Murboannas Mat i Dalarna – Hitta besöksmålen med dalasmak

Mat i Dalarna – Hitta besöksmålen med dalasmak

Runt om i Dalarna finns många möjligheter till kulinariska upplevelser. Det lokala mat- och dryckeshantverket är kännetecknande för flera av de aktörer som hälsar välkomna i vinter. Hälsa på hos några av alla gårdsbutiker, hantverksbryggerier, caféer och restauranger.


I Idre i norr finns Renbiten som låter dig uppleva den traditionella samiska matkulturen. Renkött i alla dess former - färskt, torkat, rökt och suovas finns självklart bland delikatesserna. Renbiten har även en nyöppnad deli med samiska delikatesser på Åsgatan i Falun.

På Rättviks Tunnbrödsbageri och Handelsbod bakas det dagligen mjukt tunnbröd och så snart du kliver in i butiken slår doften av nybakat emot dig. Förutom den klassiska varianten med mjöl och potatis kan du även smaka den något mer kryddade, lokala varianten Tuttul. Stanna till hos Murboannas utanför Borlänge och botanisera bland ostar för olika smaker och tillfällen. Avnjut dem till både vardag och fest – och kanske på en bit mjukt tunnbröd. Känner du för att krypa upp framför brasan med en kopp varm choklad, är Café Wahlmans i Hedemora ett mysigt utflyktsmål.

En resa genom matlandskapet Dalarna är en upplevelse för alla sinnen och förutom att kittla smaklökarna bjuder många aktörer på god mat i unika miljöer. Storsätra Fjällhotell ligger mitt i Grövelsjöns fjällvärld, där middagen intas med de blånande bergen som fond. På Fryksås Hotell & Gestgifveri är det en magnifik utsikt över Orsa sjön som ackompanjerar matupplevelsen. Tällberg är känt för sina pittoreska och vackra by-miljöer och mitt i den genuina dalaupplevelsen kan du njuta av såväl klassiska husmansrätter som gourmetmat på Åkerblads Gästgiveri. I Västerdalarna finns Dala-Floda Värdshus som är helt och hållet ekologiska och gärna bjuder på grönt från sina egna odlingar.

Taste of Dalarna

Taste of Dalarna är ett nätverk av gårdsbutiker, hantverksbryggerier, caféer och restauranger runt om i Dalarna som sätter de lokala råvarorna och de lokala smakupplevelserna i främsta rummet. På de olika platserna hittar du mat- och dryckesupplevelser som präglas av ledorden äkta, ärligt, genuint och tydligt ursprung. Här möter du människor som jobbar med mat och dryck utifrån ett hållbart och lokalt perspektiv, med alltifrån ekologiska odlingar, gårdar med småskalig köttproduktion och nytänkande hantverksbagerier.

