Dalainspirerad vinterläsning

Dalainspirerad vinterläsning

Visst brukar sommaren kallas deckarnas högsäsong, men att krypa upp framför brasan med en vinterdeckare är svårslaget. Snöstormen som viner utanför fönstret och det täta mörkret skapar en extra stämningsfull inramning till de nervkittlande historier som utspelas i fiktionens Dalarna. Här har vi samlat boktips för både stora och små lässugna.


När startskottet för Vasaloppet går är det ingen som vet att en av segerfavoriterna kommer att dö under loppets gång. Catrine Tollström förlägger handlingen i sin bladvändare Loppet (Harper Collins) till den klassiska sträckan mellan Sälen och Mora.

En nyutexaminerad psykolog vid rättspsykiatriska kliniken i Säter börjar få hotfulla meddelanden samtidigt som en patient hittas död. Innan snön faller (Bokfabriken) är Helena Kubicek Boyes debutroman och i den ger hon läsaren en både ruggig och intressant inblick i mentalsjukvårdens slutna värld.

Under en semester i Dalarna hittar den livskrisande polisen Mikaela kroppen av en död kvinna – sen är historien igång. Karin Pilts spänningsroman Pärlbäraren (Hoi förlag) berör både våld i nära relationer, skam, skuld, förnekelse och lögner.

För den yngre bokslukaren finns Dan Höjer och Stina Lövkvists Cirkusdeckarna och skidmysteriet (Bokförlaget Semic). Där får vi följa tvillingarna Kaspar och Katinka när de försöker lösa mysteriet kring den stöldvåg som plötsligt drabbat Vasaloppsåkarna.

I Äventyren på Hildasholm: Malum (Bubo förlag) av Hanna Blixt får läsaren följa med de tre vännerna Maja, Svante och Ludde i deras kamp mot den ondskefulle härskaren Malum. När de får veta att Malum inte tycker om traditioner och kultur smider de en listig plan och skrider till verket – mitt under världens största midsommarfirande i Leksand.

Här finns Dalarnas White Guide-restauranger

Här finns Dalarnas White Guide-restauranger

När restaurangguiden White Guide listar 2019 års bästa restauranger kvalar Dalarna in med hela 15 krogar. Hitta din favorit bland Dalarnas restauranger och se till att planera in din nästa smakupplevelse hos någon av de kvalificerade guldkornen. I Falun har Banken Två rum & kök placerat sig som det självklara valet för såväl lokalbor som besökare som söker en smakupplevelse i toppklass. Här är det personlig hemma hos-känsla som gäller och förutom klassiska affärsluncher och middagar anordnas även spännande matlagningskvällar. I Rättvik kan du planera in ett längre stopp och verkligen låta smaklökarna njuta. På Sjövillan är det inte bara utsikten över Siljan och Långbryggan som levererar. Så gör även krögarparet Magnus och Linn Ollas, som gått in för att sätta restaurangen på den gastronomiska kartan – och lyckats mer än väl. Att de gjort så är kanske inte heller konstigt, då de även driver närliggande restaurang Bruntegården, som även den kvalificerat sig på White Guides lista. Här arbetar de med naturens skafferi och inspireras gärna av det lokala arvet från bygden. Alldeles utanför Rättvik, i byn Nittsjö, finns Solgårdskrogen. Här styr lokala råvaror, säsonger och relationerna till producenterna den mat som köksmästare Jonathan Bjurenstedt serverar. Upplevelsen ackompanjeras av Genevieve Bjurenstedt fingertoppskänsla som sommelier. Räkna med en upplevelse utöver det vanliga – kanske vankas en middag lagad över öppen eld utomhus? På Åkerblads Gästgifveri i Tällberg är det alltid nära till såväl mat som dryck av högsta kvalitet. Här serveras alltifrån klassiska husmansrätter till gourmetmat. Allt tillagat av ett köksteam som ständigt söker efter bästa tänkbara råvaror. Om en fjällsemester lockar är Olarsgården i Sälen den självklara avslutningen efter en dag utomhus. Slå dig ner och ta in den härligt rustika och gemytliga stämningen. Menyn är inspirerad av närområdet och där återfinns läckerheter som älg från Sälen, fjällröding, hjortron och kantareller. På Dala-Floda Värdshus i Dala-Floda serverar Evalotta och Per Ersson mat lagad med både kärlek och bästa tänkbara råvaror. Ekologiskt är en självklarhet och ofta är det lokala bönder som levererar – ”härodlat” som de själva säger. Slå dig ner för att njuta av en läcker middag med rena smaker. Ekologiska och närodlade råvaror är grunden i den mat som serveras på Dala-Floda värdshus, som ligger vackert beläget i byn Syrholen vid Flosjön. Här hittar du hela listan över 2019 års White Guide restauranger i Dalarna: Appetito Ristorante Italiano, Sälen Banken Två rum & Kök, Falun Bruntegården, Rättvik Dala-Floda Värdshus, Dala-Floda Frö Mathantverk från grunden, Sälen Fågelboet Mountain Lodge, Sälen Johansson Restaurang, Tällberg Lammet & Grisen i Sälen, Sälen Olarsgården Hotell & Restaurang, Sälen Onkel Jean, Sälen Sjövillan, Rättvik Smak Tapas & Deli, Falun Solgårdskrogen, Rättvik TB Grill Room, Sälen Åkerblads Hotell & Gestgiveri & Spa, Tällberg Om White Gudie White Guide är en restaurangguide och guidesystem som varje år testar och bedömer närmare 800 restauranger runt om i Sverige. Av dessa får 600 en plats i guiden. I White Guides bedömning premieras kvalitet, nyskapande och hållbarhetstänkande. Genom alla bedömningsområden är personlighet avgörande: särart i matlagningen, tydlig idé i dryckeskonceptet, serviceupplägg med karaktär och givetvis en personlig miljö och unik stämning.

