Dalainspirerad vinterläsning

Dalainspirerad vinterläsning

Visst brukar sommaren kallas deckarnas högsäsong, men att krypa upp framför brasan med en vinterdeckare är svårslaget. Snöstormen som viner utanför fönstret och det täta mörkret skapar en extra stämningsfull inramning till de nervkittlande historier som utspelas i fiktionens Dalarna. Här har vi samlat boktips för både stora och små lässugna.


När startskottet för Vasaloppet går är det ingen som vet att en av segerfavoriterna kommer att dö under loppets gång. Catrine Tollström förlägger handlingen i sin bladvändare Loppet (Harper Collins) till den klassiska sträckan mellan Sälen och Mora.

En nyutexaminerad psykolog vid rättspsykiatriska kliniken i Säter börjar få hotfulla meddelanden samtidigt som en patient hittas död. Innan snön faller (Bokfabriken) är Helena Kubicek Boyes debutroman och i den ger hon läsaren en både ruggig och intressant inblick i mentalsjukvårdens slutna värld.

Under en semester i Dalarna hittar den livskrisande polisen Mikaela kroppen av en död kvinna – sen är historien igång. Karin Pilts spänningsroman Pärlbäraren (Hoi förlag) berör både våld i nära relationer, skam, skuld, förnekelse och lögner.

För den yngre bokslukaren finns Dan Höjer och Stina Lövkvists Cirkusdeckarna och skidmysteriet (Bokförlaget Semic). Där får vi följa tvillingarna Kaspar och Katinka när de försöker lösa mysteriet kring den stöldvåg som plötsligt drabbat Vasaloppsåkarna.

I Äventyren på Hildasholm: Malum (Bubo förlag) av Hanna Blixt får läsaren följa med de tre vännerna Maja, Svante och Ludde i deras kamp mot den ondskefulle härskaren Malum. När de får veta att Malum inte tycker om traditioner och kultur smider de en listig plan och skrider till verket – mitt under världens största midsommarfirande i Leksand.

Bloggaren @annacate vid Zorngården

Bloggaren @annacate: ”Nu ser jag Dalarna med andra ögon”

