som garanterat kommer göra såväl stora som små vandrare nöjda. Packa ordentligt med matsäck för att hålla energi- och humörnivåer uppe, parkera vid Norsbo och börja utforska omgivningarna. Längs vägen finns flera rastplatser. Passa också på att gå upp i fågeltornet och speja ut över markerna. Kanske får ni syn på någon spännande fågelart? Limsjön är även en av Mellansveriges viktigaste rastplatser för flyttande sjöfågel. I området finns även betesmarker, så det är inte heller omöjligt att ni kan få syn även på fyrbenta djur. Informationstavlor står utplacerade längs med vägen, så det är enkelt att göra det till en både rolig och lärorik upplevelse för hela familjen. Läs mer om vandringsleder och att vandra i Dalarna

Friluftsliv, knivkunskap, matlagning över öppen eld – Guidade upplevelseturer i Älvdalen

Friluftsliv, knivkunskap, matlagning över öppen eld – Guidade upplevelseturer i Älvdalen

Guidade turer i Älvdalen, med fokus på vandring, friluftskunskap och en stor portion gemenskap. Maria Olsson på Ut & Njut Äventyr ser till att skapa minnesvärda utomhusupplevelser för hela familjen – på platsen där livet är enkelt och det är inte ett projekt att ta sig ut i naturen. Röken från elden sticker lite i ögonen och sätter sig i jackan på det där sättet som bara röken från en öppen eld kan göra. På Skärklitts fäbodar utanför Älvdalen rör Maria Olsson runt i muurikkan. Där fräser champinjoner, paprika, lök, broccoli och morot tillsammans med soja och kryddor. Hon knäcker upp ett par ägg vid sidan av woken och börjar göra äggröra. Efterrätten – som i dag består av äppel- och rabarberpaj – puttrar i en gryta över en andra eld lite längre bort. – Det är frihet att få vara sin egen. Jag älskar träffa människor och vara ute. Här sker riktiga samtal, över en eld eller ute på vandringsleden. Man kommer innanför huden på folk och det gillar jag. Sen älskar jag att guida. Det är ett väldigt dynamiskt jobb. Tillsammans med maken Erik ”Bamse” Persson driver hon Ut & Njut Äventyr. De genomför guidade turer och utomhusaktiviteter som innefattar vandringar, bushcraft, friluftskunskap och -säkerhet.  Guidat har hon gjort länge och runt om i hela världen: Italien, Frankrike, Kanada och Sverige. När hon ville komplettera erfarenheten med en utbildning och Älvdalen hade dåtidens bästa, till Fjäll- och äventyrsledare, blev det således en flytt till Dalarna. – Jag har jobbat i länder där det finns en otrolig stolthet hos befolkningen. Det finns inte på samma sätt i Sverige generellt eller där jag växte upp i Västergötland. Men den kärleken och stoltheten över sin hembygd finns här i Älvdalen. För alla älvdalingar älskar verkligen Älvdalen. Vi svenskar kan vara så inåtvända, men här är det lätt att känna sig välkommen när de märker att jag som inte är härifrån vill vara här. Sen är ju naturen och omgivningarna fantastiska. Det är ett enklare liv här och det är inte ett projekt att ta sig ut i naturen. När barnen kom flyttade hon och Bamse ändå söderut en sväng igen. Bodde på olika platser, men när Bamse fick heltidsjobb i Mora, gick flyttlasset till Dalarna permanent. De köpte ett gammalt kapell i Älvdalsbyn Klitten och med åren började tanken på en egen guideverksamhet växa sig starkare. I januari 2018 tog de steget. – Vi ville prova och se om vi kunde få snurr på det hela. Jag har sedan starten guidat en del i Fulufjällets Nationalpark, framför allt till Old Tjikko, världens äldsta träd. Annars har det främst varit turer kring Älvdalen. Det är också vandringar i de olika naturreservaten häromkring jag gärna vill göra fler av. Och fjällkurser för barn. Det finns så många barn som vill ut och testa friluftsliv, men där föräldrarna inte vet hur man gör. Planerna är många och kunskaperna Maria och Bamse besitter är stora. Det märks inte minst under dagen på Skärklitt. Maria guidar med van hand till de säkraste sätten att greppa kniven när det ska täljas eller späntas ved. Visar hur gnistor skapas med tändstålet. När turen på Skärklitts fäbodar genomförs dagtid är det primärt en familjeaktivitet med fokus på att lära sig använda kniven, göra upp eld och njuta av gott fika. Ut & Njut Äventyr anordnar också kvällsvarianter för vuxna, där de lagar trerätters middag över öppen eld tillsammans. Även då finns inslag av friluftskunskap med. – Både jag och Bamse är scouter i grund och botten. Vi har fostrats in i att göra saker med kniv och eld. Plus att jag älskar mat. Det är ett väldigt trevligt sätt att umgås på. Det blir fokus på här och nu, vilket jag tror är vad människor behöver idag. Att man får aktivitet, men att det handlar om att göra saker tillsammans. Efter att ha njutit av grönsakswok, äggröra och en härligt gojsig äppelpaj i slogboden börjar dagen på Skärklitt lida mot sitt slut. Maria packar ihop knivar, tändstål och matlagningsprylar. En dag på jobbet som egen. – Jag läste faktiskt till ekonom först, men jag mådde inte bra av att sitta still inomhus. Nu får jag vara ute och röra på mig. Det mår jag väldigt bra av. Det och att få vara kreativ och skapa allt det här. Att få se andra må bra och få andra att må bra. 

