Vansbrosimningen lockar tusentals äventyrare

Vansbrosimningen lockar tusentals äventyrare

En familjär folkfest, toppat med spänd förväntan, fokus och en hel del stolthet. Vansbrosimningen är en klassiker att räkna med. Vansbro bjuder in till en vecka fylld av simmarglädje för alla åldrar och ambitionsnivåer.


Två herrar i den lokala simklubben satt och spekulerade. Någonting ville de hitta på, men vad? Ett propagandalopp för öppet vatten­simning blev svaret och drygt 70 år senare är Vansbrosimningen en välkänd klassiker. Om något är utvecklingen från tio deltagare under premiäråret 1950 till dagens 14 000 startande i elva olika lopp ett tecken på arrangemangets ständigt växande popularitet.

– Det är en otrolig folkfest. Alla är otroligt glada och trevliga, alla hjälper alla och Vansbrosimningen är det kanske mest familjära klassikerevenemanget. Det är verkligen något man gör tillsammans och som en rolig grej. Är det fint väder kan man inte klaga på någonting, säger Theres Johansson, kommunikatör på Vansbrosimningen.

En annan som kan skriva under på den härliga stämningen är Elin Ljudén från Mora.

– Av alla klassikergrenar tror jag Vansbrosimningen var den rakt igenom roligaste. Minst slit och mest njut! Det är en väldigt härlig blandning av nervositet och fokus inför start. Det är bland det bästa med sådana här lopp tycker jag, stämningen innan.

Hittills har hon simmat det tre kilometer långa loppet i Vanån och Västerdalälven två gånger.

– Första gången var det extremt nervöst. Hur kallt skulle det vara i vattnet, hur mycket folk skulle det vara, skulle någon sparka mig i huvudet, skulle jag våga testa att crawla någon sträcka? Det var många tankar som snurrade i huvudet. Jag hade testat våtdräkten utomhus kanske en eller två gånger. Förutom det hade jag bara legat och nött längder i inomhusbassäng.

Theres Johansson känner igen både nervositeten och funderingarna från många av de deltagare som ska ställa sig på startlinjen. Hennes bästa tips för en positiv upplevelse är goda förberedelser.

– Simma ute så mycket som möjligt, det är bra om man är någorlunda trygg i öppet vatten. Om du använder våtdräkt, testa den ordentligt före. Gärna ute, så du vet hur den fungerar och så att den passar ordentligt. Många lånar eller köper på måfå, sen passar den inte. Det är inte roligt.

Hon rekommenderar också att man tränar tillsammans med kompisar och simmar tätt emot varandra. På så sätt går det att få en försmak av att vara en av de tusentals simmare som befinner sig i vattnet samtidigt under själva loppet.

– Det kan vara lite trångt och gruffigt, men det brukar dra ut sig så man får plats ändå.

Satsar på deltagarnas säkerhet

Säkerheten under de olika loppen har hög prioritet. Allt handlar om att deltagarna ska känna sig trygga. Längs banan finns 1900 meter brygga, med närmare 120 livräddare utplacerade. I vattnet finns livräddningsbåtar och det finns speciella upptagningsplatser med utbildad sjukvårdspersonal.

– Ett tips är att simma de första två kilometrarna ute i ån och den sista kilometern nära bryggorna. På så sätt kan man dra nytta av strömmarna och det kan gå lite lättare, säger Theres Johansson.

När det kommer till simsätt håller sig majoriteten till bröstsim. Det gjorde även Elin Ljudén, även om hon hade gått en förberedande crawlkurs. Loppupplevelsen var både jobbigare och roligare än hon föreställt sig. 

– Det var så långt, men så otroligt kul! Det var stor skillnad på att simma ute i öppet vatten i våtdräkt och simma inomhus i bassäng – det var mycket roligare utomhus! Jag var så glad och stolt när jag kom i mål. Jag är verkligen ingen simmare, men jag klarade av det. Det blir ett härligt rus i kroppen efter ett sådant lopp, när man verkligen utmanat sig själv.

Det blev dessutom en upplevelse som gav mersmak.