Fryksås hotell Orsa

Fäbodställe med goda utsikter

Från fäbod till sommarviste för gourmander och vinterparadis för livsnjutare. På Fryksås Hotell och Gestgifveri är det lätt att trivas och njuta av allt från längdturer på skidor och cykling på branta sluttningar till avsmakningsmenyer med vilda inslag och bastubad med vidunderlig utsikt. Fryksås vackra södersluttning 500 meter över havet var en gång i tiden ett fördelaktigt läge för fäbodbruk. Hit vandrade gårdsfolk med sina djur för att odla och låta djuren beta under sommarmånaderna. Vem vet, kanske fanns det också lite tid över att njuta av den storslagna utsikten över bergen, skogarna och Orsasjön. Det kan i alla fall vi som besöker Fryksås nuförtiden göra. Dessutom kan vi bo bekvämt och äta bra på Fryksås Hotell och Gestgifveri som ligger mitt i det gamla fäbodstället. – Även om här är fullt med folk ibland så är det ändå tyst och lugnt, säger Ulla Karlsson, krögare och hotellägare på Fryksås Hotell och Gestgifveri, samtidigt som hon blickar ut mot de blånande bergen och Orsasjön långt där nedanför sluttningarna. Hon har drivit hotellet sedan 2011 och tröttnar aldrig på utsikten som ständigt fyller hennes mobil med bilder. Vyn skänker lugn och tar genast ner pulsen, även de dagar när det är fullbelagt och bråda tider på hotellet. Fryksås ligger vid vägs ände och väl här känner man som besökare genast för att stanna kvar och njuta så länge som möjligt. Därför är det för väl att Fryksås Hotell och Gestgifveri erbjuder såväl bekvämt boende som härliga menyer med många lokala inslag. Här serveras välkomponerade rätter signerade köksmästare Scott Ferguson och hans team och restaurangen passar lika bra för långlunch som för en helkväll med avsmakningsmeny. Rätter med viltkött är kökets specialitet och inte sällan finns en eller två rätter med björn på menyn. Vad sägs till exempel om Wallenbergare på björnfärs eller mjöd- och blåbärsmarinerad björnytterfilé med fryksåspotatis, gräddkokta murklor, fönsterlav och granskott? – Vi är också i det närmsta självförsörjande här på svamp och bär eftersom trattkantareller, blåbär, lingon och hjortron finns i skogarna här, berättar Ulla Karlsson. Hon jagade själv en hel del tidigare men nu har hon lagt bössan på hyllan och hinner hon med en tur i skogen så blir det tillsammans med hennes man Hasse som är ”galen i att plocka svamp”.   Från kaffestuga till vegansk avsmakningsmeny  På Fryksås kan den som föredrar vegansk eller vegetarisk mat också njuta av meny om fem eller sju rätter och här finns en diger vinkällare som Ulla i framtiden drömmer om att kunna öppna för besökare. Men det är ett projekt som hela tiden fått flyttas fram för sedan hon tog över hotellet har fokus varit på att renovera hotellrum och få de viktigaste ytorna upp till standard. Idag kan hotellet stolt erbjuda 45 bäddar i prydliga rum med olika inredning och här finns också tre ”fäbodsviter” i egna små stugor inredda med vackra tapeter, mysiga kaminer och egen bastu med utsikt över Orsasjön. Dagens hotell ligger delvis i den byggnad som entreprenören Anders Frelin 1932 lät öppna som turistgård med namnet Fryksåsgården. Det var några år efter att turistnäringen i Fryksås fått sig en blygsam start på 1910-talet då en handarbetslärarinna från Strängnäs öppnade en servering som växte till ett litet pensionat. Det är inte svårt att tänka sig att många av de tidiga gästerna blev stammisar direkt, för Fryksås är bestämt en plats som besökare gärna återvänder till. Menyerna på Fryksås har fokus på vilda smaker på Dalavis och nyzeeländske kökschefen Scott Ferguson kryddar upp med influenser utifrån. – Jag träffar många gäster som varit här som barn och som nu kommer med sina egna familjer, berättar Ulla Karlsson, som ser det som den stora charmen med sitt arbete att hinna prata med sina gäster och träffa de som återkommer, en del år efter år. – Om jag ”bara” drev restaurang skulle jag inte få så nära och trevlig kontakt med gästerna, förklarar hon. Från att på trettiotalet endast ha dragit besökare sommartid är Fryksås numera tillgängligt året om och även snöfattiga vintrar finns här fina skidspår. Julen firas ordentligt på Fryksås Hotell och Gestgifveri och julbordet och slädturer blir oförglömliga minnen hos nya generationer besökare. Orsa Grönklitts skidanläggning med 23 nedfarter och 100 kilometer längdspår nås bilvägen eller genom det två kilometer långa skidspåret rakt igenom skogen mellan Fryksås och Grönklitt. Även på sommaren kommer många aktiva gäster till Fryksås och Ulla Karlsson har sett en stor ökning av cyklande gäster de senaste åren. Tänk dig – det finns väl ingen bättre belöning än ett dygn på Fryksås med skön hotellsäng, egen bastu med utsikt och en vällagad avsmakningsmeny efter en cykeltur vägen upp till det vackra gamla fäbodstället. Det skulle vilken vallpiga som helst skriva under på!

