Toppstugan Idre Fjäll

Barnen i fokus på Idre Fjäll

Susa ner får de många barnvänliga backarna, gå på Barnens afterski, krama renen Aske, bada, bowla och lyssna på Mojje i värdshuset. När Idre Fjäll bjuder in till barnveckor sparar de inte på krutet.


Vecka 13–14 är det barnveckor på Idre Fjäll, med bland annat gratis skipass och skidhyra. Lägg därtill ett fullspäckat aktivitetsprogram och fina erbjudanden. Läs mer.

SKidskola Idre Fjäll

På Idre Fjäll hittar du skidåkning i fyra väderstreck. Det betyder att du alltid kan vara på sol- eller läsidan och att du alltid har många backar att välja på. Barnen är Idre Fjälls hedersgäster. Anläggningen har nästan 50 års erfarenhet av att ta hand om familjer på skidsemester. Här finns gott om enkla knappliftar och rullband som hjälper nybörjarna upp för fjället. När grunderna som att bromsa och svänga sitter är det dags att bege sig till Askestigen, barnens favorit. Stigen slingrar sig genom skogen och längs vägen möter ni talande djur, troll och annat spännande.

Ibland är det skönt att byta skidåkningen mot andra aktiviteter. Här erbjuds ni att möta den samiska kulturen, hästridning, bad, bowling, miniskotrar, pulkabacke, lekpark och mycket mer. Kom ihåg att fylla på med energi mellan åken. Ett tips är att vika av från Västbacken och göra ett stopp på Fäbodcaféet för en våffla med sylt och grädde.

Alla stugor och boendeanläggningar på Idre Fjäll har ski in-ski out läge. Du kan alltså ställa bilen under veckan. Området trafikeras dessutom av Fjälltåget (traktor och vagn) som det bara är att hoppa på och av på utvalda platser. Så smidigt!

Badfantasten Julius Aspman badar året runt, här i lagunen i Stopån utanför Orsa.

Badfantasten Julius: ”Ta tiden att bada, lufttorka och bada igen”

Sommar är lika med härliga dagar på stranden med bad, sol och värme. Självklart gäller det då också att hitta de bästa tänkbara badplatserna – och att sedan göra mesta möjliga av upplevelsen. Julius Aspman är badfantasten från Orsa som badar året om – på både kända och lite mer udda ställen. Här guidar han till sina bästa badstrategier, Siljansbygdens finaste badplatser och till vad som egentligen behövs för ett optimalt sommardopp. Hur badar man bäst? – De viktigaste komponenterna för en bra badplats är att det finns vatten och badsugna människor. Resten brukar lösa sig. För att göra badet bekvämt är det dock önskvärt att botten är av sand. Det kan vara besvärligt med hala vassa stenar att balansera på. Temperaturen ska vara någonstans mellan 10–23 grader. Viktigt är också att utse en plats som man kan ligga eller sitta och torka på efter badet. Det är många som går upp direkt, torkar sig hastigt med handduken, klär på sig och åker hem. Men baddelen är bara början. Att ta sig tiden att bada, lufttorka i solen och bada igen är något alla borde prova. Vilken är den bästa badplatsen? – Detta är svårt, som att välja vilket av sina syskon man gillar bäst. Men Finntjärn utanför Orsa kommer nog på första plats. Dels är det en känslomässig koppling från barndomen. Dels är det en lättillgänglig, men något avlägsen plats, med skog runtom som skyddar mot vind. Det finns en liten strand och en stor gräsplätt, parkbänkar, dass och soptunnor. Dessutom ses badplatsen över av en trevlig man som bor i närheten. Ett plus är också att den ligger i ett väderstreck som gör att man får en väldigt fin solnedgång under de ljumma sommarkvällarna. Fler badfavoriter i Siljansområdet? – Orsa camping eller Rättviks strand intill Långbryggan är perfekta för barnfamiljer. Där ligger solen på under hela dagen och värmer upp de långgrunda vikarna. Man har också bra uppsyn över barnen och kan själv ligga och åtnjuta en glass på stranden. För den lite mer äventyrslystne badaren kan jag varmt, eller snarare kallt, rekommendera att bada i lagunen i naturreservatet Stopån, 4 mil nordväst om Orsa. Där går man upp i skogen genom reservatet 1 km från där vägen slutar och möts av ett vattenfall med tillhörande lagun. Här är vattnet otroligt friskt och kallt och jag lovar att den medhavda matsäcken kommer att smaka ännu bättre efter ett bad. Badskor rekommenderas eftersom botten är stenig. Lagunen i Stopåns naturreservat utanför Orsa är ett av Julius mer äventyrsbetonade badtips. Foto: Julius Aspman. Ryktet säger att du badar året om. Vad är det med bad som lockar? – Om jag gör en hobbypsykoanalys på mig själv beror det nog på att det är så många minnen som är inbakade i ett bad för mig. När jag var liten hade vi inte råd med några långa utlandssemestrar om somrarna. Istället tog hela familjen varsin cykel som far hade snickrat ihop och cyklade ner till Finntjärn. En två kilometer fin cykelsträcka med skog och ängar tätt intill vägen. Sedan tillbringade vi vår lediga tid vid Finntjärnsbadet. För vår sparade veckopeng köpte vi glass på Violakiosken några hundra meter därifrån. Jag visste det inte då, men nu vet jag att de otaliga timmarna av lek och skvätt i Finntjärn la grunden för min något maniska kärlek till att bada. Vinterbaden också? – Ja, fast oftast är det en bastu eller någon vadslagning med i leken när det kommer till vinterbad. Sedan bör det också tilläggas att flyta runt i vattnet är det närmaste jag kommer att vara viktlös, vilket alltid har varit en dröm för mig. Jag är också en väldigt varm person, jag svettas lätt och blir alltid varmare än de runt mig. Så att omfamnas av svalkande vatten kyler ner mig på ett väldigt behagligt sätt. Sen tycker jag att både kroppen och knoppen vaknar till liv. Det är som att luften blir lite lättare att andas och färgerna lite starkare. Jag upplever att jag får lätt nerförsbacke i livet när jag badat. Och man ångrar aldrig ett bad. Julius Aspman badar allra helst vid Finntjärnsbadet i Orsa, både av nostalgiska och rent badpraktiska skäl. Foto: Julius Aspman. Badfantasten Julius Aspman Bor: Bonäs. Född och uppvuxen i Orsa.Gör: Fotograf och filmare.Bästa badplats: Finntjärn utanför Orsa.Badar helst: Efter att jag har sprungit runt med kameran en varm sommardag och blivit helt genomsvettig. Då sköljer jag av mig både jobb och svett och kan fokusera på att vara ledig.

