Falu Rödfärg målar Sverige

Falu Rödfärg målar Sverige

De röda stugorna med vita knutar är för många sinnebilden av Sverige och kanske framför allt Dalarna. I den röda färgen ryms minnen från barndomens somrar och smaken av färska jordgubbar. Falu Rödfärg förvaltar ett rikt kulturarv. – Det finns inget liknande som verkligen varit med och satt färg på ett helt land, säger Janne Waxin på Falu Rödfärg.


När Janne Waxin, försäljnings- och marknadschef på Falu Rödfärg, berättar var han jobbar är det sällan samtalet fastnar i färgers tekniska detaljer.

– Hade jag jobbat för en annan färgtillverkare hade jag fått prata om kulörer. Visst är Falu Rödfärg en färgsättning och ett skydd för huset. Men samtidigt skickar den oss direkt tillbaka till en känsla av sommar, midsommar, jordgubbar, farmors stuga vid sjön. Det finns så otroligt många associationer till den röda färgen som är så djupt rotad i oss. Här kommer man in i folksjälen och det är häftigt. Istället för att prata teknikaliteter, får man prata om livet som sker i de röda stugorna, om minnen.

Traditionen av att tillverka röd färg i Falun sträcker sig ända tillbaka till 1500-talet. Den industriella tillverkningen av Falu Rödfärg startade mot slutet av 1700-talet – och företaget räknar med att vara med minst lika länge till. Samtidigt krävs ständiga avvägningar för att dels bevara det starka arvet, dels följa med i samhällets utveckling.

– Vi får inte fega. Vi måste våga utmana oss själva och utmana marknaden. Vi måste hela tiden vara progressiva och proaktiva i det vi gör. Annars blir vi bara förknippade med torp, lador och gamla byggnader. Då kommer vi tappa fart. Det är en fin balansgång att ha med sig hela tiden. Respekten för traditionen och modet att möta framtiden.

Falu Rödfärg Dalarna

Arbetet med att möta framtiden har bland annat resulterat i arkitekttävlingen Rödfärgspriset, där premissen är att den röda slamfärgen ska vara en betydande del av tävlingsbidragets arkitektur. Likaså har Falu Rödfärg tagit fram en serie ullfiltar tillsammans med den Leksandsbördiga formgivaren Mia Svalänge, som blivit en oanad succé.

– Vi ville få en chans att berätta om oss i ett nytt format. Förutom att filten är vacker beskriver den också vår historia. De mörka partierna representerar de mörka gruvgångarna nere i gruvan. Sen kommer du upp i solen igen och ser huset och gårdarna. Därefter följer det gröna, med barrskog och lövskog innan de blå sjöarna, åarna och himmelen på toppen.

Falu Rödfärg är en naturlig produkt och hållbarhetsfrågan står högt i kurs. Än idag används gamla rester från gruvbrytningen i Falu Gruva, på precis samma sätt som vid starten för 250 år sedan.  

– Det är ett traditionellt recept med pigment, vatten, mjöl, linolja och lite såpa. Det är ungefär som att koka ihop en redning hemma. Det som är hemligheten är pigmentet, som vi tillverkar själva från gruvresterna. Det är det som gör Falu Rödfärg unikt.  

Även framtiden verkar gå i falurött. Janne Waxin märker att det finns ett intresse för såväl deras färg som för byggnadsvård i stort.

Det byggs många nya hus som är röda. Samtidigt är många unga nyfikna på att renovera gamla hus, ta tillbaka den ursprungliga charmen som fanns tidigare, som rationaliserades bort under 60- och 70-talen. Man vill komma tillbaka till mer utsirade detaljer, tillbaka till det genuina. Där tror jag att det finns en fin plats för Falu Rödfärg även för kommande generationer.

