Murboannas

Murboannas – Ostar med en massa passion och kunskap

Anna Reyiers passion för ost startade med kärleken till kor och allt de kan ge. Redan som ung, när hon växte upp på gården Murbo utanför Borlänge, arbetade hon hos grannen med att mjölk deras kor. Nära platsen där Anna växte upp står idag ett stort, nybyggt hus som rymmer ett skinande rent och modernt mejeri, en butik och ett stort café. Från att ha startat i en källare i bostaden har Annas osttillverkning vuxit upp till ett etablerat företag.


Tack vare det nybyggda huset kan Murboannas numera ta emot stora grupper besökare som vill äta smörgåsbord, ta en ostkaka med sylt och grädde eller handla Murboannas ostar och andra lokala delikatesser. Här kan man också kika in i mejeriet där Anna och två medarbetare ystar och tar hand om ostarna under deras olika stadier av tillblivelse och mognad.

– De är i allra högsta grad levande ting. Ostar förändras, åldras, har olika egenskaper och måste skötas om under hela sin livstid, förklarar Anna.

Idén att göra egen ost kläcktes hos henne för drygt tio år sedan när hon besökte en fäbod där en kvinna i hennes egen ålder gjorde ostar.

– Jag steg in på Karl Tövåsens fäbod och fick en fantastisk känsla i kroppen. Jag såg en tydlig möjlighet att göra något liknande på min egen gård, berättar Anna.

Ostar
“Ostar förändras, åldras, har olika egenskaper och måste skötas om under hela sin livstid”, berättar Anna.

I dag arbetar hon med sina ostar i sitt skinande rena och nybyggda mejeri som inte direkt liknar en fäbod, men där ostarna tillverkas ungefär på samma enkla vis.

– Det är så fantastiskt roligt att få arbeta med något som jag verkligen vill och kan lägga ner min själ i. Det är många tankar och mycket arbete bakom ostarna och sedan lever de också sina egna små liv.

Hon ser ostar som i allra högsta grad levande ting.

– Osten förändras, åldras, har olika egenskaper och måste skötas om under hela sin livstid.

Trots att det egentligen endast behövs mjölk, bakteriekultur, löpe och salt för att göra ost så är osttillverkning ett riktigt hantverk som sitter i händerna.

– Man måste få in rätt känsla när det är dags att göra olika moment, det inget man kan läsa sig till utan det måste arbetas fram, förklarar Anna.

För henne är det väldigt viktigt att ha koll på ostarna hela vägen, från ystningen till det att den lagrade osten paketeras. Därför går det inte att låta det framgångsrika företaget växa hur stort som helst.

– Vi vill gärna öka produktionen ännu lite mer, men vi kommer alltid vara småskaliga. För mig är det viktigt ha känslan kvar, att ha kontroll hela vägen och veta att det är riktigt fina produkter vi erbjuder kunderna.

Butiken

Ölen
I butiken finns ett brett sortiment av matvaror från andra småskaliga producenter. Här finns också några speciella varor helt unika för Murboannas, som andra företagare producerat. Murboannas öl är till exempel en speciell sort från Mjelga. Så är också Murboannas kaffe, en noga utvald blandning bönor från Anders Tunestams rosteri. En annan specialare är messmörsglassen som produceras av Rättviksglass och som bara finns hos Murboannas.

Och kunderna ja, de strömmar till. Det är många som trängs vid glasväggen för att titta på Anna som gör ost inne i mejeriet. Det stör henne verkligen inte, men hon är helt på det klara med var hon själv hör hemma.

– Jag trivs väldigt bra i mitt eget och i ostarnas sällskap!

I dag har hon hela tio olika sorters ostar att sällskapa med i mejeriet. Den moderna anläggningen har gjort det möjligt att göra ännu fler olika sorters ostar, tack vare att det nu finns plats för olika lagringsmetoder. Förutom nya varianter av ost planeras det även för ett nytt kök som gör det möjligt att servera mer lagad mat. Och drömmen om egna kor, och allra helst fjällkor, den lever kvar. Framtiden får utvisa hur det blir med den visionen.

Läs mer om Murboannas och planera ditt besök

 

Murboannas är en del av Taste of Dalarna, det nätverk av gårdsbutiker, producenter, hantverksbryggerier, caféer och restauranger runt om i Dalarna som sätter de lokala råvarorna och de lokala smakupplevelserna i främsta rummet.
Läs mer om Taste of Dalarna