”Kunskapen hos de gamla, coola damerna i Dala-Floda inspirerar mig”

”Kunskapen hos de gamla, coola damerna i Dala-Floda inspirerar mig”

Skogens sus och trädens tystnad är både hem och inspirationskälla för stadsarkitekten och handarbetaren Pernilla Wåhlin Norén. ”Jag tror man har ett landskap i kroppen. Eftersom jag är uppvuxen i Dalarna känner jag mig hemma med skogens rumsligheter, som dungar och gläntor”. På familjens gård i Dala-Floda får hon förutom lugn, också idéer och drivkraft till sina projekt. – Här blir jag inspirerad, speciellt av de gamla, coola damerna i hantverksföreningen som har sån stor kunskap om hemslöjd och ser själen i materialen, berättar Pernilla. Pernilla växte upp i Borlänge och hade hantverket och hemslöjden i generna. Med en mormor som ständigt stickade och en farmor som jobbade som sömmerska på hattfabriken CTH i Borlänge, har hon levt nära handarbetande kvinnor. Därför är det inte konstigt att Pernilla själv började sticka när hon som sjuåring fick ett startkit i julklapp. – Jag har alltid en tvåändsstickning i gång, men gör annat också.Ibland är det för att barnen behöver tröjor, andra gånger för att jag vill lära mig gamla tekniker som dalknyppling. Modernt sätt att föra traditioner vidare För många är Pernilla känd som en ambassadör för hantverk och byggnadskultur i Dalarna. Hon går kurser för att lära av den äldre generationen och sprider sin kunskap vidare genom bland annat sociala medier. På Instagram delar hon med sig av detaljrika, stickade skapelser och vackra naturbilder och på Youtube lägger hon upp filmklipp om olika hantverkstekniker. Är det ett sätt att bevara kulturen och föra Dalarnas hantverkstraditioner vidare? – Ja, jag vill att andra ska lära sig och att det inte ska finnas några hinder för det. När man arbetar med händerna är det som att tänka med hela kroppen. Genom det formar vi världen och lär känna materialens olika egenskaper. Längtan hem blev ett gårdsköp För tio år sedan köpte Pernilla och hennes man gården i Dala-Floda, för att ha ett ben i Dalarna medan de fortfarande bodde i Stockholm. När skogslängtan till slut blev för stor, flyttade de till ett hus i Borlänge och restaurerar nu sakta den gamla gården enligt traditionella metoder. Idag arbetar Pernilla arbetar som stadsarkitekt i Borlänge kommun och menar att platsens betydelse och känslan i materialen är viktigt i all form av arkitektur. Hon berättar hur hon ser arkitekturens roll i samhället: – Den ska se till den långsiktiga hållbarheten och även se till samhällets behov. Det går dock väldigt fort i byggbranschen idag och då behövs någon som säkerställer kvaliteten. En bostad ska inte vara en marknadsvara, utan ett hem. Hon nämner de slitstarka, handtimrade dalagårdarna som goda exempel på gamla tekniker – en kunskap som hon hoppas vi tar vara på i framtida husbyggen. – Jag hoppas att byggnader ännu mer kommer knyta an till Dalarnas trätradition. Det är viktigt att utgå från råvaran på platsen och bygga av den. Det blir både bygget och livet hållbart och ekologiskt. När Pernilla spår sin egen framtid är det självklart nya hantverk hon ser, men också andra handarbeten och ett nytt byggprojekt. – Jag vill jobba ännu mer med träbyggnation, både byggnadstradition och utvecklingsprojekt. Sen hoppas jag också få mer tid till skrivande, avslutar Pernilla. Om Pernilla Wåhlin Norén Bor: I hus i Borlänge och på gård i Dala-Floda. Gör: Jobbar som stadsarkitekt på Borlänge kommun, sitter i styrelsen för Svensk Form Dalarna, bloggar för tidningen Hemslöjd och skriver (har debuterat med boken Sorgens Princip). Pernillas 5 guldkorn i Dalarna: Norrboda gammelstad i Rättvik: "Det är ett vackert exempel på Dalarnas byggnadstraditioner. En fantastisk miljö med rätvinkliga dalagårdar i ett organiskt vägnät." Dala Floda: "Wålsteds gård, lantbruk och spinneri och värdshuset är fina exempel." Galleri Svarta Gran i Borlänge: "Ett litet galleri i Borlänge som bland annat delar ut utmärkelsen Årets Granskott." Kraftstationerna vid Dalälven: "Forshuvudforsen och Bullerforsen har vacker arkitektur." Evenemanget Formveckan som Svensk Form Dalarna ordnar: "Vi vill samla och visa upp den kreativitet som finns i Dalarna."

Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Historien kittlar och är oerhört spännande. Den om hur Sverige växte fram och formades, med järntillverkningen i centrum. Bergslagsområdet var en motor för detta, som skapade möjligheten för Sverige att bli en av världens främsta järnproducenter från mitten av 1200-talet och ända fram till 1800-talet. Att Stockholm blev vår huvudstad är också kopplat till Bergslagen – det behövdes en stor hamn i Östersjön för att klara exporten. Omkring år 1750 svarade järnet för cirka 70 procent av hela Sveriges export.   Tiden har gått, det är nu ungefär 100 år sedan den traditionella produktionen stannade av, som Flogbergets gruva och Flatenbergs hytta, båda lades ner 1918. Det är tur att Ekomuseum Bergslagen finns – som tillsammans med olika aktörer, inte minst ideella föreningar – kan återberätta hur det gick till förr.   – I Ludvika och Smedjebacken går det att återuppleva en hel del, kolproduktionen, gruvorna, hyttorna och järnbruken. Det var här produktionen låg, Strömsholms kanal användes som transportled ner till Mälaren i söder.   Totalt brukar 600 000 besökare ta del av denna järnhistoria i Bergslagen, varje år. Till sommaren har sex nya besöksmål adderats, varav två finns i Dalarna, ett helt nytt och ett utökat, Finngården Skifsen, en nyuppförd finnmarksgård på en vacker plats vid sjön Skifsen, i närheten av Fredriksberg. Detta är en av flera platser som man med fördel kombinerar med en skön vandring genom klassisk Bergslagsnatur.   – På alla de olika besöksmålen finns det informationstavlor att läsa, och på flera av dem, främst nu under sommaren, är det flera olika aktiviteter som pågår. Totalt 40–50 olika föreningar ser till att detta är möjligt. Många av aktiviteterna är gratis, eller är väldigt billiga att delta i. Ibland är det aktiviteter som kostar en slant, som olika arrangerade dagsturer, eller den populära båtturen i Smedjebacken tillsammans med den lokala ångbåtsföreningen.   Ett tips är att besöka Flogbergets besöksgruva som fem-sex gånger varje sommar har ett intressant gruvspel där vi som publik får följa med tillbaka i tiden och se hur man levde och arbetade. Det finns även en mängd platser att äta på, allt från enklare hembygdsfika till herrgårdsrestauranger.    För den som vill uppleva allt i koncentrat finns ”Järnrutten”, en sommarvecka med över 100 evenemang.    – Vi är väldigt stolta över ”Järnrutten” och allt den står för. Under den här perioden botaniserar vi runt bland alla besöksmål och ger förslag på olika rutter och teman. Vi har samlat all information på hemsidan ekomuseum.se, där finns också en karta att skriva ut till de olika besöksmålen.   Fakta: Ekomuseum Bergslagen Ekomuseum Bergslagen är ett av världens största Ekomuseum och knyter samman en lång rad besöksmål i Västerbergslagen och söderut. Området omfattar cirka 750 kvadratkilometer och sträcker sig från Grangärde finnmark i norr, där skogsfinnar producerade träkol för hyttor och smedjor, ner till Mälaren och Borgåsunds hamn i söder, där järntackor och stångjärn lastades om för vidare transport till Stockholm.   Det gemensamma temat är ”järnets historia” med fokus på teknik, människans villkor, transportvägar och de naturresurserna som fanns att tillgå.    Läs mer om de olika besöksmålen, få tips och inspiration på ekomuseum.se.

