Tusse samlar kraft i Dalarna

Tusse samlar kraft i Dalarna

Genom sin medverkan i tv-programmet Talang och senare som vinnare av musiktävlingen Idol har Tousin Chiza blivit ”Tusse” med hela svenska folket. I sommar delar han scenen med förebilden Lionel Richie på Dalhalla.


Redan som litet barn i Konga-Kinshasa sjöng Tusse med i kyrkans gospellåtar och upplevde glädjen att sjunga tillsammans med andra. Väl i Sverige fortsatte intresset för musiken.  

- När jag kom till Sverige 2009 ville jag gärna sjunga mycket i skolan på musiklektionerna. Vid varje skolavslutning fick jag uppträda, det var det jag såg mest fram emot under hela skolterminen och jag fick bra mottagande, berättar Tusse.

Lokala musiktävlingar avverkades och hela tiden växte drömmen om att en dag få söka till den tv-sända musiktävlingen Idol.

- Jag såg tv-programmet redan som 8-åring. Det har alltid varit en dröm att medverka i Idol och jag sökte så fort jag var gammal nog för att söka.

Och drömmen kom att bli verklighet. Tusse ansökte och blev antagen. Snabbt blev han en favorit bland både tv-tittare och jury för sin talang och för sin personliga charm. Idolresan tog honom hela vägen till final och slutligen till vinsten men upplevelsen var inte smärtfri.

- Det var upp och ner. De första veckorna var guld och gröna skogar. Många tittare, jag såg alla möjligheter. Med tiden blev det samma sak varje vecka, det gick per automatik och jag kunde inte påverka så mycket. Jag vara bara 17 år och bodde ensam, ingen familj på plats, det blev ensamt. Jag minns att jag längtade hem.

Var det värt det?

- Hundra procent ja! Men hade jag fått välja hade jag nog väntat till efter studenten att söka till Idol, säger Tusse som idag läser sista året på musiklinjen på Rytmus i Borlänge.

Möte med Lionel Richie

I sommar väntar nästa stora musikaliska upplevelse när Tusse värmer upp publiken inför Lionel Richies spelning på Dalhalla.

- Det är helt makalöst! Har besökt Dalhalla flera gånger och förundrats över hur vackert det är och hur härligt det skulle vara att få spela där en dag, och nu får jag äntligen lämna publikplatsen och ta plats på scenen tillsammans med mitt band. Att få spela samma kväll som Lionel Richie är helt sjukt! En artist som jag sett upp till så länge, som jag har lyssnat på så mycket. Det vore häftigt att få sjunga tillsammans med honom på någon av hans klassiska låtar.

Utöver artisteriet delar Tusse och Lionel Richie erfarenheten av Idol då världsstjärnan sitter i juryn i den amerikanska versionen av programmet. Ett möjligt samtalsämne tro?

- Vi har Idol gemensamt och jag kommer berätta hur mycket jag uppskattar att jag får chansen att spela på samma scen och hur mycket han influerat mig.

Förutom Dalhallaspelningen planerar Tusse i sommar att arbeta vidare med sin musik och att njuta av sommaren i Dalarna.

- Jag bor i Kullbjörken, utanför Tällberg. Det är fantastiskt vackert och nära till sjön Siljan. Från min balkong kan jag se Rättvik. Dit åker jag gärna för att äta Rättviksglass eller så tar jag en tur på cykeln uppför alla backarna till Tällberg.

Tusse

Fakta

Namn: Tousin ”Tusse” Chiza
Född: 2002 i Kongo-Kinshasa
Bor: Tällberg
Gör: Sångare
Meriter: Vann musiktävlingen Idol 2019
Aktuell: Support för Lionel Richie på Dalhalla 1 juli 2020

