Röd stuga i miniatyr.

Kan du orden på älvdalska?

Ur ir eð min dig? Ur ietter du? War byddjer du noger? Om du är på besök i Älvdalen är chansen stor att frågorna på älvdalska kommer. Eftersom det unika sättet att tala är helt annorlunda från både dalmål och andra svenska dialekter kan det vara svårt att förstå för utomstående. Därför har vi här samlat några ord, uttryck och en introduktion till älvdalskan.


10 ord och uttryck på älvdalska
  1. Ur ir eð min dig? Hur mår du?

  2. Wenest. Skapligt.

  3. Ur ietter du? Vad heter du?

  4. Ig ietter Anna. Jag heter Anna.

  5. War byddjer du noger? Var bor du?

  6. Ig byddjer i Övdalim. Jag bor i Älvdalen.

  7. Ig far upi Övdaln. Jag åker till Älvdalen.

  8. Sir du brindan? Ser du älgen?

  9. Au, au, au ur ruolit amme! Oj, oj, oj så roligt vi har!

  10. Ig tytjer um dig. Jag tycker om dig.

Om älvdalska språket

Björn Rehnström är engagerad i föreningen Ulum Dalska, som arbetar för att bevara och stärka älvdalskan.

Vad är det som gör älvdalska så svår att förstå?

– Det som i vanliga fall kallas dialekter glider ofta mot svenskan, men i älvdalskan bryter man helt språk. Det är dessutom ett väldigt avancerat språk, med helt annorlunda grammatik än i svenskan och prepositioner nästan exakt som i tyskan. Som alla andra språk har älvdalskan lånat in ord, men de böjs enligt det älvdalska mönstret och rätas in. Det finns en stolthet i språket som har överlevt försöken från omvärlden att ändra och utrota språket.

Älvdalskan har haft en tuff resa historiskt?

– Ja, redan på 1700-talet skrev en tillrest präst i Älvdalen till kyrkan och bad om hjälp att få älvdalingarna att förstå riktig svenska. Ända in på 1900-talet kunde barnen få stryk i skolan om de pratade älvdalska istället för svenska. Det fick barnen att känna att det var något fult och inte önskvärt i samhället, vilket suttit kvar i generationer. De som fick stryk ville inte lära sina barn.

Björn Rhenström.
Björn Rhenström i Älvdalen arbetar för att bevara och stärka älvdalskan.

Hur ser det ut idag?

– Intresset för älvdalskan stort, vi börjar se en vändning och jag kan inte göra annat än att tro att det kommer öka ännu mer. Det märks och känns på byn. Älvdalingarna har alltid varit stolta över sin kultur och sitt språk. I dag finns många föräldrar som vill att deras barn ska lära sig prata älvdalska, även om de inte kommer härifrån. För det är klart man ska prata älvdalska om man ska bo här. Vi har undervisning i skolan, språkstipendier och olika projekt som ska bevara språket. Nu har också Europarådet beslutat att älvdalska är ett språk som ska skyddas i minoritetsspråkskonventionen på samma sätt som till exempel samiska, finska och jiddish.

Hur klarar jag mig språkligt som besökare i Älvdalen?

– Då får du förstås hanka dig fram, men ser vi att det är en besökare så försöker vi nog inte ens med älvdalska. Det är ju inte alltid det är så lätt det här med språk. Men på en av mataffärerna i byn har de till exempel den älvdalska texten i störst format och för den som inte kan förstå finns den svenska texten, lite mindre, ovanför. Det är en fin symbolik som visar att älvdalskan måste lyftas fram i alla möjliga sammanhang. Sen byter man som sagt helt språk när man går från svenska till älvdalska. Så man pratar älvdalska med älvdalingarna och svenska med turister och andra. Det gör det också lite lättare att behålla språket.

Björn driver också Facebook-gruppen "Älvdalska bytes mot armhävningar: Kurs i älvdalska", där det löpande publiceras filmer som förklarar ord, uttryck och grammatik på älvdalska.