Emelie Larsson är uppvuxen med älgar på Långshyttans Älgpark

Emelie är uppvuxen med älgar på Långshyttans Älgpark

Emelie Larsson har vuxit upp med älgar. Från att hon var liten har hon tagit hand om de många älgar som huserar i familjens älgpark i Långshyttan. Lika mycket praktiskt som hon lärde sig om både djur och natur, lika mycket har uppväxten fört mig sig lärdomar om kreativitet, öppenhet och skapande. Uppväxten med älgarna har i högsta grad dessutom hjälpt henne skapa sitt eget kreativa universum. Du har vuxit upp med älgar och i en familj som har en älgpark – berätta! – Hur det blev just en älgpark kan nog bara min pappa svara på. Han är jägare från grunden och en idé väcktes. Idén blev sedan verklighet i och med älgparken och den har sedan bara växt och växt med åren. Vi fick våra första älgar när jag var 10 år, Elvis och Frida, som kom från en annan älgpark. Att växa upp med älgar är lite som att växa upp med hästar kan jag tänka mig, med allt vad det innebär. De är faktiskt som stora snälla hundar, känner igen sina namn och kommer när man ropar på dom. Samtidigt är allt runt älgarna och älgparken är också viktigt, som caféet, restaurangen, miljön och att vara guide. Hur involverad är du i älgparken idag? – Det är framför allt mina föräldrar som jobbar med parken, men varje gång det är större evenemang som midsommarfirande, en dag för barnen, mässor eller likande så försöker jag och hela min släkt alltid hjälpa till. Alla drar sitt strå i stacken. Det är verkligen en familjeverksamhet. Vad innebär egentligen en älgpark? – Jag får ofta höra att det är så vackert – och det är verkligen en vacker och fridfull plats. Det är inte bara att få uppleva de stora fantastiska älgarna på nära håll och mata dem med banan och björkris. Det finns också ett stort café, en liten butik, lekplats, badplats och grillplats. Hela min familj är väldigt öppna, så det ska kännas som att komma hem till oss, även om man bara är på tillfälligt besök. Sen är det en häftig plats för barnen. De kan springa barfota i gräset, hälsa på älgarna och för en stund leva lite av det liv som jag är uppväxt med. Emelie Larsson tillsammans med två av älgkalvarna på Långshyttans Älgpark. Hur har uppväxten format dig? – Naturen och friheten har varit fantastisk. Att som barn bara kunna gå och plocka blommor, gå ner till sin egen badplats, plocka kantareller inne hos älgarna och samtidigt få gosa med dem. Att leva så pass nära djur och natur är enligt mig de finaste man kan ge ett barn. Och går jag i mina föräldrars fotspår. De är i grunden trädgårdsmästare och florister och från dem har jag fått både kreativitet och förmågan att se de vackra med naturen. Idag har jag ett växthus och trädgårdsland som blomstrar. Att få gro allting från grunden och sedan kunna äta sin första tomat är så fint. De skrämmer mig att många barn och även vissa vuxna till exempel inte vet hur en gurka, morot eller broccoli växer. Trädgårdslivet är en del av det du visar i dina sociala medier och olika events. Vad hoppas du kunna förmedla där? – Jag själv mår som bäst när jag sitter i mitt växthus och pysslar. Det är oftast då jag får mina idéer om skapelser, bloggidéer och events. Jag vill hjälpa andra hitta sin "gör det självkänsla” och få andra, speciellt kvinnor, att må bra i sig själva. För älskar man sig själv behöver man aldrig mer vara osäker, behov utav någon annan eller liknande. En självsäkerhet är i mina ögon den bästa accessoaren man kan bära, tillsammans med ett leende. Allt detta vill jag få ut via min blogg, som heter Artibus och betyder pyssel på Latin. Jag har också skapat kreativa events, enbart för kvinnor, där jag vill få ut detta i verkligheten. Om Emelie Namn: Emelie LarssonBor: Stora SkedviGör: Jobbar inom förskola. Driver bloggen Artibus.   