Skräckförfattaren Sofia Albertssons favoriter i Avesta

Skräckförfattaren Sofia Albertssons favoriter i Avesta

Sofia Albertsson är författare, konstnär och dalkulla ut i fingerspetsarna. Även om hon numera bor och verkar i Stockholm finns Dalarna – och speciellt hemorten Avesta – ständigt närvarande. Naturen och omgivningarna är en stor källa för inspiration i skapandet och när hon vänder hemåt har hon sina speciella guldkorn. Här delar Sofia med sig av sina bästa tips på utflyktsmål för den som vill åka på hemester i Dalarna och Avesta. Tipsa om tre utflyktsmål i Avesta! 1. Karlfeldtsgården i Karlbo – Jag är uppvuxen ett stenkast från Karlfeldtsgården. När jag var barn gick jag ofta dit på sommarlovsdagarna och köpte glass. Vi i min familj går alltid dit och tittar på vintermarknaden, men även de marknader som är på sommaren och hösten. Där finns mycket fint hantverk och olika lokalt producerade råvaror. Dessutom är det en vacker gammal gård som också är ett museum – med gratis inträde – och man kan fika i Trädgårdscaféet i den lummiga trädgården. 2. Verket och Avesta Art – Verket och Avesta Art ligger i min favoritbyggnad i Avesta, den gamla Hyttan i Koppardalen. Den är som ett rustikt konstverk i sig med sin vackra grönblå slaggsten och märkliga former. Hyttan fungerar både som museum och inhyser konstutställningar. 3. Älvpromenaden – Älvpromenaden går hela vägen från Gamla Byn i centrala Avesta till byn Krylbo och tillbaka. Det är en jättefin naturled vid kanten av Dalälven, som man tar sig fram genom via broar och små rastplatser. Perfekt att ta med sig något att äta och dricka och ta en promenad där på sommarkvällen. Det är också något jag försöker hinna med varje sommar. Hur spenderar du helst en ledig dag i Dalarna? – Jag brukar åka till Hyttan i Koppardalen för att knäppa lite foton. Byggnaden är som sagt min favoritbyggnad i Avesta så det brukar jag alltid försöka hinna med. Sist jag var hem bjöd min vän in mig på en midnattspicknick tillsammans med sin syster och vi gick genom skogen i Bengtsbo, det var helt tyst och mörkt men snön lyste upp granarna och marken så fint. Annars vill jag mest passa på att umgås med mina föräldrar och se till att min dotter på 1,5 år får insupa Dalanaturen, det är viktigt att hon får uppleva annat än storstaden. Vad betyder Dalarna för dig? – Dalarna betyder väldigt mycket för mig, både som privatperson men också som konstnär och författare. Avesta är min hemstad, men också skogarna runt Gesunda utanför Mora, där vi har vår släktgård och där jag tillbringat varje sommar sen jag var nyfödd. Det är den vackraste platsen jag vet och vi försöker åka dit så ofta vi kan för att koppla av, plocka svamp, besöka övergivna fäbodar i skogen och hämta inspiration. Du väver också in Dalarna i ditt skapande? – Nästan allt jag skriver har en koppling till Dalarna. Snart släpps min novellsamling "Benkvarnen", där flera av novellerna utspelar sig både i Avesta och i Gesunda. Titelnovellen utspelar sig till exempel i den gamla skvaltkvarnen i Mångbro i Gesunda. Min förra roman "Stockholmspesten" utspelade sig också till viss del i Avesta. Jag kan dessutom avslöja att min nästa skräckroman kommer att utspela sig på myrarna norr om Mora. När det gäller min konst så hämtar jag inspiration från naturen i Dalarna, jag tycker om de mörka och mystiska skogarna som ännu står otämjda där. Om Sofia Albertsson Sofia är född i Avesta och är i dag bosatt i Stockholm tillsammans med dotter, man och tre katter. Hon är konstnär och författare. Bland intressena finns bland annat att äta indisk mat, måla, skriva, besöka övergivna byggnader, se på skräckfilm, samla på konstiga antikviteter, läsa dystopier och plocka svamp. Läs mer om Sofia och hennes arbete på sofia-albertsson.se.

Dan Andersson 100 år – ett jubileum att fira, att sörja och att framförallt hylla

Dan Andersson 100 år – ett jubileum att fira, att sörja och att framförallt hylla

