Kulturresan i Dalarna

Kulturresan i Dalarna


Kulturresan i Dalarna är din guide till nio kulturhistoriska besöksmål runt om i Dalarna. Upptäck kulturella sevärdheter och nationella skatter som Anders Zorn, Carl Larsson och Falu Gruva. Besök konstnärshem, trädgårdar och historiska industrimiljöer och låt dig omfamnas av de levande berättelserna om Dalarna.


Kliv in i nedlagda industrilokaler som omvandlats till utställningsytor för kontemporär konst. På Verket i Avesta hörs fortfarande ljudet från stålframställningen och du känner värmen från masugnarna på din vandring bland målningar, skulpturer och installationer. Ett annat stopp på resan berättar historien om gruvdriften i världsarvsstaden Falun. Tillsammans med en guide kan du kliva ned i Falu Gruva, på vandring genom vindlande gångar, hela 67 meter under jorden.

Resan för dig även till platsen där konstnären Carl Larsson fann inspiration till sina färgstarka akvareller med motiv från sitt hem och trädgård. Målningar som idag utgör sinnebilden av Sverige och som inspirerar formgivare över hela världen. På Dalarnas museum hittar du Sveriges största offentliga samling av dalahästar från olika tidsåldrar och med olika konstnärliga uttryck.

Besök den medeltida bergsmansgården Ornässtugan där 500-åriga historier, om den blivande kungen Gustav Vasas spännande äventyr i Dalarna, förs vidare. Vandra genom familjen Munthes vackra trädgårdar och välbevarade sommarhem Hildasholm i Leksand. Hos Nils Olsson Dalahästar i Nusnäs får du på nära håll ta del av hela tillverkningsprocessen från träbit till målad häst och handla med dig vackra souvenirer som dekorerats med traditionell kurbitsmålning.

På denna historiska upptäcktsresa kan du exempelvis besöka Zornmuseet i Mora – ingen annanstans kan man uppleva fler verk av konstnären Anders Zorn (1860-1920). Lär känna människorna som bidragit till Sveriges industriella och kulturella utveckling, människorna vars levebröd under många generationer tillbaka bestått av att förädla naturmaterial till konstföremål. Om arbetet att förädla den hårda bergarten porfyr berättas det på Porfyrmuseet i Älvdalen.

Kulturpasset - besök 9 unika kulturupplevelser i Dalarna

Ta del av Kulturresan Dalarna, en rundresa med nedslag på platser som avslöjar spännande delar av Sveriges historia. Samla stämplar i Kulturpasset och ta del av förmånliga erbjudanden. Besök nio kulturhistoriska besöksmål i Dalarna; Avesta Art, Zornmuseet, Carl Larsson gården, Falu Gruva, Hildasholm, Ornässtugan, Porfyrmuseet, Dalarnas museum och Nils Olsson Dalahästar.

Kulturpasset säljs på respektive besöksmål och på turistbyråerna i Dalarna i passet finns det för varje stopp ett erbjudande. När varje erbjudande används får innehavaren av passet en stämpel. När alla nio kulturresemål besökts erhålls en specialutgåva av Kulturresans dalahäst. Varje erbjudande i passet gäller för en person vid ett tillfälle med startdatum för dagen då passet införskaffas. Passet är giltigt i två år från inköpsdatum. Pris 125:-

Vad ingår i kulturpasset?

Avesta Art: 50 % rabatt på entrén
Carl Larsson-gården: 20 % rabatt i butiken
Dalarnas museum: ”goodie bag” med souvenirer
Falu Gruva: 20 % rabatt* på entrén (*gäller ej på familjebiljett)
Ornässtugan: 50 % rabatt på entrén
Hildasholm: 50 % rabatt på guidad visning i stora huset
Nils Olsson: Dalahästar fri textning på köpt produkt
Zornmuseet: 50 % rabatt* på entrén till Zornmuseet (*gäller ej på kombibiljett)
Porfyrmuseet: 50 % rabatt på entrén

Förköp Kulturpasset

Val av datum påverkar inte beställningen. Det tillkommer porto på 15 SEK

Se videoklipp om kulturresan

Inspiration inför resan

Falu Rödfärg målar Sverige

Falu Rödfärg målar Sverige

De röda stugorna med vita knutar är för många sinnebilden av Sverige och kanske framför allt Dalarna. I den röda färgen ryms minnen från barndomens somrar och smaken av färska jordgubbar. Falu Rödfärg förvaltar ett rikt kulturarv. – Det finns inget liknande som verkligen varit med och satt färg på ett helt land, säger Janne Waxin på Falu Rödfärg. När Janne Waxin, försäljnings- och marknadschef på Falu Rödfärg, berättar var han jobbar är det sällan samtalet fastnar i färgers tekniska detaljer. – Hade jag jobbat för en annan färgtillverkare hade jag fått prata om kulörer. Visst är Falu Rödfärg en färgsättning och ett skydd för huset. Men samtidigt skickar den oss direkt tillbaka till en känsla av sommar, midsommar, jordgubbar, farmors stuga vid sjön. Det finns så otroligt många associationer till den röda färgen som är så djupt rotad i oss. Här kommer man in i folksjälen och det är häftigt. Istället för att prata teknikaliteter, får man prata om livet som sker i de röda stugorna, om minnen. Traditionen av att tillverka röd färg i Falun sträcker sig ända tillbaka till 1500-talet. Den industriella tillverkningen av Falu Rödfärg startade mot slutet av 1700-talet – och företaget räknar med att vara med minst lika länge till. Samtidigt krävs ständiga avvägningar för att dels bevara det starka arvet, dels följa med i samhällets utveckling. – Vi får inte fega. Vi måste våga utmana oss själva och utmana marknaden. Vi måste hela tiden vara progressiva och proaktiva i det vi gör. Annars blir vi bara förknippade med torp, lador och gamla byggnader. Då kommer vi tappa fart. Det är en fin balansgång att ha med sig hela tiden. Respekten för traditionen och modet att möta framtiden. Arbetet med att möta framtiden har bland annat resulterat i arkitekttävlingen Rödfärgspriset, där premissen är att den röda slamfärgen ska vara en betydande del av tävlingsbidragets arkitektur. Likaså har Falu Rödfärg tagit fram en serie ullfiltar tillsammans med den Leksandsbördiga formgivaren Mia Svalänge, som blivit en oanad succé. – Vi ville få en chans att berätta om oss i ett nytt format. Förutom att filten är vacker beskriver den också vår historia. De mörka partierna representerar de mörka gruvgångarna nere i gruvan. Sen kommer du upp i solen igen och ser huset och gårdarna. Därefter följer det gröna, med barrskog och lövskog innan de blå sjöarna, åarna och himmelen på toppen. Falu Rödfärg är en naturlig produkt och hållbarhetsfrågan står högt i kurs. Än idag används gamla rester från gruvbrytningen i Falu Gruva, på precis samma sätt som vid starten för 250 år sedan.   – Det är ett traditionellt recept med pigment, vatten, mjöl, linolja och lite såpa. Det är ungefär som att koka ihop en redning hemma. Det som är hemligheten är pigmentet, som vi tillverkar själva från gruvresterna. Det är det som gör Falu Rödfärg unikt.   Även framtiden verkar gå i falurött. Janne Waxin märker att det finns ett intresse för såväl deras färg som för byggnadsvård i stort. Det byggs många nya hus som är röda. Samtidigt är många unga nyfikna på att renovera gamla hus, ta tillbaka den ursprungliga charmen som fanns tidigare, som rationaliserades bort under 60- och 70-talen. Man vill komma tillbaka till mer utsirade detaljer, tillbaka till det genuina. Där tror jag att det finns en fin plats för Falu Rödfärg även för kommande generationer.