Mora Hotell: Vardagslyx hela veckan

Mora Hotell: Vardagslyx hela veckan

Att checka in på anrika Mora Hotell ska vara som en avkopplande andningspaus. När platschef Petter Lund med personal hälsar välkomna är ledordet vardagslyx: ”Du ska inte behöva vänta till på fredag för att ha det lite lyxigt. Kom in och låt oss ta hand om dig”, säger han. Det är full fart inför stundande lunchservering och Petter Lund sveper vant omkring bland grytor och kastruller. Idag står stuvad torsk på smörstekt bröd och en mustig kycklinggryta på menyn. Även om han har spenderat större delen av sitt yrkesliv i kökssammanhang, är inte tänkt att han ska husera här på Mora Hotell. – Jag är egentligen platschef, men i väntan på ny personal får jag hugga i och hoppa in. Då kan vi verkligen börja jobba mot vårt mål: att vara en av de bästa krogarna inom Dalarna. Han har hållit i trådarna på hotellet sedan april 2018 och mycket har hänt. – Det har varit otroligt mycket att göra. Nya utmaningar varje dag, men det är väldigt givande och det är därför man kommer hit varje dag och tycker det är jätteroligt.   De har bland annat gjort en renovering av spat. På plats finns nu två nya jacuzzier och en kalldusch som komplement till den ångbastu, torrbastu och swimmingpool som finns sedan tidigare. De har även tagit in ett nytt ekologiskt hudvårdsmärke och spetsat till spamenyn med olika behandlingar. Förutom hotellets gäster vill de även att lokalbor ska upptäcka den vardagslyx hotellet kan erbjuda. Därför har de bland annat tagit fram ett koncept med dagspa, där besökaren för en stund får fly undan vardagens stress och känna lugnet infinna sig. – Vi vill att folk ska våga komma in, boka och bli omhändertagna. Det är vardagslyx och det är lite av ett ledord i verksamheten. Du ska inte behöva vänta till på fredag för att ha det lite lyxigt, kom in på en måndag, onsdag eller torsdag och njut lite grann. Låt oss ta hand om dig. En annan central punkt är maten och restaurangen. Där är siktet som sagt högt inställt, med målet att bli en av de bästa krogarna i Dalarna. Vägen dit går via lokala smaker.  – Köket är det en hjärtefråga för mig. Vi vill ju visa upp vad som är Dalarna för våra gäster och vi jobba med så mycket lokala råvaror vi bara kan. All vår öl är från lokala små bryggerier i Dalarna. Vi använder primärt kött och grönsaker från omnejden, berättar Petter. Tanken är att alla dessa bitar ska ge en upplevelse utöver det vanliga, som i förlängningen ska ge Mora Hotell utmärkelsen fyrstjärningt superiorhotell. – Vi vill satsa på att erbjuda en bra helhetsupplevelse när du är här. Att man känner att det är bra mat, bra service, att man känner sig uppskattad som gäst. Det genomsyrar hela hotellet – vi vill att du ska bo, äta och leva bra hos oss.

