Kulturresan i Dalarna

Kulturresan i Dalarna


Kulturresan i Dalarna är din guide till nio kulturhistoriska besöksmål runt om i Dalarna. Upptäck kulturella sevärdheter och nationella skatter som Anders Zorn, Carl Larsson och Falu Gruva. Besök konstnärshem, trädgårdar och historiska industrimiljöer och låt dig omfamnas av de levande berättelserna om Dalarna.


Kliv in i nedlagda industrilokaler som omvandlats till utställningsytor för kontemporär konst. På Verket i Avesta hörs fortfarande ljudet från stålframställningen och du känner värmen från masugnarna på din vandring bland målningar, skulpturer och installationer. Ett annat stopp på resan berättar historien om gruvdriften i världsarvsstaden Falun. Tillsammans med en guide kan du kliva ned i Falu Gruva, på vandring genom vindlande gångar, hela 67 meter under jorden.

Resan för dig även till platsen där konstnären Carl Larsson fann inspiration till sina färgstarka akvareller med motiv från sitt hem och trädgård. Målningar som idag utgör sinnebilden av Sverige och som inspirerar formgivare över hela världen. På Dalarnas museum hittar du Sveriges största offentliga samling av dalahästar från olika tidsåldrar och med olika konstnärliga uttryck.

Besök den medeltida bergsmansgården Ornässtugan där 500-åriga historier, om den blivande kungen Gustav Vasas spännande äventyr i Dalarna, förs vidare. Vandra genom familjen Munthes vackra trädgårdar och välbevarade sommarhem Hildasholm i Leksand. Hos Nils Olsson Dalahästar i Nusnäs får du på nära håll ta del av hela tillverkningsprocessen från träbit till målad häst och handla med dig vackra souvenirer som dekorerats med traditionell kurbitsmålning.

På denna historiska upptäcktsresa kan du exempelvis besöka Zornmuseet i Mora – ingen annanstans kan man uppleva fler verk av konstnären Anders Zorn (1860-1920). Lär känna människorna som bidragit till Sveriges industriella och kulturella utveckling, människorna vars levebröd under många generationer tillbaka bestått av att förädla naturmaterial till konstföremål. Om arbetet att förädla den hårda bergarten porfyr berättas det på Porfyrmuseet i Älvdalen.

Kulturpasset - besök 9 unika kulturupplevelser i Dalarna

Ta del av Kulturresan Dalarna, en rundresa med nedslag på platser som avslöjar spännande delar av Sveriges historia. Samla stämplar i Kulturpasset och ta del av förmånliga erbjudanden. Besök nio kulturhistoriska besöksmål i Dalarna; Avesta Art, Zornmuseet, Carl Larsson gården, Falu Gruva, Hildasholm, Ornässtugan, Porfyrmuseet, Dalarnas museum och Nils Olsson Dalahästar.

Kulturpasset säljs på respektive besöksmål och på turistbyråerna i Dalarna i passet finns det för varje stopp ett erbjudande. När varje erbjudande används får innehavaren av passet en stämpel. När alla nio kulturresemål besökts erhålls en specialutgåva av Kulturresans dalahäst. Varje erbjudande i passet gäller för en person vid ett tillfälle med startdatum för dagen då passet införskaffas. Passet är giltigt i två år från inköpsdatum. Pris 125:-

Vad ingår i kulturpasset?

Avesta Art: 50 % rabatt på entrén
Carl Larsson-gården: 20 % rabatt i butiken
Dalarnas museum: ”goodie bag” med souvenirer
Falu Gruva: 20 % rabatt* på entrén (*gäller ej på familjebiljett)
Ornässtugan: 50 % rabatt på entrén
Hildasholm: 50 % rabatt på guidad visning i stora huset
Nils Olsson: Dalahästar fri textning på köpt produkt
Zornmuseet: 50 % rabatt* på entrén till Zornmuseet (*gäller ej på kombibiljett)
Porfyrmuseet: 50 % rabatt på entrén

