Dalainspirerad vinterläsning

Dalainspirerad vinterläsning

Visst brukar sommaren kallas deckarnas högsäsong, men att krypa upp framför brasan med en vinterdeckare är svårslaget. Snöstormen som viner utanför fönstret och det täta mörkret skapar en extra stämningsfull inramning till de nervkittlande historier som utspelas i fiktionens Dalarna. Här har vi samlat boktips för både stora och små lässugna.


När startskottet för Vasaloppet går är det ingen som vet att en av segerfavoriterna kommer att dö under loppets gång. Catrine Tollström förlägger handlingen i sin bladvändare Loppet (Harper Collins) till den klassiska sträckan mellan Sälen och Mora.

En nyutexaminerad psykolog vid rättspsykiatriska kliniken i Säter börjar få hotfulla meddelanden samtidigt som en patient hittas död. Innan snön faller (Bokfabriken) är Helena Kubicek Boyes debutroman och i den ger hon läsaren en både ruggig och intressant inblick i mentalsjukvårdens slutna värld.

Under en semester i Dalarna hittar den livskrisande polisen Mikaela kroppen av en död kvinna – sen är historien igång. Karin Pilts spänningsroman Pärlbäraren (Hoi förlag) berör både våld i nära relationer, skam, skuld, förnekelse och lögner.

För den yngre bokslukaren finns Dan Höjer och Stina Lövkvists Cirkusdeckarna och skidmysteriet (Bokförlaget Semic). Där får vi följa tvillingarna Kaspar och Katinka när de försöker lösa mysteriet kring den stöldvåg som plötsligt drabbat Vasaloppsåkarna.

I Äventyren på Hildasholm: Malum (Bubo förlag) av Hanna Blixt får läsaren följa med de tre vännerna Maja, Svante och Ludde i deras kamp mot den ondskefulle härskaren Malum. När de får veta att Malum inte tycker om traditioner och kultur smider de en listig plan och skrider till verket – mitt under världens största midsommarfirande i Leksand.

Klenshyttan

Museet där miljöerna är huvudattraktioner

Ett museum utan de traditionella föremålen – men med desto fler hänförande, spännande, fantasieggande och intressanta platser. På de många besöksmålen i Ekomuseum Bergslagen står just platserna och dess rika historia i fokus. Malin Andersson, verksamhetschef för Ekomuseum Bergslagen, berättar mer. Vad är ett ekomuseum? - Ett Ekomuseum har alltid ett grundtema, i vårt fall ”järnet”. Men ordet ”eko” kommer från grekiskans ”oikos” som betyder helhet, eller hushåll, och ett ekomuseum ska handla om hela livet kring grundtemat: som hur människor bodde, vad de åt, om religionen, skolan, kulturen. I ett ekomuseum står allting kvar på sin ursprungliga plats, saker är inte flyttade till en museibyggnad. När man åker till besöksmålen står man precis där historien har utspelat sig! Man kan säga att ett traditionellt museum är en byggnad med ditflyttade föremål i medan ett ekomuseum är ett område där platserna motsvarar föremålen i det traditionella museet. Vad innebär det att ni har järnet som grundtema? - Ekomuseum Bergslagen handlar om hur järnet tillverkats här i området i nästan 3000 år - järnet som påverkade hela Sveriges ekonomi och historia och som fortfarande påverkar oss. I området ser du gruvor, hyttor och smedjor, bostäder - alltifrån små finnpörten och arbetarbostäder till herrgårdar och slott! Du ser kyrkor, skolor och andra arbetsplatser. Vad finns att göra hos er sommartid? - Det finns 68 besöksmål i Ekomuseum Bergslagen. Alla går att besöka på egen hand, många har öppet på bestämda tider och man kan boka guidade turer på de flesta. Under sommaren är det många aktiviteter och främst under #järnruttenveckan händer det mycket, med fullspäckade dag-för-dag-program. Kan du rekommendera några besöksmål? - En mycket vacker och dramatisk plats är Stollbergs gruva, med gruvhål, utsiktstorn, lekpark och vandringsleder. I Grängesberg finns både visningsgruva, gruvmuséum, arbetarbostäder, tågmuséum och konserthus. Två fina hyttor, alltså platser där man gjorde järn, är Klenshyttan och Flatenberg. Och så finns Ludvika Gammelgård med Gruvmuseum med massor med olika hus och aktiviteter. Ekomuseum Bergslagen finns i sju kommuner i Västmanland och Dalarna. Dalakommunerna är Ludvika, med 16 besöksmål, och Smedjebacken, med nio besöksmål. Sommaren 2019 anordnas #järnruttenveckan lördag 29 juni till och med söndag 7 juli. Ett dag för dag-program finns på http://ekomuseum.se/.

