Emma Zorn delar ut pris till kvinna klädd i folkdräkt.

En skattkista av kultur- och kvinnohistoria

Genom århundradena har kvinnorna fått stå tillbaka i historieskrivningen, men här riktar vi ljuset mot den skattkista av kvinnlig kulturhistoria som finns att upptäcka i Dalarna. Välkommen till en värld fylld av kreativa kvinnor med ett enormt driv, entreprenörskap och drömmar.


Kvinnligt skapande och konstnärskap har länge levt i skuggan av män. Men på senare tid har många kvinnor ur historien lyfts fram. Kvinnor som Karin Larsson, Emma Zorn, Ottilia Adelborg och Selma Lagerlöf, för att nämna några, har på senare tid blivit en inspirationskälla för många.

Anna Lögdqvist är avdelningschef för den publika verksamheten och antikvarie på Dalarnas museum i Falun. Hon beskriver den här förändringen med att inredning och textilt hantverk, som tidigare klassats som "typiskt kvinnligt" och inte setts som konst, nu har fått högre status – bland annat i spåren av me too-rörelsen.

– Jag upplever att man i viss mån har omvärderat sin syn på kvinnligt skapande och att det dessutom finns ett intresse för kvinnor, vilket lett till att museer och forskare faktiskt efterlyser kunskap och vill ta reda på mer om de som hamnat i glömska, säger Anna.

I Dalarna finns goda möjligheter att göra just det. Anna berättar att kvinnornas roll genom Dalarnas historia varit större än man trott och att kvinnor i allmänhet sannolikt haft en större frihet än vad vi tänker oss.

– Att alla på olika sätt måste bidra till försörjningen i bygder där marken var mager har gjort att kvinnornas arbete har spelat stor roll. Men kvinnorna och deras skapande har många gånger försvunnit ur historieskrivningen. Många gånger har starka kvinnor varit delaktiga i sina mäns framgångar utan att få särskilt mycket uppmärksamhet för den insats de gjort. Se bara på Emma Zorn och Karin Larsson som idag blir uppmärksammade på ett helt annat sätt än i sin samtid.

Karin Larsson sitter vid vävstolen på Carl Larsson-gården.
Idag är Karin Larsson en stilbildande inspirationskälla för många kreatörer och hon har blivit vida uppmärksammad för sitt skapande och sitt hantverk.

En kulturskatt av känt och okänt

I Dalarna finns en stor skattkista av kultur- och kvinnohistoria att upptäcka, inte minst på Dalarnas museum.

– En självklarhet på museet är Selma Lagerlöf och hennes verk, liksom de kvinnor som fanns i hennes bekantskapskrets i Falun. De var på olika sätt föregångare och delaktiga i den tidens politiska rörelser, bland annat rösträttsfrågan. Som första kvinnan i Svenska Akademien var Selma en pionjär, liksom när hon fick Nobelpris. På Dalarnas museum finns Selmas bibliotek och arbetsrum bevarat från den tid hon levde och verkade i Falun. I dag talar vi mycket om representation och rätten att få vara som man är och kanske är det därför Selma är så intressant.

Anna fortsätter:

– Men än mer intressant är nog att nämna den okända kvinnan. Jag tänker till exempel på de okända sömmerskorna av alla sockendräkter, varav många finns att se vid museets fasta utställning Dräkt och textil, eller de okända kvinnliga dalmålarna vi endast kan ana. På museet finns nu utställt de två enda kända dalmålningarna som signerats av kvinnor.

Selma Lagerlöf vid sitt skrivbord i Falun, som idag finns att se på Dalarnas museum.
Selma Lagerlöf spenderade mycket tid i Dalarna och Falun, här syns hon vid sitt skrivbord. Hennes bibliotek och arbetsrum finns bevarat och går att se på Dalarnas museum.