Poeten och författaren Dan Andersson avled på ett hotellrum i Stockholm för 100 år sedan och detta uppmärksammas på många sätt under 2020. Bland annat genom föreställningen ”Jag hörde en sång på en stjärna en gång” som framförs av gruppen Pajso där skådespelaren Maria Norgren ingår. En föreställning som är speciellt framtagen för minnesåret. – För mig personligen, är minnesåret viktigt. Onsdagen den 15 september 1920 cyklade Dan Andersson från sin lägenhet som han och hans gravida hustru Olga hyrde i Gonäs. Han skulle bara måla lite i stugan hos Norgrens, för att sedan åka tåg till huvudstaden och gå på anställningsintervju där, berättar Maria Norgren, som fått Björkmanska kulturpriset 2020 för att hon iordningställt den gamla stugan på Gonäsheden. – Det var till min lilla stuga Dan och Olga skulle flytta, fortsätter Maria. Han hade så bråttom iväg att händerna fortfarande var fulla med färg när han hoppade på tåget i Gonäs som skulle ta honom vidare mot Stockholm. Men det gick så illa att han aldrig kom hem igen. Olga fick ensam flytta in i huset. Så småningom föddes dottern Monica där. Hon fick aldrig träffa sin far. Dan Andersson dog natten mot den 16 september. Hotellet Hellman som han hyrt rum på, hade behandlats med vätecyanid mot vägglus. Rummet var inte riktigt vädrat, gas fanns kvar och han och hans rumskamrat förgiftades och hittades sedan döda. – Man undrar lite vad som hade hänt om han kommit tillbaka från den där resan och flyttat in i stugan på Gonäsheden. Jag leker med den tanken ibland, säger Maria Norgren. Sommartid håller Maria stugan öppen för besökare och i år kommer musikteatergruppen Pajso att göra några exklusiva spelningar för att hedra minnet av Grangärde Finnmarks egen författare och poet. – Dan Anderssons dikter är förankrade i naturen, kynnet och själen. Jag kan läsa en dikt en dag och samma dikt en annan och den har olika innebörd för mig. Det finns ett djup i hans texter som gör att jag aldrig tröttnar, säger Maria Norgren som läst Dan Anderssons poesi från scen sedan 70-talet. Lär känna poeten under Dan Andersson-veckan Varje år arrangeras Dan Andersson-veckan. Programsamordnare Anna Silfverin belyser det unika med ett arrangemang som pågår en hel vecka och lite till, ute i finnmarken. – Finnmarkens miljöer är speciella. Det arrangeras massor av olika evenemang ute i skogarna och byarna av byalag, ideella organisationer och föreningar. Det är nästan ett landsbygdsprojekt under de åtta till nio dagar då veckan pågår, säger Anna Silfverin. – Om man redan har en kärlek för Dan Anderssons ord kan man ”boosta” sig och dela upplevelsen tillsammans med andra under veckan, säger Maria Norgren. Vet man däremot inget om honom är det ett ypperligt tillfälle att lära känna honom och trakten. – Att bli serverad så mycket fin kultur på ett och samma ställe under en vecka är unikt, säger Maria Norgren. Och visst är det så. Anna Silfverin berättar att Dan Andersson-veckan är inne på sitt 32: a år. – Det är inte många evenemang som pågått så länge. Minnesåret 2020 uppmärksammas med olika uppträdanden, föreläsningar, workshops och föreställningar. Det sker både här i Ludvika men även runt om i landet, säger Anna Silfverin. Det var först efter sin död som Dan Andersson blev riktigt uppskattad. Än idag slår han an en ton i den svenska folksjälen. Han beskriver ett vemod, en kraft och en längtan bort från och även hem till sina blånande berg. Något som många kanske kan känna igen sig i. Den där längtan till något annat. Fakta Daniel ”Dan” Andersson Poet och författare Född 6 april 1888 i Skattlösberg, Grangärde socken, Dalarna. Död 16 september 1920 i Stockholm. Dan Andersson-veckan pågår 25 juli – 1 augusti 2020. Veckan avslutas med den traditionella Luossafesten i Skattlösberg. Läs mer om Dan Andersson-veckan