Karlfeldtsgården Karlbo Avesta

Besök en av Dalarnas två ”Karlfeldtsgården”

Gör en resa i poeten Erik Axel Karlfeldts fotspår i sommar. Se platserna där Dalarnas egen nationalskald och nobelpristagare i litteratur växte upp, levde och verkade. Inspireras och njut av inte bara en – utan två – Karlfeldtsgårdar. Den ståtliga vita villan strålar fint bredvid sin mer klassiskt dalaröda granne och de lika faluröda timrade uthuslängorna. I den prunkande trädgården hägrar en grön oas, där den stora lönnen skänker en stunds skugga i sommarhettan. I trädgården och lustgården växer julros, kungsljus, nattglim, stormhatt och en del krydd- och medicinalväxter. Det är lätt att låta tankarna vandra. Måla upp scenerna över hur livet på gården en gång levdes, när en ung Erik Axel Karlfeldt sprang omkring bland kor, hästar, får, grisar och höns.  Det var alltså här, på Karlfeldtsgården i Karlbo utanför Avesta, som en av våra mest kända poeter och skalder föddes och växte upp. Kanske var det här han fick inspiration till många av de kända diktverk som blivit såväl då- som samtida klassiker. ”Intet är som väntans tider”, ”Dina ögon äro eldar” och ”Svarte Rudolf ” är några välkända exempel. I dag är Karlfeldtsgården ett populärt utflyktsmål. Det lilla museet har fritt inträde och sommartid ges guidade turer på söndagar. Det finns café och servering samt slöjd och hantverk till försäljning. – Att göra ett stopp på gården är lustfyllt. Här finns lugn och ro samtidigt som det finns mycket intressant att läsa och se mer om Karlfeldt. Även att delta i sommarprogrammet på lördagar eller gå en guidad tur, säger Nerina Bersán, samordnare för verksamheten på Karlfeldtsgården i Karlbo. På midsommardagen bjuds det in till klassiskt firande med spelmanslag och folkmusik på tunet. I Sommarhuset ställer olika hantverkare och konstnärer ut under olika sommarveckor. Där går att ta del av alltifrån lapptäcken och mattor till keramik. Allt i verksamheten genomsyras av det kulturella arvet efter Karlfeldt, ortens egen nationalskald tillika nobelpristagare i litteratur. Dalarna kan dessutom ståta med inte bara en, utan två Karlfeldtsgårdar. Tolv mil norrut väntar nämligen nästa gård som präglat Karlfeldts liv och leverne. I byn Sjugare utanför Leksand står den vita villan vid sjön Opplimen, där han skapade sig sitt dalahem som vuxen. Här kan du följa med på poesivandring och njuta av trädgården i kombination med Karlfeldts dikter. Så låt Erik Axel Karlfeldt bli den röda tråden under en sommarresa genom Dalarna. I hans två hem blir den stämningsfulla poesin än mer levande. Låt omgivningarna, kulturen och naturen inspirera till eftertanke och nya perspektiv. Just så som sommaren ska vara. Fakta om Erik Axel Karlfeldt En av Sveriges främsta poeter, som bland annat tilldelades Nobelpriset i litteratur 1931. Valdes in i Svenska Akademien 1904 och blev dess Ständige sekreterare 1912. Föddes 1864 i Karlbo, Avesta, och dog 1931 i Stockholm, 66 år gammal. NÅGRA VÄLKÄNDA DIKTER är ”Intet är som väntans tider”, ”Dina ögon äro eldar”, ”Svarte Rudolf ” och ”Vinterorgel”. Flera av dikterna har senare även tonsatts. I Dalarna finns två ”Karlfeldtsgården”: dels hans barndomshem i byn Karlbo söder om Avesta, dels det dalahem han skapade i leksandsbyn Sjugare. Karlfeldtsgården i Karlbo Varje år den 20 juli firas Erik Axel Karlfeldts födelsedag på gården. Då delas bland annat kulturpriset ”Årets Fridolin” ut. Varje lördag kl 14, med start 15 juni, anordnas ”Lördagar i trädgården” med olika kultur- och musikevenemang. Guidade visningar ges söndagar kl 11. Läs mer på karlfeldt-karlbo.se Karlfeldtsgården i Sjugare Poesivandringar torsdagar kl 17 under högsommaren 2019. I övrigt har gården begränsade öppettider. Läs mer på sangs.se