Under tre intensiva dagar genomförde bloggaren och kreatören Catarina Skoglund Kulturresan genom Dalarna, där hon tillsammans med kollegan Nathalie Myrberg besökte konstnärshem, museum och kulturhistoriska miljöer. Längs vägen upptäckte hon nya sidor av sitt eget landskap. ”Man ser allt med andra ögon när man turistar på hemmaplan. Min kärlek till Dalarna känns ännu starkare än innan.” Catarina Skoglund är uppvuxen i Orsa, men bor sedan 20 år i Göteborg där hon arbetar som kreatör, fotograf och driver Instagramkontot @annacate. Somrarna är dock tillägnade Dalarna och just i år fick hon uppleva landskapet på ett nytt sätt. Tillsammans med vännen och kollegan Nathalie Myrberg genomförde hon under tre dagar den Kulturresa som samlar nio kulturhistoriska besöksmål. Catarina och Nathalie gästade sex av dem under sitt besök: Zornmuseet, Falu Gruva, Dalarnas museum, Carl Larsson-gården, Munthes Hildasholm och Ornässtugan stod på schemat. – Jag känner bara ett lyckorus att få turista i Dalarna, speciellt som någon annan väljer ut vart man åker och hjälper en att hitta guldkornen. För man blir så lätt hemmablind och när jag åker hem till Dalarna åker jag bara till samma ställen. Ornässtugan har jag till exempel inte hört talas om tidigare och så var jag extra nyfiken på Carl Larsson-gården i och med att han blivit väldigt uppmärksammad i inredningsvärlden, som jag rör mig i. Carl Larsson-gården och Karin Larssons inredning inspirerar När hon klev in i Carl och Karin Larssons hem i Sundborn väntade en upplevelse hon inte hade räknat med. – Jag hade höga förväntningar, men det var ännu mer än vad jag trodde. Jag själv har alltid tilltalats mycket just av arts and crafts, den excentriska brittiska inredningsstilen, med mönstermix och färgval. På Carl Larsson-gården blev det bara så uppenbart vilken otrolig mönsterskatt som finns där. Visst hade jag sett bilder och tavlor därifrån innan, men färgprakten och känslan kommer inte alls fram på samma sätt som när man kommer in i hemmet. Det visar en annan del av Carl Larsson och framför allt av Karin. Framför allt fastnade hon för den värme som genomsyrade makarna Larssons hem. – När man är estetisk så lägger man märke till detaljerna och färgkombinationerna. Som att man vågade blanda, vara lekfull och måla det som betydde någonting, som citaten på väggarna. Jag kommer nog själv att använda ännu mer färg. Att våga mixa färger som de gjorde på gården. Som den varmt rosa och den gröna färgen tillsammans. Jag blir sugen på att måla om hemma och nästa steg är kanske att börja måla bårder direkt på väggen hemma eller skriva citat ovanför dörren. Bohemiskt mysigt i Hildasholms trädgård Besöket på Munthes Hildasholm i Leksand blev även det en – något oväntad – inspirationsboost. – Jag har hört mycket om Hildasholm, men visste inte att det skulle vara en sådan upplevelse att gå in i huset, få höra om den här excentrikern Axel Munthe och få vibbar av Alice i Underlandet. Det är ingen tillrättalagd inredning, det känns så levande, vilket är väldigt härligt. Jag skulle kunna tillbringa en hel dag bara i trädgården, gärna sova över till och med, för att få uppleva den ännu mer. Jag gillar inspirationen från arts and crafts-rörelsen med labyrinterna och de formklippta buskarna. Det var pampigt men ändå så bohemiskt mysigt. En ny bild av Dalarna och semester på hemmaplan Hon upplever att resan har gett henne en ny bild av Dalarna. Som exempel nämner hon Dalarnas museum, där samlingarna av folkdräkter, hantverk, dalmålningar, dalahästar, Anders Zorn och Carl Larsson plötsligt bjöd på en tydlig överblick av landskapets både breda och djupa kultur. – Det känns så roligt att ha Kulturresan att kunna rekommendera till andra. Att jag kan tipsa en kollega i England eller Tyskland, likaväl som en vän i Dalarna att besöka de här ställena i sitt eget landskap. Det känns lättillgängligt, det är lätt att ta sig till platserna och det går att få in på en långhelg om man vill. Det passar både en familj och om man vill resa tillsammans som par. Man behöver inte ta flyget till Rivieran. Det får bli Dalarnas Riviera istället. Nu ser Catarina även fram emot att få upptäcka de tre besöksmål som inte hanns med den här gången. – I sommar måste vi åka till Porfyrmuseet i Älvdalen, det är relativt nära från Orsa. Sådant är jättekul, att höra om ställen som är så nära, men som man inte besökt tidigare. Nusnäs skulle jag också vilja åka till igen och då ta med barnen. Man ser allt med andra ögon och turistar på hemmaplan. Min kärlek till Dalarna känns ännu starkare än innan. Läs mer: Kulturresan i Dalarna.

