Vandra i Rättvik

Har du vandrat på stigar och följt orange markering eller sett en stjärna på ett träd i ett naturreservat, så är det troligtvis en naturbevakare som målat dit den. Per Ax tillhör en liten skara naturbevakare i Sverige. Per känner skogen och med kunskap följer vördnad. Han vaknar, tar på sig de grova skorna och fodrade kläder, hoppar in i bilen och kör flera mil ut i skogen på slingriga grusvägar. Där, i orörd natur, startar arbetsdagen för Per Ax, naturbevakare på Miljökontoret i Mora och Orsa.  - Det bästa med hösten är att få studera årstidsväxlingen i naturen, de starka färgerna på myrarna och att det är fritt från mygg och knott.  Per tar hand om ett 40-tal naturreservat. Återkommande sysslor är att underhålla leder, märka upp stigar, slå ängar (så kallad slåtter) och till exempel att bevaka naturvårdsbränning, i syfte att gynna den biologiska mångfalden. Bland vilda djur En av Pers favoritplatser är Stopåns naturreservat, drygt fyra mil norr om Orsa. Grusvägen fram till reservatet är bred och vittnar om att skogen avverkas i området. I naturreservatet är det dock inte tillåtet att bruka skogen, så har inte gjorts på hundra år. Naturen har därför en helt annan karaktär än i övriga Siljansbygden.   - Ska du få vildmarkskänslan är det hit du ska åka! Det skiljer fyra grader i temperatur jämfört med centrala Orsa på grund av höjdskillnaden och djurarterna som lever här, exempelvis ripa, tjäder, kungsörn, lavskrika och tretåig hackspett, återfinns vanligtvis längre norrut i Sverige, berättar Per.  Per arbetar under perioder själv på reservaten. Men ensam är han aldrig, det finns gott om djur i naturen. - Flera gånger har jag sett björn och en gång kom jag riktigt nära. Jag skulle markera gränsen för ett naturreservat och gick med kompassen i handen. Kom över ett krön, lyfte blicken från kompassen och där stod björnen. Jag började prata högt. Då drog björnen. Jag fick hög puls men jag var aldrig rädd, konstaterar Per som också påpekar att antalet björnar har minskat i skogarna under de senaste tre åren. Stora områden av orörd natur Stopåns naturreservat ingår i ett stort sammanhängande kluster av naturreservat. De angränsande reservaten är Anjosvarden, Våmhuskölen och Norra Mora Vildmark. Dessa naturreservat utgör sammantaget ett vidsträckt och väglöst område med stora möjligheter till rika naturupplevelser. - Den äventyrslystne kan fortsätta följa ån norrut även om stigen tar slut. Du kan räkna med nästan 1,5 mils vandring genom myrmark innan du når en väg. Passerar du vägen har du ytterligare lika lång sträcka med orörd natur att vandra i, berättar Per med något äventyrligt i blicken. Det som förhöjer intrycket av vild natur i Stopåns naturreservat är de två vattenfallen som nås efter 800 m respektive efter 1 km vandring. Stigen slingrar sig längs med den brusande ån, genom en kanjon med gammal och ståtlig granskog. - Det är faktiskt gran, trots att det vid första anblick kan förväxlas med tall. Granarna är upp till 400 år gamla och har rejält tjocka stammar, berättar Per och visar ett träd där den tretåiga hackspetten har ätit på stammen. Per bär på dröm -  att naturreservatet Koppången ska bli nationalpark, det vill säga få en mer kraftfull skyddsform, och locka till sig besökare från hela världen. - Visst att det blir mer liv och rörelse i naturen men det kan det vara värt. Det handlar om vår överlevnad här i bygden. Om människor får upp ögonen för naturen så kanske de blir mer rädda om den. Tips från Per när du besöker Stopåns naturreservat:  - Ta god tid på dig, gör det till en dagsutflykt och fika vid något av fallen. - Ta på dig täta skor, området består av myrmark och du blir lätt blöt. - Ta på dig varma kläder. Det råder ett kallare klimat här än i övriga Siljansbygden. - Ha alltid en kompass i fickan – det är aldrig fel på kompassens riktning. - GPS och mobil