Orsa kaffestuga

Orsa Kaffestuga bjuder på godbitar i alla väder

När höstvindarna viner utanför de timrade knutarna är det dags att krypa in i caféet för en fika. En annan dag fångas de sista varma solstrålarna bäst med en kaffekopp i hand mot husväggen. Ett besök hos Orsa Kaffestuga värmer i alla väder. Lugnet efter sommarsäsongen har lagt sig, även om ett par eftersläntrande utländska besökare fortfarande dyker upp. Nu när hösten står i full blom börjar istället stammisarna att ta större plats på Orsa Kaffestuga, så vid ett besök är det inte omöjligt att få samsas med någon lokalbo som är inne för att få sin dagliga fika. – Nu när det börjar bli höst ute är det många som köper te och sätter sig ner och myser, säger Helen Olpers på Orsa Kaffestuga. Även om det kanske är just kurandet inomhus som lockar mest ska de soliga höstdagarna inte underskattas. Att då ta med kaffekoppen ut i den lilla trädgården framför caféet och låta solstrålarna värma ansiktet är livskvalitet på hög nivå. Utbudet i diskarna är lika stort och lockande året om, där matiga smörgåsar trängs med både klassiska och mer moderna bakverk. För den som är ute efter något extra värmande har Helen en solklar egen favorit att tipsa om. – Jag tycker man ska prova någon av de varma smörgåsarna. Speciellt den med älgkött och pepparrot passar bra såhär års. Kaffe eller te till såklart, eller varför inte varm choklad. Det är ju också lite höstigt. På fikafronten är det klurigare att peka ut bara ett hustips – det finns ju så mycket gott att välja mellan. Först faller valet på biskvierna – ”de är väldigt goda” – men de trumfas sedan av glasswienerbröden. Framför allt för att det verkar vara en ännu ganska oupptäckt specialitet. – Det känns som att det inte är så många som vet vad det är. I somras var det många besökare, både från utlandet och från Sverige, som aldrig hade sett sådana förut och därför absolut fick lov att testa. Så det skulle jag rekommendera att prova. En utflykt till Orsa med sikte på smörgås och wienerbröd i den anrika kaffestugan är med andra ord väl värt att ta sikte på. Det är helt enkelt höstmys när det är som bäst. Helens tre guldkorn i Orsa Orsa Saluhall ”De har många goda ostar från Hansjö och mycket annat gott plock och chark, korvar och kallskuret. Det finns så himla mycket där och mycket som är från Dalarna. Jag brukar för det mesta köpa en supergod fårkorv.” Hällorna ”Klipphällarna ligger mellan Storstupet och Helvetesfallet. Sommartid är det fint att bada här och nu på hösten är ju naturen i sig vacker. Jag var där första gången i somras. Jag tror inte så många vet om det – förrän nu då.” Stopån ”Ett stort vattenfall norr om Orsa. Det ligger i ett naturreservat, så det är gammal skog, mossa och grönt, en lite fuktig känsla. Det är så mysigt. Det var lätt att gå dit också. Jag var där med mina barn på 3 och 7 år.”