Vandrare i Säterdalen

Nöje och natur i hundraåriga Säterdalen

Säterdalen är hundraåringen som fortfarande bjuder upp till dans och roar både stora och små. I över ett sekel har den djungellika ravindalen i Säter i södra Dalarna varit centrum för musik, dans och andra nöjen. Friluftsfester, Säterspelen, cirkus och tivoli är bara några av alla roliga evenemang som har satt Säterdalen på Sveriges nöjeskarta. På slutet av 1800-talet var Säterdalen, tillsammans med Siljansområdet, Dalarnas mest besökta platser. Idag finns bland annat Barnens Dal här, en stor lekplats i naturmiljö med rutschkanor, gungor, klätterställningar och stora grönområden att busa omkring på. För barn är det också ett litet äventyr att leka kurragömma bland de meterhöga ormbunkarna. Även för de lite större finns många aktiviteter i Säterdalen. Du kan till exempel fynda på loppisar, gå på utomhusteatrar, se på utställningar med veteranbilar och ha kul på danskvällar med liveband. I Dalstugan är det också möjligt att fika och äta gott, bland annat lokalproducerad glass. Det finns också en mysig fäbod i Säterdalen, med djur och ett sommarcafé som serverar våfflor i olika varianter. Att vandra över de böljande ängarna och genom de branta ravinerna är en mäktig naturupplevelse, särskilt tidig morgon då fåglarna just har vaknat och kvittrar i kör. Det finns lättvandrade partier i området runt Folkparken samt via ån från Ljusterbo till Almbacken, där det finns flera fina platser att stanna till vid. Leden mellan Norddalen och Almbacken är tillgänglighetsanpassad för personer i rullstol, med barnvagn och synskadade. På stigen ut mot Kärleksudden finns en plats som passar särskilt bra för att stanna till och njuta av naturen. Bänken med utsikt över den lilla sjön Näspussen är perfekt för en kortare - eller längre - paus. I närheten av kärleksudden finns också prins Gabriels rastplats, som han fick som dopgåva av dalfolket. Prins Gabriel är prins Carl Philip och prinsessan Sofias son och även hertig av Dalarna. Platsen håller på att ställas i ordning för att snart officiellt kunna överlämnas till prinsen. Den täta växtligheten som finns i Säterdalen är ovanlig i de här delarna av landet, men tack vare bra klimat och näringsrika jordar växer det så det knakar här. Håll utkik efter bävrarna! De bygger dammar och hyddor av grenar som kan skapa oreda i ån, vilket är bra för naturen då det blir hem till små djur i vattnet. Det är inte för inte som Säterdalen har kallats för Sveriges finaste folkpark. Liljekonvalj, vitsippor och trolldruvor slår ut i full prakt på sommaren och den porlande Ljusterån svalkar hela dalen. Den frodiga grönskan och de blommande växterna skapar en vacker kuliss till alla roliga aktiviteter som händer här på sommaren. Läs mer: Välkommen till Säterdalen  Sommartips i Säterdalen Traditionellt midsommarfirande På midsommarafton mellan klockan 11 och 16 är det traditionsenligt firande i Säterdalen. Konferencier Bengt Kyllinge underhåller och Säters Spelmanslag bjuder på musik, dans och lekar. Här kan du också vara med och resa midsommarstången med all stoj och stim som hör till. Läs mer: Midsommar i Säterdalen Smokie på Golden Hits Tour Den engelska rockgruppen Smokie kommer till Säterdalen den 13 juli och garanterar en röjig retrofest med de klassiska hitlåtarna. Gruppen är ute på en omfattande världsturné och slår ner i dalen med dunder och brak. Förköp biljetter via Visit Dalarna. Läs mer: Smokie i Säterdalen Dogge Doggelito och Samir & Viktor Återigen fylls Säterdalen av en fartfylld show. Den 21 juli bjuder Mellokändisarna Samir & Viktor och Dogge Doggelito på en eftermiddag med sång, dans och underhållning för hela familjen. Köp biljetter i förväg via Visit Dalarna. Läs mer: Musikfest i Säterdalen