Förköp Kulturpasset

Val av datum påverkar inte beställningen. Det tillkommer porto på 15 SEK

Se videoklipp om kulturresan

Inspiration inför resan

Hitta till Dalarnas trädgårdar

Hitta till Dalarnas trädgårdar

Små och stora. Noggrant skötta och ansade eller mer vildvuxet utsvävande. I vissa sjuder det av aktiviteter och evenemang. Andra finns där i sig själva, rogivande och skyddade oaser som erbjuder en stunds vila. Gemensamt för de många trädgårdarna i Dalarna är att de alla har en historia att berätta och att de i högsta grad vittnar om såväl skaparglädje som kreativ lust. Vad finns det att hämta för den trädgårdsintresserade i Dalarna? När Evalotta Ersson, kontaktperson för föreningen Trädgårdar i Dalarna, får frågan vet entusiasmen inga gränser. Hon börjar genast räkna upp den ena trädgården efter den andra, beskriver dess olika karaktär och historia. Det som hon ändå landar i som utmärkande i just Dalarna är bergsmännens trädgårdar. – Bergsmansgårdarna finns ingen annanstans i Sverige och de flesta ligger runt Falun. Går man en visning får man också veta hur det fungerade i samhället. På så sätt får man även det historiska, det är inte bara en trädgård. De ligger ofta väldigt kuperat och terrasseringen, alltså att de ligger i sluttningar, är utmärkande. De flesta av bergsmännens trädgårdar ligger runt omkring världsarvet Falu Gruva, som Stabergs bergsmansgård, Stora Hyttnäs, Linnés bröllopsstuga och Källslätten. – Källslätten är helt fantastisk, speciellt när äppelträden blommar. Man går genom skogen och sen bara öppnar det upp sig. Då kan man skönja gamla terrasseringar, karpdammar, en gammal vattenkonstruktion med ledningar av urholkade trädstammar och där det har funnits fontäner. Det är så häftigt, att det har funnits en sådan anläggning mitt ute i skogen. Hon själv har annars en förkärlek för sekelskiftesträdgårdarna, där den så kallade arts and crafts-rörelsen varit tongivande. Det handlar om lokala material, hantverksmässighet, rumslighet och olika nivåer. Här är Evalottas solklara favoriter Munthes Hildasholm i Leksand och Karlfeldtsgården i Sjugare by, inte långt därifrån. – Hildasholm och Karlfeldtsgården är små klenoder. Karlfeldtsgården ligger så vackert i sluttningen ned mot den lilla sjön Opplimen. Här finns en guidad visning, Vandring i dikt och doft. Det är en fantastisk upplevelse – med Erik Axel Karlfeldts dikter och hans trädgård i ett. På Hildasholm beskriver Evalotta också ett extra talande exempel på de ideal som var utmärkande för arts and crafts-rörelsen. – Ta en fika och titta på de klippta granarna! Det handlar om att man tar vad man har: Vad har man just på den här platsen? Man har gran och då gör man jättefina skulpturer av gran. Hilda kom från England där man på den tiden klippte till exempel buxbom. Hon överförde det till Dalarna och våra förutsättningar. Foto: Ingemar Blomqvist Sedan finns förstås också herrgårdsparker som Disponentparken i Grängesberg och Stjärnsunds herrgård utanför Hedemora. För att inte tala om handels- och besöksträdgårdar som Bäsna trädgård, Kniva trädgård, Ateljé Y, Levins Handelsträdgård och Ornässtugan. Trädgårdar i alla former och för alla smaker med andra ord. Men hur ska egentligen en trädgård upplevas? – Jag tycker man kan läsa på lite grann under promenaden in. Det beror ju lite på vad man har för intresse. Vissa trädgårdar kan man titta på vilka växter och träd som finns. Och formspråket! Det kan man läsa på, så man vet vad man ska förvänta sig. Sen låter man sig njuta. Gärna sätta sig ner på en bänk med en vacker utsikt. Ta in doft, syn och ljud - bara ta in trädgården. Trädgårdar i Dalarna De olika trädgårdarna i Dalarna kan räknas till Allmogeträdgårdar, Bergsmännens trädgårdar, Handels- och besöksträdgårdar, Herrgårdsparker samt Sekelskiftesträdgårdar. På hemsidan tradgardaridalarna.se finns mer information om de olika trädgårdarna. Där finns också kartor med förslag på olika turer, där lämpliga trädgårdar kopplats ihop i olika resrutter. Trädgårdarna har olika öppettider tillgänglighet. Vissa är ständigt öppna platser i naturen, medan andra är öppna under vissa säsonger, dagar eller tider. På tradgardaridalarna.se, visitdalarna.se eller din närmsta Turistinformation kan du få mer information om öppettider och respektive trädgård.