Café Wahlman i Hedemora

Café Wahlman i Hedemora – god mat och fina bakverk i historisk miljö

Ett besök i på Café Wahlman är ett måste vid ett besök i Hedemora. Inte bara för den som är fikasugen och vill uppleva ett klassiskt konditori. För den som är intresserad av byggnadsvård och vill uppleva genuina historiska miljöer har också mycket att hämta på det unika caféet. I kvarteret Ugglan, vid Hedemoras och Dalarnas äldsta torg, förenas kärleken till gamla miljöer och lokal mat. Det gamla kulturkvarteret invid Stora Torget är från 1700-talet. Här driver Maritha Gunnarsson och Fredrik Jansson byggnadsvårdsföretaget Klassiska Byggvaror med butik och verkstad sedan 2015. Vägg i vägg med butiken finns Café Wahlman som sköts av Marithas syster Sofia Gustavsson, bagare och konditor och Kim Jarl som är kock. Butiken och caféet samspelar på ett väldigt bra sätt med varandra. – Många kunder har åkt en bra bit för att komma till butiken och då passar det bra med caféet. Och de som kommer för att fika tar sig gärna en titt i butiken, berättar Sofia. När Maritha och Fredrik köpte husen från kommunen hade de använts som kontor i många år. Sedan har rum för rum renoverats varsamt enligt byggnadsvårdsmetoder och nu är så gott som hela kvarteret upprustat. Byggnadsvårdsbutiken finns i en lokal som en gång i tiden rymde Hedemoras apotek och Café Wahlman är inrymt i huset där apotekarfamiljen bodde. Varje rum har sin stil och här kan man till exempel välja att äta sin lunch och dricka sitt kaffe i biblioteket som är varmt och ombonat med vacker grön tapet, bröstpanel och sammetsfåtöljer. "Kungarummet" är ljust och elegant med medaljongtapet i blått och guld och porträtt på Kung Oscar och drottning Sophia på väggen. Stil- och tidsmässigt är caféet inrett som det hade kunnat se ut omkring år 1900. Hela kvarteret är byggnadsminne och den sista apotekarfamiljen bodde här så sent som på 1970-talet. – Genom att öppna café gjorde vi det här vackra gamla huset tillgängligt för allmänheten. Om vi hade tänkt ekonomiskt då skulle vi ha byggt om det till lägenheten, säger Maritha. Innan hon började arbeta professionellt med byggnadsvård var hon lantbrukare, satsade tidigt på KRAV och drev en egen liten gårdsbutik. Det är ingen slump att återbruk, närodlat och miljövänlighet genomsyrar hela verksamheten idag, från byggnadsvårdsbutiken ut i minsta kaka som serveras i caféet. Att välja så lokala och närodlade produkter som möjligt är helt självklart. – Vi köper en hel del ekologiskt, men viktigast är att det är lokala produkter, säger Sofia och pekar på en lista på väggen där alla lokala leverantörer de använder finns angivna. Till exempel kommer skinkan till smörgåsarna från Rältagården i Leksand och mejerivarorna från Grådö. På caféet serveras enklare luncher som paj, sallad och smörgåsar och på vintern finns det soppa. Det söta utbudet rymmer många klassiker som chokladbollar med pärlsocker, toscakaka, vaniljhjärtan och i sortimentet finns alltid gluten- och laktosfria alternativ. – En stor del av ingredienserna är ekologiska men det ser vi som en självklarhet och vi bemödar oss inte med att skylta om det. Sofia tycker att hon har världens bästa jobb som får arbeta med mat och bak i den här fantastiska miljön. Om sommaren är gården en riktig oas, omgärdad av de gamla husen, stockrosor mot väggarna och glada gäster som fikar vid små bord i gruset på gårdsplanen. Om vintern brinner det ofta i de öppna spisarna och det är fantastiskt mysigt i de vackra rummen. Det är bara att titta sig omkring för att förstå själva essensen av byggnadsvård. Det är en mycket kärleksfull behandling av äldre miljöer som ger något alldeles extra i atmosfär, stämning och kvalitet. Dessutom: – Byggnadsvård behöver inte bli dyrt, bara man har tid att återbruka, inflikar Maritha. Hon, om någon, vet. Redan som 17-åring köpte hon sitt första hus och restaurerade det enligt byggnadsvårdsmetoder. Idag blomstrar minst sagt intresset kring byggnadsvård i Sverige och i Hedemora förenas det på ett unikt och mycket passande sätt med förmågan att servera god mat och fina bakverk i en enastående historisk miljö.