Långshyttans Älgpark har sommaröppet mellan maj och augusti. Läs mer: Långshyttans Älgpark

Borlänge Science Festival – Tekniken intar staden

Borlänge Science Festival – Tekniken intar staden

Den 26–29 september anordnas Borlänge Science Festival på flera platser runt om i staden. Bland annat för att locka unga till tekniska utbildningar och samtidigt förändra bilden av såväl industrin som av Borlänge. Angelica Ekholm, näringslivschef på Borlänge kommun, berättar mer. Hur kommer det sig att ni anordnar en Science Festival? – Flera anledningar. Dels bidrar problemet med framtida kompetensförsörjning i vår region. Många unga väljer bort tekniska utbildningar och vi känner att vi behöver sprida intresset för vetenskap och teknik på ett bättre sätt. Dels vill vi också förändra bilden av Borlänge. Vi har ett gammalt arv av att vara industristad, men industrin har förändrats. Idag är den högt digitaliserad och automatiserad och Borlänge är inte längre en trött gammal industristad, vi är en teknik- och vetenskapsstad med till exempel Högskolan Dalarna, Dalarna Science Park och 2047 Science Center. Vad kommer hända under festivalen? – Den bygger på att vi plockar ut teknik och vetenskap i staden – till platser som köpcentrum, torg och bibliotek. På så sätt får vi ut teknik och vetenskap till fler och festivalen kommer att vara gratis för alla besökare. Vi siktar på att ha aktiviteter för alla åldrar, alltifrån små barn med väldigt enkla experiment till vuxna med föreläsningar av bland andra Fredrik Löfgren som pratar om robotikens utveckling och framtid. SSAB öppnar upp och visar sin verksamhet, på Kupolen kan man prova VR-glasögon och Tekniska museet har sin Maker Tour-buss med aktiviteter på olika platser de olika dagarna. Sedan har 2047 Science Center Forskarfredag med massor av aktiviteter under fredagen och lördagen. Vilka aktiviteter ser du själv fram emot? – Jag fram emot torsdagens invigning i Bullerforsen. Den kommer bli riktigt spektakulär, där vi kommer återupprepa den halo, det ljusfenomen, som syntes i Borlänge i december förra året och som blev en stor nyhet både i Sverige och i världen. Jag tror att det blir både kul och spännande att lyssna på Fredrik Löfgren och även att testa VR-glasögonen på Kupolen. Det är helt enkelt väldigt mycket som händer och det kommer bli dagar när man får testa mycket. Vad hoppas du att festivalen ska ge? – Målet är framför allt att inspirera unga till teknik och vetenskap. I förlängningen hoppas vi att det är fler som söker sig till den här typen av utbildningar och jobb. Jag hoppas också att vi ska få många besökare till Borlänge under festivaldagarna. Jag vill att folk ska känna att Borlänge är en stad där det händer mycket. Där det finns mycket energi, en vilja och ett driv – att det är en plats att trivas på.   Borlänge Science Festival anordnas 26–29 september 2019. Läs mer: Borlänge Science Festival