Slogbod

Vild och vacker vandring i Malingsbo-Kloten

Malingsbo-Kloten är ett av Sveriges största naturreservat, där chanserna är stora att uppleva de skandinaviska vilda djuren på riktigt. Vandraren Sanna Rosell berättar om sin första nära-älg-upplevelse och skildrar ett dygns vandring i de djupa skogarna i södra Dalarna. Följ med henne ut på vandringstur. Det prasslar i buskarna och knakar om grenarna. Plötsligt står den där, som en ståtlig skogsstaty, och våra blickar möts tvärs över stigen. Stora, bruna ögon klipper med de långa ögonfransarna och iakttar mig blickstilla. Skogens konung, eller kanske drottning, har överraskat mig och mitt vandringssällskap på vår tur genom Malingsbo-Kloten. Ett prassel senare är älgen några stora skutt bort och lämnar mig med min första nära-älg-upplevelse. Jag svär lite över att jag inte var snabb nog med mobilkameran och grämer mig över att ha gått miste om en sådan toppbild till Instagram. Sveriges sydligaste vildmarksområde är vackert och vargrikt Malingsbo-Kloten ligger i södra Dalarna och området sträcker sig även in i grannlänen. Det är ett av Sveriges älgrikaste områden, men det finns också många vargar och bävrar samt en del björn, lo och rådjur här. De vidsträckta skogarna flätar samman södra Dalarna med norra Västmanland och kallas Sveriges sydligaste vildmark. För nog är Malingsbo-Kloten vilt – och vidunderligt vackert. Vi vandrar den klassiska Malingsbo-Klotenrundan mot Abbortjärnen, med en avstickare till utsiktstornet i Gräsberg. Det är en stekande het sommardag, men skogen ger oss välbehövlig skugga. Tiden då granarna är som gladast Grantopparnas taggiga siluett möter oss långt innan vi kommer in i själva skogen, som en skyddande mur mot omvärlden. Det sägs att granen är skogens sorgsnaste träd, en riktig dysterkvist. Kanske är det de mörka barren eller de tunga, slokande grenarna? Dock finns det en tid när till och med granarna lever upp – och den tiden är nu. I skiftet mellan juni och juli, när natten knappt gör skäl för sitt namn och hundkäxen skummar. Då smyckas granarnas fingertoppar med ljusgröna skott som är mjuka som videkissar. Granarna speglar sig i sjöns stilla vatten och på en udde badar ett litet vindskydd i kvällssolens strålar. Vi har hittat det perfekta sovstället för natten och rullar trötta och nöjda ut våra sovsäckar på träbritsen. Solnedgången målar hela udden i lejongult och terrakottarött, men när natten väl kommer är det bara glöden i vår falnande eld som lyser som eldflugor. Dagen därpå väcker fåglarna oss med sin kvittrande orkester. Förutom det är skogen så tyst att det nästan väser i öronen. Mina stadsöron har ännu inte vant med den stilla, sköna ljudlösheten som kommande vandringsveckor ska bjuda på. Tystnaden bryts dock av ett plums i vattnet när jag vinglar fram på stenarna på sjöbottnen. Vattnet i tjärnen är friskt och sätter tonen och temperaturen för dagens vandring. Orörd natur trots fyrahundra år med människan Vi lämnar vår sovplats precis som vi fann den – bara fotspåren i mossan skvallrar om att någon sovit med trädtopparna som tak här i natt. Trots att Malingsbo-Kloten har präglats av flera sekler av skogs-, järn- och bergsbruk, syns knappt några spår. Skogen har återtagit det som människan under fyrahundra år brukade och formade. Under dagen går vi längs skogsstigar och grusvägar och passerar ett oräkneligt antal tjärnar. Det är inte så konstigt att fiske lockar många att besöka Malingsbo-Kloten. Naturen skiftar mellan trolsk barrskog och öppna ängar och ger skön variation för ögat att vila blicken på. Jag lyssnar efter prassel i buskarna och hoppas få se den majestätiska älgen igen. Nu har jag ju mobilen i handen och är beredd att föreviga ögonblicket! Men älgarna håller sig på tryggt avstånd från att bli fotade och mobilens batteri tickar snart ut. Och… kanske är det just det som är poängen? Att samla minnen istället för att fånga dem i mobilen. Kanske är det just det som älgen vet och låter mig bevara stunden vi möttes på stigen i mitt eget minne istället. Tips! Det finns flera vandringsleder att välja mellan i Malingsbo-Kloten. En av de mest klassiska är leden som är 35 kilometer lång och går mellan de små byarna Malingsbo, Kloten och Nyfors. Vill man inte sova i tält eller vindskydd finns det bed & breakfast i Kloten eller vildmarkscamping i Nyfors som erbjuder bekvämare sovmöjligheter. De flesta leder utgår från torget i Kloten. Läs mer: Naturreservatet Malingso-Kloten