Linda illustrerar årets julknäckepaket

Linda illustrerar årets julknäckepaket

Knäckebröd från Leksands knäckebröd är för många en självklarhet i jultider. I år är julknäckepaketet dessutom extra fint dekorerat, med en tomte klädd i Leksandsdräkt. Idén kommer från Leksandstjejen Linda Leander som fick uppdraget att illustrera årets paket i klassiskt jultema. Linda Leander är född och uppvuxen i Leksand, där hon idag bor tillsammans med man och tre barn. Till vardags arbetar hon inom familjeföretaget Sverigealmanackan och i yrket som illustratör handlar det mesta om färg och form. Det handlar också om att låta de två delarna samspela för att skapa en vacker och inbjudande helhet. I utformingen av motivet på knäckepaketet är tanken att illustrationen redan i butikens hylla ska sprida glädje och värme. I idéarbetet var målet att tänka utanför ramen, men fortfarande behålla och ta vara på den traditionella känslan. Linda har tidigare illustrerat knäckebrödspaket för Leksands knäckebröd och står bakom varianten med den omtyckta dalahästen och de vackra kurbitsarna, så att ge sig i kast med just brödpaket är långt ifrån något nytt. Resultatet är alltså den glada tomten som i sin Leksandsdräkt och med öppna armar bjuder in till en julig smakupplevelse. När Linda och hennes familj dukar upp för jul har knäckebrödet en given plats på bordet. - Min favorit är julknäcket med julskinka och senap. Sillen också, säger Linda. Hennes jul spenderas med familjen och är en välkommen möjlighet att andas ut. - Tiden innan jul är väldigt intensiv på arbetet med allt från julmarknader till beställningar inför det nya året så när julen kommer så är det skönt att få mer tid att umgås med mina nära och kära. De vuxna köper varsin julklapp som delas ut i form av julklappsspel. Detta sker på kvällen medan barnen får sina paket från tomten innan julbordet. Leksands Knäckebröd har försäljning i butiken vid bageriet i Häradsbygden utanför Leksand.

Välkommen in i värmen på Kulinariet

Välkommen in i värmen på Kulinariet

Hos Kulinariet i Stora Skedvi står den lokala maten i första rummet. Vi gör ett nedslag hos den goda mötesplatsen där såväl brödugnar som atmosfär lockar med värme i vinterkylan. Det finns alltid något nytt att upptäcka på Kulinariet. Är det inte lansering av en ny ost, arrangeras det skinksläpp eller serveras läckra rätter i restaurangen.    – Vi öppnar för lunchservering 1 november och vid jul går vi över till jullunch och julbord. Sedan stänger vi tillfälligt restaurangen under januari-februari för ombyggnad innan det blir nyöppning 28 februari. Därefter är lunchserveringen kvar i fast form, säger Anders Åkerberg på Kulinariet.   Kulinariet är ett centrum för småskaligt mathantverk – ”en god mötesplats” – som de själva beskriver sig. Här finns Visthus-bodens saluhall, där fokus ligger på närproducerat kött, ost, potatis, bröd och ägg. Stora Skedvi mejeri står för mjölk, ost och glass, Dalakassen levererar middagsmat från närområdet till hungriga hemmalagare och Skedvi Bröd gräddar knäckebröd i de vedeldade ugnarna.   – Finns det något mysigare en kall vinterdag än att komma in i bageriet och känna värmen från ugnarna när de gräddar knäckebröd? Att bli bjuden på en färsk mjukbulla som kommer alldeles varm direkt från ugnen.   En av årets nyheter som Anders Åkerberg själv ser fram emot extra mycket är knäckebrödet Wintervört som nyligen dykt upp i Kulinariets brödhylla.    – Det är ett samarbete mellan Skedvi Bröd och Oppigårds bryggeri, där vi bytt ut vätskan i knäckebrödet mot vört – ett riktigt vinterbröd alltså. Dessutom är det fantastiskt gott och verkligen min vintergrej i år.   Att vara en knutpunkt för lokala råvaror och producenter, dit såväl bevandrade gastronomer som nyfikna besökare kan komma och alltid känna sig säkra på att hitta varor av hög kvalitet, är en av grundbultarna i Anders Åkerbergs tanke med Kulinariet.   – Är man inte så hemma i matvärlden är Kulinariet ett fantastiskt ställe att besöka. Här finns en samlad kunskap om maten och man får hjälp och vägledning av alla duktiga människor som jobbar där.

