Moneybrother: “Dan Andersson känns som hemma”

Moneybrother: “Dan Andersson känns som hemma”

Anders Wendin, även känd som Moneybrother, uppträder under 2019 års Dan Andersson-vecka. Under veckans invigningsarrangemang, Visfestivalen Kontraband den 27 juli, spelar han såväl poetens tonsatta dikter och eget material.


Vad bjuder du på under Dan Andersson-veckan?

– Det blir akustiskt och tanken är att spela ett par Dan Andersson-låtar och lite eget material. Jag har till exempel tidigare tonsatt en Dan Andersson-dikt, så jag kommer spela den och eventuellt också någon annan låt jag tycker om. Det blir en visbetonad grej, jag får plocka fram mina sorgligaste arbetssånger.

Vilken är din relation till Dan Andersson?

– Jag är ju uppvuxen i Ludvika, så från början var det någonting man blev tvingad att läsa i skolan. Då kunde man inte riktigt ta till sig det och det tog ganska lång tid innan jag fattade hur bra det var. Jag tror han beskriver en miljö som, om man är uppväxt där, känner igen. Jag känner igen naturbilden och det känns väldigt hemma för mig att läsa hans dikter. Sen var han ju en poet som flyttade från Ludvika till Stockholm…

Vad gör du själv när du besöker Ludvika?

– Jag har ingen släkt eller familj kvar, så det är inte jätteofta jag är där. Men ibland åker vi till Säfsen och då är det naturen som lockar. Ut och fiska eller ut och mysa på något sätt.

Anders Wendins tre guldkorn i Dalarna:

1. ”Det är svårt att komma ifrån att allt kring Siljan är ganska magnifikt, så en roadtrip däromkring. Är man är sugen på Dalaporr är Tällberg svårslaget. Det är vackert där uppe.”

2. ”En konsert i Dalhalla.”

3. ”Jag tycker det är mysigt att åka till de gamla gruvlämningarna runt om i Bergslagen och kring Ludvika. Med mörkt stilla vatten, det är coola och unika miljöer där tiden stått still.”
 

Visfestivalen Kontraband är en helkväll med några av Sveriges bästa visartister. Förutom Anders Wendin uppträder bland andra Anna Ihlis, Heide Baier och Ellinor Brolin. Konserten ges lördag 27 juli på Kajkrogen i Ludvika.

Läs mer och boka biljetter

Dan Andersson 100 år – ett jubileum att fira, att sörja och att framförallt hylla

Dan Andersson 100 år – ett jubileum att fira, att sörja och att framförallt hylla