Rättviks marknad

Rättviks Marknad – Ett säkert vårtecken

Ett lika säkert vårtecken som tussilago, fågelkvitter och grusfria gator är Rättviks vårmarknad. Första helgen i maj varje år är det dags för Sveriges största marknad, där närmare hundra tusen besökare under tre dagar botaniserar bland allt mellan himmel och jord. För Stina Lovén Adeström på Rättviks marknad är det hektiska tider med allt som ska färdigställas inför första marknadsfredagen. Det mesta är sig likt sedan tidigare år – det vinnande konceptet står sig starkt – men ett par nyheter står förstås på programmet. – Nere på mässplan utanför bowlingen har vi försökt att skapa en mer motorrelaterat yta, så att det ska bli som ett mässområde med motorfordon. Dels samma knallar som brukar stå där, dels fyller vi på med motorfordon. Hon ser vårmarknaden som inledningen på den riktiga vår- och sommarsäsongen för Rättvik. – Det känns som ett startskott efter en lång vinter och en kanske hittills kall vår. Men nu kommer folk ut och det känns som att, ja, nu börjar det igen. Det spritter, det börjar bli varmt och man börjar bli sugen på utelivet och på att handla blommor och annat till trädgården. Marknaden är populär bland knallar från hela Sverige och över 450 försäljare ställer upp sina stånd längs Rättviks gator. Många är återkommande sedan decennier, andra är desto nyare just här. Ytterligare andra är helt nya på marknadsscenen. Bland stånden finns det mesta en kan förvänta sig av en klassisk marknad. Godis och karameller i långa rader, munkar och bröd, ost, kryddor, strumpor, hantverk och keramik. –  Under just vårmarknaden är det väldigt många som handlar blommor. Sen är det livsmedel är alltid populärt. Som ostar, korv, kokosbollar – det går hem. Honung är också sådant många vill ha, säger Stina. Vare sig en har en redig inköpslista eller bara vill ta del av folkfesten och den härliga stämningen är Rättviks marknad väl värt ett besök. –  Jag hoppas på helt okej väder. Det får egentligen inte vara för fint, för då är folk hemma och pysslar i trädgården. Så lagom varmt och lagom soligt. Inget regn. Jag ser fram emot att besökarna kommer, den glada stämningen och glada människor. Rättviks Marknad, 3–5 maj 2019.

Loppisproffset Isabelle McAllister

Loppisproffset Isabelle McAllister guidar till fynden

Isabelle McAllister är inredaren, designern och programledaren som gärna spenderar sommaren i familjens hus i Leksand. Dessutom är hon en återbrukare av rang, där loppisletandet nästan blir en tävling, men där det mest spännande är mötena och människornas historier. Här delar hon med sig av sina bästa tips för loppis och second hand. Hur tar jag mig an en loppis? – Gå tidigt på morgonen, mest chans för fynd. Ha med cash även om de flesta numera tar Swish. Snacka med folk – det är nästan roligast. De oväntade mötena. Historierna och historiken. Att lära sig om prylar man knappt visste fanns. Vilken typ av grejer kan jag förvänta mig att hitta? – Man kan verkligen hitta allt. Det är det som också gör det roligt. Att det nästan blir som en tävling. Kommer jag hitta den där grejen före alla andra? Tänk om det finns ett fynd just precis här! Att handla second hand är inte konstigare än att handla något annat, förutom att det är bättre för miljön. Allt vi behöver finns redan, allt vi behöver kanske någon annat redan har tröttnat på. Hur gör du när du tar dig an en loppis – några strategier? – Som med all shopping så gäller det väl att först ställa sig frågan varför man vill shoppa? Behöver jag verkligen den här prylen eller grejen? Skillnaden mellan behov och önskan? Det gäller ännu mer i second hand-shopping eftersom allt kan finnas och det lätt kan kännas lite rörigt. Men man kan spana in en tidsepok eller en viss pryl för ett speciellt ändamål. Då blir det enklare. Vilken är din relation till loppis och second hand? – Älskar det! Som sagt jag har det lite som en ursäkt för att träffa folk. Men sen är det den enda shoppingen vi bör göra i en värld där allt redan finns. Plus att många gamla saker var bättre producerade och håller längre. Ditt eget bästa loppisfynd? – Kanske en gammal gymnastikplint som numera är en sittbänk. Men skulle uppskatta att 85–90 procent i mitt hem är secondhand, så det är svårt att välja en favorit. Följ Isabelle på Instagram: @isabellemcallister Läs mer: Din loppisguide i Dalarna