Borlänge Science Festival – Tekniken intar staden

Borlänge Science Festival – Tekniken intar staden

Den 26–29 september anordnas Borlänge Science Festival på flera platser runt om i staden. Bland annat för att locka unga till tekniska utbildningar och samtidigt förändra bilden av såväl industrin som av Borlänge. Angelica Ekholm, näringslivschef på Borlänge kommun, berättar mer. Hur kommer det sig att ni anordnar en Science Festival? – Flera anledningar. Dels bidrar problemet med framtida kompetensförsörjning i vår region. Många unga väljer bort tekniska utbildningar och vi känner att vi behöver sprida intresset för vetenskap och teknik på ett bättre sätt. Dels vill vi också förändra bilden av Borlänge. Vi har ett gammalt arv av att vara industristad, men industrin har förändrats. Idag är den högt digitaliserad och automatiserad och Borlänge är inte längre en trött gammal industristad, vi är en teknik- och vetenskapsstad med till exempel Högskolan Dalarna, Dalarna Science Park och 2047 Science Center. Vad kommer hända under festivalen? – Den bygger på att vi plockar ut teknik och vetenskap i staden – till platser som köpcentrum, torg och bibliotek. På så sätt får vi ut teknik och vetenskap till fler och festivalen kommer att vara gratis för alla besökare. Vi siktar på att ha aktiviteter för alla åldrar, alltifrån små barn med väldigt enkla experiment till vuxna med föreläsningar av bland andra Fredrik Löfgren som pratar om robotikens utveckling och framtid. SSAB öppnar upp och visar sin verksamhet, på Kupolen kan man prova VR-glasögon och Tekniska museet har sin Maker Tour-buss med aktiviteter på olika platser de olika dagarna. Sedan har 2047 Science Center Forskarfredag med massor av aktiviteter under fredagen och lördagen. Vilka aktiviteter ser du själv fram emot? – Jag fram emot torsdagens invigning i Bullerforsen. Den kommer bli riktigt spektakulär, där vi kommer återupprepa den halo, det ljusfenomen, som syntes i Borlänge i december förra året och som blev en stor nyhet både i Sverige och i världen. Jag tror att det blir både kul och spännande att lyssna på Fredrik Löfgren och även att testa VR-glasögonen på Kupolen. Det är helt enkelt väldigt mycket som händer och det kommer bli dagar när man får testa mycket. Vad hoppas du att festivalen ska ge? – Målet är framför allt att inspirera unga till teknik och vetenskap. I förlängningen hoppas vi att det är fler som söker sig till den här typen av utbildningar och jobb. Jag hoppas också att vi ska få många besökare till Borlänge under festivaldagarna. Jag vill att folk ska känna att Borlänge är en stad där det händer mycket. Där det finns mycket energi, en vilja och ett driv – att det är en plats att trivas på.   Borlänge Science Festival anordnas 26–29 september 2019. Läs mer: Borlänge Science Festival

Jögge Sundqvist Täljfest

Täljfest på Sätergläntan

Slöjd och hantverk gör något med oss människor. Det är ett sätt att återta kontroll över vårt mikrokosmos och få bättre självförtroende. När Sätergläntan bjuder in till Täljfest finns alla möjligheter för både nybörjare och proffs att samlas för att inspireras, umgås och lära av varandra. Allt med skapandet i fokus. Täljfest är en internationell festival för träentusiaster. Evenemanget anordnas på hemslöjdsrörelsens eget utbildningscentrum Sätergläntan utanför Insjön 9–11 augusti och samlar instruktörer, slöjdare och hantverkare från hela världen. Under ett par intensiva dagar får besökarna både lära och inspireras. – Det är en fantastisk happening för täljande och i trä. Det blir workshops med olika teman, man kan göra en slev, man kan göra rockhuvuden. På kvällarna blir det after carve, när vi sitter framför brasan och täljer, har det mysigt och prata, berättar Jögge Sundqvist. Han kan sägas vara något av Sveriges mesta slöjdguru med sina över 40 år långa bakgrund inom framför allt trähantverk. Under sina många år med täljkniven i hand har han sett vad slöjdandet gör med oss människor. – Slöjden återtar någon slags kontroll över mikrokosmos. Det går inte att komma ifrån att det är magi i det. Ju mer industrialiserade vi blir, ju längre bort vi kommer från tillverkningsprocesserna och desto viktigare blir det att vara med och skapa själv och ha kontroll över den processen. Jag kallar det för slow carving, det går liksom inte att skynda på. Man måste vara närvarande, landa i någon slags härvaro. Det tror jag många upptäcker i slöjden och gillar. Man släpper allt den andra. Släpper mobilen, stressen och hetsen och hittar ett lugn i det praktiska görandet. Foto: Erik Nordblad Såväl nybörjare som erfarna slöjdare är välkomna till Täljfest och det är just mixen av människor, med olika erfarenheter och kunskaper som till stor del formar dagarna. – Att nybörjare och proffs möts på en jämlik nivå är en viktig del inom slöjden tycker jag. Att alla får vara med. Det är ingen elitrörelse, utan det är högt i tak och vi är positiva till alla som vill hålla på och slöjda. I takt med ett ökat fokus på hållbarhet och ett ifrågasättande av konsumtionssamhället, ser Jögge Sundqvist också hur allt fler söker sig till hantverket och till slöjden. – Här finns en kärna av något genuint och äkta. Det är ett sätt att ta till vara på materialen, forma om dem och använda dem till praktiska föremål. Det är ju vad det är. Ordet slöjd kommer ju från ordet slög, som betyder praktisk, händig, kunnig. En slöjdare är någon som har förmåga att ta tillvara på de material som finns runt omkring en och göra något vettigt om det. Det är en kunskap som är lite underskattad idag. Slöjdandet tränar en att lösa enkla problem med enkla verktyg. Så man får känna ett självförtroende i att kunna hantera ett material. Ett besök på Täljfest kommer med största sannolikhet att stärka det självförtroendet ytterligare. – Framför allt kommer man bli inspirerad och lära sig fantastiskt mycket. Man träffar massa sköna människor, får hänga med dem och framför allt ha kul. En av de stora förtjänsterna är att man får möta likasinnade, höra spännande historier och bli inspirerad till att göra slöjd som kan utvecklas till något personligt, unikt och speciellt. Det är också den personliga utvecklingen, de oändliga och ständiga möjligheterna till nya upptäckter som Jögge Sundqvist ser som en av slöjdandets största lockelser. – Har man väl lärt sig grunderna är det en livslång resa i görandet som aldrig tar slut. Man blir aldrig fullärd, det är forever. Det tycker ju jag är det häftigaste. Trots att jag hållit på så länge, upptäcker jag fortfarande nytt, har kul och kan göra nya grejer. Täljfest anordnas på Sätergläntan, Insjön, 9-11 augusti 2019. Läs mer om Sätergläntan och deras kursutbud.