STF Grövelsjön Fjällstation: Världsledande på hållbarhet

STF Grövelsjön Fjällstation: Världsledande på hållbarhet

En av världens mest miljöcertifierade anläggningar ligger mitt i norra Dalarnas mäktiga fjällvärld. På STF Grövelsjön Fjällstation är hållbarhetsarbetet en så självklar del av vardagen att de ibland måste påminna sig själva om allt de faktiskt gör. Det är frukostdags på STF Grövelsjön Fjällstation. De allra mest morgonpigga har redan varit här och såväl ätit som packat sina bruna lunchpåsar i papper, men fortfarande rör sig hungriga gäster bland borden med tallrikar fyllda av pannkakor, smörgåsar och yoghurt. Aktiva dagar på fjället kräver sin uppladdning. Utanför fönstret lockar en slående utsikt över fjällen. Det ser ut som filmkulisser och en får nästan gnugga ögonen och titta igen för att förstå alla möjligheter som faktiskt väntar där ute. I matsalen står rejäla träbord och dito trästolar. Det är träpanel på väggarna, dörrarna är av trä, ja, till och med flera av strömbrytarna. Så lite miljöförstörande plast som möjligt med andra ord. Träinredningen är bara en del i det genuina och idoga hållbarhetsarbete som präglar såväl fjällstationen i Grövelsjön som hela STF:s verksamhet. – Vi är utsedda till världens mest hållbara Mountain Station av UNESCO. Det väger rätt tungt. Det ska finnas en hållbarhetsfaktor i allt vi gör, in i minsta detalj, säger Carl Johan Ingeström, platschef på STF Grövelsjön Fjällstation. I nästa mening förklarar han hur hållbarheten blivit en så självklar del av hur de tänker, planerar och arbetar att det ofta behövs att någon utifrån kommer in med perspektiv på hur långt i framkant de faktiskt ligger. Här innefattar hållbarhetsarbetet alltifrån uppvärmning och transporter till hur avfall hanteras och hur maten serveras i restaurangen. – Ska vi servera renkött köper vi hela renar och använder allt. Allt kött serveras, vi kokar fonder på delarna som blir över. Vill vi göra ärtsoppa en vecka ser vi till att servera fläsklägg någon dag innan, så att vi kan använda resterna till att koka buljongen till soppan. Det ska inte bara vara en fin maträtt, det handlar om en fin helhet i hela tankesättet. Carl Johan ser att fjällstationens gäster är väldigt miljömedvetna och att hållbarhet är viktigt. Att STF dessutom har tagit tydlig ställning och har höga ambitioner för sitt arbete på området gör även att kraven och förväntningarna ökar. –  Det märks att många har synpunkter på hållbarhetsfrågan när vi gör undersökningar och utvärderingar. Endera får vi positiva hejarop eller konstruktiva förslag på förbättringar. Till exempel att folk förväntar sig att vi ska se till att det går att ta sig hit kollektivt med buss och tåg. I takt med att matsalen blir allt mer folktom följer vi strömmen mot receptionen, där den ena friluftsklädda entusiasten efter den andra dyker upp. De hittar sina grupper och sin guide, går igenom dagens schema och ger sig sedan ut i terrängen för dagens fjälläventyr. Lisa Sundström, som jobbar med utrustning och uthyrning, är dock kvar inomhus i dag. Hon sitter och putsar kängor i det välfyllda rummet som rymmer alltifrån fiskeutrustning, sovsäckar och tält till skidor, pjäxor, snöskor och isdubbar. Även uthyrningen blir ett viktigt led i helheten som skapar hållbarhet. – Vi har investerat i bra grejer som ska hålla länge och man ska kunna komma hit utan att ha något som helst med sig, säger hon. Att fjällstationen i dagsläget är en av världens mest miljöcertifierade anläggningar i sin bransch är inget som gör att de planerar att luta sig tillbaka och slå av på takten – tvärt om. Snarare gör det dem än mer motiverade att agera föregångare, förebilder och utvecklas än mer. Carl Johan berättar om planerna som just nu pågår för hur och när de ska kunna producera egen solel. – Utmaningen är att prata om hållbarhet och förmedla vad vi gör. Sedan är det förstås också en utmaning att hänga med i utvecklingen, att vi anpassar oss till vad som händer i omvärlden. Omvärlden må kanske känns långt borta just i dag, när solen leker över fjällen mot den klarblå himmeln och allt som hörs är vindens sus mot en i övrigt slående tystnad. Men framtiden kräver att fler anammar det tankesätt som präglar STF Grövelsjön Fjällstation. Så att också kommande generationer ska kunna ta sig ut i Grövelsjöns ännu oförstörda fjällvärld. Om miljöarbetet - STF Grövelsjön Fjällstation är en av världens mest miljöcertifierade anläggningar i sin bransch. - Hela anläggningen är certifierad som Svanenmärkt hotell. - Restaurangen är KRAV-auktoriserad och turer, temaveckor samt kurser är ekoturismcertifierade.   - Det finns fem källsorteringsstationer för fjällstationens gäster och alla rum är utrustade med källsorteringsmöbler. - Alla rengöringsmedel är biologiska och helt nedbrytbara. - All el som används är förnyelsebar. Inom några år är planen att fjällstationen ska kunna producera egen solel.