Vilda äventyr för hela familjen i Gyllbergen

Vilda äventyr för hela familjen i Gyllbergen

Vackert och väglöst - naturreservatet Gyllbergen mellan Borlänge och Ludvika bjuder på sommarens finaste familjeäventyr. Här finns orörda skogar, stora klippblock och trolsk natur som passar för både små och stora barn att upptäcka. Gyllbergen är södra Dalarnas största väglösa vildmarksområde, vilket gör att endast skogens sus bryter genom den sköna tystnaden. Bruset från bilar är långt borta och det elektriska ljuset från staden ersätts av naturens egna ljus. Tack vare att Gyllbergens högsta punkt är nästan 500 meter över havet, liknar landskapet en riktig fjällidyll. Det är enkelt att ta sig till Gyllbergen med bil och parkeringar finns vid Gyllfäbodarna, Spånsfäbodarna, Prästbodarna och Långmyran. Vid de tre förstnämnda finns även vindskydd med eldplatser, perfekt ifall man behöver fylla på med energi innan vandringen. En populär dagstur för barn är den fem kilometer långa vandringen från Gyllfäbodarna till Fjortasjön. Det är lätt terräng där leden passerar de mytomspunna platserna Saras sjö och Jättebordet. Sjön sägs ha uppkallats efter Sara, en vallkulla som slutade sina dagar i den vackra tjärnen. Hon väntade barn men var ogift, något som inte var acceptabelt förr i tiden, och ”gick i sjön” som det gamla uttrycket heter. Jättebordet är en stor sten som ser ut att ligga utslängd mitt på myren. Det sägs att Gyllbergets jättar förr i tiden använde stenen som sitt middagsbord – och med lite fantasi kan man tänka sig att dagens jättar också gör det också. På vägen tillbaka till Gyllfäbodarna passerar leden Dragsjön där det finns raststugor, eldstäder och en kolarkoja för övernattning. Strax väster om sjön ligger Dragbergsgatan som är en av Gyllbergens största sevärdheter. Det är en förkastning som är cirka 400 meter lång, 10 meter bred och har en 10 meters djup klyfta i berget. Här närmar sig den trolska skogen på riktigt. Bland urskogslika furor, gamla granar och porlande, underjordiskt vatten vandrar man i trollens rike. Det finns flera vandringsleder i området med allt från lätta på bara några kilometer till medelsvåra turer på lite över milen. En längre vandringsled är Vildmarksleden som med sina 35 kilometer löper längs fäbodar, myrar, gammelskog och annat av naturens sevärdheter. Långväga besökare som åker till Gyllbergen hittar ett mysigt boende på Rämsbyns fritidsby. Här finns möjlighet att hyra egen lägenhet, med balkong, grill, privat strand, wifi och andra moderna bekvämligheter. Boendet ligger i en mil söder om Idkerberget, som i sin tur finns några kilometer från Gyllbergen. Andra alternativ är att hyra egen stuga med sjön intill och skogen runt knuten för att njuta av naturen på bästa sätt. Förutom vandring i Gyllbergen finns många andra roliga aktiviteter för hela familjen. Strax bortanför Gyllbergen finns det lilla familjeägda mejeriet Murboannas ost. Den gamla släktgården har väckts till liv igen och här produceras delikatessostar från gårdens egna kor. Ostarna, med fyndiga namn som Gertruds mjuka och Hinsbos lycka, kan köpas på plats men också avnjutas i det lilla caféet. En annan rolig aktivitet i närheten är att rida hos Sör Sellnäs islandshästar, som ligger bara 30 minuters bilresa från Gyllbergen. För badsugna finns äventyrsbadet Aqua Nova i Borlänge med svindlande vattenruschkanor, vågmaskiner och tropiska bubbelpooler. 2047 Science Center, också den i Borlänge, är ett annat bra tips för barn (och vuxna) som gillar att experimentera och lära sig mer om bland annat rymden. En förmiddag i Gyllbergen är en naturupplevelse med känslan att vara mil och åter mil ifrån städer och folkliv – men eftermiddagens aktiviteter ligger förvånansvärt nära och gör familjesemestern till upplevelserika dagar! Läs mer: Gyllbergen Naturreservat