Kulturpasset Dalarna

Reseguide – Gör en kulturresa genom Dalarna

Sommaren i Dalarna är ett mecka för den kulturintresserade, så varför inte ge dig ut på en riktigt inspirerande Kulturresa? Följ rutten som tar dig till nio kulturhistoriska besöksmål, där intressanta världar öppnar sig och historiens vingslag blandas med modernare vindar. Låt kulturen leda vägen genom Dalarna, från de böljande odlingslandskapen i söder till de djupa skogarna i norr. Starta resan i Avesta med ett besök på Verket/Avesta Art. Här hörs fortfarande ljudet från stålframställningen och du känner värmen från masugnarna på din vandring bland målningar, skulpturer och installationer. Fortsätt sedan till Falun och låt det bli basen för kommande utflykter – här finns hela tre spännande besöksmål. I Sundborn väntar Carl Larsson-gården, platsen där den kända konstnären fann inspiration till sina färgstarka akvareller med motiv från sitt hem och trädgård. På Dalarnas museum, i centrala Falun, finns både historiska och nutida föremål. Titta till exempel närmare på världens största samling av dalahästar! Låt även övernattningen bli en del av Kulturresan och checka in på Gruvgårdens B&B, där du bor alldeles bredvid Falu Gruva, som är ett av de nio besöksmålen. Under gruvbesöket – passa på att följa med på en guidad tur ner under jord, lyssna på historierna om gruvdriften i världsarvsstaden, samtidigt som du tar dig fram genom vindlande gånger på 67 meters djup. Efter en eller flera dagar i Falutrakten är det dags att resa vidare. Styr kosan mot den medeltida bergsmansgården Ornässtugan, mellan Falun och Borlänge. Här förs historierna om den blivande kungen Gustav Vasas spännande äventyr i Dalarna vidare. Fortsätt sedan norrut mot Leksand. I lummigt grönskande omgivningar väntar familjen Munthes välbevarade sommarhem Hildasholm. Slå dig ner för en fika i den unika trädgården och fantisera om hur livet utspelades här i början av 1900-talet. Börjar det återigen bli dags för en övernattning är Tällberg ett självklart stopp. Här både bor och sover du gott, med milsvid utsikt över Siljan. Flera av hotellen har högklassiga kök och avkopplande spa-avdelningar, så unna dig en stunds välkommen lyx. Än längre norrut, några mil innan Mora, är det dags att svänga av från riksvägen och stanna till i Nusnäs. Här, på Nils Olsson Dalahästar, får du på nära håll se vår mest ikoniska Sverigesymbol ta form – från träbit till målad häst. I centrala Mora väntar sedan Zornmuseet. Njut av de klassiska oljemålningarna, akvarellerna och etsningarna. Besök också Zorngården alldeles bredvid museet. Få en spännande inblick i Anders och Emma Zorns hem och hör historien om morasonen som blev en världsberömd konstnär. Fyra mil norr om Mora, i Älvdalen, finns Porfyrmuseet. Här lockar, förutom de ståtliga stenföremålen i sig, berättelserna om människorna som under många generationer kämpat och slitit för att förädla den hårda bergarten till dessa vackra konstverk. När du nu genomfört din Kulturresa, ta ett djupt andetag och smält intrycken. Tänk tillbaka på platserna du besökt, hemmen du sett, människorna du hört berättas om. De människor som finns bakom tavlor, verk och konstföremål. De som är essensen av Kulturresan i Dalarna. Kom ihåg Kulturpasset! Innan du ger dig ut på Kulturresan – passa på att köpa Kulturpasset, som ger extra fina erbjudanden och rabatter på respektive besöksmål. Samla en stämpel på varje plats och när passet är fullstämplat får du den speciella dalahästen som markerar genomförd Kulturresa. Kulturpasset finns att köpa på Dalarnas Turistinformationer samt på visitdalarna.se/kulturpasset De nio besöksmålen inom Kulturresan är: Verket/Avesta Art (Avesta), Falu Gruva (Falun), Carl Larsson-gården (Falun), Dalarnas museum (Falun), Ornässtugan (Borlänge), Munthes Hildasholm (Leksand), Nils Olsson Dalahästar (Mora), Zornmuseet (Mora), Porfyrmuseet (Älvdalen).