Hitta till Dalarnas trädgårdar

Hitta till Dalarnas trädgårdar

Små och stora. Noggrant skötta och ansade eller mer vildvuxet utsvävande. I vissa sjuder det av aktiviteter och evenemang. Andra finns där i sig själva, rogivande och skyddade oaser som erbjuder en stunds vila. Gemensamt för de många trädgårdarna i Dalarna är att de alla har en historia att berätta och att de i högsta grad vittnar om såväl skaparglädje som kreativ lust. Vad finns det att hämta för den trädgårdsintresserade i Dalarna? När Evalotta Ersson, kontaktperson för föreningen Trädgårdar i Dalarna, får frågan vet entusiasmen inga gränser. Hon börjar genast räkna upp den ena trädgården efter den andra, beskriver dess olika karaktär och historia. Det som hon ändå landar i som utmärkande i just Dalarna är bergsmännens trädgårdar. – Bergsmansgårdarna finns ingen annanstans i Sverige och de flesta ligger runt Falun. Går man en visning får man också veta hur det fungerade i samhället. På så sätt får man även det historiska, det är inte bara en trädgård. De ligger ofta väldigt kuperat och terrasseringen, alltså att de ligger i sluttningar, är utmärkande. De flesta av bergsmännens trädgårdar ligger runt omkring världsarvet Falu Koppargruva, som Stabergs bergsmansgård, Stora Hyttnäs, Linnés bröllopsstuga och Källslätten. – Källslätten är helt fantastisk, speciellt när äppelträden blommar. Man går genom skogen och sen bara öppnar det upp sig. Då kan man skönja gamla terrasseringar, karpdammar, en gammal vattenkonstruktion med ledningar av urholkade trädstammar och där det har funnits fontäner. Det är så häftigt, att det har funnits en sådan anläggning mitt ute i skogen. Hon själv har annars en förkärlek för sekelskiftesträdgårdarna, där den så kallade arts and crafts-rörelsen varit tongivande. Det handlar om lokala material, hantverksmässighet, rumslighet och olika nivåer. Här är Evalottas solklara favoriter Munthes Hildasholm i Leksand och Karlfeldtsgården i Sjugare by, inte långt därifrån. – Hildasholm och Karlfeldtsgården är små klenoder. Karlfeldtsgården ligger så vackert i sluttningen ned mot den lilla sjön Opplimen. Här finns en guidad visning, Vandring i dikt och doft. Det är en fantastisk upplevelse – med Erik Axel Karlfeldts dikter och hans trädgård i ett. På Hildasholm beskriver Evalotta också ett extra talande exempel på de ideal som var utmärkande för arts and crafts-rörelsen. – Ta en fika och titta på de klippta granarna! Det handlar om att man tar vad man har: Vad har man just på den här platsen? Man har gran och då gör man jättefina skulpturer av gran. Hilda kom från England där man på den tiden klippte till exempel buxbom. Hon överförde det till Dalarna och våra förutsättningar. Foto: Ingemar Blomqvist Sedan finns förstås också herrgårdsparker som Disponentparken i Grängesberg och Stjärnsunds herrgård utanför Hedemora. För att inte tala om handels- och besöksträdgårdar som Bäsna trädgård, Kniva trädgård, Ateljé Y, Levins Handelsträdgård och Ornässtugan. Trädgårdar i alla former och för alla smaker med andra ord. Men hur ska egentligen en trädgård upplevas? – Jag tycker man kan läsa på lite grann under promenaden in. Det beror ju lite på vad man har för intresse. Vissa trädgårdar kan man titta på vilka växter och träd som finns. Och formspråket! Det kan man läsa på, så man vet vad man ska förvänta sig. Sen låter man sig njuta. Gärna sätta sig ner på en bänk med en vacker utsikt. Ta in doft, syn och ljud - bara ta in trädgården. Trädgårdar i Dalarna De olika trädgårdarna i Dalarna kan räknas till Allmogeträdgårdar, Bergsmännens trädgårdar, Handels- och besöksträdgårdar, Herrgårdsparker samt Sekelskiftesträdgårdar. På hemsidan tradgardaridalarna.se finns mer information om de olika trädgårdarna. Där finns också kartor med förslag på olika turer, där lämpliga trädgårdar kopplats ihop i olika resrutter. Trädgårdarna har olika öppettider tillgänglighet. Vissa är ständigt öppna platser i naturen, medan andra är öppna under vissa säsonger, dagar eller tider. På tradgardaridalarna.se, visitdalarna.se eller din närmsta Turistinformation kan du få mer information om öppettider och respektive trädgård.