fungerar inte i området. - Hämta karta över området på Tourist Center. - Memorera landskapet. Hur ser det ut där du går? En sten, en höjd eller ett speciellt träd som du passerar. - Myrorna bygger stacken med sluttning mot söder, bra tips om du vill navigera dig i skogen utan varken kompass eller GPS. - Titta upp bland de stora granarna och studera fåglarna. Möjligheten finns att du ser Kungsörn. - Se skylt till vänster innan du når parkeringen, stigen leder till en slogbod där du kan äta matsäck, tillaga mat eller övernatta. Ved ska finnas vid slogboden. Namn: Per Ax Ålder: 34 år Intressen: Friluftsliv, långfärdsskridskor, turskidåkning, folkdans och folkmusik Sysselsättning: Naturbevakare på Miljökontoret Mora och Orsa  Inom reservatet är det inte tillåtet att...  - skada växande eller döda – stående eller omkullfallna – träd, stubbar och buskar.  - framföra motordrivet fordon i terrängen, vilket gäller både barmark och snötäckt mark.  - elda annat än på av länsstyrelsen iordningställda platser.  Utan Länsstyrelsens tillstånd är det heller inte tillåtet att: - gräva upp växter, plocka mossor, lavar och vedlevande svampar eller samla in djur (t.ex. insekter).  Tips på en kortare vandring i Orsa  Enåns dalgång - Kommunalt naturvårdsområde samt blivande naturreservat. Starta vid Orsa hembygdsgård vid Orsas södra infart. Följ den 2 km långa ravinen med lämningar efter de skvaltkvarnar som en gång var i bruk längs sträckan. Leden kommer fram vid Slättbergsbadet. Unik flora med flera rara växter. Stigen slingrar sig på båda sidorna om ån, genom gammal granskog, via gamla ängar och lövskog. Stigen går bitvis i branta sluttningar och i lite ojämn terräng. Längs stigen finns spänger, räcken, en rastplats med bord samt en slogbod. Längd: 3,5 kmTidsåtgång: 2 timmarSvårighetsgrad: MedelLedmarkeringsfärg: OrangeLedfakta: Spännande vandringsled längs Enåns dalgång. Naturen har återtagit det som tidigare brukats hårt av människan och här finns nu fina naturupplevelser.

Jag gick upp i gryningen och gläntade på ytterdörren. Solen började sakta gå upp mellan tallarna bortom åkern. Det skulle bli en perfekt dag för att ge sig ut i naturen. Ni vet en sådan där krispig dag, när man bara får gå ut och andas och ta in naturen. Frisk luft och goda vänner är det perfekta sällskapet. Med termos och kamera i ryggsäcken for jag mot Leksand för att plocka upp mitt sällskap. Kicki och Ulrika hade med sig en karta över Kägelbergets naturreservat och vi styrde mot Skinnaråsens fäbodar där vår led har sin början. Solen värmde våra ryggar när vi tog våra första steg på den 4 km långa rundan. Vägen smalnade snabbt av till en snårig skogsstig kantad av gran, tall och ormbunkar. Marken var våt och vi var glada över att vi hade rejäla kängor på fötterna. Leden var tydligt markerad och lätt att följa men många spångar hade sett sina bästa dagar. Efter lite mer än halva sträckan började stigningen mot Skinnaråsens topp. På vägen upp till toppen av en av Leksands högsta berg åkte både vindjacka och underställ av. En svettig stigning som var väl värt mödan för den vy som utsiktstornet på toppen skulle bjuda på. 360° utsikt en dag med en klarblå himmel och inte ett moln så långt ögat kunde nå. Bland skog och blånande berg skymtade vi Leksands centrum. Det var svårt att slita sig, men termosen sinade och det var dags att vända hemåt. På vägen ner blev det flera stopp för att smaka av skogens blåbärs- och lingonbuffé och vips var vi tillbaka där vi började. Det är en bit med bil att ta sig ut till Skinnaråsen, men utsikten och skogens lugn är värt besväret. Så fyll en bil med vänner och matsäck och bege er ut på tur i Leksands största naturreservat. Vill ni förlänga er utflykt kan ni fortsätta till Ljusbodarna och känner ni er äventyrliga kan ni övernatta i mysig fäbodmiljö i en klassisk tarrsäng i Ljusbodarnas turiststuga.