Följ med ut i Dalarnas djupa skogar: En berättelse om att laga mat utomhus

Följ med ut i Dalarnas djupa skogar: En berättelse om att laga mat utomhus

Att lära sig laga mat över öppen eld. Det var målet när fotografen Birte Leonhardt Bogg gav sig ut i skogarna utanför Furudal. Under en intensiv workshophelg tillsammans med utekocken Elle Nikishkova fyllde hon både magen med nya spännande maträtter och en hel del energi från såväl naturen som människorna på plats. Ta del av hennes personliga berättelse från helgens upplevelser och lärdomar. Det är fortfarande halvmörkt när jag styr bilen mot Furudal en lördag morgon i slutet av september. Höstfärgerna har exploderat runt omkring mig på bara några dagar, men nu dämpas de av regnet som faller ihärdigt. Framför mig ligger en dag som kommer att spenderas utomhus i omgivningarna kring Näsets Marcusgård. Den fina gården ligger vid en vacker allé som lyser av i höstens alla färger. Färgglada löv ligger på den regnblöta gatan. Det är andra gången jag är här, förra gången var för en fotoworkshop med fotografen Rania Rönntoft, och den hemtrevliga känslan återvänder direkt. Gården drivs av Mireille och Willem, ett holländskt par som har förverkligat en dröm här i utkanten av Furudals djupa skogar. Hit kommer man för att man älskar den svenska naturen, men även för att möta andra likasinnade och för att uppleva något man sent ska glömma. Det kan vara en natt i en av de unika skogskojorna som finns här – Supermånen som svävar bland trädtopparna eller Oddis öga som ser ut som ett futuristiskt rymdskepp som har landat mitt ute i de svenska skogarna. Här kan man tanka energi och lugn! Eller så kommer man hit för en upplevelse som bottnar i naturen. Förra gången var jag här för en fotokurs i storytelling. Den har gången har jag lockats av en workshop i konsten att laga mat ute över öppen eld. Under en stämningsfull helg på Näsets Marcusgård i Furudal samlades matlagningssugna deltagare för en workshop med fokus på utomhusmatlagning. Elle Nikishkova, som driver Elles Utemat, ska lära oss hur vi tillagar god mat med det som skogen och naturen har att erbjuda. Vi samlas i den fina öppna ladan som Mireille och Willem har inrett som en mötesplats direkt vid skogen. Här är vi ute samtidigt som vi är inne. Regnet prasslar på plåttaket samtidigt som elden som Elle har tänt i två eldfat sprider en härlig värme. Här ska vi börja dagen med att laga en stärkande frukost innan vi beger oss ut i skogarna för att leta svamp – som vi behöver för att laga en god karpatisk svampsoppa till lunch. Stämningen är lättsam och vi småpratar nöjt medan gröten puttrar i en kittel över elden. Alla älskar vi att vara ute i naturen och alla är vi eniga om att maten aldrig smakar så gott som när den tillagas och ätes utomhus. Efter en fantastisk gröt med rostade nötter och en kopp krämigt kokkaffe är vi redo att lära oss mer om svamp. Vi samlas framför kojan Oddis öga för att lyssna på när Elle förser oss med baskunskaper om hur man hittar och skiljer på ätliga svampar. De flesta av oss har tidigare bara vågat plocka kantareller, men när Elle leder oss in i den vackra skogen får vi möjligheten att verkligen vidga vår svamphorisont. Med böjda huvuden skannar vi marken och ibland hörs ett rop – här finns det svamp! Vi flockas alla kring Elle som artbestämmer våra fynd och låter oss känna, lukta och även smaka på olika ätliga svampar. Alla sinnen är med och regnet har vi glömt bort sedan länge. I den lugna skogen är det också lätt att glömma bort tiden och det är våra kurrande magar som så småningom påminner oss om att det är dags att återvända till ladan. Vi känner oss nog alla lite stolta när vi ser våra samlade fynd på bordet. Workshopdeltagarna fick lära sig mer om svampar och upptäckte många nya sorter på sin upptäcktsfärd i skogen. Såklart är det både ”vanliga” trattkantareller och Karl Johan med på bordet, men även för oss helt nya sorter som kremlor, mjölskivlingar och lammtickor. Snart börjar nöjda suckar höras, både från mig själv och de andra i gruppen, när vi smakar på olika svampar som Elle steker på åt oss – en svampprovning i väntan på att soppan ska bli klar. Snart sprids den härliga doft av soppan och det indiska brödet som gräddas över elden. När vi sedan väl sätter oss ner vid bordet som har pyntats med rönnbär och lav njuter vi lika mycket av den goda maten som av alla tankar och idéer som snart börjar bytas ut oss emellan. När det är dags för nästa programpunkt – att laga en lyxig utemiddag bestående av rökt gädda, bakad potatis och kladdkaka som efterrätt – känns gruppen sammansvetsad och i harmoni. Vi samlas i ring kring Elle och lyssnar fokuserat när hon visar oss utrustningen ska använda för att tillaga middagen. Den innehåller både mer avancerade saker, som en fältugn av gjutjärn, och enklare hjälpmedel – som ett sänglakan tänkt att användas för att bygga ett röktält till gäddan. Eldens rök blandas med den fuktiga höstluften när alla sätter i gång med sina uppgifter. Jag själv tar nu fram min kamera och rör mig sakta mellan de andra i gruppen. Försöker fånga den fina stämningen på bild. Skymningen börja falla och jag står ute på gräsmattan och tittar mot ladan. Elden, en färgglad ljusslinga och levande ljus lyser upp i mörkret och det hörs både skratt och lågmälda samtal. Röktältet lyses upp från glöden i eldfatet och de första pannlamporna plockas fram. Elle Nikishkova driver Elles Utemat och vet hur man skapar en upplevelse kring matlagningen, med alltifrån hur råvaror samlas in från naturen och tillagas över öppen eld, till själva dukningen och stämningen vid bordet. Det har regnat hela dagen och det är inte särskilt varmt, men det tror jag inte att någon riktigt märker. Vi har så roligt att det inte spelar någon roll. Elle har tagit väl hand om oss och spridit sin genuina värme, sin entusiasm och sina kunskaper om utemat på ett både pedagogiskt och roligt sätt. Middagen blir sen. Tiden har sprungit iväg – lätt hänt när det finns så mycket spännande att lära sig och prata om. För de andra fortsätter kurshelgen efter en till natt i Furudals skogar. Imorgon har de en härlig brunch lagad över elden att se fram emot. Jag själv får hoppa in i bilen och styra kosan hem till familjen igen. När jag rullar fram längs den mörka landsvägen mot Mora igen och lämnar Furudal bakom mig, känner jag mig rikare. Magen är välfylld med fantastiska nya smaker, huvudet med ny kunskap och själen med skogens energi och skratt och värme från de härliga människorna som jag har umgåtts med. Det är med säkerhet inte sista gången jag är på Näsets Marcusgård och jag väntar med spänning på vad Mireille och Willem hittar på i framtiden. Nya idéer om inspirationsträffar för naturintresserade företagare och julbord över öppen eld har jag redan hört viskas om bland träden och trädkojorna. Text och foto:  Birte Leonhardt Bogg / @by_addie