Det mullrar om motorstaden Hedemora

Det mullrar om motorstaden Hedemora

Nämn Hedemora för en motorintresserad person och du ser bensindoftande minnen i ögonen. Ända sedan tidigt 30-tal har Hedemora förknippats med motorer och somrarna med cruising, MC-dag och bilträffar. Än idag hämtas inspiration från glansdagarna, till flertalet av de motorinspirerade evenemang som anordnas här. Lägg därtill genuin cafékultur och spännande musikscener, så har du en kombination som gör Hedemora till ett självklart resmål i sommar. Hedemoraryttaren är den första som hälsar besökare välkomna till staden. I rondellerna in till Hedemora står statyn av den folkdräktsklädde ryttaren på sin röda springare. Symboliken talar sitt tydliga språk: motorstaden i södra Dalarna gasar med full fart framåt. Det började redan på 50-talet, när bilkulturen brummade som bäst och raggarna gjorde entré i folkkulturen. Då började även TT-loppen hållas regelbundet i Hedemora. “TT” stod för Tourist Trophy och var stora internationella motorcykeltävlingar. Varg-Olle Nygren, den mest berömda motorcykelföraren på den tiden, var givetvis på plats i Hedemora för att köra. Över 100 000 besökare kom till motorstaden för att se motorcyklarna vråla på banan.   TT-loppen må ha kört sina sista ärevarv nu, men många andra aktiviteter och sevärdheter med motorsport får Hedemora att verkligen leva upp till sitt smeknamn som motorstad. Till exempel anordnar Hedemora Old Town Cruisers och SMK Hedemora evenemanget Motorhistoriska Dagen varje år på nationaldagen. Då åker de glänsande, gamla bilarna med viftande, svenska flaggor i en lång parad genom staden. På Motorstadion väntar sedan roliga aktiviteter för hela familjen. Ytterligare en sommartradition i motorstaden är den årliga Motordagen. Lördagen vecka 26 varje år fylls Hedemoras gator med cruisande bilar, rockabillymode – och förstås många besökare som är nyfikna och intresserade av de välbevarade, vackra fordonen. Lions arrangerar bakluckeloppis för allt som är fordons- och motorrelaterat och skänker sedan avgifterna till hjälpverksamheten. I år samverkar Motordagen dessutom med musikfestivalen Dalarocken, så se fram emot en riktig heldag med musik och motor. På Hedemora MC-museum finns klenoder och kuriosa för alla motorintresserade: bland annat Nisse Johanssons unika samling veteranmotorcyklar från första hälften av 1900-talet och en utställning om TT-loppen i Hedemora. Här finns också antika cyklar från 1880-talet och klassiska engelska bilar från 50-talet. Museet är öppet sommartid, men stängt på måndagar. På musikfronten är Hedemora Blues Jam ett måste. Första lördagen i månaden får den som vill komma och jamma med husbandet på restaurangen Kings Arms. Det har blivit ett uppskattat forum där lokala musiker kan utvecklas.   Självklart behöver även magen sitt drivmedel. Slå er ner för en fika eller lunch på anrika Café Wahlman. Det ligger i Hedemoras äldsta kulturhus i de välbevarade 1700-talskvarteren. Här bakas det mesta i eget bageri av närproducerade råvaror. I den härliga trädgården bjuds det dessutom då och då på musikaliska godbitar i form av stämningsfulla framträdanden och spelningar. Nämn Hedemora hädanefter, för såväl motorintresserade personer som andra besökare, så är det inte bara de motorinspirerade inslagen de drar sig till minnes – utan också stadens sköna rytmer. Läs mer om aktiviteter, evenemang, boende och sevärdheter i Hedemora

Digital skulpturträdgård i Falu Gruvas konsthall

Digital skulpturträdgård i Falu Gruvas konsthall

Såväl under som ovan jord erbjuder Falu Gruva ett smörgåsbord av spännande och intressanta upplevelser. Förutom allt det som berättas om gruvans historia i olika former, har deras konsthall blivit en uppskattad del av gruvområdets utbud. Där är det sommaren 2019 möjligt att kliva in i en digital skulpturträdgård. Gruvområdet är ett stort besöksmål med aktiviteter, shopping, mat och boende. Självklart är de uppskattade gruvturerna en huvudattraktion, där besökaren får följa med under jord och höra berättelserna om bocken Kåre, Fet-Mats och Gruvfrun, om det slitsamma arbetet i gångarna och gruvans viktiga plats i Sveriges historia. Samtidigt är Falu Gruva så mycket mer än en gruva. I sommar möts till exempel teknik och konst i gruvans konsthall, med det mekaniska ljudkonstverket The Garden. Skulptören och ljudkonstnären Jan Cardell har skapat en trädgård som består av ett flexibelt rotsystem med interaktiva enheter som är kopplade till växter och blommor i olika färg, former och ljud. Besökarens närvaro och agerande i rummet påverkar växternas rörelser och får dem att spela på olika sätt. – Jan Cardell är spännande på det sättet att besökaren interagerar med konstverket. Det är en slags digital skulpturträdgård han har byggt upp och det intressanta är att man får både teknik och skulptur. Den mixen tycker vi är tilltalande då vi vill ha en naturvetenskaplig prägel på vår konsthall, säger Anna Björkman, verksamhetschef vid Falu Gruva. Även det nybyggda Gruvmuseet är väl värt ett besök. Utställningarna omfattar hela berättelsen om Falu Gruva, från upptäckten av gruvan på vikingatiden fram till utnämningen till ett av Unescos världsarv i början av 2000-talet. I museets filmsal är det också möjligt att uppleva en gruvtur under jord i en 30 minuter lång film. Den är speciellt framtagen för de besökare som av olika anledningar inte kan eller vill gå ner i gruvan.   – Sedan har vi också en fin två kilometer lång promenadslinga runt dagbrottet Stora Stöten. Det finns informationsskyltar där man kan läsa in sig på vad man ser. Man har en väldigt fin utsikt över hela gruvområdet och Falu stad, berättar Anna. På gruvområdet ges visningar av de många kulturhistoriska byggnaderna. Här finns också två caféer, en restaurang och så Världsarvshuset med en butik. På området finns dessutom en rad andra butiker med alltifrån byggnadsvård och second hand till inredning och kläder. Det finns med andra ord mycket att se och göra vid Falu Gruva – och efter besöket kommer du med största sannolikhet vara rikare på både kunskaper och upplevelser. Läs mer och boka ditt besök på Falu Gruva.