Kreativa lösningar hjälpte familjer att överleva

Mager jord ledde i många fall till att människorna genom historien behövde vara kreativa för att försörja sig, något som också bidragit till flera sockenhantverk som vi kan se runt om i Dalarna än idag. Ett exempel är de så kallade hårkullorna som framför allt kom från Våmhus och andra byar runt Orsasjön. Hårarbetena såldes utanför socknen och även utomlands. Arbetet med hår var en inkomstkälla som gav mer pengar till bygden än männens sysslor.

– Det finns nedtecknat om Martis Karin Ersdotter, född 1828, att när hon reste i England hade hon ett visitkort med texten "Ornamental Hairworker" och kunde visa upp intyg från hovet i Windsor att drottning Victoria tillhörde den nöjda kundkretsen, berättar Anna.

Än idag förvaltas traditionen och hantverket av nutida hårkullor från Våmhus – ett unikt och fortfarande levande kulturarv. Anna är övertygad om att de stora kvinnliga dalaprofilerna fortsatt har en roll att spela i framtiden och att det finns mycket vi kan lära oss av dem.

– Många arbetade under hårda och besvärliga omständigheter och gick mot samhällets normer gällande vad kvinnor "borde" syssla med, vilket alltid borde applåderas och dras lärdom av. Damerna är fortfarande högaktuella och tilltalar en modern publik. Vi kan lära oss mycket av deras framåtanda och egensinnighet, deras strategiska förmåga att verka inom systemet och förändra det, eller modet att helt gå sin egen väg, avslutar Anna.

Hårkullor i arbete.
Hårkullorna från trakterna kring Mora, Orsa och Våmhus var kända över hela världen för sin hantverksskicklighet.

5 exempel på kvinnokraft från Dalarna

1. Karin Larsson

Stilbildande formgivare som var före sin tid. Karin var utbildad konstnär och skapade och form-gav det mesta av inredningen, textilierna och möblerna som fortfarande finns att se vid ett besök på Carl Larsson-gården i Sundborn.

2. Emma Zorn

Engagerad projektledare som skötte mycket av maken Anders Zorns affärer och kontakter med utställare, museer och förläggare. Hon låg bakom att Zornmuseet kom till, liksom Zornska barnhemmet och Mora folkhögskola.

3. Selma Lagerlöf

En av Sveriges mest lästa och älskade författare som fick Nobelpriset i litteratur 1909 som första kvinna. Selma bodde i Falun från 1897. Den villa som hon ägde fram till sin död 1940 är nu riven men hennes bibliotek och arbetsrum finns att se på Dalarnas museum.

4. Ottilia Adelborg

En pionjär i Sverige som illustratör och författare till barnböcker och kallas för den svenska barnbokens upphovskvinna. Hon bodde och verkade i Gagnef från 1903 till sin död 1936 och här finns Ottilia Adelborgmuseet med utgångspunkt i Ottilias liv och tvärkulturella arbete.

5. Hårkullorna

Redan på 1700-talet var smycken av hår otroligt trendigt runtom i Europa. Hårkullorna i Våmhus lärde sig de hemliga teknikerna och från början av 1800-talet var de gårdfarihandlerskor i många stora städer i norra Europa. Än idag förvaltas traditionen och hantverket av nutida hårkullor från Våmhus – ett unikt och fortfarande levande kulturarv.

Emma Zorn tillsammans med en av familjens hundar.
Emma Zorn var driven och engagerad i såväl makens projekt som i lokalsamhället i Mora.

Kulturresan i Dalarna

Dalarnas museum är en del av Kulturresan, en resa genom Dalarna med stopp vid nio kulturhistoriska besöksmål. Känn historiens vingslag kombinerat med modernare influenser. De sju första i listan här nedanför har öppet vintertid.

  1. Carl Larsson-gården, Falun

  2. Dalarnas museum, Falun

  3. Falu Gruva, Falun

  4. Nils Olsson Dalahästar, Mora

  5. Zornmuseet, Mora

  6. Porfyrmuseet, Älvdalen

  7. Ornässtugan, Borlänge
  8. Verket/Avesta Art, Avesta

  9. Munthes Hildasholm, Leksand

Läs mer på visitdalarna.se/kulturresan.