– Det är inte alls omöjligt att det blir en repris. Det finns ju en swimrun­variant nu också, det hade varit roligt att testa. Men till dess ska jag nog lära mig crawla ordentligt.

Om Vansbrosimningen

Vansbrosimningens huvudlopp är 3000 meter långt och har cirka 7500 deltagare. De första 2000 metrarna simmas medströms i Vanån. Därefter väntar 1000 meter motströms i Västerdalälven.

Loppet ingår i En svensk klassiker tillsammans med Vasaloppet, Vätternrundan och Lidingöloppet.

Hela simmarveckan i Vansbro innefattar elva olika lopp, med alltifrån Tjejsim, Halvsim och Vansbro Vattenprovet till Triathlon, Swimrum och Öppen Älv.

Vansbrosimningen 2019 anordnas 29 juni – 7 juli 2019.

Stadsvandringar i Mora och Rättvik: Låt platserna få liv

Stadsvandringar i Mora och Rättvik: Låt platserna få liv

Varför har Tiondeladan i Rättvik tre lås? Var i Mora brändes häxor i slutet av 1600-talet? Vad gjorde konstnären Anders Zorn till en av Moras främsta entreprenörer? Följ med på en stadsvandring i Rättvik eller Mora i sommar och låt platserna du besöker komma till liv. I Mora startar stadsvandringen vid Turistinformationen, alldeles bredvid Kyrkogatan. Turen går sedan ner mot Siljan och Saxviken, det berättas om miljöerna och platserna som passeras. Vandringen går vidare längs Kajen, upp genom Tingshusparken bort mot Vasaloppsmålet, förbi kyrkan och Klockstapeln. – Vi berättar om platserna vi passerar och om vad som hänt i Mora förr. Om Mora-Nisse, Vasaloppet, Mora kyrka, häxbränningarna i slutet av på 1600-talet och udden där detta utspelades, ja allting som har med Mora att göra. Vi går aldrig in någonstans, utan rör oss utomhus och pratar om det vi ser, säger Ingerid Manneteg, som liksom sina kollegor i föreningen Dalarnas Guide & Kultur är Auktoriserad Dalaguide. Mycket kretsar kring Anders Zorn, hans liv och vurm för att rädda allmogen till eftervärlden. Här levandegörs historier om Zorns gammelgård, Zorngården och museet. – Zorn var en mångfacetterad man. Och vilken betydelse han har haft för Mora! Han var ju så mycket, inte bara konstnär utan också en driftig entreprenör. Vandringarna som anordnats i Mora har varit uppskattade, vilket nu fått guideföreningen att utöka utbudet inför sommaren 2019. – Folk tycker att det är jättekul. Vi har fått bra respons, både från besökare och ortsbor, så i sommar går vi ett steg längre och gör vandringar både i Mora och Rättvik. I Rättvik blir det två olika vandringar, där båda utgår från centrum. Den ena går mot Enån och Långbryggan. Den andra går mot kyrkan, där bland annat historierna om de unika kyrkstallarna och Tiondeladan får liv. – Utanför kyrkan finns en Tiondelada där man förvarade tiondet, en typ av skatt som bönderna betalade till kyrkan i form av en tiondel av allt som gården producerade. Det som prästen på orten fick in förvarades i en lada eller ett härbre. I Rättvik ligger ladan precis intill kyrkan och där finns inte bara ett nyckelhål i dörren utan tre. Alltså behövdes tre nycklar för att låsa upp ladan. Det sägs att anledningen var att man inte litade på prästen. Därför behövdes både prästen, klockaren och en representant för bönderna för att man skulle kunna låsa upp dörren.  Stadsvandringarna tar ungefär en och en halv timme. – Det är inga långa sträckor och vi går lugnt och fint, så det passar för alla. Man får veta så mycket intressant! Saker man inte visste – och även en hel del man kanske inte visste att man ville veta. Stadsvandringarna 2019 startar den 24 juni och pågår hela sommaren fram till den 23 augusti. Enbart förköp. Biljetter säljs på Dalarnas Turistinformationer samt via visitdalarna.se.