Siljans konditori i Leksand – En modern kondisklassiker

Siljans konditori i Leksand – En modern kondisklassiker

På Siljans Kondotori i Leksand köar frukostgubbarna varje morgon. Människor som kommer ensamma, men som snart sitter med sällskap. Klassiska kondisbitar blandade med nytänkande kreationer. På Siljans klassiska café och konditori samlas alla typer av såväl människor som bakverk. Madde Jones slår sig ner i ett av båsen på anrika Siljans Konditori i Leksand. Hon är bagerichef och den som ser till att fikasugna besökare alltid hittar något läckert att hugga in på. Så som de gjort ända sedan starten 1911. I dag huserar diskarna såväl klassiker som prinsesstårtor, wienerbröd och budapestbakelser som moderna glaserade tårtor och veganska bakverk.  – Många är glada över att vi har glasswienerbröd och det är vanligt att folk som kommer på besök köper tio stycken för att ta med sig hem till Stockholm. Eller vår Potatisbakelse, som vi faktiskt till och med skickat via post. Det var en kund i Jönköping som ville ha den till vilket pris som helst, skrattar Madde. En annan kändis är Siljans tekakor med kardemumma. – Folk kommer hit långväga ifrån för dem. Och när nuvarande ägaren tog över fick han direkt ett samtal från en kund. Uppmaningen var enkel: ”Du får fan inte ta bort tekakorna.” Madde får snart sällskap vid bordet av Elin Ekblom som är butiksansvarig. Hon är Leksandsbo sedan två år efter en flytt från Stockholm. – Att gå på fik här är inte alls som i Stockholm, där man mest sitter och tittar ner i sin telefon. Här hälsar alla, vare sig man känner varandra eller inte. Det finns en annan samvaro, man ser varandra och går med lyft blick. Människor är mer öppna, vare sig det är här på Siljan eller i mataffären. Dygnsrytmen på Siljans Konditori Från sin plats bakom disken ser Elin konditoriets dygnsrytm tydligt. På morgonen är det ”frukostgubbarna” och företagarna som endera arbetar eller har möten. Sedan kommer lunchgästerna och framåt eftermiddagen skolungdomarna. Därefter droppar de vuxna som slutat jobba in för ett glas vin eller en fika. – Alla typer av människor är här under en dag och platsen står för så mycket gemenskap, hit kommer folk för att umgås. Även om de kommer själva från början så sitter de med sällskap innan de går hem. Men hur var det då med dessa ”frukostgubbar?” – Vi har ett gäng herrar som står utanför dörren och köar varje morgon när vi öppnar. De är vår extra familj, hjälper till att hämta tidningen. Att komma hit är en del av deras morgonrutin med kaffe, te och smörgås. Sen kommer de tillbaka på eftermiddagen igen och då för en nötskorpa eller chokladbit. Framför allt är det ju gemenskapen, berättar Elin. Veganska bakverk på frammarsch Även om klassikerna består, märker de också tydligt hur nya trender letar sig in i konditoridiskarna. – Det vegetariska och veganska efterfrågas allt mer. I dag har vi till exempel vegansk tryffeltårta, vegansk chokladmousse, vegansk kladdkaka och så våra hälsobollar. Det klassiska utbudet kommer alltid finnas och sen försöker vi väva in nyheter som kommer och går. Vi är lyhörda och lyssnar in, säger Madde. – Jag var ledig bara några dagar och när jag kom tillbaka var det så mycket som hade hänt. Ni i bageriet bara pumpar ut nyheter. Det är också en del i det hela, att man ska tycka att det är roligt att komma hit för att man är nyfiken på vad som har hänt sen sist. Så har då den avgörande frågan kommit: Vilka är egentligen deras egna favoriter? Först blir det knäpptyst. Sedan börjar dividerandet. Elin bestämmer sig ändå relativt snabbt. – Jag älskar ju choklad så det får bli vår kakao- och passionstårta. Madde har det däremot lite tuffare. – Det mesta slinker ner, men en budapestbakelse är alltid gott tycker jag. Vi reser oss och Elin skyndar tillbaka till kassan. Det är en ständigt strid ström av besökare som blickar in i de dignande diskarna. Precis innan vi säger hej då, slänger Madde plötsligt in: – Siljans räkmacka! Den är nästan min favorit mer än budapestbakelsen. Jag får ta båda två, man behöver ju faktiskt inte välja. Här på Siljan får man ta vad man vill och båda. Om Siljans Konditori i Leksand - Grundades 1911 av de tre systrarna Amanda, Kristina och Cornelia Duf Larsson. Namnet var då Leksands Hembageri. - Först låg konditoriet i Postgården vid Norsgatan (nuvarande Elon). Sedan dess har det även legat på Udden och i Bröms-gården, innan det 1964 flyttade till sina nuvarande lokaler på Sparbanksgatan. - Under åren har Siljan inte bara varit konditori. Det har även varit café, park- och matservering samt pensionat. - Nuvarande ägare är Robert Tamm och Siljans Konditori är en del av Leksand Resort med bland andra Mat vid Siljan, Korstäppans Herrgård och Leksands Strand. Hitta fler caféer och bagerier i Dalarna