Poeten och författaren Dan Andersson avled på ett hotellrum i Stockholm för 100 år sedan och detta uppmärksammas på många sätt under 2020. Bland annat genom föreställningen ”Jag hörde en sång på en stjärna en gång” som framförs av gruppen Pajso där skådespelaren Maria Norgren ingår. En föreställning som är speciellt framtagen för minnesåret. – För mig personligen, är minnesåret viktigt. Onsdagen den 15 september 1920 cyklade Dan Andersson från sin lägenhet som han och hans gravida hustru Olga hyrde i Gonäs. Han skulle bara måla lite i stugan hos Norgrens, för att sedan åka tåg till huvudstaden och gå på anställningsintervju där, berättar Maria Norgren, som fått Björkmanska kulturpriset 2020 för att hon iordningställt den gamla stugan på Gonäsheden. – Det var till min lilla stuga Dan och Olga skulle flytta, fortsätter Maria. Han hade så bråttom iväg att händerna fortfarande var fulla med färg när han hoppade på tåget i Gonäs som skulle ta honom vidare mot Stockholm. Men det gick så illa att han aldrig kom hem igen. Olga fick ensam flytta in i huset. Så småningom föddes dottern Monica där. Hon fick aldrig träffa sin far. Dan Andersson dog natten mot den 16 september. Hotellet Hellman som han hyrt rum på, hade behandlats med vätecyanid mot vägglus. Rummet var inte riktigt vädrat, gas fanns kvar och han och hans rumskamrat förgiftades och hittades sedan döda. – Man undrar lite vad som hade hänt om han kommit tillbaka från den där resan och flyttat in i stugan på Gonäsheden. Jag leker med den tanken ibland, säger Maria Norgren. Sommartid håller Maria stugan öppen för besökare och i år kommer musikteatergruppen Pajso att göra några exklusiva spelningar för att hedra minnet av Grangärde Finnmarks egen författare och poet. – Dan Anderssons dikter är förankrade i naturen, kynnet och själen. Jag kan läsa en dikt en dag och samma dikt en annan och den har olika innebörd för mig. Det finns ett djup i hans texter som gör att jag aldrig tröttnar, säger Maria Norgren som läst Dan Anderssons poesi från scen sedan 70-talet. Lär känna poeten under minnesåret Varje sommar arrangeras vanligtvis Dan Andersson-veckan. Programsamordnare Anna Silfverin belyser det unika med ett arrangemang som pågår en hel vecka och lite till, ute i finnmarken. - Finnmarkens miljöer är speciella. Det arrangeras massor av olika evenemang ute i skogarna och byarna av byalag, ideella organisationer och föreningar. Det är nästan ett landsbygdsprojekt under de åtta till nio dagar då veckan pågår, säger Anna Silfverin. Med anledning av det rådande läget i samhället kommer Dan Andersson-veckan inte att arrangeras i år. Däremot kommer firandet av minnesåret att uppmärksammas på olika sätt. - Minnesåret 2020 planeras att uppmärksammas med olika uppträdanden, föreläsningar, workshops och föreställningar. Det sker både här i Ludvika men även runt om i landet. Besöksmiljöer som Dan Andersson-museet, Loussastugan och guidningar i Skattlösberg finns att besöka, säger Anna Silfverin. Det var först efter sin död som Dan Andersson blev riktigt uppskattad. Än idag slår han an en ton i den svenska folksjälen. Han beskriver ett vemod, en kraft och en längtan bort från och även hem till sina blånande berg. Något som många kanske kan känna igen sig i. Den där längtan till något annat.   Fakta Daniel ”Dan” Andersson Poet och författare Född 6 april 1888 i Skattlösberg, Grangärde socken, Dalarna. Död 16 september 1920 i Stockholm.   Programmet för minnesåret hittar du på dananderssonveckan.com

Tusse samlar kraft i Dalarna

Tusse samlar kraft i Dalarna

Genom sin medverkan i tv-programmet Talang och senare som vinnare av musiktävlingen Idol har Tousin Chiza blivit ”Tusse” med hela svenska folket. I sommar delar han scenen med förebilden Lionel Richie på Dalhalla. Redan som litet barn i Konga-Kinshasa sjöng Tusse med i kyrkans gospellåtar och upplevde glädjen att sjunga tillsammans med andra. Väl i Sverige fortsatte intresset för musiken.   - När jag kom till Sverige 2009 ville jag gärna sjunga mycket i skolan på musiklektionerna. Vid varje skolavslutning fick jag uppträda, det var det jag såg mest fram emot under hela skolterminen och jag fick bra mottagande, berättar Tusse. Lokala musiktävlingar avverkades och hela tiden växte drömmen om att en dag få söka till den tv-sända musiktävlingen Idol. - Jag såg tv-programmet redan som 8-åring. Det har alltid varit en dröm att medverka i Idol och jag sökte så fort jag var gammal nog för att söka. Och drömmen kom att bli verklighet. Tusse ansökte och blev antagen. Snabbt blev han en favorit bland både tv-tittare och jury för sin talang och för sin personliga charm. Idolresan tog honom hela vägen till final och slutligen till vinsten men upplevelsen var inte smärtfri. - Det var upp och ner. De första veckorna var guld och gröna skogar. Många tittare, jag såg alla möjligheter. Med tiden blev det samma sak varje vecka, det gick per automatik och jag kunde inte påverka så mycket. Jag vara bara 17 år och bodde ensam, ingen familj på plats, det blev ensamt. Jag minns att jag längtade hem. Var det värt det? - Hundra procent ja! Men hade jag fått välja hade jag nog väntat till efter studenten att söka till Idol, säger Tusse som idag läser sista året på musiklinjen på Rytmus i Borlänge. Möte med Lionel Richie I sommar väntar nästa stora musikaliska upplevelse när Tusse värmer upp publiken inför Lionel Richies spelning på Dalhalla. - Det är helt makalöst! Har besökt Dalhalla flera gånger och förundrats över hur vackert det är och hur härligt det skulle vara att få spela där en dag, och nu får jag äntligen lämna publikplatsen och ta plats på scenen tillsammans med mitt band. Att få spela samma kväll som Lionel Richie är helt sjukt! En artist som jag sett upp till så länge, som jag har lyssnat på så mycket. Det vore häftigt att få sjunga tillsammans med honom på någon av hans klassiska låtar. Utöver artisteriet delar Tusse och Lionel Richie erfarenheten av Idol då världsstjärnan sitter i juryn i den amerikanska versionen av programmet. Ett möjligt samtalsämne tro? - Vi har Idol gemensamt och jag kommer berätta hur mycket jag uppskattar att jag får chansen att spela på samma scen och hur mycket han influerat mig. Förutom Dalhallaspelningen planerar Tusse i sommar att arbeta vidare med sin musik och att njuta av sommaren i Dalarna. - Jag bor i Kullbjörken, utanför Tällberg. Det är fantastiskt vackert och nära till sjön Siljan. Från min balkong kan jag se Rättvik. Dit åker jag gärna för att äta Rättviksglass eller så tar jag en tur på cykeln uppför alla backarna till Tällberg. Fakta Namn: Tousin ”Tusse” ChizaFödd: 2002 i Kongo-KinshasaBor: TällbergGör: SångareMeriter: Vann musiktävlingen Idol 2019Aktuell: Support för Lionel Richie på Dalhalla 1 juli 2020