Södra Dalarnas bucketlist – 18 tips på saker att göra i sommar

Södra Dalarnas bucketlist – 18 tips på saker att göra i sommar

Södra Dalarna lockar med många spännande, roliga, goda och natursköna utflykter. Använd sommardagarna till att upptäcka något nytt – eller återbesöka en gammal favorit. Här har vi skapat en bucketlist med 15 härligt enkla saker att hitta på under semestern. Hur många prickar du av? 1. Ta en selfie tillsammans med världens största dalahäst i Avesta. 2. Gå Älvpromenaden från centrala Avesta till Krylbo och tillbaka, förbi platser som Avestaforsen, Gamla byn, Döda fallen, Koppardalen och Verket. 3. Cykla eller bila den 6 mål långa natur- och kulturleden Husbyringen och stanna till vid de många olika besöksmålen. Upptäck naturen och kulturen kring Husbyringen. Ladda ner deras app för karta, vägbeskrivning och information om alla stopp längs vägen. 4. Njut av den vidunderliga utsikten från Bispbergs klack utanför Säter. 5. Känn vibbarna av Medelhavet med hjälp av det turkosblå vattnet vid Östra Silvbergs gruva utanför Säter. 6. Smaka nygräddat, ugnsvarmt knäckebröd med smältande smör hos Skedvi Bröd på Kulinariet i Stora Skedvi. Det turkosblå vattnet vid Östra Silvbergs gruva utanför Säter är ett populärt utflyktsmål. 7. Fika på Torsångs Café, alldeles vid Dalälven söder om Borlänge. Kolla in båtlivet och prova husets specialitet – smörgåsen ”hästräka”. 8. Ta en slurk av källvattnet i Frostbrunnsdalens naturreservat i Borlänge – det sägs att det håller dig evigt ung… 9. Ta dig upp till toppen av hoppbackarna på Lugnet i Falun och spana ut över staden. Längst upp på Lugnet i Falun ståtar hoppbackarna och där väntar en slående utsikt över Falun och kringliggande landskap. 10. Morgonbada i sjön Runn och ät utefrukost på stranden. 11. Promenera över de tre träbroarna – varav en är Sveriges längsta trähängbro för bilar – i Dala-Floda och Gagnef. 12. Pilgrimsvandra längs Romboleden i Hedemora. Hitta en härlig strand och ta ett svalkande dopp, bad hör alltid sommaren till. 13. Övernatta i vindskydd i Sveriges största naturreservat Malingsbo-Kloten och spana efter älg, bäver och rådjur. 14. Slussa dig fram genom Strömsholms kanal i Smedjebacken. 15. Besök Älvmötet, Älvarnas Förening eller Älvudden – kärt barn har många namn, men alla beskriver platsen i Djurås där Västerdalälven och Österdalälven omfamnar varandra och gemensamt fortsätter sin färd som Dalälven. Övernatta i ett vindskydd och kom riktigt nära naturen.  16. Cykla dressin längs den nedlagda inlandsbanan mellan Vansbro och Mora. 17. Testa en av Sveriges bästa rullskidbanor – designad av Gunde Svan – på Snöå Skidstadion i Vansbro. 18. Njut av tystnaden vid Bränntjärnstorpet i södra Finnmarken i Grängesberg. Trampa fram på dressin längs nedlagda järnvägsspår. Att trampa dressin går till och med lättare än att cykla på en vanlig cykel.  