Torrlids levande fäbod

Prova på fäbodlivet i norra Dalarna

Klappa djuren och njut av stillheten på en fäbod i sommar. Under sommaren flyttar en del jordbrukare i Dalarna sina djur till fäboden. Där får korna ströva fritt i skogen om dagarna. Som besökare på fäboden ges du möjlighet att få en inblick i driften, njuta av kokkaffe och handla med dig fäbodprodukter som smör och ost. En garanterad minnesvärd upplevelse. Håltby och Okbodarna fäbod Ca 7 km ifrån Älvdalen mot Evertsberg ligger Håltby fäbod. Den drivs av Bertil och Baqer och här finns fjällkor, rödkullor, jakar, getter och får. Lilla Fäbodbutiken i Håltby fäbod erbjuder spännande hantverk och böcker om fäbodlivet och den samiska kulturen. Det går bra att skräddarsy sin egen upplevelse med fika, middag, fäbodkurser. Övernatta och följ med på morgonen när man löser djuren och sen njuter av en fäbodfrukost. Logi erbjuds både i Älvdalen, Venjan och Rättvik. För bete flyttas djuren mellan Håltby och Okbodarna så inför besök kontakta Bertil eller Baqer. Läs mer: Håltby fäbod Torrlids levande fäbod Välkommen till familjen Halvardssons fäbod! Här på Torrlids fäbod, nära byn Klitten utanför Älvdalen, får du ta del av fäbodens levande historia, hälsa på djuren, smaka på tunnbröd med egenproducerat smör, messmör och ost eller bara njuta av fridfullheten, de unika dofterna och den vackra miljön. Torrlids fäbod har haft en obruten drift sedan 1600-talet då den för första gången nämns i skrift. Precis som man alltid har gjort på fäbodar tar de tillvara på mjölken från korna och tillverkar fäbodprodukter. Unika kunskaper har förts vidare från generation till generation. Familjen Halvardsson bor på fäboden hela sommaren tillsammans med djuren. Under juli månad är det öppet Läs mer: Torrlids levande fäbod