Åk gruvtunna och klättra på gruvstegar i Falu Gruva

Åk gruvtunna och klättra på gruvstegar i Falu Gruva

Såväl ovan som under jord erbjuder Falu Gruva upplevelser för stora och små besökare. Välkommen till en plats som spelat en viktig roll för Sveriges historia, ett världsarv som väcker nyfikenhet och upptäckarlust. Falu Gruva är så mycket mer än bara en gruva. Gruvområdet är ett stort besöksmål med aktiviteter, shopping, mat och boende. Perfekt att uppleva i sällskap med barn under en sommardag. Följ med ner i gruvan och lev er in i gruvdrängarnas hårda arbete. Bland flera hundra år gamla salar och vindlande gångar får ni ta del av historier och sägner och lära er om gruvans stora betydelse för Sveriges historia. – De flesta yngre följer med på våra vanliga gruvturer. Där berättas om livet i gruvan, om det hårda arbetet och om gruvans betydelse för både Falun och Sverige. Sommartid har vi också en speciell tur för yngre barn som heter Skrock och sägen. Då ligger fokus mer på de spännande historierna om bocken Kåre, Gruvfrun och Fet-Mats, säger Anna Björkman, verksamhetschef vid Falu Gruva.  Ovan jord väntar det nya Gruvmuseet, där det finns gott om roliga och kluriga aktiviteter för barn. – Här får man chans att verkligen prova på och det finns många delar där man själv är delaktig. Det går att testa äldre kläder, åka gruvtunna och klättra på gruvstegar eller sortera malm från gråberget. Det är också ett äventyr att utforska den karaktäristiska miljön runt gruvområdet till fots. Kring det gigantiska dagbrottet Stora Stöten, som är nästan hundra meter djupt, finns en promenad på knappt två kilometer. Därifrån är utsikten över dagbrottet och Falu stad slående. Eller så tar ni en tur med Lilla Gruvtåget. – Det är bara att hoppa på så får man åka en sväng på området och samtidigt höra historier om gruvan berättas. Det brukar vara väldigt populärt. Är ni sugna på glass och fika finns två caféer med uteserveringar. Det finns också en restaurang för den som vill ha något matigare. I Världsarvshuset kan ni köpa souvenirer och se filmer, bildspel och utställningar om hela Världsarvet Falun. På Gruvområdet finns dessutom flera butiker med alltifrån second hand och hantverk till kläder och inredning. Det finns med andra ord mycket att se och göra på Falu Gruva – och efter besöket kommer ni med största sannolikhet vara rikare på både kunskaper, upplevelser och härliga sommarminnen. Skrock och sägner vid Falu Gruva Under en tur i gruvan delar guiden med sig av spännande berättelser från Falu Gruvas långa historia. Sommartid erbjuds även en speciell skrock- och sägentur för barn 3–7 år. Vissa berättelse är sanna, andra finns kanske bara i fantasin. Vad tror du? BOCKEN KÅRE För tusen år sedan betade getabocken Kåre precis där gruvan ligger idag. En dag återvände den hem med rödfärgade horn vilket väckte bondens nyfikenhet. Nästa dag följde bonden efter bocken och fick se hur den skrubbade sina horn mot den rödfärgade marken. Bonden började gräva i jorden tills han såg berget skimra och glänsa. Bocken hade lett honom till en mycket rik malmåder. GRUVFRUN Förr i tiden trodde man att det fanns ett bergsrå i varje berg. I Falu Gruva kallas bergsrået för Gruvfrun och hon vill ha ordning och reda i berget. Så var försiktig! Gruvfrun gillar varken visslingar, svordomar eller buller. FET-MATS År 1719 gjordes en fruktansvärd upptäckt då man under rasmassor fann liket av en ung gruvarbetare. Den enda som kände igen mannen var en gammal gumma som förklarade att det var hennes försvunne fästman. Men det märkliga var att han såg precis lika ung ut som när han försvann 42 år tidigare… Läs mer om Falu Gruva

Hemmatäljarna som skapar Sverigeikoner

Hemmatäljarna som skapar Sverigeikoner

Varje steg i tillverkningen från träbit till färdigmålad dalahäst är ett hantverk i sig. John Eriksson utgör en viktig del i den kedjan. Han är en av de täljare som sitter i sina hem och arbetar med Sveriges mesta ikon. Med täljkniven i hand och radion i snickerboa på förser han dalahästarna sina mjuka följsamma former. Träflisorna bildar en allt tätare ring kring stolen där John Eriksson sitter och täljer. Händerna rör sig vant över den ofärgade trähästen, greppet om den sylvassa täljkniven är stadigt. De kantiga vinklarna blir allt färre och fram växer istället de mjuka former som känns när man stryker handen över de färdigmålade dalahästarna. – Det går att sitta ute och tälja ibland, i trädgården eller på badstranden. Jag har suttit i båten på Siljan och täljt också. Rodde ut till en kobbe och satte mig, säger John och låter för en kort stund kniven vila. Han är en av de ungefär 50–60 täljare som arbetar för Nils Olsson Dalahästar. De som året runt sitter i sina hem och mejslar fram de välkända Sverigeikonerna. Täljarna hämtar säckar med tillsågade ämnen i fabriken i Nusnäs, runt 130 blivande hästar i varje. Sen går de hem och börjar tälja. Vissa täljer fler, andra färre. Vissa sitter hela dagarna och har täljningen som sin största inkomstkälla. Andra täljer mer sporadiskt, sätter sig när andan faller på. John berättar skrattande historien om mannen som hämtade en säck hästar för några år sedan, men som fortfarande inte levererat tillbaka. – För mig blir det någon timme då och då. Jag skulle inte kunna sitta från morgon till kväll och bara tälja. Tillslut måste jag ha ett break. Då tar jag bilen och åker en sväng, sen kan jag fortsätta igen. Han är pensionär efter över 40 år vid Vägverket. Sonen täljde dalahästar och tyckte att fadern också borde testa.   – Så jag tog hem några hästar, provade och sen fortsatte det. Jag har min lilla rastkoja som jag gjort om till snickerboa här på gården. Det är inte så stort, men här finns allt jag behöver efter mitt eget huvud och behov. En liten bandsåg, borrmaskin, en snickarbänk, mina verktyg. Det tar honom ungefär 20–25 minuter att tälja en häst. Enligt honom själv är det rätt långsamt, men tillägger att det också märks på resultatet att han tar sig tiden. För han är noggrann med kniven, när han försiktigt skalar bort flisa efter flisa från det ofärgade hästämnet. – Det är ingen brådska för mig. Plus att jag är rädd om mina dragspelsfingrar. För vid sidan av täljningen, jakten och hundarna är det dragspelandet som gäller. Han är med i Orsa Dragspelsklubb, som har mycket att göra sommartid, med midsommarfiranden, spelningar och Orsayror. – Hos mig står radion på från morgon till kväll. Det får inte vara tyst och jag lyssnar på allt möjligt. Oftast blir det Siljansradion, men det blir också mycket cd-skivor med dragspelsmusik för att lära mig nya låtar. Sommartid sitter han även i fabriken i Nusnäs och täljer, så att besökare kan se alla steg i tillverkningen. Annars är sommaren lågsäsong för hemmatäljarna – då har många annat för sig. Semestertider. På hösten drar det sedan igång ordentligt igen. Bandsågen i fabriken går på högvarv för att ta fram ämnen till alla som då är redo att sätta sig med trähästarna. Samtidigt är det är svårt med återväxten. De flesta som täljer i dag är pensionärer likt John. ”Ungdomarna” i gänget är i medelåldern och det blir allt svårare att få tag i folk, vilket han tycker är synd. – Det är en avkoppling och kul att se vad man kan åstadkomma. Sen är det ju roligt att tälja, plus att det blir ett extra tillskott i kassan. Dalahästen är ju verkligen en kändis och har blivit en riktig Sverigesymbol. Det är kul att få vara med på ett hörn och kunna bidra i det sammanhanget. Läs mer: Dalahästen och dalahästtillverkningen