Din loppisguide i Dalarna

Din loppisguide i Dalarna

Längs vägkanterna i semesterdalarna avlöser loppisskyltarna varandra. Hemma hos-varianter varvas med laduloppisar och butiker med mer sorterat utbud av second hand och vintage. Här har vi samlat nio guldkorn i Dalarnas loppisutbud. Bara att hoppa in i bilen, se till att det finns gott om packutrymme och sedan börja utforska hyllorna i jakt på det där pirret som uppstår när en gör sitt eget bästa fynd. Tänk på att öppettider varierar – kolla vad som gäller hos butiken du ska besöka innan du ger dig iväg! 1. PMU, Leksand Leksands stora second hand-butik PMU lockar både lokala och långväga besökare – kön ringlar sig ofta lång utanför dörren inför öppning. Efter genomförd fyndrunda finns även möjlighet att slå sig ner med en kopp kaffe i caféet. Övermo Backåkersvägen 1, Leksand PMU finns även i Falun. 2. Tulavippan, Gagnef I före detta Gagnefs Folkets hus finns många skrymslen och vrår att utforska, samtliga fyllda med spännande möjligheter till fynd. Nytt och gammalt trängs på hyllorna som är en skön mix av loppis, antikt och kuriosa. Under lördagar i juni, juli och augusti anordnas även bakluckeloppis på gårdsplanen. Östtjärna 110, Gagnef 3. BK:s Gammalt & Nytt, Insjön Alldeles bredvid riksväg 70 i Insjön ligger klassikern BK:s Gammalt & Nytt. Här finns loppis, antik, kuriosa och hantverk i en härligt salig blandning. Bara att leta loss i de många hyllorna! Dessutom har de delar till folkdräkter. Insjövägen 56, Insjön 4. Stassbackens diversehandel, Stora Skedvi I Stora Skedvi, mellan Hedemora och Falun, ligger lilla Stassbackens diversehandel. I en gammaldags lantlig miljö ryms både gammalt och nytt, med alltifrån skruv och beslag till möbler. Stassbacken, Stora Skedvi 5. TING Retro, Falun Butik TING är en inrednings-, design- och retrobutik i centrala Falun. Spana efter utvalda retroföremål från i huvudsak 50-, 60- och 70-tal, som kaffekoppar från Gustavsberg och Rörstrand eller 50-talsmöbler. Under sommaren är också Cirkus Loppans sommarbutik vid Falu Gruva öppen. Gruvgatan 13, Falun 6. Nygammalt Second Hand, Hedemora Husgeråd, kläder, textil, böcker och media, möbler och en hel del andra överraskningar går att hitta hos Nygammalt Second Hand i Hedemora. Botanisera bland porslin, lampor och prylar innan du avslutar besöket med en fika. Kraftgatan 8, Hedemora 7. Erikshjälpen, Borlänge Erikshjälpen Second Hand i Borlänge ligger vid handelsområdet Södra Backa och rymmer hela 1200 kvadratmeter fyndmöjligheter. Butiken fylls på allteftersom skänkta gåvor kommer in, så chansen att det dykt upp något nytt sedan det senaste besöket är stor. Fika finns i det tillhörande caféet.  Hantverkargatan 7, Borlänge Erikshjälpen finns även i Dala-Järna, Hedemora och Rättvik. 8. Spader Madame Retro Vintage, Vikarbyn I ladan på gården trängs kläder, prylar och möbler från 1940, 50-, 60- och 70-talen. Ovanvåningen är härligt belamrad med retro- och vintagekläder medan de gamla spiltorna fyllts med möbler och kreativt återbruk av gamla saker. Öja Tyskvägen 3, Vikarbyn Foto: Malin Jones 9. Röda Korset Mötesplats Kupan, Säter Varje dag dyker något nytt upp på hyllorna hos Röda Korset i Säter. Förutom att vara en mötesplats rymmer lokalerna även en uppskattad butik fylld av kläder, husgeråd och olika småprylar. Östra Långgatan 8, Säter Röda Korset Mötesplats Kupan finns även i Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Mora, Smedjebacken.