Vilda äventyr för hela familjen i Gyllbergen

Vilda äventyr för hela familjen i Gyllbergen

Vackert och väglöst - naturreservatet Gyllbergen mellan Borlänge och Ludvika bjuder på sommarens finaste familjeäventyr. Här finns orörda skogar, stora klippblock och trolsk natur som passar för både små och stora barn att upptäcka. Gyllbergen är södra Dalarnas största väglösa vildmarksområde, vilket gör att endast skogens sus bryter genom den sköna tystnaden. Bruset från bilar är långt borta och det elektriska ljuset från staden ersätts av naturens egna ljus. Tack vare att Gyllbergens högsta punkt är nästan 500 meter över havet, liknar landskapet en riktig fjällidyll. Det är enkelt att ta sig till Gyllbergen med bil och parkeringar finns vid Gyllfäbodarna, Spånsfäbodarna, Prästbodarna och Långmyran. Vid de tre förstnämnda finns även vindskydd med eldplatser, perfekt ifall man behöver fylla på med energi innan vandringen. En populär dagstur för barn är den fem kilometer långa vandringen från Gyllfäbodarna till Fjortasjön. Det är lätt terräng där leden passerar de mytomspunna platserna Saras sjö och Jättebordet. Sjön sägs ha uppkallats efter Sara, en vallkulla som slutade sina dagar i den vackra tjärnen. Hon väntade barn men var ogift, något som inte var acceptabelt förr i tiden, och ”gick i sjön” som det gamla uttrycket heter. Jättebordet är en stor sten som ser ut att ligga utslängd mitt på myren. Det sägs att Gyllbergets jättar förr i tiden använde stenen som sitt middagsbord – och med lite fantasi kan man tänka sig att dagens jättar också gör det också. På vägen tillbaka till Gyllfäbodarna passerar leden Dragsjön där det finns raststugor, eldstäder och en kolarkoja för övernattning. Strax väster om sjön ligger Dragbergsgatan som är en av Gyllbergens största sevärdheter. Det är en förkastning som är cirka 400 meter lång, 10 meter bred och har en 10 meters djup klyfta i berget. Här närmar sig den trolska skogen på riktigt. Bland urskogslika furor, gamla granar och porlande, underjordiskt vatten vandrar man i trollens rike. Det finns flera vandringsleder i området med allt från lätta på bara några kilometer till medelsvåra turer på lite över milen. En längre vandringsled är Vildmarksleden som med sina 35 kilometer löper längs fäbodar, myrar, gammelskog och annat av naturens sevärdheter. Långväga besökare som åker till Gyllbergen hittar ett mysigt boende på Rämsbyns fritidsby. Här finns möjlighet att hyra egen lägenhet, med balkong, grill, privat strand, wifi och andra moderna bekvämligheter. Boendet ligger i en mil söder om Idkerberget, som i sin tur finns några kilometer från Gyllbergen. Andra alternativ är att hyra egen stuga med sjön intill och skogen runt knuten för att njuta av naturen på bästa sätt. Förutom vandring i Gyllbergen finns många andra roliga aktiviteter för hela familjen. Strax bortanför Gyllbergen finns det lilla familjeägda mejeriet Murboannas ost. Den gamla släktgården har väckts till liv igen och här produceras delikatessostar från gårdens egna kor. Ostarna, med fyndiga namn som Gertruds mjuka och Hinsbos lycka, kan köpas på plats men också avnjutas i det lilla caféet. En annan rolig aktivitet i närheten är att rida hos Sör Sellnäs islandshästar, som ligger bara 30 minuters bilresa från Gyllbergen. För badsugna finns äventyrsbadet Aqua Nova i Borlänge med svindlande vattenruschkanor, vågmaskiner och tropiska bubbelpooler. 2047 Science Center, också den i Borlänge, är ett annat bra tips för barn (och vuxna) som gillar att experimentera och lära sig mer om bland annat rymden. En förmiddag i Gyllbergen är en naturupplevelse med känslan att vara mil och åter mil ifrån städer och folkliv – men eftermiddagens aktiviteter ligger förvånansvärt nära och gör familjesemestern till upplevelserika dagar! Läs mer: Gyllbergen Naturreservat