Renar Idre Sameby

Renbiten: Mat och smak från Sveriges sydligaste sameby

Mat från Sápmi, från Sameland, är centralt för Peter och Helena Andersson på familjeföretaget Renbiten i Grövelsjön. De kombinerar renskötsel med egen förädling, butik och café och lever och arbetar inom Idre sameby, Sveriges sydligaste och en av landets minsta samebyar. Mat och smaker kan berätta mycket om en kultur och det gäller i allra högsta grad den samiska kulturen. I den karga fjällnaturen har samerna sedan urminnes tider levt av vad naturen ger under de åtta samiska årstiderna. Mycket av det som varit självklar föda för samerna är sådant som vi i våra moderna städer idag ser som oerhört lyxigt: Hjortron, vildfångad fisk, naturbeteskött som älg och ren. I fjällnaturen hittar vi också sådant som stundom anses oerhört trendigt eller benämns “superfoods”, som sprängticka, blåbär och björksav. Allt detta är centrala och naturliga inslag i Peter och Helena Anderssons liv och verksamhet. De driver företaget Renbiten i Grövelsjön, där den samiska kulturen och Idre Sameby i högsta grad står i centrum. – Det kommer en hel del besökare hit till Grövelsjön som söker efter “samebyn”. Vi är ledsna när vi måste göra dem besvikna, men det finns ingen “by” här med kåtor eller något slags reservat, säger Peter Andersson. Nej, en sameby är ingen “by” så som man kanske föreställer sig. Det är en ekonomisk och administrativ sammanslutning som ansvarar för renskötseln i området renarna tillåts beta inom. Men de turister som råkar fråga Peter och Helena efter samebyn har på sätt och vis ändå hittat helt rätt. Hela företaget Renbiten är uppbyggt kring tanken att fördjupa kunskapen kring samisk kultur när det gäller allt från mat till hantverk och traditioner. Bland annat erbjuds möjligheten att möta familjens tama renar, guidade turer och övernattning på renfäll i en kåta. Renbiten har också två butiker, en i centrala Falun och en i Grövelsjön. Butiken i Falun har renkött i olika former, vilt, fisk, goda ostar och en del samisk slöjd medan den i Grövelsjön erbjuder renkött, vilt och fisk, renfällar, tennslöjd, kåsor, stickade ylletröjor, hjortronsylt och mycket mer. Helena och Peter ser ett ökat intresse för deras köttprodukter, vilket de tror beror på att människor nu ser över sin köttkonsumtion. Många väljer att äta mindre mängder och vill ha riktigt bra kvalitet när de väl väljer att äta kött. – Renkött ligger helt rätt i tiden. Det är hälsosamt, djuren betar i naturen, de upplever minimalt med stress och får ingen antibiotika, berättar Peter. Renbiten är Dalarnas enda producent av renkött och företaget säljer alla typer av styckdetaljer. Den som besöker en saluhall i säg, Göteborg eller Stockholm, hittar vanligtvis endast filé, entrecôte och kanske skav men Renbiten tillhandahåller alla styckdetaljer från renen. Hela djuret tas tillvara och en del kött förädlas och blir till korv eller rökta detaljer. – Jag älskar att grilla reninnanlår, eller sadel. Men det finns ju inget insprängt fett i köttet så det gäller att inte grilla för hårt. Det samma gäller allt viltkött, medium-rare brukar bli perfekt, säger Helena. Hon är uppvuxen i Falun men har bott i Idre större delen av sitt liv. Peters släkt har varit renskötare i trakten så långt tillbaka som generationerna kan räknas. Nu jobbar också flera av deras barn inom familjeföretaget. En son jobbar ute i markerna med renarna men vid högsäsonger som kalvmärkning, renskiljning, slakt och styckning samlas de i familjen som har möjlighet att hjälpa till. Två av döttrarna är också ansvariga för butiken i Falun. – Vi är unika för vi har hela kedjan. Vi är renskötare och gör allt från att ta hand om kalvarna till att sälja direkt till slutkund. Dessutom serverar vi också våra egna produkter i caféet här i butiken, berättar Helena som ser ett ökande intresse för att få uppleva den samiska kulturen på alla vis. – Det är roligt och gör oss stolta att fler människor vill fira födelsedagar och annat tillsammans med våra tama renar och smaka samisk mat tillagad över eld i kåtan, avslutar hon.