Rättviks tunnbröd

En matresa runt Siljan: Pölsabod, nybakat tunnbröd och hockeybulle

Det finns många smakrika besöksmål runt Siljan – alla unika utflyktstips i sig själva. Här har vi skapat ett turförslag med tre smakrika stopp, perfekt för en välsmakande dagsutflykt i Siljansbygden. Upptäck hemgjord korv, tunnbröden tuttul och kavelbulle och avsluta med hembakade caféklassiker. Starta turen i byn Rälta, 1,5 mil söder om Leksand. Här ligger Rältagården, där familjen Magnusson driver ekologiskt lantbruk. Gör ett besök i deras ”pölsabod” med lokalproducerade kött- och charkprodukter och botanisera bland en uppsjö delikatesser. Här finns till exempel Hans olika sorters dalakorvar, leksandsskinka och farfarskorv. På gården styckar och förädlar de alla produkter själva och gårdens chark och rökeri går bokstavligt talat varmt för att fylla gårdsbutiken med läckerheter. Ta sedan sikte på Rättvik. Åk genom de natursköna om givningarna utmed Siljan. Varför inte ta turistvägen genom byn Tällberg mellan Leksand och Rättvik, för att verkligen uppleva de magiska vyerna? Väl framme, följ doften av nybakat tunnbröd. Hos Rättviks Tunnbrödsbageri och Handelsbod slår pustar från bakugnarna allt som oftast emot en innanför dörren. Ta chansen att se hur traditionellt tunnbröd bakas – en både fascinerande och som sagt väldoftande upplevelse. Den som vill kan få vara en del av ”baklaget” för en dag och lära sig alla momenten, från första utkavlingen till färdiggräddat bröd. I handelsboden går det att köpa med sig av allt som bakas i bageriet, som de lokala tunnbrödsvarianterna Tuttul och Kavelbulle. Dags att börja röra sig norrut, mot byn Furudal ca 40 km bort. Nu går vägen genom djupa dalaskogar och byar som Gärdsjö, Ovanmyra och Boda. Snitths Hantverksbageri är ett uppskattat utflyktsmål som lockar många smaksugna besökare till Furudal. Här bakas allt med svenska, lokala och ekologiska varor i ”mjöligaste” mån. I det genuina caféet serveras matbröd, lättare luncher och förstås en hel del godsaker. Den spännande och något udda utemiljön gör också sitt till för upplevelsen. Slå er ner på det gamla nedlagda järnvägsspåret och ta en fika med riktigt goda nybakade bullar och kakor. Hockeybullen är en klassiker! Därefter vänder ni tillbaka till utgångspunkten – med största sannolikhet mätta av såväl god mat som av nya intryck. Eller så tar ni sikte på någon av de andra smakrika guldkorn som väntar runt om i Dalarna. Läs mer om Taste of Dalarna, det nätverk av gårdsbutiker, producenter, hantverksbryggerier, caféer och restauranger runt om i Dalarna som sätter de lokala råvarorna och de lokala smakupplevelserna i främsta rummet.

Mästare i broderi: Mer än 10,000 timmars arbete

Mästare i broderi: Mer än 10,000 timmars arbete

Vi fick en pratstund med Margareta Djoos, en av sju kvinnor i Sverige som är mästare i broderi. Sommaren 2019 ställer hon ut sina alster på Mora Kulturhus tillsammans med Anna-Karin Jobs Arnberg, även hon broderimästare från Dalarna. Hur blir man mästare i broderi? – För att ens få göra provet krävs 10 000 timmar, ungefär sex års dokumenterad erfarenhet. Sedan består själva mästarprovet i sig av ett projekt med 400 timmars arbete under ett halvår. Man ska kunna tyg, tråd och tid. Kontrollanter är med i olika stadier för att se att man klarar av det. Det låter som en omfattande process. – Det här är ju status, ett skrå. En poängsättning av ens yrkesskicklighet. Jag jobbade dessutom heltid på Skansens klädkammare i Stockholm just då och frågade mitt jobb om jag fick göra provet, men det fick jag inte. Så jag gjorde de 400 timmarna på fritiden. Vad består ditt mästarbrev av? – Jag är från Mora och gör alla traditionella stygn som finns i vår dräkt. Mitt mästarbrev är i trådbundet broderi, med fyra delar från Moradräkten. Till största del valde jag en varmt röd färg. Den står egentligen för min längtan hem till Mora. Jag hade bott borta i Stockholm i 14 år och längtade hem. Då blev de röda stugorna självklara. Du anordnar återkommande brodericafé på Mora Bibliotek & Kulturhus, berätta! – Ja, jag har haft det i 6–7 år nu och det blir alltmer populärt, det dyker ofta upp nya. Man tar med sig sitt arbete och sätter sig och gör. Det märks att man blir inspirerad av varandra när man är tillsammans. Alla gör vad de vill, det lägger jag mig inte i, men jag försöker hjälpa om man behöver hjälp. Det är blandade åldrar, ibland barn. Det kommer också folk bortifrån, inte bara Morabor. Det tycker jag också är kul, att man kan blandas. Du växte upp med sömnad och har broderat ända sedan du var liten, kommer du fortsätta? – Absolut, det är mitt liv. Det är långsamhetens lov. I och med att du räknar trådar så måste du vara i jobbet. Tankarna kan inte flaxa vidare utan du måste ha koncentration och vara i det du gör. En typ av mindfullness. Utställningen ”Mästare i broderi” visas på Mora Bibliotek & Kulturhus, 27 maj–10 augusti 2019. Broderimästarna Margareta Djoos och Anna-Karin Jobs Arnberg ställer båda ut sina alster. Margareta Djoos och Anna-Karin Jobs Arnberg ställer ut sina alster på Mora Bibliotek & Kulturhus.