Gustaf Ankarcrona, hemslöjden och livet i Leksand

Gustaf Ankarcrona, hemslöjden och livet i Leksand

"Jag vill att produkterna ska bära hantverkskunskapen vidare". Det säger Linn Sund, som är formgivare och äger och driver butiken Crona Craft i Leksand. Både namnet och drivkraften har hon delvis hämtat från Gustaf ”Crona” Ankarcrona. 2019 firas 150-årsjubileet av hans födelse. – Vi som bor här kan ju bli hemmablinda ibland, men Gustaf Ankarcrona såg Dalarna med nya ögon. När jag själv har varit borta och kommer hem till Leksand slår det mig hur otroligt vackert det är här. Det var nog det som han också såg och förstod, säger Linn Sund. Tidigare drev hon Leksands Hemslöjd, där hon bland dräktdetaljer, textilhantverk och annat hantverk upptäckte Gustaf Ankarcrona ”på riktigt”. – Ankarcrona startade Leksands hemslöjdsbutik 1904 och jag var intresserad av butikens historia. Ju mer jag läste om honom, desto mer intressant tyckte jag han verkade. Jag blev allt mer inspirerad, men också mer ifrågasättande. Hur kom det sig att Gustaf Ankarcrona, en konstnär från Småland och utbildad vid de stora målarskolorna i Europa, hittade hem i Leksand och blev ”Crona” med leksingarna? Varför kände han en sådan kraftig dragning till Dalarna och kom att bli både hembygdsvårdare och hemslöjdskämpe? – Han sägs ha träffat på folkdräktsklädda kullor och masar från Leksand vid en hemslöjdsutställning i Gävle år 1901 och tyckte säkert det var väldigt exotiskt och fint, tror Linn. I Leksand var dräktkulturen fortfarande stark, jämfört med i andra byar. Det fascinerade Ankarcrona och efter besök i Dalarna hade folkkulturen fängslat honom så starkt att han bestämde sig för att bo kvar. Han kom att arbeta för det lokala hantverket och den traditionella hemslöjden och blev en fanbärare för Dalarnas kulturarv. – Det finns historier om Ankarcrona och hans traditionella syn på bland annat klädedräkter. Det sägs att leksingarna var rädda att möta honom på gatan om de var ”slimsklädda”, alltså hade blandat folkdräkten med mer moderna kläder. Fick Ankarcrona syn på dem då, skällde han ut dem! Han var med andra ord väldigt engagerad och mån om att traditionerna skulle bevaras, berättar Linn. Precis som Ankarcrona värnade om historier och traditioner och vävde in dem i dalfolkets kulturarv, gör Linn också det – fast hundra år senare och med blicken mot framtiden. – Han var väldigt mån om att vi inte skulle förlora vårt kulturarv och mönsterskatter – men samtidigt lika mån om att ta in det i nutida produkter. På samma sätt arbetar Linn med Crona Craft: – Det jag drivs mest av är att ta fram nya produkter med inspiration av våra traditioner i Dalarna. Jag tror att Ankarcrona också inspirerades av det och därför är hans synsätt en viktig del i mitt företagande. På Crona Craft finns produkter med inspiration från mönster, färger och tekniker av äldre produkter från Dalarna eller har inspiration härifrån. Kvaliteten är en viktig del, likaså vem företagaren är och står för, förklarar Linn. 2019 firas 150-årsjubileet av Gustaf Ankarcronas födelse och det kommer att uppmärksammas på flera sätt. – Vi är flera aktörer som tillsammans kommer sätta Ankarcrona på kartan i år. Crona Craft ska bland annat ta fram en filt med nytt mönster med inspiration från Ankarcrona. – Jag ser att vi tar mycket kunskap om hantverk för givet. Istället för att förmedla den från mun till mun, vill jag att produkterna ska bära den kunskapen. Jag vill göra avstamp i historien för att bygga framtiden – och fortsätta där han slutade. Fakta om Gustaf Ankarcrona • Gustaf Ankarcrona föddes år 1869 i Huskvarna och dog 64 år senare i Leksand. • Han var utbildad konstnär och målade i Tyskland och Norge, men fann mest inspiration i Dalarna. • 2019 firas 150-årsjubileet av hans födelse. • Gustaf Ankarcrona har designat den kända ljusstaken Tuppstaken, tillverkad av Käck & Hedbys i Leksand, och även formulerat Vasaloppets valspråk ”I fäders spår för framtids segrar”. • Förutom konst och hantverk var han även intresserad av byggnadsvård och var en förespråkare av gammelgårdar i bygderna. Därför byggde han upp Holen i Tällberg till ett allmogemuseum, som idag är ett vackert besöksmål med vidunderlig utsikt över Siljan.