Följ vackra vandringsleder genom Dalarnas böljande landskap. Förbi fäbodar, röda gårdar och gruvor. Ge dig ut på pilgrimsvandring i söder eller ta dig snabbt ut i den lättillgängliga fjällvärlden i norr. Dalarna erbjuder många mil av leder som väntar på att bli utforskade. Upptäck vandringen i Dalarna. I stort sett vart du än kommer i Dalarna, så har du nära till naturen och till vandringsbara leder. Och överallt berättas landskapets historia. Som den om Gustav Vasas framfart, om gruvnäringen och om samernas liv.  I gränslandet mellan Sverige och Norge, i den nordligaste delen av Dalarna, breder Grövelsjöfjällen ut sig. Genom landskapet löper Södra Kungsleden, som söderut ansluter till den klassiska Vasaloppsleden, mellan Sälen och Mora. Leden startar vid Högfjällshotellet i Sälen och inleds med en asfaltbelagd sträcka, på 2,5 km, som är anpassad för rörelsehindrade. Om du väljer att fortsätta, för leden dig över Fulufjället och förbi Njupeskärs vattenfall, Drevfjällen och slutligen till Långfjället. En sträcka på cirka 15 mil.  Ett välbesökt och lättillgängligt fjäll i närheten av Idre är Nipfjället med bergstoppen Städjan som klassiskt blickfång. Parkeringen uppe på fjällheden söder om Nipfjället är en bra utgångspunkt. Härifrån kan du göra en dagstur till Städjans topp, eller bara ta en kort promenad upp till Lillnipen.  Runt sjöarna Siljan och Orsasjön med omnejd sträcker sig Siljansleden som huvudsakligen följer gamla fäbodstigar genom ett storkuperat och mäktigt landskap, som skapats av ett meteoritnedslag för 377 miljoner år sedan. Den 31 mil långa leden går att dela upp i lagom långa sträckor, beroende på ork och tid samt på vilka sevärdheter som lockar mest. Strax intill Säters samhälle sträcker sig Säterdalen, ett halvmilslångt ravinsystem med slingrande vandringsled. Meterhöga ormbunkar, täta lövbuskage och prunkande örter ger tillsammans med det rika fågellivet ett närmast tropiskt intryck. Med utgångspunkt från Folkparken kan kortare turer göras. I Gagnef finns hela 48 mil vandringsled att utforska som i huvudsak går längs gamla fäbodstigar. I trakterna kring Hedemora och Smedjebacken finns möjligheten att få naturupplevelser i historisk Bergsmansbygd. Området är rikt på gruvor och hyttplatser från 1200­talet och vandringen går genom byar med intakta bergsmansgårdar och lämningar efter skogstorp i mer ensliga trakter.  Från Hedemora utgår också den drygt 12 mil långa Pilgrimsleden som passerar kommunens sju kyrkor och klosterruin. Varje etapp är ca 15–20 km lång och vid flera av stoppen finns boende och matställe under sommaren.  Så mycket att utforska, så mycket vackert att se. Börja planera för din vandringsresa i Dalarna nu.