8 måsten i Dalarnas kulturutbud i sommar

8 måsten i Dalarnas kulturutbud i sommar

Sommaren i Dalarna är ett mecka för den kulturintresserade. Det formligen kryllar av utställningar och aktiviteter för den som är nyfiken på konst och kultur, både med historisk och nutida touch. Här har vi samlat 8 kulturella måsten i sommar. Kulturresan Nio kulturhistoriska besöksmål på lika många platser. En resa genom Dalarnas omväxlande landskap, där kulturen får leda vägen till nya upptäckter och insikter. Klassiska konstnärer och traditionellt hantverk samsas med industrihistoria och modernare inslag. Passa också på att köpa Kulturpasset, som ger extra fina erbjudanden och rabatter på respektive besöksmål. Samla en stämpel på varje plats och när passet är fullstämplat får du den speciella dalahästen som markerar genomförd Kulturresa. Besöksmålen inom Kulturresan är: Verket/Avesta Art (Avesta), Falu Gruva (Falun), Carl Larsson-gården (Falun), Dalarnas Museum (Falun), Ornässtugan (Borlänge), Nils Olsson Dalahästar (Mora), Zornmuseet (Mora), Munthes Hildasholm (Leksand), Porfyrmuseet (Älvdalen). Läs mer om Kulturresan i Dalarna. Dalarna Art Trail Upptäck alla de spännande guldkorn som dyker upp i Dalarna sommartid! Dalarna Art Trail samlar såväl små gallerier som större konsthallar och är en guide till konstutställningar Dalarnas konstvärld har att erbjuda. Från Avesta i söder till Mora i norr finns aktörer som alla erbjuder sitt perspektiv på konst och skapande, med konst som både utmanar och inspirerar. Studera konstkartan, hitta dina smultronställen och lägg upp resrutten. De första utställningarna öppnar i mitten av maj, majoriteten slår upp portarna i mitten av juni och håller vanligtvis öppet till slutet av augusti. Men öppettiderna varierar, så dubbelkolla just den destination du siktat in dig på innan du ger dig iväg. Dalarna Art Trail. Maj–september 2019. Två giganter möts på Magasinet Det gamla godsmagasinet i Falun har tagit en stark position som nytänkande kulturscen i Dalarna. Sedan starten har de presenterat den ena klockrena akten och utställningen efter den andra. I sommar tar de ett nytänkande grepp om Carl Larssons konstnärskap, när de låter honom möta den samtida konstnären Karin Broos. Utställningen ”Broos & Larsson – speglingar” låter två av Sveriges mest kända konstnärer – en historisk gigant och en samtida – stråla samman i teman som familj, hem och skenbara idyller. ”Broos & Larsson – speglingar”, Magasinet, Falun. 29 juni–25 augusti 2019. Ernst Billgren betraktar Carl Larsson Det är 100 år sedan Carl Larsson dog, vilket firas och uppmärksammas stort under hela året. I Falun bjuds på en mängd olika aktiviteter som ger nutida perspektiv på Carl Larssons konstnärskap: utställningar, workshops, konstvisningar, föredrag, konserter, stadsvandringar, street art, performance art, vandring över berget och mycket mer. Självklart är hemmet Lilla Hyttnäs i Sundborn utanför Falun ett självklart besöksmål för den intresserade och flera av minnesårets aktiviteter hålls även här. Sommartid är trädgården, Sveriges kanske mest berömda, ett måste. Stanna också till vid Konsthallen Kvarnen i anslutning till Carl Larsson-gården. I sommar ges utställningen ”Den okände Carl Larsson”, som ger en annan bild av konstnären och vad som krävdes för att bli den stora skapare han blev. Detta innefattar även betraktelser av den nutida konstnären Ernst Billgren. ”Den okände Carl Larsson”, Konsthallen Kvarnen, Sundbord. 24 maj – 25 augusti 2019. Läs mer om Carl Larsson-gården. Foto: Carl Larsson-Gården Zorn & Carl Larsson på Zornmuséet Även Zornmuséet passar på att inspireras av Carl Larssons minnesår i sin sommarutställning. ”Zorn & Carl Larsson – konst och vänskap” sätter extra fokus på den djupa vänskap som fanns mellan såväl de två konstnärerna som deras respektive familjer. Genom brev, konstverk och vängåvor får vi följa de båda konstnärernas nära relation. ”Zorn & Carl Larsson – konst och vänskap”, Zornmuseet, Mora. 30 maj–1 september 2019. Läs mer om Zornmuseet. I Dan Anderssons fotspår Åtta kulturdagar i poeten Dan Anderssons anda och fotspår, med en mängd olika aktiviteter runt om i finnmarkens kulturmiljöer i Ludvika i södra Dalarna. Dan Andersson-veckan är en självklar kulturhändelse i dalasommaren, fylld av bland annat musik, poesi, föreläsningar, kulturfrukost, finnmarksvandring, kolmila, öppen scen, debatter och visor i skymningen. 2019 är dessutom ett extra festligt år, då Ludvika stads 100 årsfirande vävs in i såväl stämning som aktiviteter.   Dan Andersson-veckan, Ludvika. 27 juli–3 augusti 2019. Läs mer om Dan Andersson-veckan. Foto: Ludvika kommun Avesta Art Avesta Art är konstutställningen där själva lokalen är ett konstverk i sig. Det gamla järnverket Verket fylls varje år med spännande konstinstallationer i och med att Avesta Art intar hallarna. Årets tema är inspirerat av stadens historia, som 2019 firar att det var 100 år sedan Avesta (åter-)fick sina stadsrättigheter. Ur detta kommer också namnet på årets utställning: "Festen". De installationer som visas lyfter perspektiv kring identitet, generositet, gästfrihet, nätverkande, förhandling, föreställning, representation och status. Det handlar om alltifrån skulpturer och videoverk till flaggor. Vissa av verken är skapade speciellt för Avesta Art, andra har lånats in. Det är ett flertal konstnärer som ställer ut, både svenska och internationella. Se till att ansluta Festen och uppleva det spännande och tankeväckande Avesta Art alltid ser till att bjuda på. Avesta Art, Verket, Avesta. 18 maj–15 augusti 2019.