Husbilscamping

Med husbil i Dalarna

Sommar är lika med husbilssemester – och få platser bjuder på så många spännande, intressanta, välsmakande och inspirerande besöksmål som Dalarna. Ge dig ut på vägarna och upptäck maten, kulturen och naturen som gör Dalarna till ett av våra mest älskade och uppskattade besöksmål. Här är nära mellan stoppen och det finns gott om rymliga ställplatser. Så ställ husbilen för en stunds lugn och ro eller för att verkligen ta dig tiden att upptäcka allt som finns i omgivningarna. När du känner dig redo att resa vidare är den enda utmaningen att välja vilket av alla guldkorn som ska utgöra nästa stopp. På Dalarnas Museum i Falun finns världens största samling av dalahästar. Ta husbilen längs Dalarnas kulturvägar och gör Kulturresan På husbilssemester i Dalarna är det inte bara stoppen som utgör höjdpunkter – minst lika stora upplevelser är vägarna mellan besöksmålen. Här finns många turistvägar och kulturvägar med unik natur och intressanta kulturhistoriska platser längs vägen. Kopparleden mellan Falun och Idre, Silverringen i Säter och Husbyringen i Hedemora är några förslag. Den ultimata resan genom Dalarnas kulturutbud går från Avesta i söder till Älvdalen i norr, via den så kallade Kulturresan. Följ rutten som tar dig till nio kulturhistoriska besöksmål, där intressanta världar öppnar sig och historiens vingslag blandas med modernare vindar. Besöksmålen är Avesta Art, Zornmuseet, Carl Larsson-gården, Falu Gruva, Munthes Hildasholm, Ornässtugan, Porfyrmuseet, Dalarnas museum och Nils Olsson Dalahästar. Packa Kulturpasset för att samla stämplar och få fina erbjudanden på varje resmål. Längs vägen finns också ett antal lämpliga ställplatser för husbilar. Till exempel finns en ställplats alldeles vid Falu Gruva, där det bara är att öppna dörren och kliva rakt ut i det klassiska världsarvet. Ställ husbilen vid Kulinariet och smaka på Dalarna I Stora Skedvi finns Kulinariet, en minst sagt god mötesplats. Här finns den perfekta ställplatsen för dig som är intresserad av goda smaker, närproducerade råvaror, mathantverk och vällagad mat – ständigt med den lokala maten i fokus. Smaka på nygräddat bröd från Skedvi Bröd, botanisera bland läckerheterna i saluhallen Visthusboden och ät lunch i den trivsamma och avslappnade miljön på Restaurang Kulinariet. Runt om i Dalarna finns dessutom många fler goda mat- och smakupplevelser. Nätverket Taste of Dalarna samlar ett flertal guldkorn som alla är väl värda ett besök. Smakrika ostar från Murboannas utanför Borlänge, gourmetmiddag med utsikt på Fryksås Hotell och Gestgifveri, ekologiskt nytänkande smaker på Dala-Floda värdshus eller en gemytlig fika på Café Wahlman i Hedemora. Låt smaklökarna upptäcka allt Dalarna har att erbjuda. De flesta aktörer i Taste of Dalarna har dessutom goda möjligheter till parkering för husbilen. Det finns flera natursköna cykelturer i Dalarna, med såväl kulturella som välsmakande stopp längs vägen. Upptäck naturen på cykel En cykelutflykt ger dig möjlighet att se och upptäcka mycket av landskapet med dess guldkorn. Utforska någon av Dalarnas många cykelleder och pausa för lunch på en gårdskrog. Dalhallarundan i Rättvik går till exempel förbi den välkända utomhusarenan för konserter och fabriken Nittsjö Keramik. Cykla genom den idylliska trästaden Säter på Ljusternrundan, delar av Ekomuseum Bergslagen på turen Norra Barken runt eller upplev naturen kring de tre sjöarna Väsman, Björken och Bysjön under Ludvikaturen. Har du inte egen cykel med i husbilen är det möjligt att hyra cykel på flera platser runt om i Dalarna – sedan är det bara att trampa iväg. Läs mer: Cykla i Dalarna Upptäck Dalarnas fjällvärld under en längre eller kortare vandring. Kortare vandringar med stora upplevelser Ställ husbilen och ta på vandringskängorna – passa på att utforska Dalarnas nära och lättillgängliga natur till fots. Det finns många fina vandringsleder, perfekta för kortare dagsutflykter. Flertalet ligger relativt stadsnära, med goda möjligheter till parkering – utan att för den delen göra avkall på den genuina naturupplevelsen. Gyllbergen och Frostbrunnsdalen i Borlänge samt Lugnet i Falun är exempel på några områden som har turer av varierande längd. Stadsnära vandring när den är som bäst finns längs Älvpromenaden i Avesta. Starta vid Verket i Koppardalen Avesta – här finns både parkering, information om och karta över leden. Följ sedan Dalälven och vandra i egen takt längs med älvkanten mot närliggande orten Krylbo innan du vänder tillbaka till starten i Avesta igen. Alldeles utanför centrala Säter sträcker sig Säterdalen, ett halvmilslångt ravinsystem, med slingrande vandringsled. Med utgångspunkt från Folkparken kan kortare turer göras. Är det fjällen som lockar är ett både välbesökt och lättillgängligt fjäll i närheten av Idre Nipfjället, med bergstoppen Städjan som klassiskt blickfång. Parkeringen uppe på fjällheden söder om Nipfjället är en bra utgångspunkt. Härifrån kan du göra en dagstur till Städjans topp, eller bara ta en kort promenad upp till Lillnipen. Även leder i Fulufjällets nationalpark utanför Särna rekommenderas. Parkera vid Naturum Fulufjället och vandra ca 2,5 km till ett av Sveriges högsta vattenfall Njupeskär. Läs mer: Vandra i Dalarna Från Söderås utanför Rättvik bjuds en milsvid utsikt över Siljan. Dalarnas bästa rastplatser – med godaste matsäcken Se till att stanna ofta för att verkligen ta in allt du passerar – det finns många härliga vyer som väntar där ute. Spjutmo rastplats längs väg 70 utanför Älvdalen har flera gånger utsetts till Sveriges vackraste rastplats, för sitt natursköna läge bredvid Spjutmosjön. En annan höjdare är Siljansfors Skogsmuseum, där det förutom restaurang och café även går att besöka friluftsmuseet med kolmila och eldpallkoja i naturlig miljö. Likaså är vyn från Söderås utanför Rättvik svårslagen. Passa då också på att stanna till i Hantverksbyn i Rättvik när du ändå är i krokarna. Hos Leksands Knäckebröd utanför Leksand, med den populära och uppskattade Bageributiken, är det läge att fylla på brödförrådet. Handla knäckebröd av andra sortering och säkra matsäcken med lokala delikatesser inför den fortsatta färden. Det finns för övrigt många goda stopp där matsäcken kan fyllas på – eller för den delen utgöra destinationer i sig. Snitths Hantverksbageri i Furudal, Solgårdskrogen i Nittsjö eller Sahlins struts gårdscafé i Borlänge utgör alla välsmakande kartnålar i dalageografin. Läs mer om campingplatser och ställplatser i Dalarna