Äventyrsgruvan i Tuna hästberg

Äventyrsgruvan i Tuna Hästberg lockar med underjordiska upplevelser

Följ med på ett äventyr under jord i den spännande Äventyrsgruvan i Tuna Hästberg mellan Borlänge och Ludvika. Den beskrivs som Sveriges vackraste rum och världens bästa gruva att dyka i – den gamla järnmalmsgruvan som idag tjänstgör som anläggning för stora äventyr. Besökarna beskriver miljön i Äventyrsgruvan i Tuna Hästberg som ett månlandskap med djupa svarta hål. Här finns underjordiska salar minst åttio meter ner i berget, sjöar med kristallklart vatten och isfyllda rum trots att det är mitt i sommaren. – De som tittar ner i de översvämmade schakten har ofta svårt att förstå att det verkligen är en vattenyta som de tittar på, eftersom sikten är obegränsad trettio meter ner till botten. Det händer att besökare kliver rakt ut i vattnet, eftersom vattenytan är så plan, berättar verksamhetschef Daniel Karlsson som fann gruvan 1998 med sina vänner. Som besökare får du vandra omkring utan avspärrningar och uppleva gruvan så som den lämnades vid nedläggningen på 1960-talet efter att den tjänstgjort, för framställning av järnmalm, sedan mitten av 1700-talet. Är du dykare ges möjligheten att utforska mycket spännande delar av gruvan. – Under vattenytan har tiden stått stilla och man simmar runt bland dynamitlådor, verktyg och elcentraler. I lokverkstaden hänger verktyg fortfarande kvar på väggarna, berättar Daniel. Någon erfaren klättrare behöver du inte vara för att besöka gruvan. Tack vare säkerhetssystemet Via Ferrata, som används världen över, kan du på ett säkert sätt ta dig förbi farliga passager i gruvan. – Vi har en femtio meter lång hängbro och har även byggt ut systemet över flera sjöar, där man kan titta ner på dykarna under vattnet, berättar Daniel. En annan satsning som genomförts är en gästabudssal, utanför ett gammalt dynamitförråd, där mat kan förtäras under turen. – Det kanske inte låter som något stort men känslan av att sitta på ett gammalt stockbord med en kaffekopp i handen, åttio meter under markytan omgiven av berg, är en känsla som få glömmer. Äventyrsgruvan, som drivs helt ideellt, lockar både nybörjare och världseliten inom isklättring. – Den stora drivkraften att utveckla den här verksamheten är gensvaret vi får från besökare. När det lyser i deras ögon och jag förstår att de har fått en upplevelse för livet. Äventyrsgruvan i Tuna Hästberg – en upplevelse för alla åldrar Både äldre och yngre kan delta i gruvans guidade turer, men du bör ha normal kondition för att orka med den populära Äventyrsturen på fyra timmar. Temperaturen håller sig stadigt på fyra grader året runt, så varma kläder behövs. Även kortare turer erbjuds. Säkerheten ansvarar de utbildade guiderna för som även berättar gruvans fascinerande historia. Fika serveras på samtliga turer. Om du hellre vill stanna ovan jord, kan du spendera tiden på intressanta naturstigar med informationsskyltar. Läs mer och boka: Äventyrsgruvan i Tuna Hästberg