Äventyrsgruvan i Tuna hästberg

Äventyrsgruvan i Tuna Hästberg lockar med underjordiska upplevelser

Följ med på ett äventyr under jord i den spännande Äventyrsgruvan i Tuna Hästberg mellan Borlänge och Ludvika. Den beskrivs som Sveriges vackraste rum och världens bästa gruva att dyka i – den gamla järnmalmsgruvan som idag tjänstgör som anläggning för stora äventyr. Besökarna beskriver miljön i Äventyrsgruvan i Tuna Hästberg som ett månlandskap med djupa svarta hål. Här finns underjordiska salar minst åttio meter ner i berget, sjöar med kristallklart vatten och isfyllda rum trots att det är mitt i sommaren. – De som tittar ner i de översvämmade schakten har ofta svårt att förstå att det verkligen är en vattenyta som de tittar på, eftersom sikten är obegränsad trettio meter ner till botten. Det händer att besökare kliver rakt ut i vattnet, eftersom vattenytan är så plan, berättar verksamhetschef Daniel Karlsson som fann gruvan 1998 med sina vänner. Som besökare får du vandra omkring utan avspärrningar och uppleva gruvan så som den lämnades vid nedläggningen på 1960-talet efter att den tjänstgjort, för framställning av järnmalm, sedan mitten av 1700-talet. Är du dykare ges möjligheten att utforska mycket spännande delar av gruvan. – Under vattenytan har tiden stått stilla och man simmar runt bland dynamitlådor, verktyg och elcentraler. I lokverkstaden hänger verktyg fortfarande kvar på väggarna, berättar Daniel. Någon erfaren klättrare behöver du inte vara för att besöka gruvan. Tack vare säkerhetssystemet Via Ferrata, som används världen över, kan du på ett säkert sätt ta dig förbi farliga passager i gruvan. – Vi har en femtio meter lång hängbro och har även byggt ut systemet över flera sjöar, där man kan titta ner på dykarna under vattnet, berättar Daniel. En annan satsning som genomförts är en gästabudssal, utanför ett gammalt dynamitförråd, där mat kan förtäras under turen. – Det kanske inte låter som något stort men känslan av att sitta på ett gammalt stockbord med en kaffekopp i handen, åttio meter under markytan omgiven av berg, är en känsla som få glömmer. Äventyrsgruvan, som drivs helt ideellt, lockar både nybörjare och världseliten inom isklättring. – Den stora drivkraften att utveckla den här verksamheten är gensvaret vi får från besökare. När det lyser i deras ögon och jag förstår att de har fått en upplevelse för livet. Äventyrsgruvan i Tuna Hästberg – en upplevelse för alla åldrar Både äldre och yngre kan delta i gruvans guidade turer, men du bör ha normal kondition för att orka med den populära Äventyrsturen på fyra timmar. Temperaturen håller sig stadigt på fyra grader året runt, så varma kläder behövs. Även kortare turer erbjuds. Säkerheten ansvarar de utbildade guiderna för som även berättar gruvans fascinerande historia. Fika serveras på samtliga turer. Om du hellre vill stanna ovan jord, kan du spendera tiden på intressanta naturstigar med informationsskyltar. Läs mer och boka: Äventyrsgruvan i Tuna Hästberg

Här finns Dalarnas bästa badplatser

Dalfolket tipsar: Här finns Dalarnas bästa badplatser

Äntligen är sommaren här och vi njuter av sol, bad och värme. Självklart gäller det då att hitta de bästa tänkbara badplatserna. Vi ställde frågan till våra följare vart de helst av allt spenderar en baddag. Här är sommarens stora guide till bästa baden och stränderna. Ge er ut i Dalarna med badkläderna i högsta hugg. Här följer listan över de bästa baden i norra och södra Dalarna samt i Siljansbygden. Utforska omgivningarna och hitta era favoritbad. Tänk på att tillgängligheten vid de olika platserna kan variera, liksom hur välskötta de är eller hur mycket kringservice som finns runt omkring i form av omklädning, parkering och toaletter. Ta det lugnt när ni badar och lämna stränderna rena. Badplatser i norra Dalarna Evertsbergs badplats, Evertsberg Stora Harundsjön, Idre Oxbergssjön, Oxberg Gorrtjärn, Rörbäcksnäs Garpsätra, Sälen Särna Camping, Särna Grundsand vid Nässjön, Älvdalen   Badplatser kring Siljan   Sinksjön, Boda Kyrkby Åhlbybadet, Insjön Västannortjärnen, Leksand Leksands strand, Leksand Kråkberg, Mora Tingsnäsbadet, Mora Åmåsäng, Mora Finntjärnsbadet, Orsa Stops vattenfall, Orsa Orsa Camping, Orsa Finntjärnsbadet, Orsa Rättviks strand/Långbryggan, Rättvik Ljugaren vid Born, Rättvik Gryssen i Östbjörka, Rättvik Sollerö Camping, Sollerön Lintjärn, Våmhus   Badplatser i södra Dalarna   Lillsjön, Avesta Horndal, Avesta Grytnäs, Avesta Älven vid Utsund, Avesta Utsund i Folkärna, Avesta Fänforsen, Björbo Hemtjärn, Bäsna Närsen, Dala-Floda Flosjön, Dala-Floda Stångtjärn, Falun Malingarna, mellan Grangärde och Björbo Kyrkviken, Grängesberg Östanbjörka, Grangärde Hällarna vid Väsman, Ludvika Malsjön, Ludvika Bysjön, Nås Närsjö, Nås Klingen, Stora Skedvi Räviln, Svärdsjö Svärdsjön, Svärdsjö Smednäset i Linghed, mellan Svärdsjö och Enviken Dammsjön, Säter   Badplatserna är presenterade utan inbördes ordning och gör inga anspråk på att vara en komplett guide över Dalarnas badplatser. Det finns många små och stora guldkorn där ute!  