Klenshyttan

Museet där miljöerna är huvudattraktioner

Ett museum utan de traditionella föremålen – men med desto fler hänförande, spännande, fantasieggande och intressanta platser. På de många besöksmålen i Ekomuseum Bergslagen står just platserna och dess rika historia i fokus. Malin Andersson, verksamhetschef för Ekomuseum Bergslagen, berättar mer. Vad är ett ekomuseum? - Ett Ekomuseum har alltid ett grundtema, i vårt fall ”järnet”. Men ordet ”eko” kommer från grekiskans ”oikos” som betyder helhet, eller hushåll, och ett ekomuseum ska handla om hela livet kring grundtemat: som hur människor bodde, vad de åt, om religionen, skolan, kulturen. I ett ekomuseum står allting kvar på sin ursprungliga plats, saker är inte flyttade till en museibyggnad. När man åker till besöksmålen står man precis där historien har utspelat sig! Man kan säga att ett traditionellt museum är en byggnad med ditflyttade föremål i medan ett ekomuseum är ett område där platserna motsvarar föremålen i det traditionella museet. Vad innebär det att ni har järnet som grundtema? - Ekomuseum Bergslagen handlar om hur järnet tillverkats här i området i nästan 3000 år - järnet som påverkade hela Sveriges ekonomi och historia och som fortfarande påverkar oss. I området ser du gruvor, hyttor och smedjor, bostäder - alltifrån små finnpörten och arbetarbostäder till herrgårdar och slott! Du ser kyrkor, skolor och andra arbetsplatser. Vad finns att göra hos er sommartid? - Det finns 68 besöksmål i Ekomuseum Bergslagen. Alla går att besöka på egen hand, många har öppet på bestämda tider och man kan boka guidade turer på de flesta. Under sommaren är det många aktiviteter och främst under #järnruttenveckan händer det mycket, med fullspäckade dag-för-dag-program. Kan du rekommendera några besöksmål? - En mycket vacker och dramatisk plats är Stollbergs gruva, med gruvhål, utsiktstorn, lekpark och vandringsleder. I Grängesberg finns både visningsgruva, gruvmuséum, arbetarbostäder, tågmuséum och konserthus. Två fina hyttor, alltså platser där man gjorde järn, är Klenshyttan och Flatenberg. Och så finns ju Ludvika Gammelgård, gammelgården i Smedjebacken med hela Kyrkgatan och hamnområdet och så hembygdsgården och kyrkbyn i Söderbärke - alla med massor med olika hus och aktiviteter.  Ekomuseum Bergslagen finns i sju kommuner i Västmanland och Dalarna. Dalakommunerna är Ludvika, med 16 besöksmål, och Smedjebacken, med nio besöksmål. Sommaren 2019 anordnas #järnruttenveckan lördag 29 juni till och med söndag 7 juli. Ett dag för dag-program finns på http://ekomuseum.se/.

Siljansnäs Biking Dalarna

Siljansnäs: Stigcykling i det ursprungliga och orörda Dalarna

Siljansnäs är det senaste tillskottet inom cykelnätverket Biking Dalarna. Här väntar MTB-cykling i terräng, med leder som går på fin och oftast lättcyklad äldre motionsstig och skogsväg. Terrängen är familjevänlig, med både enkla och medelsvåra slingor som lämpar sig väl för cykling i alla åldrar. Christer Alm, projektledare för cyklingen i Siljansnäs, berättar mer. Vad är utmärkande för cyklingen i Siljansnäs? – Den stora turistströmmen genom Dalarna går på riksväg 70 på den östra sidan av Siljan. Här på den västra sidan finns det ursprungliga Dalarna kvar med landsvägen vackert slingrande genom byarna. Här finns också det stora, orörda vildmarksriket direkt inpå knutarna i Siljansnäs. De cykelslingor vi nu öppnar går helt och hållet på ursprungliga stigar och skogskörvägar, där hästar för bara ett halvsekel sedan drog hölassen från slåtterängarna uppe på skogen. Vad mer finns att göra här, förutom att cykla? – Siljansnäs en bygd där entreprenörskraft och företagaranda bjuder besökare på både upplevelser och service. Både när det gäller rekreationsmöjligheter som vandring, cykling och skidåkning, men också när det gäller musik, kultur, traditioner, hantverk och boende. Som cykeldestination är vi ett väldigt bra alternativ för den aktiva barnfamiljen. Vill man inte cykla alla dagar så finns både Leksand Sommarland, Sagolandet Tomteland i Gesunda och Orsa Rovdjurspark inom bekvämt bilavstånd. Vad är det bästa med cyklingen i Siljansnäs? – Framför allt tre saker. För det första att vildmarken finns runt hörnet. Bor du i byn, på hotellet eller i stugbyn så är du bara några minuter från cykelslingorna i vår vackra terräng. För det andra att det enbart är ”naturliga” stigar och skogsvägar över stock och sten, inga preparerade eller nybyggda cykelslingor. Till sist att du har tillgång till professionell cykelservice och cykeluthyrning i byn. Läs mer, hitta destinationer och leder: Biking Dalarna – Sveriges största cykelparadis