Fryksås

Vandra i fäbodmiljö i Fryksås fäbodar

Vandra i vallkullornas spår och hör historierna om hur de en gång levde. Toppa det hela med helpension, läckra måltider och avkopplande fäbodrelax. När Smidgården i Fryksås bjuder in till vandringshelg är just fäbodlivet den röda tråd som genomsyrar maten, vandringen och samtalsämnena efter leden. De timrade stugorna bredvid varandra med slående utsikt över Siljan, Orsasjön och maffigt blånande berg. En helg på fäboden må låta spartanskt, men på Smidgården i Fryksås utanför Orsa handlar det om helpension med boende i stugor av hög standard, fäbodrelax och vällagade middagar. Nu har dessutom Liselott Länsmans, som driver Smidgården, slagit sig ihop med guiden Therese Eriksson på Mitt Orsa, för att skapa en vandringshelg med fäbodtouch. – Fäboden och livet här ska genomsyra hela helgen. Man ska känna att man går på vallkullornas gamla stigar och känna historiens vingslag, säger Liselott. Helgens stämning arbetas upp redan under fredagskvällen. Förutom mingel framför brasan med fäbodtapas blir det också en hel del fäbodskrock och -skrönor. – Det blir historier och lite som en berättarkväll. Som sägnen om den dam som vakar över Hällbergs fäbodar och som man kan träffa på. Hällbergs-Kisti, som hon heter, ser efter djur och stugor där, berättar Therese. Det är hon som kommer att hålla i lördagens vandring, som går till just Hällbergs fäbodar. – Vi kommer att gå längs naturstigar från Smidgården till Hällbergs fäbodar, vilket blir ungefär 14 km fram och tillbaka. Längs vägen passerar vi sjöar och mysigt lummiga skogsstigar samtidigt som jag berättar fäbodarna, fäbodlivet och spåren av fäbodbruket som fortfarande syns i naturen. Just att vandra mellan fäbodarna hör ju till, för det var så man gjorde. Man gick för att möta grannarna på kringliggande fäbodar. Therese ser inte bara fram emot att få guida helgens vandrare genom skog och mark. Lika mycket handlar det om att förmedla kulturen, historien och känslan på platserna de besöker. – Jag vill dela med mig av min nyfikenhet inför det gamla. För min del handlar det om att hitta tillbaka till rötterna. Det är ju så mycket som händer i dag, med storstadsstress och att man ska vara uppkopplad på allt jämt och ständigt. Naturen och känslan från historien blir ett sätt att verkligen jorda sig igen. Efter dagens vandring och naturupplevelse väntar sedan en något mer modern variant av fäbodlivet. Då finns möjlighet att uppleva Sveriges enda fäbodrelax, med bad i vedbastu och pool med utsikt. På kvällen blir det middag i Smidgårdens restaurang, som drivs av Dalasmaker. De har fokus på lokala råvaror, med rätter som som halstrad halloumi på ost från Hansjö Mejeri med bakade gulbetor. Efter en vandringshelg i Fryksås, med naturen och stillheten nära inpå knuten, är det inte omöjligt att bli så biten att platsen kräver ett återbesök. Liselotte har sett det hända flertalet gånger. – Fryksås är plats som människor upplever en förälskelse till har jag märkt. De som kommer hit blir alldeles kära och ofta åker de härifrån med en slags nykär känsla i kroppen.    Läs mer och boka: Vandringshelg i Fryksås anordnas 30 augusti–1 september