Bonden, Bananen och livet på gården

Bonden, Bananen och livet på gården

På gården i Övre Glamsarvet utanför Falun växer det så det knakar. Både i Sara May Kahls grönsaksodlingar och i det hållbarhetsengagemang som lagt grunden för Instagramduon ”Bonden och Bananen”. Här är ingen dag den andra lik, livet följer årstidernas växlingar och det finns ingen sommarsemester i sikte. Precis som Sara May vill ha det. Sara May Kahl sticker ut huvudet ur det lilla växthuset och vinkar glatt. Blå snickarbyxor och pigga ögon. Parson russel terriern Ali, som av någon outgrundlig anledning fått smeknamnet Bananen, springer nosande omkring bland hönshus, odlingsbäddar och plantlådor. Fast smeknamn borde kanske snarare bli artistnamn, för ”Bonden och Bananen” har blivit en uppmärksammad duo i sociala medier. Via Instagramkontot @bondenochbananen pratar Sara May om hållbarhet, miljöfrågor, odling och livet på landet. – Att jag skriver i vi-form gör att det inte blir lika mycket fokus på mig, samtidigt som Bananen får ta de tunga ämnena och kommunicera det under hashtaggen #bananenfunderar. Plus att det blir väldigt roligt att se allt ur en hunds perspektiv, att hon betraktar människorna och hur vi håller på. Engagemanget för hållbarhet är stort och en del i varför Sara May lever det liv hon gör här på den gamla bergsmansgården. Att hon driver upp och odlar sina egna grönsaker och plantor. Självhushåller. Säljer lokalodlade råvaror i den lilla försäljningsboden nere vid vägen. – Jag tror att det jag gör har en mening. Att lokal mat verkligen är något vi behöver i framtiden. Min lilla odling kanske inte gör stor skillnad, men hur och att jag gör något kanske kan det. Det är så många som pratar men inte gör. Att jag dessutom pratar i sociala medier blir ytterligare en styrka. Så dels finns grönsaksproduktionen, dels inspirations- och informationsdelen. Vad gäller själva produktionsdelen var det inget Sara May såg framför sig när hon växte upp på gården hon i dag äger och driver tillsammans med sambon Erik. Som tonåring drog hon iväg ut i världen, för hon skulle absolut inte bo på landet. Hon jobbade lite här och var, pluggade, utbildade sig till snickare. Sen kom det sig att ett av husen på gården blev tomt. Då kom tankarna på att flytta hem. – Det var nog huset som gjorde att jag tog steget. Sen har jag odlat åt mig själv sen jag flyttade tillbaka. När jag gick en permakulturkurs inventerade vi vilka tillgångar gården hade. Då insåg jag att det inte är mycket jag saknar för att börja odla i större skala. Kanske hade jag behövt en utbildning i småskaligt jordbruk också, men alla sådana fanns i Skåne. Jag visste att det var här jag ville odla, så jag körde igång och har lärt mig under tiden. I maj 2017 bestämde hon sig. Hon skulle skala upp verksamheten och odla för att sälja. – Det är egentligen väldigt sent på året, så då sådde jag bara alla frön jag hade hemma. Sen byggde jag ett litet skåp som jag sålde grönsakerna i. Första året fick bli ett test om någon skulle komma och handla – och det gick bra! Förra året kom jag igång i ännu större skala och nu växer det hela tiden. Kronärtskockor, flera sorters lök, rödbetor, morötter, vitlök, palsternacka, majs, bönor, ärtor, squash, grönkål, jordärtskockor, pumpor, gurkor, tomater, chili och olika blommor. Hon odlar mest kulturarvssorter och lokala grödor, som gråsockerärten "Lokförare Bergfälts Jätteärt", potatislöken '"Leksandslök" och kålroten "Vinttjärn". Listan över det Sara May trollar fram ur gårdens jordar kan göras lång. Hon rör sig vant fram och tillbaka i det kvava växthuset där tomatplantorna slingrar sig upp mot taket. Visar sedan de små gröna plantorna som står noggrant uppradade i kruka efter kruka i solen utanför. Skrattande konstaterar hon att hon till nästa år behöver skaffa en bättre etiketteringsmaskin. Att skriva de hundratals små lappar som talar om vad som är basilika, oregano eller dill tog lite väl lång tid. Det är mycket att hålla reda på och inget kommer gratis. Förra sommarens extrema torka var en ordentlig utmaning. Likaså har uppstarten av företagsdelen krävt stora investeringar, såväl tidsmässiga som ekonomiska. – Det är jättemycket jobb och man ligger alltid efter med allt. Men jag lärt mig den hårda vägen att prioritera. Man kan inte göra mer än man kan, utan bara ta det mest akuta och ändå försöka njuta och vara i det man gör. Man kan inte gå runt och stressa, för då är det kört. Jobbet är en livsstil där arbete och fritid flyter ihop. Aldrig riktigt ledig, men samtidigt får hon göra precis det hon vill. – Jag får vara ute och följa naturen hela året. Charmen är att dagarna är helt olika. Ibland jobbar jag väldigt intensivt, men om någon kommer på besök tar jag mig tiden att umgås. Och om det är en jättevarm dag blir det inte så produktivt som andra dagar, då får man ta det lite lugnare. Sommaren är högsäsong och arbetet är intensivt. Tanken på semester kan för en betraktare verka långt borta. Sara May tar det med ro. – Det är många som påpekar att jag ju inte har någon semester, att jag inte kan åka bort på sommaren. Men jag vill inte åka bort! Det folk åker bort till är ju natur, bad och att vara på landet. Och det är precis det jag har här. Visst skulle jag kunna åka bort på vintern – men vill det inte då heller.

