Siljansleden mellan Fryksås och Rättvik är en av tolv svenska signaturleder – och perfekt för en vandringsweekend. Jonathan Lundmark gjorde slag i saken och gav sig ut på en vandring genom Dalarna. Här berättar han om vandringen, etapperna, övernattningarna, maten, underlaget, naturen, terrängen, tankarna och upplevelserna. Följ med ut på Siljansleden.
Att arbeta hemifrån under en pandemi skapade ett sug efter att komma ut i naturen. Via Svenska Turistföreningen (STF) fann jag Siljansleden, en vandringsled de utnämnt till “Svensk signaturled”. Leden låg inom rimligt avstånd från Stockholm och var en perfekt getaway för en weekend där bara en extra ledig dag behövde tas ut. Vandringen, som tar en genom Siljansbygden i Dalarna, var ett skogstätt äventyr som jag rekommenderar alla med ett tidigare vandringsintresse eller vem som helst som vill komma ut i naturen.
Äventyret började i Fryksås utanför Orsa, dit vi anlände kvällen innan vi skulle påbörja vår vandring. Byn är känd för att rymma flertalet välbevarade fäbodar som har kommit att bli ikoniska för Sverige. Man kan hyra en egen fäbod via Smidgården, vilket vi också gjorde och som definitivt blev en av resans höjdpunkter. De flesta fäbodar hade öppna eldstäder och supermysiga inbyggda halvslutna sängar med broderade draperier och en genomgående mysig atmosfär. Utöver de bevarade gamla detaljerna var de flesta badrummen och köken renoverade. För oss var det en perfekt kombination av nytt och gammalt, där det man vill ha fräscht och lätt att hålla rent också var det.
Dag 1: Fryksås – Orsa
Den första dagen lämnade vi vår fäbod i Fryksås och begav oss mot Orsa. Eftersom Fryksås ligger på en höjd gick vandringen mestadels nedför. Det gjorde att vi kunde ta in vackra utsikter framför oss, med gröna skogar som sträckte sig så långt ögat kunde nå och sjön Siljan som skymtade vid horisonten.
Dagens etapp var 11 km lång med mestadels välmarkerad led hela vägen ned till Orsa, så den första dagen bjöd på en enkel start. Det var en solig dag och vägen ledde oss genom täta skogar med några enstaka vattendrag att korsa med hjälp av små broar. Bitvis var det fortfarande snö på marken trots att det var i mitten av maj, men det var varmt i luften och vi vandrade i t-shirts.
Även om vi bar med oss eget tält valde vi att unna oss själva att ta in på Trunna Vandrarhems bed & breakfast i Orsa. Jag kan verkligen rekommendera det och för ett lågt pris kunde vi morgonen efter frossa i en frukostbuffé med hembakat bröd och pannkakor.
Dag 2: Orsa – Brunnvasselbodarna – Ickån
Efter den goda frukostbuffén på vandrarhemmet gav vi oss återigen ut på Siljansleden med sikte mot Brunnvasselbodarna. Den andra etappen inleddes med att passera ett vattenfall och vi fortsatte sedan genom pittoreska byar och mindre bostadsområden med vackra vyer över Siljan. En del av vandringen följde vanliga vägar, men vi var snabbt åter i skogen.
Vandringsleden slingrade sig genom skogarna. Här och där dök gårdar med djur upp och vi hälsade på både kor och hästar samt ett och annat får. Underlaget för lederna genom skogen var en blandning av skogsstig och grusväg. Sett till vilt djurliv var det många olika fågelläten omkring oss inklusive hackspettar som hackade loss. Vi hade också hört att det fanns björn i området, något man definitivt ska ha respekt för.
Efter ca 17 km vandring anlände vi vid Brunnvasselbodarna, som var målet för etapp 2. Återigen var vi omgivna av vackra äldre svenska fäbodar. Här finns en å för vatten och en del platt gräsmark som hade varit perfekt att resa tält på. Dock kände vi att vi fortfarande hade energi kvar och bestämde oss för att vandra vidare till Ickån, där vi visste att det fanns en riktigt mysig bod med vedkamin fri att nyttja för förbipasserande. Boden låg halvvägs in på etapp 3.
Efter ytterligare ett par kilometers vandring anlände vi alltså vid ån Ickån, som låg halvvägs in på etapp 3. I boden fanns en eldstad, yxa och en såg och utanför ett vedskjul. Vi högg upp ved och tände en brasa som vi värmde upp både vår mat och boden med. Det fanns även några ljusstakar och en gästbok i stugan där tidigare gäster skrivit om sina vandringsupplevelser fram till Ickån. Vi skrev själva några rader.
Återigen slapp vi resa vårt tält som vid den här delen av resan började kännas aningen överflödigt. Istället la vi ut våra sovsäckar och luftmadrasser på träbänkar i stugan, som lätt hade kunnat husera sex personer utan att det skulle blivit trångt. Vi hade lyxen att ha stugan för oss själva. Så kröp vi till kojs till det lugnande ljudet av ån som forsade utanför. Det tog högst fem minuter att somna.
Dag 3: Ickån – Tammeråsen – Rättvik
Vi inledde dag 3 med att steka oss pannkakor till frukost. Det var praktiskt att sova precis bredvid en å, där vi hade smidig tillgång till vatten och kunde skölja av våra kokkärl. Eftersom vi redan var halvvägs in på etapp 3, tog det inte lång tid innan vi var framme vid etappmålet i Tammeråsen, ungefär 3–4 km från Ickån.