En nostalgisk båtresa tillbaka till 50-talet

En nostalgisk båtresa tillbaka till 50-talet

Strömsholms kanal sträcker sig från Smedjebacken i norr till Borgåsund i söder. En gång i tiden var det en viktig farled för järn och timmer. I dag handlar det mer om turism och sevärdheter. I Smedjebacken finns Håkan Jansson och Föreningen Barkens Ångbåtar. Varje sommar arrangerar de Nostalgituren med ångbåten Å/F Runn, där besökaren tas med på en tidsresa till svunna tider med både båttur och rälsbuss. Vad är Nostalgituren? – Det är en ångbåtsresa med Å/F Runn som utgår från hamnen i Smedjebacken. Därefter åker över sjön Barken, vidare genom sex slussar till Ängelsberg. Att åka ångbåt och se slussningar tycker alla är roligt, sedan är det en naturupplevelse. Det är väldigt fint i norra Barken, som en liten skärgård med väldigt många öar. På hemvägen blir det först rälsbuss till Kärrgruvan och därefter gammaldags Volvo landsvägsbuss tillbaka till Smedjebacken, berättar Håkan Jansson. Hur kom det sig att ni började med ångbåtsturerna? – För fem-sex år sedan fick vi tag på båten och föreningen har sedan restaurerat den till bra skick för att bedriva passagerartrafik på. Det ena gav nog det andra och idén växte fram, med ångbåten, rälsbuss och gammal landsvägsbuss från 50-talet. Vilka reaktioner har ni fått? – Det är en succé! Folk börjar ringa efter jul och frågar när vi ska släppa nya biljetter och turerna blir snabbt fullbokade. Jag tror att det intressanta ligger i konceptet med nostalgin, det blir som en resa tillbaka till hur det var förra i tiden, för 50 år sedan. Många av våra äldre passagerare kommer själva ihåg hur det är att åka rälsbuss och landsvägsbussarna. Det är en lång dag, men de allra flesta tycker det är otroligt intressant. Vad har ni på gång framöver? – Vi ska eventuellt renovera upp ytterligare ett ångfartyg. Förutom Nostalgiturerna har vi också Ångans dag i augusti. Då visar vi ångbåtar och ånglok i hamnen i Smedjebacken. Vi har till exempel ett litet industriånglok som vi kör på i hamnen under dagen, med arrangemang runt omkring. Allt lever på ånga brukar vi säga.   Nostalgituren görs vid totalt åtta tillfällen under juni, juli och augusti. Läs mer och boka: Nostalgituren med Å/F Runn