Renbiten Grövelsjön

Renbiten: Mat och smak från Sveriges sydligaste sameby

Mat från Sápmi, från Sameland, är centralt för Peter och Helena Andersson på familjeföretaget Renbiten i Grövelsjön. De kombinerar renskötsel med egen förädling, butik och café och lever och arbetar inom Idre sameby, Sveriges sydligaste och en av landets minsta samebyar. Mat och smaker kan berätta mycket om en kultur och det gäller i allra högsta grad den samiska kulturen. I den karga fjällnaturen har samerna sedan urminnes tider levt av vad naturen ger under de åtta samiska årstiderna. Mycket av det som varit självklar föda för samerna är sådant som vi i våra moderna städer idag ser som oerhört lyxigt: Hjortron, vildfångad fisk, naturbeteskött som älg och ren. I fjällnaturen hittar vi också sådant som stundom anses oerhört trendigt eller benämns “superfoods”, som sprängticka, blåbär och björksav. Allt detta är centrala och naturliga inslag i Peter och Helena Anderssons liv och verksamhet. De driver företaget Renbiten i Grövelsjön, där den samiska kulturen och Idre Sameby i högsta grad står i centrum. – Det kommer en hel del besökare hit till Grövelsjön som söker efter “samebyn”. Vi är ledsna när vi måste göra dem besvikna, men det finns ingen “by” här med kåtor eller något slags reservat, säger Peter Andersson. Nej, en sameby är ingen “by” så som man kanske föreställer sig. Det är en ekonomisk och administrativ sammanslutning som ansvarar för renskötseln i området renarna tillåts beta inom. Men de turister som råkar fråga Peter och Helena efter samebyn har på sätt och vis ändå hittat helt rätt. Hela företaget Renbiten är uppbyggt kring tanken att fördjupa kunskapen kring samisk kultur när det gäller allt från mat till hantverk och traditioner. Bland annat erbjuds möjligheten att möta familjens tama renar, guidade turer och övernattning på renfäll i en kåta. Renbiten har också två butiker, en i centrala Falun och en i Grövelsjön. Butiken i Falun har renkött i olika former, vilt, fisk, goda ostar och en del samisk slöjd medan den i Grövelsjön erbjuder renkött, vilt och fisk, renfällar, tennslöjd, kåsor, stickade ylletröjor, hjortronsylt och mycket mer. Helena och Peter ser ett ökat intresse för deras köttprodukter, vilket de tror beror på att människor nu ser över sin köttkonsumtion. Många väljer att äta mindre mängder och vill ha riktigt bra kvalitet när de väl väljer att äta kött. – Renkött ligger helt rätt i tiden. Det är hälsosamt, djuren betar i naturen, de upplever minimalt med stress och får ingen antibiotika, berättar Peter. Renbiten är Dalarnas enda producent av renkött och företaget säljer alla typer av styckdetaljer. Den som besöker en saluhall i säg, Göteborg eller Stockholm, hittar vanligtvis endast filé, entrecôte och kanske skav men Renbiten tillhandahåller alla styckdetaljer från renen. Hela djuret tas tillvara och en del kött förädlas och blir till korv eller rökta detaljer. – Jag älskar att grilla reninnanlår, eller sadel. Men det finns ju inget insprängt fett i köttet så det gäller att inte grilla för hårt. Det samma gäller allt viltkött, medium-rare brukar bli perfekt, säger Helena. Hon är uppvuxen i Falun men har bott i Idre större delen av sitt liv. Peters släkt har varit renskötare i trakten så långt tillbaka som generationerna kan räknas. Nu jobbar också flera av deras barn inom familjeföretaget. En son jobbar ute i markerna med renarna men vid högsäsonger som kalvmärkning, renskiljning, slakt och styckning samlas de i familjen som har möjlighet att hjälpa till. Två av döttrarna är också ansvariga för butiken i Falun. – Vi är unika för vi har hela kedjan. Vi är renskötare och gör allt från att ta hand om kalvarna till att sälja direkt till slutkund. Dessutom serverar vi också våra egna produkter i caféet här i butiken, berättar Helena som ser ett ökande intresse för att få uppleva den samiska kulturen på alla vis. – Det är roligt och gör oss stolta att fler människor vill fira födelsedagar och annat tillsammans med våra tama renar och smaka samisk mat tillagad över eld i kåtan, avslutar hon.