Rättviks marknad

Rättviks Marknad – Ett säkert vårtecken

Ett lika säkert vårtecken som tussilago, fågelkvitter och grusfria gator är Rättviks vårmarknad. Första helgen i maj varje år är det dags för Sveriges största marknad, där närmare hundra tusen besökare under tre dagar botaniserar bland allt mellan himmel och jord. För Stina Lovén Adeström på Rättviks marknad är det hektiska tider med allt som ska färdigställas inför första marknadsfredagen. Det mesta är sig likt sedan tidigare år – det vinnande konceptet står sig starkt – men ett par nyheter står förstås på programmet. – Nere på mässplan utanför bowlingen har vi försökt att skapa en mer motorrelaterat yta, så att det ska bli som ett mässområde med motorfordon. Dels samma knallar som brukar stå där, dels fyller vi på med motorfordon. Hon ser vårmarknaden som inledningen på den riktiga vår- och sommarsäsongen för Rättvik. – Det känns som ett startskott efter en lång vinter och en kanske hittills kall vår. Men nu kommer folk ut och det känns som att, ja, nu börjar det igen. Det spritter, det börjar bli varmt och man börjar bli sugen på utelivet och på att handla blommor och annat till trädgården. Marknaden är populär bland knallar från hela Sverige och över 450 försäljare ställer upp sina stånd längs Rättviks gator. Många är återkommande sedan decennier, andra är desto nyare just här. Ytterligare andra är helt nya på marknadsscenen. Bland stånden finns det mesta en kan förvänta sig av en klassisk marknad. Godis och karameller i långa rader, munkar och bröd, ost, kryddor, strumpor, hantverk och keramik. –  Under just vårmarknaden är det väldigt många som handlar blommor. Sen är det livsmedel är alltid populärt. Som ostar, korv, kokosbollar – det går hem. Honung är också sådant många vill ha, säger Stina. Vare sig en har en redig inköpslista eller bara vill ta del av folkfesten och den härliga stämningen är Rättviks marknad väl värt ett besök. –  Jag hoppas på helt okej väder. Det får egentligen inte vara för fint, för då är folk hemma och pysslar i trädgården. Så lagom varmt och lagom soligt. Inget regn. Jag ser fram emot att besökarna kommer, den glada stämningen och glada människor. Rättviks Marknad, 3–5 maj 2019.