Vandringsäventyr i Sälen under Sälenfjällen Hike

Vandringsäventyr i Sälen under Sälenfjällen Hike

En extra äventyrlig helg i Dalarnas fjällvärld. När Leonard Lissdaniels bjuder in till Sälenfjällen Adventure Weekend finns alla möjligheter för den som är nyfiken på att testa friluftsliv på sina egna villkor. Vandring och paddling står på schemat under helgen där upplevelsen och inte prestationen som står i fokus. Under fyra dagar kommer det vara extra äventyrlig stämning i Sälen och Sälenfjällen. Då anordnas Sälenfjällen Adventure Weekend. Den består av tre delar: en outdoormässa, en två dagar lång vandring och en tre dagar lång, lite tuffare tur med både vandring och kanot.   – Syftet med helgen och de olika uppläggen är att få ut folk på fjället. Vi har en fantastisk fjällmiljö i Sälen och den vill vi visa upp, berättar Leonard Lissdaniels, som driver Leonarden i Sälen och står bakom helgens evenemang. Vandringen går under namnet Sälenfjällen Hike. Då förflyttar man sig 15–20 km per dag och övernattar i ett gemensamt basläger. – Det är en perfekt vandring för den som vill testa hur det är att vistas i fjällen med övernattning, men ändå ha lite service runt omkring dig. Man får lagad mat på kvällen och det finns möjlighet att gå in vid baslägret om vädret skulle vara dåligt. Samtidigt gör sträckorna att det ändå är en utmaning. Men vill man ha sin packning transporterad till baslägret så löser vi det och det är också möjligt att anpassa vandringssträckan. Målet är inte att det ska vara för tufft utan att man ska få uppleva fjällvandring. För att skapa en härlig gruppkänsla berättar Leonard att de medvetet har ett begränsat antal deltagare. – Alla som har varit med tidigare år pratar om den sociala biten och att man efter ett par dagar blir som en familj. Vi har också lagt in lite utbildningsmoment under vandringen, där tanken är att man samtidigt som man upplever fjällen också öka sina outdoorkunskaper. Kombinationen av upplevelse, fjällmiljö och härlig stämning lockar en varierad uppsättning friluftssugna till Sälen. – Vi har haft både rena nybörjare och mer erfarna fjällrävar, liksom familjer, kompisgäng och företag. Alla går i sin egen takt och eventen passar de flesta. Åldersspannet har varit mellan 10 och 70 år. Vi vandrar i varierad terräng, över kalfjäll, i gammal granskog, genom raviner och bredvid fjällsjöar. På kvällarna byter vi erfarenheter med varandra framför lägerelden. Leonard konstaterar att man inte behöver vara någon toppatlet för att vara med under Sälenfjällen Hike, även om det förstås inte är någon nackdel att ha lite flås. Via Leonarden är det också möjligt att hyra utrustning om det är något man saknar. – Sälenfjällen är ju faktiskt Sveriges närmsta fjäll vilket gör att många inte behöver åka så långt för att ta sig till oss. Väl på plats tar inte lång tid förrän man befinner sig mitt på fjället och känslan är total vildmark – det är unikt. Sälenfjällen Adventure Weekend 2019 anordnas 4–7 september. Outdormässan anordnas 4–5 september, Sälenfjällen Hike 6–7 september samt Sälenfjällen Hike & Kanot 5–7 september. Läs mer: Sälenfjällen Adventure Weekend eller på evenemangets sida på Facebook.