Spendera en avkopplande vinterdag i Mora

Spendera en avkopplande vinterdag i Mora

Ta en paus från vardagen och njut av vintern när den är som bäst. En tur i skidspåret följt av en värmande lunch framför brasan, därefter en avkopplande spabehandling och en storslagen middag som avslutning. I Mora är det nära till både lugn och lyx. När snön har lagt sig, eller när det är tillräckligt kallt för att konstsnön ska vilja ligga kvar, är det bara att hoppa i Vasaloppsspåret och ge sig iväg. Spåret startar vid Zornmuseet och sträcker sig via campingen och Hemus skidstadion innan det ringlar sig vidare mot Sälen. Starta dagen med en lugn och frisk tur i eget tempo. Glid fram i de välpreparerade spåren och säg hej till andra glada motionärer.  Efter genomförd skidtur är det bara att ställa skidorna utanför dörren och direkt krypa in framför brasan hos Café Zorn. Här serveras varje dag värmande soppor, hembakat bröd och mumsiga bakverk. Slå dig ner och låt dig väl smaka. Flera rätter och bakverk är hämtade från Anders Zorns egna handskrivna receptböcker, som den söta korintkakan eller klassikern Kronans kaka.  – Vi har fått bläddra bland Emma och Anders receptsamlingar och hämtat mycket inspiration därifrån. Kronans kaka finns till exempel nedskriven där. Den bakas bland annat på kokt potatis, mandelmjöl och rivet citronskal. Sedan lagades det mycket soder, alltså soppor. Där har vi till exempel tagit fram en köttsoppa inspirerad av Zorn, berättar Mari Moberg på Café Zorn.   När du ändå är i närheten av vår kanske mest kände konstnär, missa inte vinterns utställning på Zornmuseet: Anders Zorn – målarnas målare. Den låter dig uppleva många av hans mest kända målningar, akvareller, skulpturer och etsningar. Dessutom ställer silversmeden Berndt Janusch ut sin smyckeskonst.   Traska därefter bort mot Mora Hotell och checka in på deras spa. Hoppa i morgonrocken och tofflorna och känn kroppen slappna av. Skäm bort dig med en behandling från deras läckra spameny, där det finns behandlingar för både ansikte och kropp samt massage. Välutbildade kroppsterapeuter tar väl hand om dig medan du bara behöver ägna dig åt att njuta.   – Vi vill att folk ska komma och bli omhändertagna. Vardagslyx är lite av ett ledord i verksamheten. Du ska inte behöva vänta till på fredag för att ha det lite lyxigt, kom in på en måndag, onsdag eller torsdag och njut lite grann. Låt oss ta hand om dig, säger Petter Lund, platschef på Mora Hotell.  Sedan är det bara kronan på dagsverket kvar – kvällens middag. Här bjuder Mora Hotell och restaurang Terassen in till en förstklassig smakupplevelse. Köket är specialiserat på vilt och har ett stort fokus på lokalproducerade råvaror i säsong.   Ta gärna en extra titt på den spännande vinlistan, som även kompletteras med ett brett utbud av champagne.   – Vi vill visa upp det som är Dalarna för våra gäster och därför jobbar vi med lokala råvaror så mycket vi bara kan. All vår öl är till exempel från lokala små bryggerier i Dalarna och kött och grönsaker är i säsong från leverantörer i omnejden, säger Petter Lund.  Efter middagen kan du endera smyga upp på rummet och låta dagens intryck vagga dig till sömns eller slå dig ner en stund i någon av pubens soffor med en god kopp kaffe och trevligt sällskap. Hur du än väljer att avsluta din dag i Mora, lär dagens aktiviteter ha fyllt på energiförrådet inför stundande friska vinterdagar.