Leksand sommarland

Barnens favorit Leksand Sommarland

Intill Siljan breder Leksand Sommarland ut sig, med attraktioner och upplevelser för alla åldrar. Hit väljer många familjer att återvända år efter år. Upplev pirret i vattenrutschbanor, Jump Park och en hisnande åktur längs Zipline-banan. Utöver vattenland, actionaktiviteter och karuseller kan du också bland annat prova lyckan med guldvaskning. Älskad klassiker – nu också för de mindre barnen En nyhet 2019 är den klassiska attraktionen radiobilar, med ett upplägg som gör upplevelsen både roligare och tryggare för hela familjen. På Leksand Sommarland får även de mindre barnen (mellan 100 och 129 cm) möjlighet att köra radiobil. – Banan är utformad för mindre kötid och mer åktid. I och med att den är indelad i ett större utrymme för maxibilar och ett mindre för minibilar blir också kön delad i två, förklarar Mats Nobelius, VD för Leksand Sommarland. Varva äventyr med mys på boende intill Eftersom det finns mycket att uppleva i äventyrsparken är en eller flera heldagar i kombination med övernattning i Leksand ett alternativ för en gjuten familjesemester. På intilliggande Leksand Strand kan ni bo på camping eller i stuga, koppla av och njuta. Här finns olika typer av stugor att välja mellan och campingplatser med utsikt över Siljan. Fler sommaraktiviteter & utflyktsmål i Leksand Vid sidan om Sommarland erbjuder Leksand dessutom en rad utflyktsmål som skateparken, utomhustennisbanor, och kulturhistoriska Hildasholm med guidade turer och barnteater. Det är inte heller långt till Dalhalla; den storslagna utomhusscenen som gästas av världsartister i oförglömliga konsertupplevelser. Hit är det enkelt att ta sig med direktbuss från Leksand. Den natursköna Siljansbygden kan ni ta in från cykelsadeln eller till fots längs någon av alla tillgängliga leder och stråk. Säsongspremiär på midsommardagen Kommer du till Leksand vid midsommar får du inte bara uppleva en traditionell dalamidsommar utan en stor folkfest. Som körsbäret på toppen öppnar Leksand Sommarland för säsongen på midsommardagen. Läs mer om Leksand Sommarland

Visenter Avesta

Möt visenterna i Avesta

På en gård i Avesta vandrar stora ståtliga djur tillsammans i flock. Deras muskulösa, kraftiga nackar och rundade horn för tankarna till bisonoxar i vilda västern-filmer. Men i själva verket rör det sig om den utrotningshotade arten visenter. Visenten, eller europeisk bison som den även kallas, var nära att utrotas under tidigt 1900-tal. Det är vid den här tiden som historien om Avesta Visentpark tar sin början. - I Europa sköts den siste visenten, som levde i det fria, år 1920. Det fanns då 54 djur kvar i anläggningar runt om i Europa. De visenter som idag lever härstammar från 12 av dessa individer, berättar Mikael Jansson, driftansvarig på Avesta Visentpark. Han intygar att arten fortfarande är utrotningshotad, även om beståndet är större idag. På gården strax utanför Avesta lever idag ett 30-tal visenter. Förutom djuren finns café med godsaker, våfflor och enklare maträtter. Här finns också ett lekområde för barnen med gungor, styltor och käpphästar. - Det är en lugn och trivsam miljö på gården med möjlighet att komma väldigt nära en utrotningshotad djurart. Du får komma öga mot öga med visenten, berättar Mikael Jansson som samtidigt vill påminna om att detta är vilda rovdjur som inte ska klappas. Arbetar för artens överlevnad Syftet med parken är att öka beståndet av visenter i det fria. Genom samverkansprojekt händer det att djur flyttas från gården i Avesta till andra europeiska länder, bland annat till Rumänien. Där får visenterna först vistas i ett hägn under ett år innan de slussas ut i det fria. Mikael Jansson ser hoppfullt på framtiden för visenten. - Jag hoppas att vi ska få ännu fler projekt för möjligheten att sätta ut fler visenter i det fria. Alla intäkterna på gården går till bevarandet av arten. Avesta Visentpark lockar årligen besökare från hela världen som är intresserade av att ta del av bevarandearbetet på gården. - Besökarna som kommer hit till gården får möta friska djur. Det föds flera kalvar varje år och det är ett tecken på att visenterna trivs, säger Mikael Jansson som ser fram emot att fler människor får lära känna visenterna i Avesta. Foto: Jonas Lindgren Visste du att visenten… … kan väga upp till 1 ton. … lever på gräs, örter, bark och kvistar. … har blå tunga. … är Europas största landlevande däggdjur. … lever fritt i bland annat Ryssland, Ukraina, Rumänien och Polen. … förekommer i Avesta kommuns logga. Avesta Visentpark Öppet 19 maj – 15 september 2019 (ej midsommarafton) kl. 10:00-16:30.

