Prästbodarna Gagnef

Prästbodarna även kallad "Prästbuan" är idag både naturreservat och fäbod. Området består av en mosaik av myrmark och höglägesbarrskog varierande mellan tall och gran. Det finns även en hel del inslag av lövträd.

Området ligger mellan 400-500 meter över havet och har ett kargt klimat som präglar dess norrländska natur. Reservatet är hem åt hotade arter av vedsvampar och lavar, som förväntas återhämta sig och skapa livskraftiga populationer. Fåglar som behöver gamla träd och död ved för att bygga bon gynnas, liksom insekter som är beroende av döende träd och lågor i olika nedbrytningsstadier. Den orörda skogen blir allt viktigare som fristad för större vilt och skogsfåglar, inklusive tjäder. Det finns flera strövstigar, vandringsleder och skidspår i området, några ansluter till Gyllbergets naturreservat i Borlänge kommun. En lättillgänglig väg till reservatet är stigen från Fjästjärn längs vägen mot stockgropens fäbod. Fäbodstället fick sitt namn från prästen i Gagnef, som tidigare hade sina djur här på sommaren. Mellan 1811 och 1817 hade fäbodarna 24 delägare från Österfors, Gröntuv, Gräv, Tjärna, Västerfors och Moje. Buffringsvägen Österfors-Prästbodarna var 30 kilometer lång och passerade flottbron i Gagnef och färjan vid By. Den långa sträckan och bristen på vägar ledde till att fäboddriften upphörde relativt tidigt, och många byggnader tilläts förfalla.