Mora Sockerdricka firar 100 år och söker sina historier

Mora Sockerdricka firar 100 år och söker sina historier

År 2020 fyller Mora Sockerdricka 100 år – klassikern som väcker barn-domens minnen till liv och som under sitt sekel funnits med vid såväl vardag som fest. Nu är Ellinor Andersson Strid på Mora Bryggeri på jakt efter just dessa minnen, anekdoter och berättelser. För när hundraåringen ska firas – då ska människors Sockerdrickahistorier komma till liv. Hur föddes egentligen Mora Sockerdricka? – Det är ingen som vet exakt hur den kom till, men den fanns med från 1920 och gamla Mora Bryggeri. Den mest kända historien är att det var en tysk bryggmästare som flyttade hit, som tyckte att spriten här smakade finkel och äckligt. Så han skapade helt enkelt Mora Sockerdricka att ha som groggvirke och tillsatte lite vaniljsmak i sockerdrickan för att dölja finkelsmaken. Det är en av historierna kopplade till just vår Sockerdricka och jag tänker att det måste finnas fler. Det är de här historierna du vill samla in till 100-årsjubileet? – Ja, jag vill höra om folks minnen. Som min mormor. Hon minns sockerdrickan från när hon var liten och sjuk. Då fick hon den serverad i en såssnipa som såg ut som en liten ko för att hon skulle kunna ta sin medicin. Eller historien om personen vars mamma var på ålderdomshem och ville ha Sockerdricka. Först fick mamman ett annat märke, men då lät det att ”Det här är skit, det här vill jag inte ha”. Men när de kom med vår, då gick det hem. Det är så mycket som sitter just i smakerna, som framkallar minnen från barndomen. Vad ska du göra med alla historier? – De ska bli en del av vårt firande, med målet att berätta en historia i veckan under hela året. Det kanske inte är ett uttalat mål att det ska bli en bok av historierna, men man vet aldrig. Sen jobbar vi på bryg-geriet med så många historiska produkter och värnar om historien, så nu vill jag förmedla det vidare. Det är kul att få veta mer om vår egen historia, det är så mycket som försvinner annars och jag vill fånga upp det. Jag hör så många historier när jag är ute. Det måste ju finnas folk som kommer ihåg och kan dela med sig av sina minnen av Mora Sockerdricka. Vad är egentligen charmen med sockerdrickan? – Sockerdrickan är en av Mora Bryggeris första smaker på läskedryck. Det är även på sätt och vis jakten på Sockerdricksreceptet som gjorde att bryggeriet återuppstod på 2000-talet. Men det är en annan historia. Sockerdrickan är helt enkelt en klassiker som ligger oss väldigt varmt om hjärtat. Den är något för både vuxna och barn. Vad hade vi varit utan Mora Sockerdricka? Har du en historia om Mora Sockerdricka du vill dela med dig av? Hör av dig till Mora Bryggeri via mejl, telefon eller brev.