Visenter Avesta

Möt visenterna i Avesta

På en gård i Avesta vandrar stora ståtliga djur tillsammans i flock. Deras muskulösa, kraftiga nackar och rundade horn för tankarna till bisonoxar i vilda västern-filmer. Men i själva verket rör det sig om den utrotningshotade arten visenter. Visenten, eller europeisk bison som den även kallas, var nära att utrotas under tidigt 1900-tal. Det är vid den här tiden som historien om Avesta Visentpark tar sin början. - I Europa sköts den siste visenten, som levde i det fria, år 1920. Det fanns då 54 djur kvar i anläggningar runt om i Europa. De visenter som idag lever härstammar från 12 av dessa individer, berättar Mikael Jansson, driftansvarig på Avesta Visentpark. Han intygar att arten fortfarande är utrotningshotad, även om beståndet är större idag. På gården strax utanför Avesta lever idag ett 30-tal visenter. Förutom djuren finns café med godsaker, våfflor och enklare maträtter. Här finns också ett lekområde för barnen med gungor, styltor och käpphästar. - Det är en lugn och trivsam miljö på gården med möjlighet att komma väldigt nära en utrotningshotad djurart. Du får komma öga mot öga med visenten, berättar Mikael Jansson som samtidigt vill påminna om att detta är vilda rovdjur som inte ska klappas. Arbetar för artens överlevnad Syftet med parken är att öka beståndet av visenter i det fria. Genom samverkansprojekt händer det att djur flyttas från gården i Avesta till andra europeiska länder, bland annat till Rumänien. Där får visenterna först vistas i ett hägn under ett år innan de slussas ut i det fria. Mikael Jansson ser hoppfullt på framtiden för visenten. - Jag hoppas att vi ska få ännu fler projekt för möjligheten att sätta ut fler visenter i det fria. Alla intäkterna på gården går till bevarandet av arten. Avesta Visentpark lockar årligen besökare från hela världen som är intresserade av att ta del av bevarandearbetet på gården. - Besökarna som kommer hit till gården får möta friska djur. Det föds flera kalvar varje år och det är ett tecken på att visenterna trivs, säger Mikael Jansson som ser fram emot att fler människor får lära känna visenterna i Avesta. Foto: Jonas Lindgren Visste du att visenten… … kan väga upp till 1 ton. … lever på gräs, örter, bark och kvistar. … har blå tunga. … är Europas största landlevande däggdjur. … lever fritt i bland annat Ryssland, Ukraina, Rumänien och Polen. … förekommer i Avesta kommuns logga. Avesta Visentpark Öppet 19 maj – 15 september 2019 (ej midsommarafton) kl. 10:00-16:30.