Tunnbröd runt Siljan – Kärt barn har många namn

Tunnbröd runt Siljan – Kärt barn har många namn

Tunnbröd, kavelbulle, tuttul, lur, stitjôr. Kärt bröd har många namn och i trakterna kring Siljan verkar just det mjuka tunnbrödet ha extra många sådana. För många har det mjuka tunnbrödet en självklar plats på julbordet och runt om i bygdens bagarstugor går ugnarna på högvarv såhär års. Följ med på en upptäcktsresa runt Siljan för att undersöka vad som egentligen döljer sig bakom de mjuka brödens olika namn. Åke Danielsson: Rättviks Tunnbrödsbageri, Rättvik Vad kallar ni ert tunnbröd?  – Vi har olika typer av mjuka tunnbröd, så det beror på vilken sort det handlar om. Det finns till exempel tunnbröd, kavelbulle och tuttul – eller stitjôr som det också kallas. Jag vet inte exakt var namnen kommer ifrån, men hemma hos min mormor sa de tuttul, medan det hos farmor hette stitjôr. Fast det var samma bröd.  Vad är speciellt med ert tunnbröd? – Kavelbulle är vårt handbakade bröd, som bakas som man gjorde förr i tiden. Det är samma kryddor som i tuttul – anis och fänkål – men brödet får en annan struktur när det kavlas för hand.  Hur äter du helst ditt tunnbröd? – Kavelbulle äter jag med bara hoprullad med salt smör. Sen kan jag också gärna äta det med en ostbit, gärna någon smakrik sort.    Elvy Gudmunds: Gudmunds Tunnbrödsbageri, Vikarbyn  Vad kallar ni ert tunnbröd? – Det heter tunnbröd och är ett riktigt gammaldags tunnbröd som de gjorde förr i tiden. Vad är speciellt med ert tunnbröd? – Potatis är bindningsmedel och sedan bakar vi med olika mjölsorter som vetemjöl och rågmjöl. Det är lite segt och alla är så förtjusta i det, man kan inte sluta äta när man har börjat. Inför jul har vi många kunder som ringer och beställer tunnbröd som säger att det inte blir någon jul om vi inte får tunnbröd, det är ett måste att ha till julskinkan. Bakningen är som sagt inspirerad av hur det förr gjordes en tunnbrödsdeg när potatisen var klar och som sen hängdes på stickor i härbret. Jag vet att när jag var liten och man tog i de där kakorna så var de alldeles hårda, men när man tog in dem så blev de mjuka. Så fungerade det innan det fanns frysboxar. Hur äter du helst ditt tunnbröd? – Jag vill gärna ha ost på, helst vanlig herrgårdsost som inte är så stark. Sen ibland brukar vi steka steksill med lök, skiva kokt potatis, rulla ihop och gör en smörgås. Det blir en så kallad bitå.   Inger Bergli: Rälta Tunnbrödsbageri, Leksand  Vad kallar ni ert tunnbröd?  – Vi kallar brödet för lur, eftersom man helst ska rulla ihop det och då blir det en liten lur. Vad är speciellt med ert tunnbröd?  – Det ska vara potatis och mjöl, inte något annat. Förr när det var jul bakades det i varenda gård och man åt inte tunnbrödet året runt. Det var alltid kring jul man bakade och då var det överallt – alla kokade potatis och gjorde tunnbröd, förutom den vanliga tjockbullen. Det fanns en bagarstuga eller bakugn i nästan varenda gård. Endera i köket eller källaren, beroende på hur man hade det. Vi försöker göra så snarlika tunnbröd som möjligt idag.   Hur äter du helst ditt tunnbröd? – Det ska vara smör och messmör, eller skinka. Om det är jul, då ska det vara julskinka.    FAKTA: TUNNBRÖD Varje tillfälle kräver sitt eget tunnbröd och det är väl därför som varianterna tycks vara oändliga. Definitionen av tunnbröd är ett kavlat, tunt och naggat bröd som gräddas under kort tid i hög värme på häll. Det kan vara hårt eller mjukt, tunt som ett linnetyg eller bubbligt som en trasmatta. Traditionen med tunnbröd tillskrivs ofta Norrland, och visst är det tunna brödets kultur starkt i norr, men det finns också en utbredd sedvana av tunnbröd i Dalarna – och kanske framför allt i Siljansbygden. Källa: Tunnbrödsakademin    TUNNBRÖDSLEXIKON Tunnbröd är ett traditionellt folkligt bröd som bakats i alla tider och i olika kulturer. Varje socken, varje by och kanske varje gård har sitt eget ”riktiga recept” på tunnbröd. Kärt barn har många namn sägs det. Tunnbröd, kvalbulle, stitjôr, släppor, tult, kavelgris och tuttul – för att bara nämna några. Tunnbröd kan vara hårt eller mjukt. Förr fanns det bara mjukt tunnbröd på själva bakdagen, sedan torkades brödet. Tunnbröd kan bakas med korn eller vetemjöl. Enligt viss tradition ska det även bakas med potatis. Tuttul är egentligen namnet på tunnbrödsrullen som blir när du tar en bit tunnbröd, brer på pålägg och rullar ihop. Kavelbulle är finbrödet som bakas till fest. Det är hela, stora, runda kakor bakade med riktig komjölk, smör och kryddor. Kallas även stitjôr, släppor eller kavelgris. Källa: Rättviks Tunnbrödsbageri