Falu Gruva

World Heritage Journeys of Europe

Falu Gruva och Falu Kommun i spännande samarbete med Unesco och National Geographic. Visit Dalarna har sedan tidig höst 2017 samarbetat med Falu Gruva och Falu Kommun kring projektet ”World Heritage Journeys of Europe”. Vi har deltagit i 3 workshops och i ett omfattande arbete med att leverera material till Unesco som byggt en ny hemsida som uppmärksammar utvalda världsarv. Sidan lanserades den 13 september, 2018 och därefter rullade en marknadsföringskampanj igång. Bakgrund: Unesco har uppmanats att under det Europeiska Kulturarvsåret 2018 belysa hållbar turism kopplat till de europeiska världsarven, och därför tillhandahållit ekonomiska medel av EU-kommissionen. Unesco i samarbete med National Geographic lyfter fram 34 av Europas 320 världsarv i 19 länder och synliggör dem på en digital plattform. Hela projektet går under namnet World Heritage Journeys of Europe. Det viktigaste syftet är att öka medvetenheten om våra mest intressanta europeiska världsarv och attrahera fler internationella besökare. I samarbete med National Geographic visas de utvalda världsarven på inspirationssidan World Heritage Journeys under fyra teman: Royal Europé, Ancient Europé, Romantic Europé och Underground Europé. Sverige representeras av Världsarvet Falun under temat Underground Europe och av Drottningholms slott under temat Royal Europe. I samband med lanseringen av hemsidan har tio attraktioner/besöksmål och 10 upplevelser i närheten av Falu Gruva i Världsarvet Falun valts ut vilka har erbjudits utrymme på Falu Gruvas landningssida. Dessa bidrar på så sätt till att bygga ett mervärde för besökaren genom att addera kända besöksmål i vårt närområde. Medverkande besöksmål i Dalarna är Carl Larsson gården, Zornmuseet, Dalarnas museum, Orsa Rovdjurspark, Nils Olsson Dalahästar, Fulufjällets nationalpark, Ekomuseum Bergslagen, Biking Dalarna. Med är även Hälsingegårdar och Sala Silvergruva. https://visitworldheritage.com/FalunMine www.visiteuworldheritage.com Pressrelease från Falu Gruva

Stjärnsund – spännande odling & hållbar livsstil

Stjärnsund – spännande odling & hållbar livsstil

Intill sjön Grycken i södra Dalarna ligger anrika bruksorten Stjärnsund. Hit lockas besökare från när och fjärran för att hämta inspiration och kunskap till odling, självhushållning och hållbar livsstil. Permakultur Stjärnsund är ett nätverk av olika verksamheter och projekt i och omkring Stjärnsund. Här ingår mångfaldsträdgården som erbjuder guidade visningar. Nyfiken eller nörd – oavsett kunskapsnivå är Stjärnsund värt ett besök sommartid. Sedan fem år tillbaka bor Annevi Sjöberg i Stjärnsund med sin familj. Naturen och engagemanget i bygden är det hon uppskattar mest. Annevi är utbildad miljövetare och miljöingenjör som idag undervisar inom odling, biologisk mångfald och permakultur. Hon beskriver permakultur som en möjlighet att designa en hållbar livsstil. – Inom permakultur ligger fokus på lokala lösningar. Det handlar också om att hämta inspiration från naturen och ekosystem för att hitta systemlösningar. Annevi är en av dem som leder visningarna av mångfaldsträdgården och permakulturprojektet. – Här får du se fruktträd och bärbuskar som du kanske inte visste att det går att odla. Vi smakar på det som är i säsong. När vi tittar på både ettåriga och fleråriga grönsaker får du också tips på hur dessa kan användas i matlagning berättar hon. Foto: David Roxendal Mångfaldsträdgården har gjort en satsning på lösningar för automatisk bevattning, som innebär punktvattning i lagom mängd. Insektshotell och en damm är andra anhalter i trädgården. Under vandringen får besökaren dessutom se lösningar som hus på hjul, vedeldad utomhusugn och permakulturbibliotek. Annevi försäkrar att det finns gott om utrymme att ställa frågor. Tillsammans med Philipp Weiss har Annevi Sjöberg skrivit böckerna Fleråriga grönsaker och Skogsträdgården. Den sistnämnda utsågs till Årets Trädgårdsbok 2018. Ett par kilometer utanför Stjärnsund har Philipp anlagt Puttmyra skogsträdgård med tillhörande plantskola. Här utforskar man skogsträdgårdsodling som odlingsteknik i svenskt klimat. Även i Puttmyra skogsträdgård finns möjlighet att gå på visning, bland över 200 arter träd, buskar och klängväxter och omkring 150 arter örtväxter. Kan även den med minimal trädgård eller balkong få ut något av en guidad visning eller kurs? – Absolut. Täckodling och automatisk bevattning är exempel på vad du kan tillämpa också i stan. Förutom att odla i pallkrage och krukor kan du ta vara på det som växer vilt i naturen. Flera av de nyttigaste fleråriga grönsakerna är i grunden vilda, säger Annevi. Det kan förstås också hända att besöket inspirerar till nya tankar kring var du vill bo och hur du vill leva i framtiden. Ett sätt att utveckla dina kunskaper och färdigheter är att gå någon av de kurser som Permakultur Stjärnsund anordnar inom bland annat fleråriga grönsaker, skogsträdgårdsodling och att bygga ett så kallat Tiny house; ett litet hus på hjul. Foto: David Roxendal Efter visningen kan du äta lunch på någon av matserveringarna i Stjärnsund och strosa ned till bruksmarknaden som under sommarhalvårets lördagar erbjuder lokalproducerad mat och hantverk. På plats finns också en marknadsvagn med grönsaker, plantor och fröer från permakulturodlingarna. Hantverksbodar, konstutställningar, konserter och en mängd friluftsaktiviteter är andra exempel på vad du kan se och uppleva i Stjärnsund. Här ligger också besökscentrum för Husbyringen, en sex mil lång natur- och kulturled. Boende hittar du bland annat på Fridhem kursgård & vandrarhem intill mångfaldsträdgården och Vilan Eko Spa alldeles i närheten. Foto: David Roxendal