Stjärnsund – spännande odling & hållbar livsstil

Stjärnsund – spännande odling & hållbar livsstil

Intill sjön Grycken i södra Dalarna ligger anrika bruksorten Stjärnsund. Hit lockas besökare från när och fjärran för att hämta inspiration och kunskap till odling, självhushållning och hållbar livsstil. Permakultur Stjärnsund är ett nätverk av olika verksamheter och projekt i och omkring Stjärnsund. Här ingår mångfaldsträdgården som erbjuder guidade visningar. Nyfiken eller nörd – oavsett kunskapsnivå är Stjärnsund värt ett besök sommartid. Sedan fem år tillbaka bor Annevi Sjöberg i Stjärnsund med sin familj. Naturen och engagemanget i bygden är det hon uppskattar mest. Annevi är utbildad miljövetare och miljöingenjör som idag undervisar inom odling, biologisk mångfald och permakultur. Hon beskriver permakultur som en möjlighet att designa en hållbar livsstil. – Inom permakultur ligger fokus på lokala lösningar. Det handlar också om att hämta inspiration från naturen och ekosystem för att hitta systemlösningar. Annevi är en av dem som leder visningarna av mångfaldsträdgården och permakulturprojektet. – Här får du se fruktträd och bärbuskar som du kanske inte visste att det går att odla. Vi smakar på det som är i säsong. När vi tittar på både ettåriga och fleråriga grönsaker får du också tips på hur dessa kan användas i matlagning berättar hon. Foto: David Roxendal Mångfaldsträdgården har gjort en satsning på lösningar för automatisk bevattning, som innebär punktvattning i lagom mängd. Insektshotell och en damm är andra anhalter i trädgården. Under vandringen får besökaren dessutom se lösningar som hus på hjul, vedeldad utomhusugn och permakulturbibliotek. Annevi försäkrar att det finns gott om utrymme att ställa frågor. Tillsammans med Philipp Weiss har Annevi Sjöberg skrivit böckerna Fleråriga grönsaker och Skogsträdgården. Den sistnämnda utsågs till Årets Trädgårdsbok 2018. Ett par kilometer utanför Stjärnsund har Philipp anlagt Puttmyra skogsträdgård med tillhörande plantskola. Här utforskar man skogsträdgårdsodling som odlingsteknik i svenskt klimat. Även i Puttmyra skogsträdgård finns möjlighet att gå på visning, bland över 200 arter träd, buskar och klängväxter och omkring 150 arter örtväxter. Kan även den med minimal trädgård eller balkong få ut något av en guidad visning eller kurs? – Absolut. Täckodling och automatisk bevattning är exempel på vad du kan tillämpa också i stan. Förutom att odla i pallkrage och krukor kan du ta vara på det som växer vilt i naturen. Flera av de nyttigaste fleråriga grönsakerna är i grunden vilda, säger Annevi. Det kan förstås också hända att besöket inspirerar till nya tankar kring var du vill bo och hur du vill leva i framtiden. Ett sätt att utveckla dina kunskaper och färdigheter är att gå någon av de kurser som Permakultur Stjärnsund anordnar inom bland annat fleråriga grönsaker, skogsträdgårdsodling och att bygga ett så kallat Tiny house; ett litet hus på hjul. Foto: David Roxendal Efter visningen kan du äta lunch på någon av matserveringarna i Stjärnsund och strosa ned till bruksmarknaden som under sommarhalvårets lördagar erbjuder lokalproducerad mat och hantverk. På plats finns också en marknadsvagn med grönsaker, plantor och fröer från permakulturodlingarna. Hantverksbodar, konstutställningar, konserter och en mängd friluftsaktiviteter är andra exempel på vad du kan se och uppleva i Stjärnsund. Här ligger också besökscentrum för Husbyringen, en sex mil lång natur- och kulturled. Boende hittar du bland annat på Fridhem kursgård & vandrarhem intill mångfaldsträdgården och Vilan Eko Spa alldeles i närheten. Foto: David Roxendal