Jögge Sundqvist Täljfest

Täljfest på Sätergläntan

Slöjd och hantverk gör något med oss människor. Det är ett sätt att återta kontroll över vårt mikrokosmos och få bättre självförtroende. När Sätergläntan bjuder in till Täljfest finns alla möjligheter för både nybörjare och proffs att samlas för att inspireras, umgås och lära av varandra. Allt med skapandet i fokus. Täljfest är en internationell festival för träentusiaster. Evenemanget anordnas på hemslöjdsrörelsens eget utbildningscentrum Sätergläntan utanför Insjön 9–11 augusti och samlar instruktörer, slöjdare och hantverkare från hela världen. Under ett par intensiva dagar får besökarna både lära och inspireras. – Det är en fantastisk happening för täljande och i trä. Det blir workshops med olika teman, man kan göra en slev, man kan göra rockhuvuden. På kvällarna blir det after carve, när vi sitter framför brasan och täljer, har det mysigt och prata, berättar Jögge Sundqvist. Han kan sägas vara något av Sveriges mesta slöjdguru med sina över 40 år långa bakgrund inom framför allt trähantverk. Under sina många år med täljkniven i hand har han sett vad slöjdandet gör med oss människor. – Slöjden återtar någon slags kontroll över mikrokosmos. Det går inte att komma ifrån att det är magi i det. Ju mer industrialiserade vi blir, ju längre bort vi kommer från tillverkningsprocesserna och desto viktigare blir det att vara med och skapa själv och ha kontroll över den processen. Jag kallar det för slow carving, det går liksom inte att skynda på. Man måste vara närvarande, landa i någon slags härvaro. Det tror jag många upptäcker i slöjden och gillar. Man släpper allt den andra. Släpper mobilen, stressen och hetsen och hittar ett lugn i det praktiska görandet. Foto: Erik Nordblad Såväl nybörjare som erfarna slöjdare är välkomna till Täljfest och det är just mixen av människor, med olika erfarenheter och kunskaper som till stor del formar dagarna. – Att nybörjare och proffs möts på en jämlik nivå är en viktig del inom slöjden tycker jag. Att alla får vara med. Det är ingen elitrörelse, utan det är högt i tak och vi är positiva till alla som vill hålla på och slöjda. I takt med ett ökat fokus på hållbarhet och ett ifrågasättande av konsumtionssamhället, ser Jögge Sundqvist också hur allt fler söker sig till hantverket och till slöjden. – Här finns en kärna av något genuint och äkta. Det är ett sätt att ta till vara på materialen, forma om dem och använda dem till praktiska föremål. Det är ju vad det är. Ordet slöjd kommer ju från ordet slög, som betyder praktisk, händig, kunnig. En slöjdare är någon som har förmåga att ta tillvara på de material som finns runt omkring en och göra något vettigt om det. Det är en kunskap som är lite underskattad idag. Slöjdandet tränar en att lösa enkla problem med enkla verktyg. Så man får känna ett självförtroende i att kunna hantera ett material. Ett besök på Täljfest kommer med största sannolikhet att stärka det självförtroendet ytterligare. – Framför allt kommer man bli inspirerad och lära sig fantastiskt mycket. Man träffar massa sköna människor, får hänga med dem och framför allt ha kul. En av de stora förtjänsterna är att man får möta likasinnade, höra spännande historier och bli inspirerad till att göra slöjd som kan utvecklas till något personligt, unikt och speciellt. Det är också den personliga utvecklingen, de oändliga och ständiga möjligheterna till nya upptäckter som Jögge Sundqvist ser som en av slöjdandets största lockelser. – Har man väl lärt sig grunderna är det en livslång resa i görandet som aldrig tar slut. Man blir aldrig fullärd, det är forever. Det tycker ju jag är det häftigaste. Trots att jag hållit på så länge, upptäcker jag fortfarande nytt, har kul och kan göra nya grejer. Täljfest anordnas på Sätergläntan, Insjön, 9–11 augusti 2019