Rättviks Hemslöjd och Handslaget i Rättvik bjuder mångfald, överraskningar och hantverk

Rättviks Hemslöjd och Handslaget i Rättvik bjuder mångfald, överraskningar och hantverk

På torget i Rättvik ligger det timrade huset där insidan bjuder på något annat än vad utsidan kanske antyder. Där inne huserar Rättviks Hemslöjd och hantverkskooperativet Handslaget, som med sitt unika samarbete både för starka traditioner vidare och fungerar som ett nytänkande skyltfönster för hantverkare. Yvonne Björ har fullt upp. Hon springer fram och tillbaka mellan kassan och butiken, hälsar nya besökare välkomna, svarar på frågor och slår in paket. – Vi gör mycket paket här och säljer väldigt mycket presenter. Här kan man hitta något till både bebisar och gamla farmor. Vi har den mångfalden. Även om Hemslöjden och Handslaget har lite olika målgrupper kan vi tillgodose de flesta med vårt utbud, säger hon i en tillfällig andningspaus. Huset delas nämligen av dels Rättviks Hemslöjd, dels av hantverkskooperativet Handslaget. De turas om och delar på bemanningen, vilket bland annat möjliggör generösa öppettider och samarbete för att ordna olika aktiviteter i butiken. Yvonne beskriver det som en unik symbios. En insida som överraskar Själv hör hon till Handslaget i Rättvik. Kooperativet består av tio medlemmar, alla med sitt unika hantverk. Alltifrån konst- och bruksföremål i keramik, smide och smycken till surdegsbröd, ost, honung och senap. – Varje hantverkare sköter sin hylla och fyller på med sina produkter. Det gör också att butiken hela tiden förändras, från vecka till vecka. Yvonne är mathantverkare och driver Björgårdens Syltmakeri. Just idag har hon fyllt sin hylla till brädden med marmelader, syltburkar, saftflaskor och annat gott tillverkat av dalaskogens skafferi. Till vardags håller hon till på gården i byn Övre Gärdsjö, så att ha tillgång till en butik i centrala Rättvik är guld värt. – Utsidan på huset säger en sak, insidan en annan. Ofta kommer kunderna in och säger ”Oj, vad mycket fint som finns här”. De tror att det bara ska vara det traditionella hantverket. De olika halvorna ser visserligen väldigt olika ut, men vi har ett tight och bra samarbete. Yvonne Björ är mathanverkare och driver Björgårdens Syltmakeri. Tack vare samarbetet i butiken på torget i Rättvik når hon ut med sina produkter till fler, då hon kan dra nytta av såväl läget som generösa öppettider. Rättviksdräkten lockar besökare Åsa Lutman arbetar för Rättviks Hemslöjd och instämmer i att samarbetet mellan de två delarna fungerar bra. På hennes halva är Rättviksdräkten en specialitet som får – och tar – stor plats. – Rättviksdräkten är helt klart vår största del. Dräktmuseet lockar många besökare, vi har second handförsäljning av dräktdelar, dräktuthyrning och säljer material till att sy dräkten. Till och med utländska kunder köper Rättviksdräkter eller enskilda dräktplagg för att använda i sina hemländer, berättar hon. Förutom Rättviksdräkten och allt som hör den till är de ikoniska Rättviksplaggen, material till dem och lokala souvenirer besökarnas favoriter. – Kunderna uppskattar genuint hantverk, men lika mycket uppskattar de atmosfären här inne, konstaterar Åsa. Framtidsoptimist trots utmaningar När Yvonne Björ siar om framtiden är hon positiv. Både när det kommer till kooperativet – som firar 20-årsjubileum nästa år – och samarbetet med Hemslöjden. Detta trots att hon ser hur hantverkare går en allt tuffare tillvaro till mötes. Där tiden som läggs ned på skapandet och timpenningen det genererar helt enkelt inte är en fungerande ekvation. Där ser hon istället en trend som går alltmer mot design. Att hantverkaren står för formgivningen av föremål som sedan tillverkas maskinellt. Det traditionella skapandet utvecklas och hittar nya vägar, men får hon säga sitt kommer Handslaget att vara kvar i det timrade huset på torget i många år till.  – Jag är optimist! Vi finns här på Rättviks finaste plats och jag vet inte vad som skulle kunna få oss att flytta, avslutar hon och börjar göra ytterligare ett paket med personligt dalainspirerat innehåll. Läs mer om slöjd, hantverk och shopping i Dalarna