Gustaf Ankarcrona, hemslöjden och livet i Leksand

Gustaf Ankarcrona, hemslöjden och livet i Leksand

"Jag vill att produkterna ska bära hantverkskunskapen vidare". Det säger Linn Sund, som är formgivare och äger och driver butiken Crona Craft i Leksand. Både namnet och drivkraften har hon delvis hämtat från Gustaf ”Crona” Ankarcrona. 2019 firas 150-årsjubileet av hans födelse. – Vi som bor här kan ju bli hemmablinda ibland, men Gustaf Ankarcrona såg Dalarna med nya ögon. När jag själv har varit borta och kommer hem till Leksand slår det mig hur otroligt vackert det är här. Det var nog det som han också såg och förstod, säger Linn Sund. Tidigare drev hon Leksands Hemslöjd, där hon bland dräktdetaljer, textilhantverk och annat hantverk upptäckte Gustaf Ankarcrona ”på riktigt”. – Ankarcrona startade Leksands hemslöjdsbutik 1904 och jag var intresserad av butikens historia. Ju mer jag läste om honom, desto mer intressant tyckte jag han verkade. Jag blev allt mer inspirerad, men också mer ifrågasättande. Hur kom det sig att Gustaf Ankarcrona, en konstnär från Småland och utbildad vid de stora målarskolorna i Europa, hittade hem i Leksand och blev ”Crona” med leksingarna? Varför kände han en sådan kraftig dragning till Dalarna och kom att bli både hembygdsvårdare och hemslöjdskämpe? – Han sägs ha träffat på folkdräktsklädda kullor och masar från Leksand vid en hemslöjdsutställning i Gävle år 1901 och tyckte säkert det var väldigt exotiskt och fint, tror Linn. I Leksand var dräktkulturen fortfarande stark, jämfört med i andra byar. Det fascinerade Ankarcrona och efter besök i Dalarna hade folkkulturen fängslat honom så starkt att han bestämde sig för att bo kvar. Han kom att arbeta för det lokala hantverket och den traditionella hemslöjden och blev en fanbärare för Dalarnas kulturarv. – Det finns historier om Ankarcrona och hans traditionella syn på bland annat klädedräkter. Det sägs att leksingarna var rädda att möta honom på gatan om de var ”slimsklädda”, alltså hade blandat folkdräkten med mer moderna kläder. Fick Ankarcrona syn på dem då, skällde han ut dem! Han var med andra ord väldigt engagerad och mån om att traditionerna skulle bevaras, berättar Linn. Precis som Ankarcrona värnade om historier och traditioner och vävde in dem i dalfolkets kulturarv, gör Linn också det – fast hundra år senare och med blicken mot framtiden. – Han var väldigt mån om att vi inte skulle förlora vårt kulturarv och mönsterskatter – men samtidigt lika mån om att ta in det i nutida produkter. På samma sätt arbetar Linn med Crona Craft: – Det jag drivs mest av är att ta fram nya produkter med inspiration av våra traditioner i Dalarna. Jag tror att Ankarcrona också inspirerades av det och därför är hans synsätt en viktig del i mitt företagande. På Crona Craft finns produkter med inspiration från mönster, färger och tekniker av äldre produkter från Dalarna eller har inspiration härifrån. Kvaliteten är en viktig del, likaså vem företagaren är och står för, förklarar Linn. 2019 firas 150-årsjubileet av Gustaf Ankarcronas födelse och det kommer att uppmärksammas på flera sätt. – Vi är flera aktörer som tillsammans kommer sätta Ankarcrona på kartan i år. Crona Craft ska bland annat ta fram en filt med nytt mönster med inspiration från Ankarcrona. – Jag ser att vi tar mycket kunskap om hantverk för givet. Istället för att förmedla den från mun till mun, vill jag att produkterna ska bära den kunskapen. Jag vill göra avstamp i historien för att bygga framtiden – och fortsätta där han slutade. Fakta om Gustaf Ankarcrona • Gustaf Ankarcrona föddes år 1869 i Huskvarna och dog 64 år senare i Leksand. • Han var utbildad konstnär och målade i Tyskland och Norge, men fann mest inspiration i Dalarna. • 2019 firas 150-årsjubileet av hans födelse. • Gustaf Ankarcrona har designat den kända ljusstaken Tuppstaken, tillverkad av Käck & Hedbys i Leksand, och även formulerat Vasaloppets valspråk ”I fäders spår för framtids segrar”. • Förutom konst och hantverk var han även intresserad av byggnadsvård och var en förespråkare av gammelgårdar i bygderna. Därför byggde han upp Holen i Tällberg till ett allmogemuseum, som idag är ett vackert besöksmål med vidunderlig utsikt över Siljan.