”Kunskapen hos de gamla, coola damerna i Dala-Floda inspirerar mig”

”Kunskapen hos de gamla, coola damerna i Dala-Floda inspirerar mig”

Skogens sus och trädens tystnad är både hem och inspirationskälla för stadsarkitekten och handarbetaren Pernilla Wåhlin Norén. ”Jag tror man har ett landskap i kroppen. Eftersom jag är uppvuxen i Dalarna känner jag mig hemma med skogens rumsligheter, som dungar och gläntor”. På familjens gård i Dala-Floda får hon förutom lugn, också idéer och drivkraft till sina projekt. – Här blir jag inspirerad, speciellt av de gamla, coola damerna i hantverksföreningen som har sån stor kunskap om hemslöjd och ser själen i materialen, berättar Pernilla. Pernilla växte upp i Borlänge och hade hantverket och hemslöjden i generna. Med en mormor som ständigt stickade och en farmor som jobbade som sömmerska på hattfabriken CTH i Borlänge, har hon levt nära handarbetande kvinnor. Därför är det inte konstigt att Pernilla själv började sticka när hon som sjuåring fick ett startkit i julklapp. – Jag har alltid en tvåändsstickning i gång, men gör annat också.Ibland är det för att barnen behöver tröjor, andra gånger för att jag vill lära mig gamla tekniker som dalknyppling. Modernt sätt att föra traditioner vidare För många är Pernilla känd som en ambassadör för hantverk och byggnadskultur i Dalarna. Hon går kurser för att lära av den äldre generationen och sprider sin kunskap vidare genom bland annat sociala medier. På Instagram delar hon med sig av detaljrika, stickade skapelser och vackra naturbilder och på Youtube lägger hon upp filmklipp om olika hantverkstekniker. Är det ett sätt att bevara kulturen och föra Dalarnas hantverkstraditioner vidare? – Ja, jag vill att andra ska lära sig och att det inte ska finnas några hinder för det. När man arbetar med händerna är det som att tänka med hela kroppen. Genom det formar vi världen och lär känna materialens olika egenskaper. Längtan hem blev ett gårdsköp För tio år sedan köpte Pernilla och hennes man gården i Dala-Floda, för att ha ett ben i Dalarna medan de fortfarande bodde i Stockholm. När skogslängtan till slut blev för stor, flyttade de till ett hus i Borlänge och restaurerar nu sakta den gamla gården enligt traditionella metoder. Idag arbetar Pernilla arbetar som stadsarkitekt i Borlänge kommun och menar att platsens betydelse och känslan i materialen är viktigt i all form av arkitektur. Hon berättar hur hon ser arkitekturens roll i samhället: – Den ska se till den långsiktiga hållbarheten och även se till samhällets behov. Det går dock väldigt fort i byggbranschen idag och då behövs någon som säkerställer kvaliteten. En bostad ska inte vara en marknadsvara, utan ett hem. Hon nämner de slitstarka, handtimrade dalagårdarna som goda exempel på gamla tekniker – en kunskap som hon hoppas vi tar vara på i framtida husbyggen. – Jag hoppas att byggnader ännu mer kommer knyta an till Dalarnas trätradition. Det är viktigt att utgå från råvaran på platsen och bygga av den. Det blir både bygget och livet hållbart och ekologiskt. När Pernilla spår sin egen framtid är det självklart nya hantverk hon ser, men också andra handarbeten och ett nytt byggprojekt. – Jag vill jobba ännu mer med träbyggnation, både byggnadstradition och utvecklingsprojekt. Sen hoppas jag också få mer tid till skrivande, avslutar Pernilla. Om Pernilla Wåhlin Norén Bor: I hus i Borlänge och på gård i Dala-Floda. Gör: Jobbar som stadsarkitekt på Borlänge kommun, sitter i styrelsen för Svensk Form Dalarna, bloggar för tidningen Hemslöjd och skriver (har debuterat med boken Sorgens Princip). Pernillas 5 guldkorn i Dalarna: Norrboda gammelstad i Rättvik: "Det är ett vackert exempel på Dalarnas byggnadstraditioner. En fantastisk miljö med rätvinkliga dalagårdar i ett organiskt vägnät." Dala Floda: "Wålsteds gård, lantbruk och spinneri och värdshuset är fina exempel." Galleri Svarta Gran i Borlänge: "Ett litet galleri i Borlänge som bland annat delar ut utmärkelsen Årets Granskott." Kraftstationerna vid Dalälven: "Forshuvudforsen och Bullerforsen har vacker arkitektur." Evenemanget Formveckan som Svensk Form Dalarna ordnar: "Vi vill samla och visa upp den kreativitet som finns i Dalarna."

Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Historien kittlar och är oerhört spännande. Den om hur Sverige växte fram och formades, med järntillverkningen i centrum. Bergslagsområdet var en motor för detta, som skapade möjligheten för Sverige att bli en av världens främsta järnproducenter från mitten av 1200-talet och ända fram till 1800-talet. Att Stockholm blev vår huvudstad är också kopplat till Bergslagen – det behövdes en stor hamn i Östersjön för att klara exporten. Omkring år 1750 svarade järnet för cirka 70 procent av hela Sveriges export.   Tiden har gått, det är nu ungefär 100 år sedan den traditionella produktionen stannade av, som Flogbergets gruva och Flatenbergs hytta, båda lades ner 1918. Det är tur att Ekomuseum Bergslagen finns – som tillsammans med olika aktörer, inte minst ideella föreningar – kan återberätta hur det gick till förr.   – I Ludvika och Smedjebacken går det att återuppleva en hel del, kolproduktionen, gruvorna, hyttorna och järnbruken. Det var här produktionen låg, Strömsholms kanal användes som transportled ner till Mälaren i söder.   Totalt brukar 600 000 besökare ta del av denna järnhistoria i Bergslagen, varje år. Till sommaren har sex nya besöksmål adderats, varav två finns i Dalarna, ett helt nytt och ett utökat, Finngården Skifsen, en nyuppförd finnmarksgård på en vacker plats vid sjön Skifsen, i närheten av Fredriksberg. Detta är en av flera platser som man med fördel kombinerar med en skön vandring genom klassisk Bergslagsnatur.   – På alla de olika besöksmålen finns det informationstavlor att läsa, och på flera av dem, främst nu under sommaren, är det flera olika aktiviteter som pågår. Totalt 40–50 olika föreningar ser till att detta är möjligt. Många av aktiviteterna är gratis, eller är väldigt billiga att delta i. Ibland är det aktiviteter som kostar en slant, som olika arrangerade dagsturer, eller den populära båtturen i Smedjebacken tillsammans med den lokala ångbåtsföreningen.   Ett tips är att besöka Flogbergets besöksgruva som fem-sex gånger varje sommar har ett intressant gruvspel där vi som publik får följa med tillbaka i tiden och se hur man levde och arbetade. Det finns även en mängd platser att äta på, allt från enklare hembygdsfika till herrgårdsrestauranger.    För den som vill uppleva allt i koncentrat finns ”Järnrutten”, en sommarvecka med över 100 evenemang.    – Vi är väldigt stolta över ”Järnrutten” och allt den står för. Under den här perioden botaniserar vi runt bland alla besöksmål och ger förslag på olika rutter och teman. Vi har samlat all information på hemsidan ekomuseum.se, där finns också en karta att skriva ut till de olika besöksmålen.   Fakta: Ekomuseum Bergslagen Ekomuseum Bergslagen är ett av världens största Ekomuseum och knyter samman en lång rad besöksmål i Västerbergslagen och söderut. Området omfattar cirka 750 kvadratkilometer och sträcker sig från Grangärde finnmark i norr, där skogsfinnar producerade träkol för hyttor och smedjor, ner till Mälaren och Borgåsunds hamn i söder, där järntackor och stångjärn lastades om för vidare transport till Stockholm.   Det gemensamma temat är ”järnets historia” med fokus på teknik, människans villkor, transportvägar och de naturresurserna som fanns att tillgå.    Läs mer om de olika besöksmålen, få tips och inspiration på ekomuseum.se.