Jobs handtryck – En blommig mönsterhistoria

Jobs handtryck – En blommig mönsterhistoria

I en verkstad i byn Västanvik utanför Leksand ligger Jobs Handtryck. Här vid Siljans strand trycks den Jobska mönsterskatten varsamt för hand. Metoden är både ovanlig och tidskrävande. ”Det får ta tid, det är ju först då det blir riktigt bra”, vittnar Åsa Jobs. Att kika in bakom kulisserna på Jobs Handtryck i Västanvik, Leksand är att resa genom en mönstrad historia. En trappa upp ligger hjärtat av verksamheten – den ursprungliga verkstaden från 1944 där man varje år trycker uppemot 14 000 meter textil för hand. Det fläktar från fönstren som står öppna mot sommaren och några betande får.   – Hit vill vi gärna att folk kommer så att vi får visa hur mönstren växer fram när vi trycker färg för färg, varje kulör i sin egen schablon, säger Åsa Jobs som driver familjeföretaget tillsammans med maken Jesper.   Företaget startades 1944 av Jespers far Peer, och många av de tidiga mönstren ritades av hans systrar Gocken och Lisbet. Systrarnas mönster lever ännu kvar, liksom de som skapats av Jespers mor, Eva Jobs. Förutom metervara säljs mönstren på väskor, tofflor och brickor med mera.  Trollslända ritat av Gocken Jobs 1945 – Vi använder samma metod i dag som vid starten, berättar Åsa och drar med handen längs ena tryckbordet. Varje bord är 30 meter långt. Gamla färgstänk bildar tusentals prickar på bordskanterna. Med stor inlevelse beskriver Åsa proceduren som börjar med att Jesper blandar till färg efter konstnärens original. – Vi har två tryckare som jobbar i par med att, färg efter färg, trycka schabloner på det utrullade tyget. För det mesta använder vi möbeltyg i halvlinne, det är slitstarkt och hållbart. Mellan 300 och 900 meter trycks innan det är dags att byta mönster. Bara att ställa in tryckborden tar åtta timmar och är en petnoga uppgift. Åsa visar var schablonerna förvaras. Från golv till tak staplas hundratals namngivna ramar – likt pressade växter i ett herbarium. Åter i verkstaden berättar Åsa att bottenfärgen trycks sist av allt. Därefter hängs hela härligheten upp i taket på tork och bildar böljande vågor. När vi är på plats jobbar tryckarna med 60 meter ”Trollslända”, ett typiskt Jobsmönster som kräver 15 schabloner och en och en halv arbetsdag. – Men tryckningen får ta tid. Alla delmoment är viktiga och det är bara slutresultatet som räknas. Att komma med nya mönster för att tillmötesgå rådande trender är inte intressant. – Vi är inte i nyhetsbranschen, tvärtom. Ett nytt mönster tas fram ungefär vart femte år, däremellan återupplivar vi något av våra gamla mönster. Det finns olika sätt att följa sin tid och vårt sätt hör kanske till det lite ovanligare, avslutar Åsa.