Hemmatäljarna som skapar Sverigeikoner

Hemmatäljarna som skapar Sverigeikoner

Varje steg i tillverkningen från träbit till färdigmålad dalahäst är ett hantverk i sig. John Eriksson utgör en viktig del i den kedjan. Han är en av de täljare som sitter i sina hem och arbetar med Sveriges mesta ikon. Med täljkniven i hand och radion i snickerboa på förser han dalahästarna sina mjuka följsamma former. Träflisorna bildar en allt tätare ring kring stolen där John Eriksson sitter och täljer. Händerna rör sig vant över den ofärgade trähästen, greppet om den sylvassa täljkniven är stadigt. De kantiga vinklarna blir allt färre och fram växer istället de mjuka former som känns när man stryker handen över de färdigmålade dalahästarna. – Det går att sitta ute och tälja ibland, i trädgården eller på badstranden. Jag har suttit i båten på Siljan och täljt också. Rodde ut till en kobbe och satte mig, säger John och låter för en kort stund kniven vila. Han är en av de ungefär 50–60 täljare som arbetar för Nils Olsson Dalahästar. De som året runt sitter i sina hem och mejslar fram de välkända Sverigeikonerna. Täljarna hämtar säckar med tillsågade ämnen i fabriken i Nusnäs, runt 130 blivande hästar i varje. Sen går de hem och börjar tälja. Vissa täljer fler, andra färre. Vissa sitter hela dagarna och har täljningen som sin största inkomstkälla. Andra täljer mer sporadiskt, sätter sig när andan faller på. John berättar skrattande historien om mannen som hämtade en säck hästar för några år sedan, men som fortfarande inte levererat tillbaka. – För mig blir det någon timme då och då. Jag skulle inte kunna sitta från morgon till kväll och bara tälja. Tillslut måste jag ha ett break. Då tar jag bilen och åker en sväng, sen kan jag fortsätta igen. Han är pensionär efter över 40 år vid Vägverket. Sonen täljde dalahästar och tyckte att fadern också borde testa.   – Så jag tog hem några hästar, provade och sen fortsatte det. Jag har min lilla rastkoja som jag gjort om till snickerboa här på gården. Det är inte så stort, men här finns allt jag behöver efter mitt eget huvud och behov. En liten bandsåg, borrmaskin, en snickarbänk, mina verktyg. Det tar honom ungefär 20–25 minuter att tälja en häst. Enligt honom själv är det rätt långsamt, men tillägger att det också märks på resultatet att han tar sig tiden. För han är noggrann med kniven, när han försiktigt skalar bort flisa efter flisa från det ofärgade hästämnet. – Det är ingen brådska för mig. Plus att jag är rädd om mina dragspelsfingrar. För vid sidan av täljningen, jakten och hundarna är det dragspelandet som gäller. Han är med i Orsa Dragspelsklubb, som har mycket att göra sommartid, med midsommarfiranden, spelningar och Orsayror. – Hos mig står radion på från morgon till kväll. Det får inte vara tyst och jag lyssnar på allt möjligt. Oftast blir det Siljansradion, men det blir också mycket cd-skivor med dragspelsmusik för att lära mig nya låtar. Sommartid sitter han även i fabriken i Nusnäs och täljer, så att besökare kan se alla steg i tillverkningen. Annars är sommaren lågsäsong för hemmatäljarna – då har många annat för sig. Semestertider. På hösten drar det sedan igång ordentligt igen. Bandsågen i fabriken går på högvarv för att ta fram ämnen till alla som då är redo att sätta sig med trähästarna. Samtidigt är det är svårt med återväxten. De flesta som täljer i dag är pensionärer likt John. ”Ungdomarna” i gänget är i medelåldern och det blir allt svårare att få tag i folk, vilket han tycker är synd. – Det är en avkoppling och kul att se vad man kan åstadkomma. Sen är det ju roligt att tälja, plus att det blir ett extra tillskott i kassan. Dalahästen är ju verkligen en kändis och har blivit en riktig Sverigesymbol. Det är kul att få vara med på ett hörn och kunna bidra i det sammanhanget. Läs mer: Dalahästen och dalahästtillverkningen