Jobs handtryck – En blommig mönsterhistoria

Jobs handtryck – En blommig mönsterhistoria

I en verkstad i byn Västanvik utanför Leksand ligger Jobs Handtryck. Här vid Siljans strand trycks den Jobska mönsterskatten varsamt för hand. Metoden är både ovanlig och tidskrävande. ”Det får ta tid, det är ju först då det blir riktigt bra”, vittnar Åsa Jobs. Att kika in bakom kulisserna på Jobs Handtryck i Västanvik, Leksand är att resa genom en mönstrad historia. En trappa upp ligger hjärtat av verksamheten – den ursprungliga verkstaden från 1944 där man varje år trycker uppemot 14 000 meter textil för hand. Det fläktar från fönstren som står öppna mot sommaren och några betande får.   – Hit vill vi gärna att folk kommer så att vi får visa hur mönstren växer fram när vi trycker färg för färg, varje kulör i sin egen schablon, säger Åsa Jobs som driver familjeföretaget tillsammans med maken Jesper.   Företaget startades 1944 av Jespers far Peer, och många av de tidiga mönstren ritades av hans systrar Gocken och Lisbet. Systrarnas mönster lever ännu kvar, liksom de som skapats av Jespers mor, Eva Jobs. Förutom metervara säljs mönstren på väskor, tofflor och brickor med mera.  Trollslända ritat av Gocken Jobs 1945 – Vi använder samma metod i dag som vid starten, berättar Åsa och drar med handen längs ena tryckbordet. Varje bord är 30 meter långt. Gamla färgstänk bildar tusentals prickar på bordskanterna. Med stor inlevelse beskriver Åsa proceduren som börjar med att Jesper blandar till färg efter konstnärens original. – Vi har två tryckare som jobbar i par med att, färg efter färg, trycka schabloner på det utrullade tyget. För det mesta använder vi möbeltyg i halvlinne, det är slitstarkt och hållbart. Mellan 300 och 900 meter trycks innan det är dags att byta mönster. Bara att ställa in tryckborden tar åtta timmar och är en petnoga uppgift. Åsa visar var schablonerna förvaras. Från golv till tak staplas hundratals namngivna ramar – likt pressade växter i ett herbarium. Åter i verkstaden berättar Åsa att bottenfärgen trycks sist av allt. Därefter hängs hela härligheten upp i taket på tork och bildar böljande vågor. När vi är på plats jobbar tryckarna med 60 meter ”Trollslända”, ett typiskt Jobsmönster som kräver 15 schabloner och en och en halv arbetsdag. – Men tryckningen får ta tid. Alla delmoment är viktiga och det är bara slutresultatet som räknas. Att komma med nya mönster för att tillmötesgå rådande trender är inte intressant. – Vi är inte i nyhetsbranschen, tvärtom. Ett nytt mönster tas fram ungefär vart femte år, däremellan återupplivar vi något av våra gamla mönster. Det finns olika sätt att följa sin tid och vårt sätt hör kanske till det lite ovanligare, avslutar Åsa.

Sommartips i Siljansbygden – Natur och kultur

Sommartips i Siljansbygden – Natur och kultur

Att spendera sommaren vid Siljan är långt ifrån tråkigt. Här finns en mängd olika aktiviteter att välja mellan, vare sig det är bad och lek eller musik och kultur som gäller. Eller varför inte snöra på skridskorna? Här har vi samlat flera härliga sommartips. Utforska naturen Att bada hör sommaren till. Vid och runt Siljan finns flera härliga stränder med friskt och klart vatten. Utforska naturen på egen hand eller med hjälp av en naturguide. Green Owl Travel erbjuder safari om du vill upptäcka fjärilar och myror. Ta med bekväma skor och ge dig ut på vandring i skog och mark. Siljansbygden levererar högklassiga naturupplevelser.   Kulturen och musiken Siljan är mycket historia, kultur, ursprung och själ, men också väldigt mycket framtid, lust och nyfikenhet. Och skapandet går som en röd tråd genom allt, som om hela bygden begåvats med en kreativ ådra att ösa ur. Bingsjöstämman under Musik vid Siljan är en höjdpunkt för de med musiköra, självklart också Dalhalla, kalkbrottet som blivit en av Europas mäktigaste och vackraste konsertarenor.   Midsommarfirandet Midsommar i Dalarna är ett skådespel för öga och själ. Det traditionella firandet med spelmän, klädda majstänger och ringdans är många till antalet och lockar tiotusentals besökare under midsommarhelgen. Får du mersmak fortsätter firandet under ett par veckors tid runt om i de små pittoreska byarna.