Vandringsäventyr i Sälen under Sälenfjällen Hike

Vandringsäventyr i Sälen under Sälenfjällen Hike

En extra äventyrlig helg i Dalarnas fjällvärld. När Leonard Lissdaniels bjuder in till Sälenfjällen Adventure Weekend finns alla möjligheter för den som är nyfiken på att testa friluftsliv på sina egna villkor. Vandring och paddling står på schemat under helgen där upplevelsen och inte prestationen som står i fokus. Under fyra dagar kommer det vara extra äventyrlig stämning i Sälen och Sälenfjällen. Då anordnas Sälenfjällen Adventure Weekend. Den består av tre delar: en outdoormässa, en två dagar lång vandring och en tre dagar lång, lite tuffare tur med både vandring och kanot.   – Syftet med helgen och de olika uppläggen är att få ut folk på fjället. Vi har en fantastisk fjällmiljö i Sälen och den vill vi visa upp, berättar Leonard Lissdaniels, som driver Leonarden i Sälen och står bakom helgens evenemang. Vandringen går under namnet Sälenfjällen Hike. Då förflyttar man sig 15–20 km per dag och övernattar i ett gemensamt basläger. – Det är en perfekt vandring för den som vill testa hur det är att vistas i fjällen med övernattning, men ändå ha lite service runt omkring dig. Man får lagad mat på kvällen och det finns möjlighet att gå in vid baslägret om vädret skulle vara dåligt. Samtidigt gör sträckorna att det ändå är en utmaning. Men vill man ha sin packning transporterad till baslägret så löser vi det och det är också möjligt att anpassa vandringssträckan. Målet är inte att det ska vara för tufft utan att man ska få uppleva fjällvandring. För att skapa en härlig gruppkänsla berättar Leonard att de medvetet har ett begränsat antal deltagare. – Alla som har varit med tidigare år pratar om den sociala biten och att man efter ett par dagar blir som en familj. Vi har också lagt in lite utbildningsmoment under vandringen, där tanken är att man samtidigt som man upplever fjällen också öka sina outdoorkunskaper. Kombinationen av upplevelse, fjällmiljö och härlig stämning lockar en varierad uppsättning friluftssugna till Sälen. – Vi har haft både rena nybörjare och mer erfarna fjällrävar, liksom familjer, kompisgäng och företag. Alla går i sin egen takt och eventen passar de flesta. Åldersspannet har varit mellan 10 och 70 år. Vi vandrar i varierad terräng, över kalfjäll, i gammal granskog, genom raviner och bredvid fjällsjöar. På kvällarna byter vi erfarenheter med varandra framför lägerelden. Leonard konstaterar att man inte behöver vara någon toppatlet för att vara med under Sälenfjällen Hike, även om det förstås inte är någon nackdel att ha lite flås. Via Leonarden är det också möjligt att hyra utrustning om det är något man saknar. – Sälenfjällen är ju faktiskt Sveriges närmsta fjäll vilket gör att många inte behöver åka så långt för att ta sig till oss. Väl på plats tar inte lång tid förrän man befinner sig mitt på fjället och känslan är total vildmark – det är unikt. Sälenfjällen Adventure Weekend 2019 anordnas 4–7 september. Outdormässan anordnas 4–5 september, Sälenfjällen Hike 6–7 september samt Sälenfjällen Hike & Kanot 5–7 september. Läs mer: Sälenfjällen Adventure Weekend eller på evenemangets sida på Facebook.