Bonden, Bananen och livet på gården

Bonden, Bananen och livet på gården

På gården i Övre Glamsarvet utanför Falun växer det så det knakar. Både i Sara May Kahls grönsaksodlingar och i det hållbarhetsengagemang som lagt grunden för Instagramduon ”Bonden och Bananen”. Här är ingen dag den andra lik, livet följer årstidernas växlingar och det finns ingen sommarsemester i sikte. Precis som Sara May vill ha det. Sara May Kahl sticker ut huvudet ur det lilla växthuset och vinkar glatt. Blå snickarbyxor och pigga ögon. Parson russel terriern Ali, som av någon outgrundlig anledning fått smeknamnet Bananen, springer nosande omkring bland hönshus, odlingsbäddar och plantlådor. Fast smeknamn borde kanske snarare bli artistnamn, för ”Bonden och Bananen” har blivit en uppmärksammad duo i sociala medier. Via Instagramkontot @bondenochbananen pratar Sara May om hållbarhet, miljöfrågor, odling och livet på landet. – Att jag skriver i vi-form gör att det inte blir lika mycket fokus på mig, samtidigt som Bananen får ta de tunga ämnena och kommunicera det under hashtaggen #bananenfunderar. Plus att det blir väldigt roligt att se allt ur en hunds perspektiv, att hon betraktar människorna och hur vi håller på. Engagemanget för hållbarhet är stort och en del i varför Sara May lever det liv hon gör här på den gamla bergsmansgården. Att hon driver upp och odlar sina egna grönsaker och plantor. Självhushåller. Säljer lokalodlade råvaror i den lilla försäljningsboden nere vid vägen. – Jag tror att det jag gör har en mening. Att lokal mat verkligen är något vi behöver i framtiden. Min lilla odling kanske inte gör stor skillnad, men hur och att jag gör något kanske kan det. Det är så många som pratar men inte gör. Att jag dessutom pratar i sociala medier blir ytterligare en styrka. Så dels finns grönsaksproduktionen, dels inspirations- och informationsdelen. Vad gäller själva produktionsdelen var det inget Sara May såg framför sig när hon växte upp på gården hon i dag äger och driver tillsammans med sambon Erik. Som tonåring drog hon iväg ut i världen, för hon skulle absolut inte bo på landet. Hon jobbade lite här och var, pluggade, utbildade sig till snickare. Sen kom det sig att ett av husen på gården blev tomt. Då kom tankarna på att flytta hem. – Det var nog huset som gjorde att jag tog steget. Sen har jag odlat åt mig själv sen jag flyttade tillbaka. När jag gick en permakulturkurs inventerade vi vilka tillgångar gården hade. Då insåg jag att det inte är mycket jag saknar för att börja odla i större skala. Kanske hade jag behövt en utbildning i småskaligt jordbruk också, men alla sådana fanns i Skåne. Jag visste att det var här jag ville odla, så jag körde igång och har lärt mig under tiden. I maj 2017 bestämde hon sig. Hon skulle skala upp verksamheten och odla för att sälja. – Det är egentligen väldigt sent på året, så då sådde jag bara alla frön jag hade hemma. Sen byggde jag ett litet skåp som jag sålde grönsakerna i. Första året fick bli ett test om någon skulle komma och handla – och det gick bra! Förra året kom jag igång i ännu större skala och nu växer det hela tiden. Kronärtskockor, flera sorters lök, rödbetor, morötter, vitlök, palsternacka, majs, bönor, ärtor, squash, grönkål, jordärtskockor, pumpor, gurkor, tomater, chili och olika blommor. Hon odlar mest kulturarvssorter och lokala grödor, som gråsockerärten "Lokförare Bergfälts Jätteärt", potatislöken '"Leksandslök" och kålroten "Vinttjärn". Listan över det Sara May trollar fram ur gårdens jordar kan göras lång. Hon rör sig vant fram och tillbaka i det kvava växthuset där tomatplantorna slingrar sig upp mot taket. Visar sedan de små gröna plantorna som står noggrant uppradade i kruka efter kruka i solen utanför. Skrattande konstaterar hon att hon till nästa år behöver skaffa en bättre etiketteringsmaskin. Att skriva de hundratals små lappar som talar om vad som är basilika, oregano eller dill tog lite väl lång tid. Det är mycket att hålla reda på och inget kommer gratis. Förra sommarens extrema torka var en ordentlig utmaning. Likaså har uppstarten av företagsdelen krävt stora investeringar, såväl tidsmässiga som ekonomiska. – Det är jättemycket jobb och man ligger alltid efter med allt. Men jag lärt mig den hårda vägen att prioritera. Man kan inte göra mer än man kan, utan bara ta det mest akuta och ändå försöka njuta och vara i det man gör. Man kan inte gå runt och stressa, för då är det kört. Jobbet är en livsstil där arbete och fritid flyter ihop. Aldrig riktigt ledig, men samtidigt får hon göra precis det hon vill. – Jag får vara ute och följa naturen hela året. Charmen är att dagarna är helt olika. Ibland jobbar jag väldigt intensivt, men om någon kommer på besök tar jag mig tiden att umgås. Och om det är en jättevarm dag blir det inte så produktivt som andra dagar, då får man ta det lite lugnare. Sommaren är högsäsong och arbetet är intensivt. Tanken på semester kan för en betraktare verka långt borta. Sara May tar det med ro. – Det är många som påpekar att jag ju inte har någon semester, att jag inte kan åka bort på sommaren. Men jag vill inte åka bort! Det folk åker bort till är ju natur, bad och att vara på landet. Och det är precis det jag har här. Visst skulle jag kunna åka bort på vintern – men vill det inte då heller.