5 sätt att maxa hösthelgen i Dalarna

5 sätt att maxa hösthelgen i Dalarna

Höstmörkret och de gråmulna dagarna står för dörren. Den spontana reaktionen var kanske tidigare att fly landet för stekande sol och fuktig värme. Fast aldrig tidigare har det varit vare sig trendigare eller lättare att istället hemestra på hemmaplan. Så stanna i Sverige, packa weekendväskan och maxa hösten i Dalarna. Här har vi samlat hotellen, restaurangerna och upplevelserna som sätter extra guldkant på höstdagarna. 1. Boka ett bra hotell I Dalarnas utbud av boenden finns alltifrån mysiga stugor till fina gårdar. Om du kommer till Dalarna för en långweekend – passa på att unna dig några nätter på ett lyxigt hotell. I Mora finns anrika Mora Hotell och Spa, ett fyrstjärnigt hotell som ligger alldeles i centrum. Hotellet har en egen restaurang som serverar läckra rätter av lokalt producerade råvaror. Passa också på att koppla av i spaet och njut av en välgörande massage eller behandling. Lockar boende i gemytlig bymiljö är det Tällberg som gäller. Den pittoreska byn vid Siljans strand är Sveriges hotelltätaste och här finns till exempel klassiska Åkerblads Hotell & Gästgiveri. Här bor du i individuellt ombonade och inredda rum med hög standard och romantisk stil. Passa också på att njuta av de mysiga omgivningarna under en kvällspromenad med Siljan som fond. För dig som söker en upplevelse utöver det vanliga är ett tips att boka boende på Fryksås Hotell & Gestgifveri. Hotellet ligger mitt i en av Sveriges äldsta och största fäbodmiljöer, en historisk plats utanför Orsa. Från området är det möjligt att njuta av den hänförande utsikten över Orsasjön och Siljan, samtidigt som ni hugger in på menyns vilda smaker – som wallenbergare på björn. 2. Ät och fika på White Guide-listade guldkorn I Dalarna kan du äta och fika på restauranger och caféer som omnämns i White Guide. Faktum är att hela 15 krogar i Dalarna platsar i 2019 års restaurangguide. På Sjövillan i Rättvik bjuds gästerna på både fantastisk utsikt och mat. Här kan du äta god mat som komponerats av krögarparet Magnus och Linn Ollas. Paret driver även restaurangen Bruntegården i Rättvik, som även den tagit sig in i den prestigefyllda restaurangguiden. För den som är fikasugen är Café Zorn, även de listade i White Guide, väl värt ett besök. Mitt i centrala Mora, i Emma och Anders Zorns gamla stall, serveras ett ständigt varierande utbud av både mat och bakverk. Förutom de klassiska bakverken finns här också alternativ för den som vill fika glutenfritt, veganskt och raw food. Flera White Guide-listade caféer i Dalarna är Vansbro Konditori i Vansbro, Bergslagskonditoriet i Ludvika och det säsongsöppna Café Nyfiket i Rättvik. 3. Hälsa på hos Zorn, gör en Kulturresa och ta del av Dalarnas unika form Om konst och kultur lockar är Dalarna och Siljansbygden ett riktigt paradis. I Mora finns Zornmuseet och Zorngården, där det är möjligt att ta del av Anders Zorns konst och hem. Se också till att utforska Kulturresan, som består av nio kulturhistoriska besöksmål runt om i Dalarna. Förutom Zornmuseet ingår här bland annat Nils Olsson Dalahästar i Nusnäs, Porfyrmuseet i Älvdalen och Carl Larsson-gården i Sundborn. Under en intensiv vecka varje höst tar skapandet dessutom extra stor plats i rampljuset – då arrangeras tredje upplagan av Formveckan Dalarna. Från Smedjebacken i söder till Orsa i norr har besökare möjlighet att ta del av en mängd olika evenemang – alltifrån öppna ateljéer och utställningar, till föreläsningar, workshops, inspirations- och prova på-aktiviteter. Tanken med veckan, som arrangeras av Svensk Form Dalarna, är att synliggöra all den kreativitet och de kreatörer som finns runt om i länet. 4. Upptäck Dalarna med cykel Efter mycket god mat och dryck är det skönt att röra lite på sig och Dalarna som landskap är perfekt att upptäcka med cykel. Varje säsong besöker omkring 60 000 cyklister cykelnätverket Biking Dalarnas 19 olika områden. Välj mellan att cykla lugnt på landsvägar eller hoppa upp på en mountainbike och susa fram i skogen. Idag finns populära cykeldestinationer som Mora, Rättvik, Orsa Grönklitt, Säfsen, Lugnet i Falun, Sälen och Idre Fjäll med på kartan. 5. Shoppa daladesign Innan hemfärd, se till att köpa med ett vackert minne från weekendresan. Besök någon av de små hemslöjdsbutikerna runt om i Dalarna. I Mora finns till exempel Mora Hemslöjd, med handvävda textilier, skinnfällar, kuddar och smide. Även Rättvik och Leksand har uppskattade och anrika hemslöjdsbutiker. När du ändå är i Leksand, planera in ett besök på Stationsgatan 6, där det formligen sprutar av kreativitet. Botanisera bland det noggrant utvalda sortimentet av kläder, hantverk, keramik och inredningsdetaljer som finns hos Crona Craft. Alldeles bredvid har kalligrafen och formgivaren Ylva Skarp sin ateljé och showroom där hon visar och säljer sina karakteristiska prints och produkter, originalkonst, möbler och skulpturer.

