Prästbodarna Gagnef

Beskrivning

Området är högt beläget på mellan 400-500 meter över havet. Den höga höjden ger ett kärvt klimat, vilket har skapat en natur av norrländsk typ.
Reservatet innehåller idag ett antal hotade arter av vedsvampar och lavar, vilka troligen kommer att kunna utvecklas till livskraftiga bestånd.
De fåglar som är beroende av gamla träd och stående död ved för bobygge gynnas. De insekter som är beroende av gamla döende och döda träd samt lågor i olika stadier av nedbrytning kommer också att gynnas.
Den orörda skogen är och kommer att bli en allt viktigare fristad för det större viltet och skogsfågel. I området finns t ex tjäder

Flera strövstigar, vandringsleder och skidspår finns i området och några av dessa ansluter till Gyllbergets naturreservat i Borlänge kommun. Reservatet nås lättast på stigen från Fjästjärn längs vägen mellan mot stockgropens fäbod.

Fäbodstället har fått sitt namn av att prästen i Gagnef förr hade sina djur här på sommaren.

Vid storskiftet 1811-1817 hade fäbodarna 24 delägare från främst Österfors, Gröntuv, Gräv och Tjärna, Västerfors och Moje. Buffringsvägen Österfors-Prästbodarna var 30 kilometer och gick via flottbron i Gagnef och färjan vid By. I Säl slutade kärrvägen och därifrån lastades djuren med alla förnödenheter för att ta sig till fäboden.

Det långa avståndet och avsaknaden av väg ledde till att fäboddriften upphörde relativt tidigt och att många byggnader tilläts förfalla.

Pastoratsboställets fähus revs troligen 1912 och stugan kolades 1917. Sannolikt levererades kolet till Nyhammars Bruk.

Friluftsfrämjandes rastkåta, som uppfördes 1960-1964 byggdes av timmer från rivna och förfallna byggnader.

Vid kulturhistorisk miljöanalys har Prästbodarna beskrivit som ett område med stort kulturhistoriskt och miljömässigt värde.