I den lilla byn med omgivande gårdar hälsade en lokalinvånare oss gladeligen välkomna och pekade oss mot en stuga vi kunde övernatta. Eftersom det fortfarande var före lunchtid vandrade vi dock vidare i ett försök att klara av hela nästa etapp samma dag.
Det började regna under dagen och allteftersom vi vandrade blev det lerigare och lerigare. Vi hade också en del hinder att överkomma, med fallna träd över stigarna. Ibland kändes det som en riktig hinderbana att klättra både över och under det vi mötte.
Leden fortsatte genom skog och öppna terränger med några enstaka fällda skogar för avverkning. Efter att ha gått längre partier i skog var det välkommet med nya vyer och variation. Leden var välmarkerad och lättvandrad den här sträckan, även om vi definitivt började känna att benen började bli lite trötta efter gårdagens ansträngning. Innan vi anlände i Rättvik hittade vi ett fint vindskydd längs med vägen, där tog vi skydd från regnet och lagade nudlar till lunch. Det smakade så mycket godare än vad det normalt sett gör, en effekt vandring alltid har!
Mätta och belåtna gav vi oss ut i regnet igen. Nu väntade mestadels vandring utmed grusväg och skog, med några enstaka passerade byar. Med ungefär 4 km kvar började vi bli riktigt trötta och slutade prata med varandra. Istället låg fullt fokus på att bara ta oss vidare genom regnet. Troligtvis påverkade det dåliga vädret oss. Till slut nådde vi Siljans strandlinje, som vi följde tills Rättvik uppenbarade sig – vår slutdestination. Det första tecknet var Rättviks kyrka med anor från 1200-talet som tornade upp sig, vackert belägen efter en vik av Siljan och omgiven av gamla fäbodar.
Som alltid efter att man nått en slutdestination för en vandring kände vi utmattningen skölja över oss, men på ett positivt sätt. Det var en blandning av känslor som glädje, lugn och en gnutta stolthet efter att ha klarat en utmaning.
Summering
Signaturled Siljan är en av 12 signaturleder utsedda av STF. Det var en trevlig vandringsupplevelse som lämpar sig väl för såväl nybörjare som erfarna vandrare. Det går att justera längd och takt, genom att till exempel ta flera etapper på kortare tid, vilket är möjligt med övernattningsmöjligheter mitt i etapperna och inte enbart vid start och slut.
När det kommer till otämjd natur och vilt djurliv fanns det en del fina skogspartier och även ett vattenfall, men man ska inte förvänta sig så mycket mer än så. Höjdpunkterna är snarare att man får möjlighet att uppleva svenska kulturarv som mysiga fäbodar längs vägen och en miljö som är typisk för landskapet, vilket troligtvis är varför leden är utsedd till svensk signaturled.
Vi bar med oss vårt tält, men använde det inte en enda gång. Dock går det nog inte att garantera samma. Bodarna vi nådde och hyrde hade kunnat vara fulla, så man gör nog bäst i att ta med sig ett eget tält utifall att.
Om du längtar efter att komma ut i naturen, inte oroa dig alltför mycket över var du kommer sova eller äta och känner dig intresserad av att prova på vandring omgiven av skog och fäbodar så är signaturled Siljan en fin led i Dalarna – absolut värt en tur!
Så löser du transporten
- Vi parkerade i Rättvik där det fanns långtidsparkeringar på Siljansbadets Camping, alldeles bredvid tåg- och busstationen
- Därefter tog vi buss till Mora, där vi sedan bytte till en anslutande buss mot Orsa och slutligen en taxi till Fryksås där vår fäbod väntade kvällen före vandringen. Det gick även bussar direkt till Orsa från Fryksås, men vi kom sent på kvällen.
- Tåg med SJ/Tåg i Bergslagen går till Rättvik, så bil är absolut inget måste.
Om Jonathan Lundmark
Bor: Stockholm.
Gör: Systemutvecklare.
Intressen: Älskar äventyrsresor, vandring och dykning. Jag tycker också om den kreativa processen i att editera film med musik och har således kombinerat mina intressen till att när jag vandrar även skapa cinematiska vandringsfilmer och guider. Mitt syfte med detta utöver att det är otroligt roligt är att inspirera fler människor till att komma ut i naturen och vandra!
Se mer: Vandringen längs Siljansleden är också filmad och går att se i spelaren här nedanför. Fler av Jonathans filmer finns på hans YouTube-kanal: Jonathan Lundmark.
Mer om Siljansleden
- Hela Siljansleden är 340 km lång och går runt både Siljan och Orsasjön.
- Då leden går förbi och genom både Mora, Orsa, Rättvik och Leksand finns det en mängd olika platser där du kan starta och/eller avsluta vandringen.
- Delen mellan Fryksås och Rättvik är 61 km lång och är utsedd av STF som en av tolv svenska signaturleder.
- Leden är markerad med orangefärgade markeringar, framför allt målning runt trädstammar.
- Vandringen följer huvudsakligen gamla fäbodstigar.
- Leden går till stor del i vildvuxen terräng och för längre turer är det nödvändigt att vara väl utrustad.
- Läs mer om vandringen och de olika etapperna, samt ladda ner kartor på Rättviks kommuns hemsida: Siljansleden.