Eva-Lott Food Truck

Eva-Lott bjuder på kanelbullar, klassiska burgare och dalainspirerad söttimp

När Eva-Lott Långberg öppnar luckan till sin food truck väntar garanterat läckra matupplevelser med dalatouch. Inte minst blev det bekräftat under SM i food truck där hennes ”söttimp” tog en pallplats. Hör henne berätta om sina spännande dalainspirerade rätter. Dessutom bjuder hon på sitt bästa recept på kanelbullar. Du finns på plats under Rättviks Marknad första helgen i oktober. Vad kommer du bjuda på under marknadsdagarna? – Jag finns som vanligt på plats med min food truck på torget, utanför Hemslöjden och Handslaget. Jag serverar mina högrevsburgare med egen dressing, picklad rödlök, bröd och sallad. En burgare är alltid en burgare. Sen har jag även vegetariska alternativ, en halloumiburgare och en gryta på Rättviksärt och gotlandslinser. Det vegetariska kommer alltmer och det är så roligt att laga vegetariskt. Speciellt på hösten, när alla närodlade grönsaker finns tillgängliga, säger Eva-Lott. Vad skulle du säga att Rättviks marknad betyder för bygden? – Den betyder jättemycket. De här två helgerna är stora i Rättvik, så jag tycker det är viktigt att vi är rädda om och bevarar dem på bästa sätt. Sen behöver vi samtidigt tänka nytt och modernisera för att följa med i utvecklingen. Det skulle det kunna vara att ha ett område med Bondens marknad mitt i Rättvik, så att vi kan framhäva våra lokala grödor och producenter. Det tror jag skulle vara häftigt och väldigt uppskattat. Du har tävlat i SM i food truck – berätta! – Food Truck-SM anordnas i Kungsträdgården i Stockholm och 2019 var vi 85 deltagare. Alla ställer upp sina vagnar och sen går en jury runt och smakar. Det finns olika kategorier som mat på tallrik, mat i bröd, vego och vegan samt burgare. Jag tävlade i mat i bröd med mina karrébollar, som är kött som friterats i mjöl, ägg och pankoströbröd. Jag gick tyvärr inte vidare, men vi fick mycket beröm. Speciellt för vårt fokus på lokala och närproducerade råvaror. Det dalainspirerade fanns även med när det var dags för sötsaker? – Ja, jag tävlade i Sweet Awards också, söta efterrätter. Då hade jag min tuttulstrut, där jag bakar det mjuka tunnbrödet med kardemumma, rullar ihop det som en strut och sätter det i en strutform. Sen fyller jag struten med färskost, kanel- och vit choklad i botten, sen en äppelkompott med äpplen från min egen trädgård. Ovanpå det vispad grädde och crumble med havregryn. Det blev jättegott och med den kom jag trea! Jag kallar den ”söttimp”, där timpen är namnet på kvinnornas huvudbonad i Rättviksdräkten. Om man vänder på den så blir det ju som en strut. Det tyckte jag var kul, för då får jag fram lite Dalarna. Jag är ju något av en patriot. Söttimpen finns med i food trucken under marknadshelgen. Vad har du mer på gång framöver? – Det rullar på hela tiden med olika events, mässor och catering. Sen står det ju inte på förrän det är jul och då har jag mina jul- och nyårskassar. Så snart går jag in i köket och börja rulla köttbullar. Sen kör jag halloumiburgare också. Ska försöka göra min egen variant av halloumi nu faktiskt. Så att vi får en svensk variant. I början oktober är det inte bara Rättviks Marknad – det är också Kanelbullens dag. Självklart märks även detta i Eva-Lotts food truck, då hon kommer att bjuda på riktigt kaneliga munsbitar. Vill du fira dagen med egengjorda bullar? Här bjuder Eva-Lott på sitt bästa recept! Eva-Lotts recept på kanelbullar Ca 25–40 st, beroende på storlek Ugn: 250 grader 250 g smält smör 5 dl standardmjölk (3 %) 1½ dl strösocker 10–12 dl vetemjöl 50 g jäst för söta degar 3 msk mald kardemumma, gärna grovmortlade hela kärnor 1 ägg 1 tsk salt Fyllning Smör eller rapsolja ( flytande på flaska) Strösocker Kanel Vaniljsocker Tillbehör Bakplåtspapper 1 uppvispat ägg Pärlsocker att strö på bullarna innan gräddning Gör så här: - Smält smör och tillsätt mjölk. Värm blandningen till 37 grader. - Häll i jäst, socker, kardemumma, ägg och salt. Blanda väl. Tillsätt lite mjöl i taget till en smidig och lite kladdfri deg, ju kladdigare desto mjukare bullar. - Låt jäsa under bakduk ca 45 minuter. - Dela degen i fyra delar. - Kavla degen tunt, bred på smöret och strö på socker, kanel och vaniljsocker. - Därefter rullas allt antingen till en korv, skärs centimeter skivor och lägger i en bullform. Det går också att vika in degen mot mitten i två slag och därefter skära remsor som sedan tvinnas lätt och snurras ihop till en kanelsnurra. Låt bullarna jäsa ca 30 minuter. - Pensla dem med uppvispat ägg och strö på pärlsocker. Grädda i ugnen tills de är gyllenbruna, ca 10 minuter. Lägg dem på ett galler och låt svalna.