Guide: Här är sommarens musikfester i Dalarna

Guide: Här är sommarens musikfester i Dalarna

Njut av en konsert i en av Europas mäktigaste utomhusarenor. Dansa loss på världens största dansbandsfest. Spendera en ljum sommarkväll till tonerna av stämningsfulla fioler. All detta, och lite till, väntar i Dalarna i sommar. Här har vi samlat ett axplock av alla evenemang som finns att välja mellan. Peace & Love: Var med och fira när festivalen fyller 20 år 2019 fyller Peace & Love-festivalen i Borlänge 20 år och det firas med ett fullspäckat program med både musik och föreläsningar. I år ställer sig akter som Bob Hund, Loreen, Eagle-Eye Cherry, Eskobar och popsensationen Junior Brielle på scenen. Festivalen håller till mitt i Borlänge centrum, vilket gör det smidigt för resenärer att ta sig dit med buss, tåg eller bil. För den som vill leva festivallivet fullt ut finns en camping i anslutning till festivalområdet. Vill du hellre vila festivalfötterna på en hotellsäng mellan spelningarna finns nyrenoverade First Hotel Borlänge runt knuten. Peace & Love, Borlänge. 4–6 juli 2019. Dalhalla: Se superstjärnor på superarenan Utomhusarenan Dalhalla i Rättvik är med största sannolikhet en av de mäktigaste utomhusarenorna i Europa. Det nedlagda kalkstensbrottet har sedan 1993 varit en arena för teater, konsert och opera. Under sommarmånaderna kommer ett stort antal stjärnor stå på Dalhallascenen – Iggy Pop, Peter Jöback, Gyllene tider och John Fogerty, för att nämna några. När du besöker Dalhalla passar det perfekt att bo på några av de fina hotellanläggningarna som finns i Siljansnäsområdet. Hotell Villa Långbers i Tällberg ligger cirka två mil från Dalhalla med utsikt över Siljan. Bokar du boende hos dem serveras middagen några timmar innan konsertstart och det finns även möjlighet att boka buss som tar dig direkt till arenan. När konserten är slut kör bussen dig tillbaka till hotellet igen. Dansbandsveckan: Dansa på världens största dansbandsfestival Dansbandsveckan i Malung arrangeras alltid vecka 29. Under sju kvällar spelar hela 82 dansband på sex dansbanor i Folkets Park i ”Orrskogen”. Nästan 100 000 personer besöker dansbandsveckan varje år för att dansa, umgås och lyssna på musiken. Startskottet för festivalen är Guldklavegalan, då Sveriges hela dansbandselit är samlad för att hylla årets bästa dansband. Kommer du till Malung med husvagn eller husbil finns möjlighet att ställa upp ekipaget på någon av alla de campingplatser som finns i området. Dansbandsveckan, Malung. 14–20 juli 2019. Bingsjöstämman: Besök 50-årig spelmansstämma Sedan 1969 har Bingsjöstämman arrangerats i Bingsjö den första onsdagen i juli, vilket innebär att stämman firar hela 50 år 2019. Det bjuds på konserter, dans och buskspel på stämmoområdet. Slå dig ner på en filt i gräset och njut av sommaren och tonerna från de många musikaliska möten som sker runt omkring. Allt i en härlig mix av fasta programpunkter och spontana spelningar. Stämman är unik då det inte finns något inhägnat ”festivalområde”, utan allt äger rum i den lilla byn i Rättviks socken. Här finns campingplatser för den som vill stanna en natt eller två. I Bingsjö hittar du även Danielsgården som har unika dalmålningar i original på väggarna av Winter Carl Hansson. På sommaren går det att följa med på en guidad tur på gården. Bingsjöstämman, Bingsjö. 3 juli 2019. Dan Andersson-veckan: En hel vecka för den kulturfrälste Älskar du visor, poesi och att skriva är Dan Andersson-veckan i Ludvika ett måste i sommar. Veckan utgörs av åtta kulturdagar i poetens anda och fotspår runt om i finnmarkens kulturmiljöer i Ludvika. Artisten Moneybrother, med rötter i Ludvika, är en av dem som kommer att stå på scenen under 2019 års vecka. Dessutom kommer publiken att kunna njuta av vissångerskan Heidi Baier, som bland annat mottagit Evert Taube-stipendiet. Vill du veta mer om Dan Andersson är hans museum, som också ligger i Ludvika, ett självklart besöksmål. I museet finns ett flertal originalmanuskript och saker tillhörande Dan Andersson, exempelvis hans svarta fiol. Det finns även möjlighet att boka en guidad visning. Dan Andersson-veckan. Ludvika. 27 juli-3 augusti 2019. Orsayran: Anslut folkfesten på Orsas gator och torg Få saker är så mycket musiksommar som den klassiska folkfesten Orsayran. Under fem onsdagskvällar i juli yrar sång- och spelglada proffs och amatörer på Orsas gator och torg. I det härliga myllret av människor uppstår alltid spontana möten som bygger på den genuina lusten att framföra musik. Förutom den självklara musiken finns flera serveringar med mat och dryck, tivoli, barnprogram, ungdomsscen, marknad och aktiviteter. Varje yra tar avstamp vid järnvägsstationen vid 18-tiden – och sedan är kvällen igång. Njut, lyssna, sjung med eller varför inte ta med ditt eget instrument och anslut någon spelglad konstellation?  Orsayran, Orsa. 3, 10, 17, 24 och 31 juli 2019. Vattnäs konsertlada: Upplev kampen om guldet och världsherraväldet I byn Vattnäs strax utanför Mora finns Sveriges kanske mysigaste konserthus och framför allt en operascen i världsklass. I Vattnäs Konsertlada har grundarna och operasångarna Pers Anna Larsson och Göran Eliasson sedan starten 2011 satt upp flera föreställningar som lockat såväl internationella storstjärnor som långväga publik. Det lilla konserthuset har en ypperlig akustik och rymmer 300 platser på parkett och balkong. Utanför konsertladan är det bara att njuta av den hänförande utsikten över byn och ängarna ner mot Orsasjön. Sommaren 2019 ges föreställningen Siljansringen – Rhenguldet, en tolkning av Wagners klassiska opera, där handlingen förlagts till det mytiska landskapet runt Siljan. Se fram emot en kväll i magins tecken, fylld av jättar, dvärgar och gudar. Hela 30 musiker, ett sångarlag av högsta klass, dansare, statister och barn samt en mängd tekniska effekter förvandlar konsertladan till ett mystiskt skogsrike som hotas av gudarnas girighet. Siljansringen: Rhenguldet. 5, 7, 9 och 10 juli 2019.

Hemmatäljarna som skapar Sverigeikoner

Hemmatäljarna som skapar Sverigeikoner

Varje steg i tillverkningen från träbit till färdigmålad dalahäst är ett hantverk i sig. John Eriksson utgör en viktig del i den kedjan. Han är en av de täljare som sitter i sina hem och arbetar med Sveriges mesta ikon. Med täljkniven i hand och radion i snickerboa på förser han dalahästarna sina mjuka följsamma former. Träflisorna bildar en allt tätare ring kring stolen där John Eriksson sitter och täljer. Händerna rör sig vant över den ofärgade trähästen, greppet om den sylvassa täljkniven är stadigt. De kantiga vinklarna blir allt färre och fram växer istället de mjuka former som känns när man stryker handen över de färdigmålade dalahästarna. – Det går att sitta ute och tälja ibland, i trädgården eller på badstranden. Jag har suttit i båten på Siljan och täljt också. Rodde ut till en kobbe och satte mig, säger John och låter för en kort stund kniven vila. Han är en av de ungefär 50–60 täljare som arbetar för Nils Olsson Dalahästar. De som året runt sitter i sina hem och mejslar fram de välkända Sverigeikonerna. Täljarna hämtar säckar med tillsågade ämnen i fabriken i Nusnäs, runt 130 blivande hästar i varje. Sen går de hem och börjar tälja. Vissa täljer fler, andra färre. Vissa sitter hela dagarna och har täljningen som sin största inkomstkälla. Andra täljer mer sporadiskt, sätter sig när andan faller på. John berättar skrattande historien om mannen som hämtade en säck hästar för några år sedan, men som fortfarande inte levererat tillbaka. – För mig blir det någon timme då och då. Jag skulle inte kunna sitta från morgon till kväll och bara tälja. Tillslut måste jag ha ett break. Då tar jag bilen och åker en sväng, sen kan jag fortsätta igen. Han är pensionär efter över 40 år vid Vägverket. Sonen täljde dalahästar och tyckte att fadern också borde testa.   – Så jag tog hem några hästar, provade och sen fortsatte det. Jag har min lilla rastkoja som jag gjort om till snickerboa här på gården. Det är inte så stort, men här finns allt jag behöver efter mitt eget huvud och behov. En liten bandsåg, borrmaskin, en snickarbänk, mina verktyg. Det tar honom ungefär 20–25 minuter att tälja en häst. Enligt honom själv är det rätt långsamt, men tillägger att det också märks på resultatet att han tar sig tiden. För han är noggrann med kniven, när han försiktigt skalar bort flisa efter flisa från det ofärgade hästämnet. – Det är ingen brådska för mig. Plus att jag är rädd om mina dragspelsfingrar. För vid sidan av täljningen, jakten och hundarna är det dragspelandet som gäller. Han är med i Orsa Dragspelsklubb, som har mycket att göra sommartid, med midsommarfiranden, spelningar och Orsayror. – Hos mig står radion på från morgon till kväll. Det får inte vara tyst och jag lyssnar på allt möjligt. Oftast blir det Siljansradion, men det blir också mycket cd-skivor med dragspelsmusik för att lära mig nya låtar. Sommartid sitter han även i fabriken i Nusnäs och täljer, så att besökare kan se alla steg i tillverkningen. Annars är sommaren lågsäsong för hemmatäljarna – då har många annat för sig. Semestertider. På hösten drar det sedan igång ordentligt igen. Bandsågen i fabriken går på högvarv för att ta fram ämnen till alla som då är redo att sätta sig med trähästarna. Samtidigt är det är svårt med återväxten. De flesta som täljer i dag är pensionärer likt John. ”Ungdomarna” i gänget är i medelåldern och det blir allt svårare att få tag i folk, vilket han tycker är synd. – Det är en avkoppling och kul att se vad man kan åstadkomma. Sen är det ju roligt att tälja, plus att det blir ett extra tillskott i kassan. Dalahästen är ju verkligen en kändis och har blivit en riktig Sverigesymbol. Det är kul att få vara med på ett hörn och kunna bidra i det sammanhanget. Läs mer: Dalahästen och dalahästtillverkningen