Hitta till Dalarnas trädgårdar

Hitta till Dalarnas trädgårdar

Små och stora. Noggrant skötta och ansade eller mer vildvuxet utsvävande. I vissa sjuder det av aktiviteter och evenemang. Andra finns där i sig själva, rogivande och skyddade oaser som erbjuder en stunds vila. Gemensamt för de många trädgårdarna i Dalarna är att de alla har en historia att berätta och att de i högsta grad vittnar om såväl skaparglädje som kreativ lust. Vad finns det att hämta för den trädgårdsintresserade i Dalarna? När Evalotta Ersson, kontaktperson för föreningen Trädgårdar i Dalarna, får frågan vet entusiasmen inga gränser. Hon börjar genast räkna upp den ena trädgården efter den andra, beskriver dess olika karaktär och historia. Det som hon ändå landar i som utmärkande i just Dalarna är bergsmännens trädgårdar. – Bergsmansgårdarna finns ingen annanstans i Sverige och de flesta ligger runt Falun. Går man en visning får man också veta hur det fungerade i samhället. På så sätt får man även det historiska, det är inte bara en trädgård. De ligger ofta väldigt kuperat och terrasseringen, alltså att de ligger i sluttningar, är utmärkande. De flesta av bergsmännens trädgårdar ligger runt omkring världsarvet Falu Koppargruva, som Stabergs bergsmansgård, Stora Hyttnäs, Linnés bröllopsstuga och Källslätten. – Källslätten är helt fantastisk, speciellt när äppelträden blommar. Man går genom skogen och sen bara öppnar det upp sig. Då kan man skönja gamla terrasseringar, karpdammar, en gammal vattenkonstruktion med ledningar av urholkade trädstammar och där det har funnits fontäner. Det är så häftigt, att det har funnits en sådan anläggning mitt ute i skogen. Hon själv har annars en förkärlek för sekelskiftesträdgårdarna, där den så kallade arts and crafts-rörelsen varit tongivande. Det handlar om lokala material, hantverksmässighet, rumslighet och olika nivåer. Här är Evalottas solklara favoriter Munthes Hildasholm i Leksand och Karlfeldtsgården i Sjugare by, inte långt därifrån. – Hildasholm och Karlfeldtsgården är små klenoder. Karlfeldtsgården ligger så vackert i sluttningen ned mot den lilla sjön Opplimen. Här finns en guidad visning, Vandring i dikt och doft. Det är en fantastisk upplevelse – med Erik Axel Karlfeldts dikter och hans trädgård i ett. På Hildasholm beskriver Evalotta också ett extra talande exempel på de ideal som var utmärkande för arts and crafts-rörelsen. – Ta en fika och titta på de klippta granarna! Det handlar om att man tar vad man har: Vad har man just på den här platsen? Man har gran och då gör man jättefina skulpturer av gran. Hilda kom från England där man på den tiden klippte till exempel buxbom. Hon överförde det till Dalarna och våra förutsättningar. Foto: Ingemar Blomqvist Sedan finns förstås också herrgårdsparker som Disponentparken i Grängesberg och Stjärnsunds herrgård utanför Hedemora. För att inte tala om handels- och besöksträdgårdar som Bäsna trädgård, Kniva trädgård, Ateljé Y, Levins Handelsträdgård och Ornässtugan. Trädgårdar i alla former och för alla smaker med andra ord. Men hur ska egentligen en trädgård upplevas? – Jag tycker man kan läsa på lite grann under promenaden in. Det beror ju lite på vad man har för intresse. Vissa trädgårdar kan man titta på vilka växter och träd som finns. Och formspråket! Det kan man läsa på, så man vet vad man ska förvänta sig. Sen låter man sig njuta. Gärna sätta sig ner på en bänk med en vacker utsikt. Ta in doft, syn och ljud - bara ta in trädgården. Trädgårdar i Dalarna De olika trädgårdarna i Dalarna kan räknas till Allmogeträdgårdar, Bergsmännens trädgårdar, Handels- och besöksträdgårdar, Herrgårdsparker samt Sekelskiftesträdgårdar. På hemsidan tradgardaridalarna.se finns mer information om de olika trädgårdarna. Där finns också kartor med förslag på olika turer, där lämpliga trädgårdar kopplats ihop i olika resrutter. Trädgårdarna har olika öppettider tillgänglighet. Vissa är ständigt öppna platser i naturen, medan andra är öppna under vissa säsonger, dagar eller tider. På tradgardaridalarna.se, visitdalarna.se eller din närmsta Turistinformation kan du få mer information om öppettider och respektive trädgård.