Café Frostbrunnsdalen – Välfyllda kakfat och hemma hos-känsla

Café Frostbrunnsdalen – Välfyllda kakfat och hemma hos-känsla

En oas på cykelavstånd från Borlänge. Nära staden men ändå en helt annan värld. I Frostbrunnsdalens naturreservat har Eleonor Håkansdotter skapat ett besöksmål fyllt av välfyllda kakfat och läckra vegetariska maträtter. Hos Café Frostbrunnsdalens väntar njutning för alla sinnen. Stigen slingrar sig nerför den lummigt gröna ravinen. Det är en kort promenad, bara några hundra meter från parkeringen vid Stora Tuna kyrka, men ändå som att kliva in i en annan värld. Snart öppnar skogen upp sig. Den lilla tjärnen glittrar i solskenet, ett par änder hoppar i vattnet och i den timrade stugan som inhyser Café Frostbrunnsdalen står dörrarna välkomnande öppna. Det är precis så, nästan klichéartat, sommarvackert som det låter. – Jag vill att det ska vara som att kliva ner i en oas här. Även om centrum inte är så långt borta dämpas alla ljud här i ravinen. Det ska vara en plats där man kan slappna av och njuta av livet, naturen och äta något som är riktigt riktigt gott. Jag vill skapa njutning för alla sinnen, säger Eleonor Håkansdotter som driver caféet och slår sig ner vid ett av de många träborden utanför stugan. Hit, till platsen där hon numera spenderar majoriteten av sina sommardagar, kom hon första gången en kall decemberdag 2015. Hon hade bestämt sig för att starta ett sommarcafé och hörde sig för hos kommunen om de hade några förslag på potentiella platser. – Det skulle helst vara en fin stuga i naturen, så det kunde bli ett utflyktsmål. Plus att det skulle ligga på cykelavstånd från Borlänge, så det gick att ta sig dit på ett hållbart sätt. På kommunen fick jag en stor nyckel i handen och ett tips om att åka och titta på Frostbrunnsdalen. Jag hade aldrig varit här tidigare, inte ens sett stället på bild. Men jag kände direkt att det här är platsen. Så föddes Café Frostbrunnsdalen. Att botanisera bland de bakverk som ligger på faten i caféet är en fröjd för både öga och gom. Mangocheesecake med kokos, vackert dekorerade chokladkakor och citronrutor, jordnötsfyllda havreformar med choklad. Bakverken varieras från dag till dag, även om det förstås finns favoriter som återkommer. – Både kolapajen och mangocheesecaken har alltid varit poppis. Samma sak med mazarinkakan med rostade mandlar och hallonglasyr. De går alltid åt. I matväg är Frostbrunnsburgaren väldigt populär – en bönburgare med mangosås, picklad rödlök och rödkålsslaw som serveras med vår tomatsalsa och tortillachips. Sedan starten 2016 har antalet besökare dubblerats för varje år. Det gör att Eleonor kan utveckla verksamheten ytterligare. Från att enbart ha varit ett sommarcafé smider hon nu planer på aktiviteter året runt. Sommartid har de haft Afternoon Tea och yogafrukostar. Tema-helger som lakritshelg, chokladhelg och semmelhelg skymtar i kalendern, liksom årstidsinspirerade aktiviteter under Halloween och jul. – Det är så himla kul att se caféet växa, att få utveckla och förfina allt det vi gör. Plus att vi har världens bästa gäster, med bara glada och trevliga människor som kommer hit. Det tror jag är få caféer förunnat att ha det på det viset. Vi ser till att alltid ge ett fint bemötande, så det smittar nog av sig. De berömmer kakorna, tycker det är mysigt, att miljön är fantastisk. Man får sin härliga stund här. Café Frostbrunnsdalen ligger i Frostbrunnsdalens naturreservat utanför Borlänge. Sommaren 2019 har caféet öppet tisdag-söndag till och med 11 augusti. Därefter helgöppet 17-18/8 samt alla helger i september. För aktuella öppettider, se Café Frostbrunnsdalens sida på Facebook eller på Instagram @frostbrunnsdalen.

En matresa i södra Dalarna #2: Mejeri, konditori och härodlad White Guide-middag

En matresa i södra Dalarna #2: Mejeri, konditori och härodlad White Guide-middag

Lokala mat- och dryckesupplevelser är en viktig del av Dalarnas kulturarv. Exotiskt, traditionellt, unikt och spännande på samma gång. Här finns ett förstklassigt utbud av smakupplevelser väl värda ett besök. Låt den rundtur vi presenterar här, eller någon av de många andra guldkornen inom Taste of Dalarna, guida dig i dalasommaren. Starta dagen i byn Fors utanför Avesta. Hos Muddus Hjortron på Kolarbo gård tas det bästa från naturens skafferi till vara. Resultatet blir läckerheter som sylter och marmelader, teer och chutneys. Passa på att redan nu inhandla julens glögg med smak av vildmark, blåbär och vanilj, havtorn eller äpple och fläder. Gå loss i gårdsbutiken och fyll på lagren. Kanske bokar ni till och med en chokladprovning av gårdens egen choklad. Hedemora nästa! Stanna till för en fika eller lunch på anrika Café Wahlman, som ligger mitt i de välbevarade 1700-talskvarteren. Här bakas det mesta i eget bageri av närproducerade råvaror. Njut i den härliga trädgården om vädret tillåter. Inomhus har varje rum sin egen unika stil, så varför inte äta lunch i biblioteket med sin vackra gröna tapet, bröstpanel och sammetsfåtöljer. Till kaffet kan ni förflytta er till det ljusa och eleganta "Kungarummet" med kungaporträtt på väggarna. Passa också på att titta in i den trevliga butiken Klassiska byggvaror som fokuserar på byggnadsvård och inredning och ligger alldeles vägg i vägg. Ett par mil utanför Falun ligger sedan Stora Lunån Gårdsmejeri och gårdsbutik. I deras minimejeri görs flera läckra ostar som Doris Blå, Tages Tuffa, Marias Söta och Noras Färskost. För att inte tala om den populära Farmors Ostkaka. Gårdsbutiken har självbetjäning och är öppen dygnet runt, även när gårdscaféet och anläggningen inte är öppen. Såväl ostar som marmelader är prismärkta och ni räknar själva ihop summan ni handlar för. Dags för dagens slutmål – och här finns två möjliga alternativ. Endera styr ni kosan mot Dala-Floda Värdshus. Här serverar Evalotta och Per Ersson mat lagad med både kärlek och bästa tänkbara råvaror. Ekologiskt är en självklarhet och ofta är det lokala bönder som levererar – ”härodlat” som de själva säger. Slå er ner för att njuta av en läcker middag med rena smaker i den White Guide-listade slowfood-restaurangen. Annars tar ni sikte på Långshyttan, bli serverade välsmakande lokalproducerade rätter av Carina och Bengt Wåhlin på Brukshotellet Långshyttan. Här finns inga fasta menyer utan ni som gäster bjuds på det köket har att erbjuda för dagen. All mat lagas från grunden av noggrant utvalda råvaror, gärna med såväl lokal som vild touch. Kom ihåg att höra av er senast dagen innan om ni planerar ett besök. Var ni än väljer att spendera kvällen – och kanske även natten – kommer ni att ha många nya intryck och smaker att bearbeta. Kanske börjar ni också planera för kommande utflykter till några av de andra smakrika guldkorn som väntar runt om i Dalarna.   Läs mer på tasteofdalarna.se