Mästare i broderi: Mer än 10,000 timmars arbete

Mästare i broderi: Mer än 10,000 timmars arbete

Vi fick en pratstund med Margareta Djoos, en av sju kvinnor i Sverige som är mästare i broderi. Sommaren 2019 ställer hon ut sina alster på Mora Kulturhus tillsammans med Anna-Karin Jobs Arnberg, även hon broderimästare från Dalarna. Hur blir man mästare i broderi? – För att ens få göra provet krävs 10 000 timmar, ungefär sex års dokumenterad erfarenhet. Sedan består själva mästarprovet i sig av ett projekt med 400 timmars arbete under ett halvår. Man ska kunna tyg, tråd och tid. Kontrollanter är med i olika stadier för att se att man klarar av det. Det låter som en omfattande process. – Det här är ju status, ett skrå. En poängsättning av ens yrkesskicklighet. Jag jobbade dessutom heltid på Skansens klädkammare i Stockholm just då och frågade mitt jobb om jag fick göra provet, men det fick jag inte. Så jag gjorde de 400 timmarna på fritiden. Vad består ditt mästarbrev av? – Jag är från Mora och gör alla traditionella stygn som finns i vår dräkt. Mitt mästarbrev är i trådbundet broderi, med fyra delar från Moradräkten. Till största del valde jag en varmt röd färg. Den står egentligen för min längtan hem till Mora. Jag hade bott borta i Stockholm i 14 år och längtade hem. Då blev de röda stugorna självklara. Du anordnar återkommande brodericafé på Mora Bibliotek & Kulturhus, berätta! – Ja, jag har haft det i 6–7 år nu och det blir alltmer populärt, det dyker ofta upp nya. Man tar med sig sitt arbete och sätter sig och gör. Det märks att man blir inspirerad av varandra när man är tillsammans. Alla gör vad de vill, det lägger jag mig inte i, men jag försöker hjälpa om man behöver hjälp. Det är blandade åldrar, ibland barn. Det kommer också folk bortifrån, inte bara Morabor. Det tycker jag också är kul, att man kan blandas. Du växte upp med sömnad och har broderat ända sedan du var liten, kommer du fortsätta? – Absolut, det är mitt liv. Det är långsamhetens lov. I och med att du räknar trådar så måste du vara i jobbet. Tankarna kan inte flaxa vidare utan du måste ha koncentration och vara i det du gör. En typ av mindfullness. Utställningen ”Mästare i broderi” visas på Mora Bibliotek & Kulturhus, 27 maj–10 augusti 2019. Broderimästarna Margareta Djoos och Anna-Karin Jobs Arnberg ställer båda ut sina alster. Margareta Djoos och Anna-Karin Jobs Arnberg ställer ut sina alster på Mora Bibliotek & Kulturhus.