Folkmusikmagi i Bingsjö

Folkmusikmagi i Bingsjö

Den första onsdagen i juli varje år får spelmännens melodier hela Bingsjö att vibrera. Tiotusentals besökare strömmar hit för att uppleva den folkmusikmagi som fyller sommardagarna och de ljusa nätterna. Bingsjöstämman har skapat levande musikscener sedan 1969 och är idag en av den svenska folkmusikens mittpunkter. I 50 år har spelmän, dansare och besökare fått den lilla byn i Rättviks finnmark att gunga av Pekkos Per, Hjort Anders, Päkkos Gustaf och alla de andra Bingsjöspelmännens polskor och valser. En av de mest flitiga besökarna är Stig Jacobs, som har varit på varje Bingsjöstämma sedan 1969. – Jag älskar den här musiken och har gjort det så länge jag minns, berättar Stig. Han minns också den allra första Bingsjöstämman. Egentligen skulle det bara vara en orgelkonsert i Bingsjö kapell. Några spelmän ville spela efter konserten, helt ovetandes om vilken tradition de just hade skapat. Bingsjöstämman var född, för spelmännen fortsatte spela och har gjort det i ett halvt sekel nu. Stig var 27 år när den första stämman i Bingsjö hölls. – Första året åkte vi bil till Bingsjö och parkerade alldeles intill dansladan. Det var bara ett par hundra personer som var där då. Det var öppet hemma hos själva Päkkos Gustav så där fick vi komma in och lyssna lite. Den legendariske spelmannen Päkkos Gustav kom från Bingsjö och spelade fiol sedan 12 års ålder. Vid 80 fick han medalj den kungliga belöningsmedaljen som tack för sitt musikaliska bidrag – men något ännu viktigare han gjorde var att öppna upp sitt hem för folkmusiken. Än idag är den naturliga samlingsplatsen för Bingsjöstämman på Päkkosgårdens åkrar.    Genom åren har Stig och hans vänner skapat traditioner som de gärna håller fast vid. – De senaste 40 åren har vi alltid cyklat till Bingsjöstämman. Det är ungefär fyra mil hemifrån Västberg. Då tar vi med tält och instrument och går runt och spelar och försöker haka på lite här och där. Förutom musiken som ligger Stig varmt om hjärtat, pratar han även gott om dansen i Bingsjö. Det finns flera olika dansbanor där både erfarna som nybörjare kan svänga sig om. Stig dansar, både polska, schottis och andra danser som faller honom in, och spelar även fiol i Rättviks spelmanslag. Han kommer dock inte från någon spelmansfamilj men har inställningen att alla kan spela och dansa bra ändå. Stig delar gärna med sig av sina bästa tips till förstagångsbesökaren på Bingsjöstämman: – Ta en bit mat, gå runt och häng på i både dans och spelmusik. Sen är det är bara att gå runt och njuta, tipsar Stig.