Sommartips i Siljansbygden – Natur och kultur

Sommartips i Siljansbygden – Natur och kultur

Att spendera sommaren vid Siljan är långt ifrån tråkigt. Här finns en mängd olika aktiviteter att välja mellan, vare sig det är bad och lek eller musik och kultur som gäller. Eller varför inte snöra på skridskorna? Här har vi samlat flera härliga sommartips. Utforska naturen Att bada hör sommaren till. Vid och runt Siljan finns flera härliga stränder med friskt och klart vatten. Utforska naturen på egen hand eller med hjälp av en naturguide. Green Owl Travel erbjuder safari om du vill upptäcka fjärilar och myror. Ta med bekväma skor och ge dig ut på vandring i skog och mark. Siljansbygden levererar högklassiga naturupplevelser.   Kulturen och musiken Siljan är mycket historia, kultur, ursprung och själ, men också väldigt mycket framtid, lust och nyfikenhet. Och skapandet går som en röd tråd genom allt, som om hela bygden begåvats med en kreativ ådra att ösa ur. Bingsjöstämman under Musik vid Siljan är en höjdpunkt för de med musiköra, självklart också Dalhalla, kalkbrottet som blivit en av Europas mäktigaste och vackraste konsertarenor.   Midsommarfirandet Midsommar i Dalarna är ett skådespel för öga och själ. Det traditionella firandet med spelmän, klädda majstänger och ringdans är många till antalet och lockar tiotusentals besökare under midsommarhelgen. Får du mersmak fortsätter firandet under ett par veckors tid runt om i de små pittoreska byarna.

Spendera en avkopplande vinterdag i Mora

Spendera en avkopplande vinterdag i Mora

Ta en paus från vardagen och njut av vintern när den är som bäst. En tur i skidspåret följt av en värmande lunch framför brasan, därefter en avkopplande spabehandling och en storslagen middag som avslutning. I Mora är det nära till både lugn och lyx. När snön har lagt sig, eller när det är tillräckligt kallt för att konstsnön ska vilja ligga kvar, är det bara att hoppa i Vasaloppsspåret och ge sig iväg. Spåret startar vid Zornmuseet och sträcker sig via campingen och Hemus skidstadion innan det ringlar sig vidare mot Sälen. Starta dagen med en lugn och frisk tur i eget tempo. Glid fram i de välpreparerade spåren och säg hej till andra glada motionärer.  Efter genomförd skidtur är det bara att ställa skidorna utanför dörren och direkt krypa in framför brasan hos Café Zorn. Här serveras varje dag värmande soppor, hembakat bröd och mumsiga bakverk. Slå dig ner och låt dig väl smaka. Flera rätter och bakverk är hämtade från Anders Zorns egna handskrivna receptböcker, som den söta korintkakan eller klassikern Kronans kaka.  – Vi har fått bläddra bland Emma och Anders receptsamlingar och hämtat mycket inspiration därifrån. Kronans kaka finns till exempel nedskriven där. Den bakas bland annat på kokt potatis, mandelmjöl och rivet citronskal. Sedan lagades det mycket soder, alltså soppor. Där har vi till exempel tagit fram en köttsoppa inspirerad av Zorn, berättar Mari Moberg på Café Zorn.   När du ändå är i närheten av vår kanske mest kände konstnär, missa inte vinterns utställning på Zornmuseet: Anders Zorn – målarnas målare. Den låter dig uppleva många av hans mest kända målningar, akvareller, skulpturer och etsningar. Dessutom ställer silversmeden Berndt Janusch ut sin smyckeskonst.   Traska därefter bort mot Mora Hotell och checka in på deras spa. Hoppa i morgonrocken och tofflorna och känn kroppen slappna av. Skäm bort dig med en behandling från deras läckra spameny, där det finns behandlingar för både ansikte och kropp samt massage. Välutbildade kroppsterapeuter tar väl hand om dig medan du bara behöver ägna dig åt att njuta.   – Vi vill att folk ska komma och bli omhändertagna. Vardagslyx är lite av ett ledord i verksamheten. Du ska inte behöva vänta till på fredag för att ha det lite lyxigt, kom in på en måndag, onsdag eller torsdag och njut lite grann. Låt oss ta hand om dig, säger Petter Lund, platschef på Mora Hotell.  Sedan är det bara kronan på dagsverket kvar – kvällens middag. Här bjuder Mora Hotell och restaurang Terassen in till en förstklassig smakupplevelse. Köket är specialiserat på vilt och har ett stort fokus på lokalproducerade råvaror i säsong.   Ta gärna en extra titt på den spännande vinlistan, som även kompletteras med ett brett utbud av champagne.   – Vi vill visa upp det som är Dalarna för våra gäster och därför jobbar vi med lokala råvaror så mycket vi bara kan. All vår öl är till exempel från lokala små bryggerier i Dalarna och kött och grönsaker är i säsong från leverantörer i omnejden, säger Petter Lund.  Efter middagen kan du endera smyga upp på rummet och låta dagens intryck vagga dig till sömns eller slå dig ner en stund i någon av pubens soffor med en god kopp kaffe och trevligt sällskap. Hur du än väljer att avsluta din dag i Mora, lär dagens aktiviteter ha fyllt på energiförrådet inför stundande friska vinterdagar.