Kulturresan – En upplevelseresa genom Dalarna

Kulturresan – En upplevelseresa genom Dalarna

Att resa är att uppleva och att genomföra Kulturresan Dalarna är en hänförande upplevelse. Kom bara ihåg att packa ner passet – kulturpasset alltså – innan det bär iväg mot de nio kulturhistoriska besöksmålen. Med Kulturpasset i hand har du en karta över nio av Dalarnas mest unika och ikoniska kulturmiljöer. Gör en rundresa med nedslag på platser som avslöjar spännande delar av Sveriges historia, ta del av autentiska kulturmiljöer och hör berättelser om människor som lämnat bestående avtryck. Kliv in i konstnärshem, världsarv, historiska industrimiljöer och trädgårdar och låt dig omfamnas av de levande berättelserna om Dalarna.   En av de som upptäckt passet är Linnéa Wålstedt från Dala-Floda.   – Jag tyckte det var en fin idé, att det inte var speciellt dyrt och att det skulle ge inspiration till vart jag kunde åka. Jag är ju från Dalarna och det är grejer som jag vet finns, men jag tror att det gör att jag faktiskt kommer iväg.  Hon tror också att passet kan fungera som en ögonöppnare – både för de som bor i Dalarna och för besökare.  – Jag tycker att man ska besöka det som finns i Sverige. Vi har ju så många museer och utställningar och man behöver inte åka så långt för att se något nytt.  Hittills har Kulturpasset tagit Linnéa till Dalarnas museum i Falun, där Christer Björklund är länsmuseichef och landsantikvarie. För honom var det en självklarhet att vara med i samarbetet kring Kulturpasset. Främst för att lyfta länets många kulturmiljöer, men lika mycket för att bredda bilden av vad Dalarna har att erbjuda. Både hos varje besöksmål, men lika mycket på vägarna däremellan.  – Som besökare ska man kunna uppleva, botanisera, bli nyfiken och undersöka och tycka att det är spännande på de enskilda besöksmålen i sig. Resan bidrar också till att skapa en gedigen, rikare bild av kulturen här. En bredare bild. Sen skulle jag också vilja att man ser landskapet här, de miljöer som finns längs vägen.  Han tror att Kulturpasset skapar värde både för länsinvånare som vill upptäcka sitt landskap och för besökare som reser i Dalarna. Dessutom tycker han att symboliken i just passet och tanken på en Kulturresa genom Dalarna är talande.  – Jag vill att de som köper passet får en inblick i Dalarnas kulturmiljöer, förutom att fördjupa sig i och bli hänförda av de enskilda besöksmålen. Bara genom att kalla det en resa har man slagit an tonen. Resan i sig är en upplevelse som tar en genom det kulturlandskap Dalarna är.  På Dalarnas museum innebär vintern utställningen Folkskolan 175 år. De öppnar även en tillfällig utställning med konstnären Anna Linnéa Liljeholm. Dessutom har de flera samarbeten och aktiviteter med olika aktörer runt om i länet, så Christer Björkman har att göra.  För Linnéa Wålstedt fortsätter utforskningarna av Dalarna med passet i hand. Nästa stopp blir troligtvis i Mora.  – Jag har inte varit på Zornmuseet och jag tror att det skulle vara spännande med konstutställningen. Jag har läst mycket om Zorn.  Kulturpasset  Kulturpasset är en guide till Kulturresan Dalarna - en rundresa till nio kulturhistoriska besöksmål i Dalarna. Sex av besöksmålen har öppet vintertid: Zornmuseet, Carl Larsson gården, Falu Gruva, Porfyrmuseet, Dalarnas museum och Nils Olsson Dalahästar. Sommartid har även Hildasholm, Ornässtugan och Avesta Art öppet. Passet säljs på besöksmålen och på din närmsta Turistinformation i Dalarna. I passet finns erbjudande för varje stopp. När erbjudandet använts får passet en stämpel. När alla kulturresemål besökts erhålls Kulturresans dalahäst.   Varje erbjudande i passet gäller för en person vid ett tillfälle under 2018–2019 med startdatum för dagen då passet införskaffas.

Visenter Avesta

Möt visenterna i Avesta

På en gård i Avesta vandrar stora ståtliga djur tillsammans i flock. Deras muskulösa, kraftiga nackar och rundade horn för tankarna till bisonoxar i vilda västern-filmer. Men i själva verket rör det sig om den utrotningshotade arten visenter. Visenten, eller europeisk bison som den även kallas, var nära att utrotas under tidigt 1900-tal. Det är vid den här tiden som historien om Avesta Visentpark tar sin början. - I Europa sköts den siste visenten, som levde i det fria, år 1920. Det fanns då 54 djur kvar i anläggningar runt om i Europa. De visenter som idag lever härstammar från 12 av dessa individer, berättar Mikael Jansson, driftansvarig på Avesta Visentpark. Han intygar att arten fortfarande är utrotningshotad, även om beståndet är större idag. På gården strax utanför Avesta lever idag ett 30-tal visenter. Förutom djuren finns café med godsaker, våfflor och enklare maträtter. Här finns också ett lekområde för barnen med gungor, styltor och käpphästar. - Det är en lugn och trivsam miljö på gården med möjlighet att komma väldigt nära en utrotningshotad djurart. Du får komma öga mot öga med visenten, berättar Mikael Jansson som samtidigt vill påminna om att detta är vilda rovdjur som inte ska klappas. Arbetar för artens överlevnad Syftet med parken är att öka beståndet av visenter i det fria. Genom samverkansprojekt händer det att djur flyttas från gården i Avesta till andra europeiska länder, bland annat till Rumänien. Där får visenterna först vistas i ett hägn under ett år innan de slussas ut i det fria. Mikael Jansson ser hoppfullt på framtiden för visenten. - Jag hoppas att vi ska få ännu fler projekt för möjligheten att sätta ut fler visenter i det fria. Alla intäkterna på gården går till bevarandet av arten. Avesta Visentpark lockar årligen besökare från hela världen som är intresserade av att ta del av bevarandearbetet på gården. - Besökarna som kommer hit till gården får möta friska djur. Det föds flera kalvar varje år och det är ett tecken på att visenterna trivs, säger Mikael Jansson som ser fram emot att fler människor får lära känna visenterna i Avesta. Foto: Jonas Lindgren Visste du att visenten… … kan väga upp till 1 ton. … lever på gräs, örter, bark och kvistar. … har blå tunga. … är Europas största landlevande däggdjur. … lever fritt i bland annat Ryssland, Ukraina, Rumänien och Polen. … förekommer i Avesta kommuns logga. Avesta Visentpark Öppet 19 maj – 15 september 2019 (ej midsommarafton) kl. 10:00-16:30.

Tagga dina bilder 

Vi vill se dina bilder av Dalarna. Tagga dina inlägg i sociala medier med  #visitdalarna och @visitdalarnasweden - och din bild kan synas här.