Att vandra i Dalarna är en unik mix av både natur och kultur. Det säger vandringsproffset och heltidsvandraren Angeliqa Mejstedt. Här delar hon med sig av sina erfarenheter och tips om vandringar och vandringsleder i Dalarna. Vare sig du ska vandra med barn eller fjällvandra, göra en dagstur eller flerdagarstur i tält. Vad är det som lockar med att vandra i Dalarna? ”Att du får det mesta av allt. Dels en natur som är både omväxlande och tillgänglig. Jag vet inte någon annan plats där det mesta finns på armlängds avstånd, med alltifrån södra Dalarnas böljande landskap, till de djupa skogarna i Siljansområdet och vidare upp till de maffiga fjällen i norr. Plus att det alltid är nära till naturen, vart du än kommer finns det en vacker plats att vandra till eller spännande stig att utforska. Sen tycker jag att Dalarnas kultur och traditioner vävs in även i vandringen på ett väldigt fint och unikt sätt. Längs med vandringslederna finns ofta intressanta platser och besöksmål, perfekta för en vilopaus som också kan bli en läropaus. Gamla fäbodar, gruvor och hyttor, renskötarnas arbetsmarker, gamla pilgrimsleder, utkikstorn, mysiga caféer och matproducenter. Den här mixen av natur och kultur tycker jag gör vandring i Dalarna till något utöver det vanliga och väldigt lockande.” Hur ser lederna för att vandra i Dalarna ut? ”En hjärtefråga för mig är att sänka trösklarna till friluftslivet, att visa att äventyret finns i både stort och smått. Där levererar verkligen Dalarna vandring för alla, det är bara välja den nivå och den vandring som passar den egna dagsformen bäst. Sedan är återigen det fina att det går att vandra i stort sett överallt och naturen är så lättillgänglig. En skog, en vandringsled eller ett naturområde väntar oftast bokstavligt talat precis utanför dörren.” Foto: Nisse Schmidt Vilka är dina guldkorn bland vandringslederna i Dalarna? ”Det finns så många vackra platser runt om i Dalarna att det är svårt att bara välja en eller ett par. Att njuta av utsikten från Gesundabergets topp är en höjdare. Gärna toppat med en frasig våffla i Toppstugan efter den korta men flåsiga vandringen upp. Fjällvidderna i Grövelsjön är en annan favorit. Det landskapet tar andan ur mig varje gång! Sen återkommer jag både ofta och gärna till trakterna och vandringslederna kring Orsa. Där finns en fantastisk natur, speciellt när du kommer upp mot höjderna kring Fryksås. I kombination med den närmast totala tystnaden som råder i skogarna där blir det en speciell upplevelse.” Vem passar vandring i Dalarna för? ”Dalarna har något för alla, så även på den här fronten. Det finns lättillgängliga och lagom långa vandringar för hela familjen. Så för den som vill vandra med barn i Dalarna finns till exempel flera fina fjällturer i både Idre och Sälen. Där man kan bo på bekvämt i stuga på anläggningarna, packa ordentligt med matsäck och sen ge sig ut och upptäcka närfjället. Hur är möjligheterna att fjällvandra i Dalarna? ”Grövelsjön är ju ett vandringsmecka deluxe, både för proffsen och den nyfikna nybörjaren. Södra Kungsleden går mellan Sälen och Grövelsjön för den som vill ge sig ut på ett lite längre äventyr med övernattningar, endera i eget tält eller i stugor och vindskydd. Samma sak gäller också i resten av Dalarna, det går alltid att anpassa vandringen efter sin egen förmåga och ambitionsnivå. Endera en kortare dagstur med lyxfika eller en mer spartansk flerdagarstur i tält.” Vad är bra att tänka på när man vandrar i Dalarna? ”Som alltid med vandring gäller det att lyssna på kroppen, vandra i sin egen takt och inte pressa sig för hårt. Vandring ska vara njutbar – hela vägen från start till mål. Utrustningsmässigt tycker jag att man kan skippa prylhetsen. Bättre att komma ut och börja testa, än att inte komma ut alls. Du kommer till exempel långt med helt vanliga gympaskor, men ska du upp i fjällmiljö där terrängen är mer varierad kan det behövas ordentliga vandringskängor. Tänk samtidigt till och var väl förberedd och påläst, så att du inte utsätter dig för onödiga säkerhetsrisker. Ta med vattenflaska och se till att fylla på med vätska under turen. Samma sak med matsäck och snacks – vandring kräver energi! Själv är jag svag för både kaffe och choklad, det finns alltid med i min packning. Mössa och vantar, en extra jacka, sittunderlag, en karta över området du ska vandra i är andra bra saker att packa med. Har du något avslutande tips för vandring i Dalarna? ”Mitt allra bästa tips är att ta sig tiden att stanna upp och njuta. Var i nuet, titta på omgivningarna, lyssna på landskapet och ta in allt det mäktiga Dalarnas vandringsleder har att bjuda på.”