Vandrare i Säterdalen

Nöje och natur i hundraåriga Säterdalen

Säterdalen är hundraåringen som fortfarande bjuder upp till dans och roar både stora och små. I över ett sekel har den djungellika ravindalen i Säter i södra Dalarna varit centrum för musik, dans och andra nöjen. Friluftsfester, Säterspelen, cirkus och tivoli är bara några av alla roliga evenemang som har satt Säterdalen på Sveriges nöjeskarta. På slutet av 1800-talet var Säterdalen, tillsammans med Siljansområdet, Dalarnas mest besökta platser. Idag finns bland annat Barnens Dal här, en stor lekplats i naturmiljö med rutschkanor, gungor, klätterställningar och stora grönområden att busa omkring på. För barn är det också ett litet äventyr att leka kurragömma bland de meterhöga ormbunkarna. Även för de lite större finns många aktiviteter i Säterdalen. Du kan till exempel fynda på loppisar, gå på utomhusteatrar, se på utställningar med veteranbilar och ha kul på danskvällar med liveband. I Dalstugan är det också möjligt att fika och äta gott, bland annat lokalproducerad glass. Det finns också en mysig fäbod i Säterdalen, med djur och ett sommarcafé som serverar våfflor i olika varianter. Att vandra över de böljande ängarna och genom de branta ravinerna är en mäktig naturupplevelse, särskilt tidig morgon då fåglarna just har vaknat och kvittrar i kör. Det finns lättvandrade partier i området runt Folkparken samt via ån från Ljusterbo till Almbacken, där det finns flera fina platser att stanna till vid. Leden mellan Norddalen och Almbacken är tillgänglighetsanpassad för personer i rullstol, med barnvagn och synskadade. På stigen ut mot Kärleksudden finns en plats som passar särskilt bra för att stanna till och njuta av naturen. Bänken med utsikt över den lilla sjön Näspussen är perfekt för en kortare - eller längre - paus. I närheten av kärleksudden finns också prins Gabriels rastplats, som han fick som dopgåva av dalfolket. Prins Gabriel är prins Carl Philip och prinsessan Sofias son och även hertig av Dalarna. Platsen håller på att ställas i ordning för att snart officiellt kunna överlämnas till prinsen. Den täta växtligheten som finns i Säterdalen är ovanlig i de här delarna av landet, men tack vare bra klimat och näringsrika jordar växer det så det knakar här. Håll utkik efter bävrarna! De bygger dammar och hyddor av grenar som kan skapa oreda i ån, vilket är bra för naturen då det blir hem till små djur i vattnet. Det är inte för inte som Säterdalen har kallats för Sveriges finaste folkpark. Liljekonvalj, vitsippor och trolldruvor slår ut i full prakt på sommaren och den porlande Ljusterån svalkar hela dalen. Den frodiga grönskan och de blommande växterna skapar en vacker kuliss till alla roliga aktiviteter som händer här på sommaren. Läs mer: Välkommen till Säterdalen

Skördefest Södra Dalarna

Stor skördefest i södra Dalarna, potatisfestival och unika gårdsbesök

Första helgen i september är det alltid full fart hos Dalarnas matproducenter. Då är det dags för skördefest, där besökare är välkomna att kika in på gårdarna och ta del av alla goda smaker. I år firar Skördefest Södra Dalarna dessutom 10 år, med jubileumskväll på flera håll, potatisfestival och extra många festliga programpunkter. Liselotte Dahlin, som sitter i styrelsen för evenemanget, berättar mer. Hur mycket feststämning är det under skördefesten? – Det är överlag ett festligt evenemang att åka runt på. Stommen i skördefesten är möjligheten till unika besök hos oss matproducenter som gör maten. I år firar vi dessutom tioårsjubileum och det blir en stor festivalkväll med flera olika aktiviteter att välja mellan på lördagen. Det blir också en jubileumsmiddag på Mat på riktigt i Stora Skedvi, med potatistema. Varför just potatistema? – ”Vår kära potatis” är temat under skördefesten i år. Dalarna producerar potatis av yttersta kvalitet och vi är det femte största potatislänet i Sverige. Det är en av få grödor som vi är självförsörjande på här och som vi också exporterar ut i landet. Kommer lyfta den på olika sätt, bland annat kommer vi ha en liten potatisfestival. Vad händer mer under helgen? – Det är ett drygt 40-tal producenter i Avesta, Hedemora och Säter som har öppet hus under dagarna. Det finns chans till flera unika besök, som hos Grådö mejeri som bara öppnar sitt mejeri under Skördefesten. Det går även att besöka mjölkproducenter där man som besökare får följa med ner till hagen, de blåser i kohorn och vallar hem korna till mjölkningen. Folk brukar vara jättelyckliga och det är otroligt stämningsfullt. Det blir också en höstfestival i Smedjan Stjärnsund med mikrobryggerier, helstekt gris från Skördefesten och artisterier. På kvällen blir det bystugedans i Ingelsbo med spelmanslag som spelar och där man kan köpa lokalproducerad korv från Ingelsbo gård alldeles bredvid. Hur ska man lägga upp helgen? – Det är ett litet område och lätt att ta sig runt, vilket gör att du kan få en hel helg och besöka väldigt många olika producenter. Vi ingår också i hela evenemanget Dalarnas Skördefest, med Mat runt Siljan, Tunabygdens skördefest, Bondens egen marknad och fler andra matevenemang som pågår samma helg. Det är till exempel flera som åker upp till Siljan en av dagarna. Vad tycker du är charmen med Skördefesten? – Att du själv kan bestämma hur du vill uppleva saker och på vilken nivå. Åk runt till många eller stanna på en plats länge. Besök gårdar med djur, odlingar och barnaktiviteter, marknader, butiker, matproducenter. Upplev fest och goda måltider. Det blir minnen och samtalsämnen man kan ha på mörka vinterkvällar. Vi ger också besökaren möjlighet att ta med sig hem smaker och dela med vännerna. Skördefest Södra Dalarna pågår 6–8 september 2019 i Avesta, Hedemora och Säter. Läs mer: skordefest-sodradalarna.com

