Amtjärnsbrottet

En massgrav från Silurtiden - Armtjärnsbrottet bildar en gryta mellan branta väggar. Väggarna skiftar i lila och grönt, och är fulla av fossil. Här syns mängder av vita små tuber, stjälkar av sjöliljor, rena massgraven från Silurtiden för 400 miljoner år sen.

Silurtidens varma hav För 500 - 400 miljoner år sen, under Silurtiden, täcktes Sverige av ett grundhav, fyllt av liv. I kalkstenen syns idag fossil av numera utdöda djur, armfotingar (Brachiopoder) och kräftdjuren trilobiter. Sjöliljor är en grupp djur som särskilt verkar ha frodats. De såg ut som små färgglada palmer, fästa i havsbottnen. Som fossil syns de som mängder av avlånga, vita kalkrör. Kalkstenen på havsbottnen lagrades horisontellt. Meteoritnedslaget Men när meteoriten slog ner för 380 miljoner år sen tippades lagren på högkant. Det syns bra i stenbrottet. Kalkindustrin Här bröts kalk av traktens bönder på 1800-talet för att användas som jordförbättring på åkrarna. Från 1920-talet bröts kalken för tegeltillverkning. Här finns rester av de kalkugnar som då användes. På väg till brottet syns branta väggar av alunskiffer, en svart, oljerik bergart som använts som bränsle. Värdefull natur I den täta skogen runt Amtjärnsbrottet trivs fuktälskande och kalkkrävande växter som orkidéer och många svamparter.