Stjärnsund – spännande odling & hållbar livsstil

Stjärnsund – spännande odling & hållbar livsstil

Intill sjön Grycken i södra Dalarna ligger anrika bruksorten Stjärnsund. Hit lockas besökare från när och fjärran för att hämta inspiration och kunskap till odling, självhushållning och hållbar livsstil. Permakultur Stjärnsund är ett nätverk av olika verksamheter och projekt i och omkring Stjärnsund. Här ingår mångfaldsträdgården som erbjuder guidade visningar. Nyfiken eller nörd – oavsett kunskapsnivå är Stjärnsund värt ett besök sommartid. Sedan fem år tillbaka bor Annevi Sjöberg i Stjärnsund med sin familj. Naturen och engagemanget i bygden är det hon uppskattar mest. Annevi är utbildad miljövetare och miljöingenjör som idag undervisar inom odling, biologisk mångfald och permakultur. Hon beskriver permakultur som en möjlighet att designa en hållbar livsstil. – Inom permakultur ligger fokus på lokala lösningar. Det handlar också om att hämta inspiration från naturen och ekosystem för att hitta systemlösningar. Annevi är en av dem som leder visningarna av mångfaldsträdgården och permakulturprojektet. – Här får du se fruktträd och bärbuskar som du kanske inte visste att det går att odla. Vi smakar på det som är i säsong. När vi tittar på både ettåriga och fleråriga grönsaker får du också tips på hur dessa kan användas i matlagning berättar hon. Foto: David Roxendal Mångfaldsträdgården har gjort en satsning på lösningar för automatisk bevattning, som innebär punktvattning i lagom mängd. Insektshotell och en damm är andra anhalter i trädgården. Under vandringen får besökaren dessutom se lösningar som hus på hjul, vedeldad utomhusugn och permakulturbibliotek. Annevi försäkrar att det finns gott om utrymme att ställa frågor. Tillsammans med Philipp Weiss har Annevi Sjöberg skrivit böckerna Fleråriga grönsaker och Skogsträdgården. Den sistnämnda utsågs till Årets Trädgårdsbok 2018. Ett par kilometer utanför Stjärnsund har Philipp anlagt Puttmyra skogsträdgård med tillhörande plantskola. Här utforskar man skogsträdgårdsodling som odlingsteknik i svenskt klimat. Även i Puttmyra skogsträdgård finns möjlighet att gå på visning, bland över 200 arter träd, buskar och klängväxter och omkring 150 arter örtväxter. Kan även den med minimal trädgård eller balkong få ut något av en guidad visning eller kurs? – Absolut. Täckodling och automatisk bevattning är exempel på vad du kan tillämpa också i stan. Förutom att odla i pallkrage och krukor kan du ta vara på det som växer vilt i naturen. Flera av de nyttigaste fleråriga grönsakerna är i grunden vilda, säger Annevi. Det kan förstås också hända att besöket inspirerar till nya tankar kring var du vill bo och hur du vill leva i framtiden. Ett sätt att utveckla dina kunskaper och färdigheter är att gå någon av de kurser som Permakultur Stjärnsund anordnar inom bland annat fleråriga grönsaker, skogsträdgårdsodling och att bygga ett så kallat Tiny house; ett litet hus på hjul. Foto: David Roxendal Efter visningen kan du äta lunch på någon av matserveringarna i Stjärnsund och strosa ned till bruksmarknaden som under sommarhalvårets lördagar erbjuder lokalproducerad mat och hantverk. På plats finns också en marknadsvagn med grönsaker, plantor och fröer från permakulturodlingarna. Hantverksbodar, konstutställningar, konserter och en mängd friluftsaktiviteter är andra exempel på vad du kan se och uppleva i Stjärnsund. Här ligger också besökscentrum för Husbyringen, en sex mil lång natur- och kulturled. Boende hittar du bland annat på Fridhem kursgård & vandrarhem intill mångfaldsträdgården och Vilan Eko Spa alldeles i närheten. Foto: David Roxendal