Tillgängliga vandringsleder i Dalarna

Tillgängliga vandringsleder i Dalarna

Långt, kort eller mittemellan? Hur lång vandringssträcka känner du för att uppleva idag? I Dalarna finns vandringsleder för alla smaker och behov. Dalarnas skiftade landskap, från kalfjäll med dramatiska vattenfall till djungelliknande raviner i söder, bjuder på natur som du upplever allra bäst längs vandringsleden. Oavsett om du tar dig fram till fots, i rullstol, med rullator eller med barnvagn, finns möjligheter att komma naturen riktigt nära. Här tipsar vi om några vandringssträckor i Dalarna som är extra lätta att ta sig fram på. Vandringsleder i Fulufjällets nationalpark Den vackra skogen i Njupåns dalgång är både mystisk och magisk. Vattenfallet Njupeskär skapar dimmiga slöjor av droppar som reflekteras i solen och lavens färger om hösten växlar mellan orange, terrakotta och lejongult. Lavskrikeleden är en tillgänglig vandringsled som bjuder på 2 kilometer av norra Dalarnas vackra natur. Den startar och slutar vid Naturum i nationalparken och består av både packat grus och träspänger, så att både rullstolar och barnvagnar kan ta sig fram. Längs leden kan du verkligen ta in Fulufjällets skönhet – som att se den färggranna laven och lyssna till flyttfåglarnas orkester. Delar av vandringsleden Njupeskärsslingan är tillgänglighetsanpassad. Leden är grusad och upprustad med spänger för att göra det lättare att ta sig fram, dock är det en del trappsteg så den är inte helt anpassad för rullstol eller barnvagn. Besökare får en fin vy över det dramatiska vattenfallet från Njupeskärsslingan. Nipfjället i Idre Ett av Dalarnas mest välkomnande fjäll är Nipfjället. De många vägarna, stigarna och de välplacerade parkeringsplatserna som utgångspunkter gör naturreservatet Städjan-Nipfjället till ett välbesökt naturområde. Från sommarparkeringen kan du göra en dagstur till toppen av Städjan eller ta den kortare turen till Lillnipen som är 1,5 kilometer. Säterdalen i Säter I södra Dalarna ligger staden Säter, med den djungelliknande dalen strax intill. Säterdalen är en halvmil lång ravin där ormbuskarna växer högt och vilt och ån slingrar sig in i grönskan. Att ta sig fram längs vandringsleden här är som att uppleva tropisk natur! De flesta vandringslederna går längs Ljusterån och leden mellan Norddalskvarn och Almbacken är tillgänglighetsanpassad. Här finns även en grillstuga för den som är sugen på en varm matbit efter turen. Zooma i Avesta Att vandra kan vara så mycket mer än bara ta sig fram till fots! I Fallängetorp utanför Avesta finns de eldrivna terrängfordonen Zoom Uphill som ”zoomar” dig ljudlöst fram i naturen. Det är en annorlunda utomhusupplevelse för alla och ger särskilt möjligheter för personer med nedsatt rörelseförmåga att uppleva omgivningarna – i precis den takt man själv önskar. Frostbrunnsdalen i Borlänge Naturreservatet Frostbrunnsdalen i Borlänge är ytterligare ett exempel på naturens häftiga ravinbildning. Här kan man höra både näktergalens och törnfågelns kvitter och även dricka vattnet direkt ur källan. Det är isande kallt och kristallklart rent! Vandringslederna är anpassade för barnvagnar och parkeringen ligger nära dalen. Läs mer: Vandring i Dalarna