Amtjärnsbrottet

En massgrav från ordovicium Armtjärnsbrottet bildar en gryta mellan branta väggar. Väggarna skiftar i lila och grönt, och är fulla av fossil. Här syns mängder av vita små tuber, stjälkar av sjöliljor, rena massgraven från ordovicium för 450 miljoner år sen.

Silurtidens varma hav Under silurtiden, för 419-444 miljoner år sedan, täcktes Sverige av ett grundhav, fullt av liv. I kalkstenen syns idag fossil av numera utdöda djur, armfotingar (Brachiopoder) och leddjuren trilobiter. Sjöliljor är en grupp djur som särskilt verkar ha frodats. De såg ut som små färgglada palmer, fästa i havsbottnen. Som fossil syns de som mängder av avlånga, vita kalkrör. Kalkstenen på havsbottnen lagrades horisontellt. Meteoritnedslaget Men när meteoriten slog ner för 380 miljoner år sen tippades lagren på högkant. Det syns bra i stenbrottet. Kalkindustrin Här bröts kullsbergskalk av traktens bönder på 1800-talet för att användas som jordförbättring på åkrarna. Från 1920-talet bröts kalken för tegeltillverkning. Här finns rester av de kalkugnar som då användes. Värdefull natur I den täta skogen runt Amtjärnsbrottet trivs fuktälskande och kalkkrävande växter som orkidéer och många svamparter.