Borlänge Science Festival – Tekniken intar staden

Borlänge Science Festival – Tekniken intar staden

Den 26–29 september 2019 anordnades Borlänge Science Festival på flera platser runt om i staden. Bland annat för att locka unga till tekniska utbildningar och samtidigt förändra bilden av såväl industrin som av Borlänge. Angelica Ekholm, näringslivschef på Borlänge kommun, berättar mer. Hur kommer det sig att ni anordnar en Science Festival? – Flera anledningar. Dels bidrar problemet med framtida kompetensförsörjning i vår region. Många unga väljer bort tekniska utbildningar och vi känner att vi behöver sprida intresset för vetenskap och teknik på ett bättre sätt. Dels vill vi också förändra bilden av Borlänge. Vi har ett gammalt arv av att vara industristad, men industrin har förändrats. Idag är den högt digitaliserad och automatiserad och Borlänge är inte längre en trött gammal industristad, vi är en teknik- och vetenskapsstad med till exempel Högskolan Dalarna, Dalarna Science Park och 2047 Science Center. Vad kommer hända under festivalen? – Den bygger på att vi plockar ut teknik och vetenskap i staden – till platser som köpcentrum, torg och bibliotek. På så sätt får vi ut teknik och vetenskap till fler och festivalen kommer att vara gratis för alla besökare. Vi siktar på att ha aktiviteter för alla åldrar, alltifrån små barn med väldigt enkla experiment till vuxna med föreläsningar av bland andra Fredrik Löfgren som pratar om robotikens utveckling och framtid. SSAB öppnar upp och visar sin verksamhet, på Kupolen kan man prova VR-glasögon och Tekniska museet har sin Maker Tour-buss med aktiviteter på olika platser de olika dagarna. Sedan har 2047 Science Center Forskarfredag med massor av aktiviteter under fredagen och lördagen. Vilka aktiviteter ser du själv fram emot? – Jag fram emot torsdagens invigning i Bullerforsen. Den kommer bli riktigt spektakulär, där vi kommer återupprepa den halo, det ljusfenomen, som syntes i Borlänge i december förra året och som blev en stor nyhet både i Sverige och i världen. Jag tror att det blir både kul och spännande att lyssna på Fredrik Löfgren och även att testa VR-glasögonen på Kupolen. Det är helt enkelt väldigt mycket som händer och det kommer bli dagar när man får testa mycket. Vad hoppas du att festivalen ska ge? – Målet är framför allt att inspirera unga till teknik och vetenskap. I förlängningen hoppas vi att det är fler som söker sig till den här typen av utbildningar och jobb. Jag hoppas också att vi ska få många besökare till Borlänge under festivaldagarna. Jag vill att folk ska känna att Borlänge är en stad där det händer mycket. Där det finns mycket energi, en vilja och ett driv – att det är en plats att trivas på.   Borlänge Science Festival anordnades 26–29 september 2019.