Leksands folkdanslag – 100-åringen som dansar vidare

Leksands folkdanslag – 100-åringen som dansar vidare

I sann nationalromantisk anda satte ett par Tibblepojkar fart på folkdanslaget i Leksand när de återvände från Amerika år 1918. Under de senaste hundra åren har medlemmarna tagit otaliga danssteg, hållit liv i gamla traditioner och knutit vänskapsband världen över. Hej Anders Tull, du är dansledare och starkt engagerad i Leksands folkdanslag, berätta om ert jubileumsår! – Det har varit fantastiskt! Vi har bland annat haft en danskväll i Hjulbäcks bystuga tillsammans med Mora spelmanslag och bjudit in gästinstruktörer i bugg, linedance, squaredance och andra internationella danser till våra träningar. I våras hade vi premiär för en föreställning inspirerad av Anders Zorns resa till Andalusien – den innehöll både flamencodans och folkdans från Dalarna. Sedan blev vår jubileumsfest verkligen en kväll i minnenas tecken, då vår jubileumsfilm med minnesbilder och filmklipp från hundra år premiärvisades. Så mycket vi har upplevt tillsammans! Vi har dansat på festivaler i många länder, på Himlaspelets scen och på Melodifestivalens.  Hur har intresset för folkdans sett ut under dessa hundra år? – Förr var det vanligt att man umgicks och dansade långdans eller ringdans till sång eller spelmansmusik på lördagskvällarna. Folkdans kallar vi de danser som skapades i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet då man satte ihop gamla danser till längre danser med olika turer. I Dalarna finns en stor dansskatt och det är polskorna som är vanligast. När moderna dansstilar blev populära fick folkdansen stå tillbaka, men tack vare Bosse Larsson och tv-programmet ”Nygammalt” väcktes folkdansen till liv igen under 1970- och 80-talet.   Hur ser intresset ut idag?  – Här i Leksand är vi en trogen grupp som håller traditionerna vid liv. Leksands folkdanslag är omtyckta underhållare, vi uppträder ofta för hotellgäster och midsommarfirandet har alltid varit viktigt för oss. Veckorna före och efter själva midsommarhelgen dansar vi på majstångsresningar i centrala Leksand och på äldreboenden och hotell. Vi deltar också under Leksands julmarknad där vi säljer tjockbulla och ärtbulla på lördagen och dansar på söndagen. Dessutom värnar vi om folkdräktens överlevnad, vi bär alltid dräkt när vi uppträder och varje år arrangerar vi en dräktbytardag för den som vill lämna in eller komplettera sin dräkt.   Vad lockar med folkdans? – Att man får göra något tillsammans i grupp, träffa likasinnade. Folkdans är bra för både knoppen och kroppen. Genom folkdansen har vi fått vänner över hela världen och ett kulturutbyte utan dess like.  Om man vill dansa med er i vinter, kan man höra av sig till er då?  – Absolut, alla är välkomna till våra träningar. Vi är en blandgrupp, så jag varierar alltid svårighetsgraden så att alla får dansa på sin nivå. Om det kommer nybörjare börjar vi med grunderna i schottis, vals, hambo och polka. Det som är roligt är att det börjar dyka upp fler män på träningarna nu. Intresset går i vågor men jag tror att folkdansen alltid kommer att överleva.  DANSA MED LEKSANDS FOLKDANSLAG Tid: Onsdagar kl. 19.00–21.00. Uppehåll under jul- och nyårsveckorna. Vårterminen startar onsdag 9 januari. Plats: Samlingssalen på Edshultsgården, Leksand.  Tänk på att: Bära ledig klädsel och ta med lämpliga skor för dans. leksandsfolkdanslag.se