”När majstången är rest spelas mer exotiska låtar”

”När majstången är rest spelas mer exotiska låtar”

För Per Gudmundson är traditionen ett ordförråd han använder för att skapa musik. Just den förmågan har gett honom en Grammis för Årets folkmusik. Han ser det som sitt uppdrag att visa både bredare och djupare sidor av folkmusiken, som de som hörs när midsommarstången är rest och spelmännen går hem till sig. Sveriges finaste musikpris har landat i Dalarna, hemma hos spelmannen Per Gudmundson från Leksand. Tillsammans med musikerkollegan Bengan Janson fick de en Grammis för Årets folkmusik, för albumet Hjeltamôs. – Det känns väldigt kul och stort, det är ju ett av de finaste priser man kan få i musiksverige. Bengan och jag har längtat länge efter att göra den här plattan och samtidigt få hedra en fin gammal spelkompis till oss, Björn Ståbi.  Han beskriver musiken de spelar som traditionell. En del av genren som inte alltid får medialt utrymme. – Ofta är det den tydligt nyskapande och gränsöverskridande musiken i genren som lyfts fram, så jag är glad över att det vi representerar uppmärksammas. Tradition ses ofta som stillastående, men förutsättningen för en levande tradition är att den hela tiden går vidare. Det är ofrånkomligt! Vi kan inte undgå att präglas av den musik vi har runt oss när vi växer upp. För min del handlade det förutom folkmusiken om allt från Gullan Bornemarks barnvisor och Vivaldi till Kinks, Beatles, Simon & Garfunkel. Det vore underligt om inte ett och annat av detta även smyger sig in i låtspelet. Per Gudmundsson inspireras av alltifrån Gullan Bornemark och Vivaldi till Kinks och Beatles. Foto: Viktor Gårdsäter Han har spelat fiol sen han var 7 år. När han som ung besökte och lärde sig av olika Rättviksspelmän handlade det inte bara om själva musiken, lika mycket handlade om förhållningssättet till den, människorna och miljöerna. – Dalarna har en stark tradition och en låtskatt som delas av många utövare. Det märks när jag möter andra, att vi ofta har precis samma uppfattning om hur en låt ska spelas. Sedan är folkmusiken en stark del av Dalarnas identitet, folkmusiken spelar roll i människors liv. Den används än i dag, inte minst här i Siljansbygden, på bröllop, kalas och begravningar. Per upplever att folkmusiken i dag mår bra, antalet utövare är fler än någonsin. Däremot är det svårt att livnära sig på att spela folkmusik. Scenerna är få, vilket kräver att utövarna arbetar mer brett genremässigt och turnerar utomlands. Som verksamhetsledare på Folkmusikens Hus i Rättvik är en stor del av Pers uppdrag att stärka folkmusikens plats i dagens musiksverige. Att visa hur levande och samtida den är – och att den är mer mångfacetterad än vad en första anblick kanske visar. – Vad folk inte vet är att när majstången är rest går spelmännen hem till sig och spelar låtar som låter helt annorlunda. Exotiskt, skulle en del tycka. Folkmusiken har så många ansikten. Det glada spelas på resningen och är det besökaren ser, som Gärdebylåten, andra glada gånglåtar och polskor. Inget är finare än det andra, men jag önskar att midsommarpubliken även fick se den andra sidan. Se bredden och djupet. Under sitt eget långa spelmansliv har Per fördjupat och utvecklat sitt spelande. Lager läggs till lager i takt med att han upptäcker nya nyanser, människor och musik. – Ens spel förändras över tid, det är en spännande resa man gör. Det är viktigt att förstå att traditionen är ett ordförråd och en källa, inte ett stängsel. Jag använder orden till att skapa egen musik. Drivkraften för mig är att använda det jag lärt mig så fint jag kan och på så sätt nå andra människor med musiken.