Hitta till Dalarnas trädgårdar

Hitta till Dalarnas trädgårdar

Små och stora. Noggrant skötta och ansade eller mer vildvuxet utsvävande. I vissa sjuder det av aktiviteter och evenemang. Andra finns där i sig själva, rogivande och skyddade oaser som erbjuder en stunds vila. Gemensamt för de många trädgårdarna i Dalarna är att de alla har en historia att berätta och att de i högsta grad vittnar om såväl skaparglädje som kreativ lust. Vad finns det att hämta för den trädgårdsintresserade i Dalarna? När Evalotta Ersson, kontaktperson för föreningen Trädgårdar i Dalarna, får frågan vet entusiasmen inga gränser. Hon börjar genast räkna upp den ena trädgården efter den andra, beskriver dess olika karaktär och historia. Det som hon ändå landar i som utmärkande i just Dalarna är bergsmännens trädgårdar. – Bergsmansgårdarna finns ingen annanstans i Sverige och de flesta ligger runt Falun. Går man en visning får man också veta hur det fungerade i samhället. På så sätt får man även det historiska, det är inte bara en trädgård. De ligger ofta väldigt kuperat och terrasseringen, alltså att de ligger i sluttningar, är utmärkande. De flesta av bergsmännens trädgårdar ligger runt omkring världsarvet Falu Gruva, som Stabergs bergsmansgård, Stora Hyttnäs, Linnés bröllopsstuga och Källslätten. – Källslätten är helt fantastisk, speciellt när äppelträden blommar. Man går genom skogen och sen bara öppnar det upp sig. Då kan man skönja gamla terrasseringar, karpdammar, en gammal vattenkonstruktion med ledningar av urholkade trädstammar och där det har funnits fontäner. Det är så häftigt, att det har funnits en sådan anläggning mitt ute i skogen. Hon själv har annars en förkärlek för sekelskiftesträdgårdarna, där den så kallade arts and crafts-rörelsen varit tongivande. Det handlar om lokala material, hantverksmässighet, rumslighet och olika nivåer. Här är Evalottas solklara favoriter Munthes Hildasholm i Leksand och Karlfeldtsgården i Sjugare by, inte långt därifrån. – Hildasholm och Karlfeldtsgården är små klenoder. Karlfeldtsgården ligger så vackert i sluttningen ned mot den lilla sjön Opplimen. Här finns en guidad visning, Vandring i dikt och doft. Det är en fantastisk upplevelse – med Erik Axel Karlfeldts dikter och hans trädgård i ett. På Hildasholm beskriver Evalotta också ett extra talande exempel på de ideal som var utmärkande för arts and crafts-rörelsen. – Ta en fika och titta på de klippta granarna! Det handlar om att man tar vad man har: Vad har man just på den här platsen? Man har gran och då gör man jättefina skulpturer av gran. Hilda kom från England där man på den tiden klippte till exempel buxbom. Hon överförde det till Dalarna och våra förutsättningar. Foto: Ingemar Blomqvist Sedan finns förstås också herrgårdsparker som Disponentparken i Grängesberg och Stjärnsunds herrgård utanför Hedemora. För att inte tala om handels- och besöksträdgårdar som Bäsna trädgård, Kniva trädgård, Ateljé Y, Levins Handelsträdgård och Ornässtugan. Trädgårdar i alla former och för alla smaker med andra ord. Men hur ska egentligen en trädgård upplevas? – Jag tycker man kan läsa på lite grann under promenaden in. Det beror ju lite på vad man har för intresse. Vissa trädgårdar kan man titta på vilka växter och träd som finns. Och formspråket! Det kan man läsa på, så man vet vad man ska förvänta sig. Sen låter man sig njuta. Gärna sätta sig ner på en bänk med en vacker utsikt. Ta in doft, syn och ljud - bara ta in trädgården. Trädgårdar i Dalarna De olika trädgårdarna i Dalarna kan räknas till Allmogeträdgårdar, Bergsmännens trädgårdar, Handels- och besöksträdgårdar, Herrgårdsparker samt Sekelskiftesträdgårdar. På hemsidan tradgardaridalarna.se finns mer information om de olika trädgårdarna. Där finns också kartor med förslag på olika turer, där lämpliga trädgårdar kopplats ihop i olika resrutter. Trädgårdarna har olika öppettider tillgänglighet. Vissa är ständigt öppna platser i naturen, medan andra är öppna under vissa säsonger, dagar eller tider. På tradgardaridalarna.se, visitdalarna.se eller din närmsta Turistinformation kan du få mer information om öppettider och respektive trädgård.

Tagga dina bilder 

Vi vill se dina bilder av Dalarna. Tagga dina inlägg i sociala medier med  #visitdalarna och @visitdalarnasweden - och din bild kan synas här.