Idre Fjäll öppnar koncept av stjärnkocken Melker Andersson

Idre Fjäll öppnar koncept av stjärnkocken Melker Andersson

Nu finns det ytterligare ett skäl att besöka Idre Fjäll. En av Sveriges mest erkända krögare, Melker Andersson, sätter sin signatur på den nyöppnade Kött och Fiskbaren. Som namnet antyder bjuds det på kött och fisk i alla tänkbara former och skepnader. Restaurangen kommer att ha stort fokus på hållbarhet och svenska råvaror med en lokal touch.


Kött och Fiskbaren öppnar i december 2019, mitt på torget på Idre Fjäll och utlovar en meny bestående av svenska råvaror med en lokal twist och stora matupplevelser. Bakom konceptet står stjärnkocken och krögaren Melker Andersson.

– Idre Fjäll har en speciell plats i mitt hjärta. Här spenderade jag mina vintrar som barn och det är klart att det känns fantastiskt roligt att på ett sätt sluta en cirkel med etableringen av Kött och Fiskbaren, säger Melker Andersson.

Espen Traeldal är Food and Beverage Manager på Idre Fjäll och ser fram emot att få addera den nya restaurangen till Idre Fjälls utbud.

– Med Kött och Fiskbaren får vi ett koncept som är signerat en av Sveriges bästa kockar. Det är en garant både för kvalitet och god service som tar våra restauranger till en ny nivå. Våra gäster kommer under de kommande åren att få uppleva ett kök som sticker ut i fjällvärlden.

Läs mer om Idre Fjäll och vad som finns att göra där

Fryksås Hotell

Fryksås Hotell - Exklusiva dalasmaker med goda utsikter

Från fäbod till sommarviste för gourmander och vinterparadis för livsnjutare. På Fryksås Hotell och Gestgifveri är det lätt att trivas och njuta av allt från längdturer på skidor och cykling på branta sluttningar till avsmakningsmenyer med vilda inslag och bastubad med vidunderlig utsikt. Fryksås vackra södersluttning 500 meter över havet var en gång i tiden ett fördelaktigt läge för fäbodbruk. Hit vandrade gårdsfolk med sina djur för att odla och låta djuren beta under sommarmånaderna. Vem vet, kanske fanns det också lite tid över att njuta av den storslagna utsikten över bergen, skogarna och Orsasjön. Det kan i alla fall vi som besöker Fryksås nuförtiden göra. Dessutom kan vi bo bekvämt och äta bra på Fryksås Hotell och Gestgifveri som ligger mitt i det gamla fäbodstället. – Även om här är fullt med folk ibland så är det ändå tyst och lugnt, säger Ulla Karlsson, krögare och hotellägare på Fryksås Hotell och Gestgifveri, samtidigt som hon blickar ut mot de blånande bergen och Orsasjön långt där nedanför sluttningarna. Hon har drivit hotellet sedan 2011 och tröttnar aldrig på utsikten som ständigt fyller hennes mobil med bilder. Vyn skänker lugn och tar genast ner pulsen, även de dagar när det är fullbelagt och bråda tider på hotellet. Fryksås ligger vid vägs ände och väl här känner man som besökare genast för att stanna kvar och njuta så länge som möjligt. Därför är det för väl att Fryksås Hotell och Gestgifveri erbjuder såväl bekvämt boende som härliga menyer med många lokala inslag. Här serveras välkomponerade rätter signerade köksmästare Scott Ferguson och hans team och restaurangen passar lika bra för långlunch som för en helkväll med avsmakningsmeny. Rätter med viltkött är kökets specialitet och inte sällan finns en eller två rätter med björn på menyn. Vad sägs till exempel om Wallenbergare på björnfärs eller mjöd- och blåbärsmarinerad björnytterfilé med fryksåspotatis, gräddkokta murklor, fönsterlav och granskott? – Vi är också i det närmsta självförsörjande här på svamp och bär eftersom trattkantareller, blåbär, lingon och hjortron finns i skogarna här, berättar Ulla Karlsson. Hon jagade själv en hel del tidigare men nu har hon lagt bössan på hyllan och hinner hon med en tur i skogen så blir det tillsammans med hennes man Hasse som är ”galen i att plocka svamp”. Restaurang med vilda smaker På Fryksås kan den som föredrar vegansk eller vegetarisk mat också njuta av meny om fem eller sju rätter och här finns en diger vinkällare som Ulla i framtiden drömmer om att kunna öppna för besökare. Men det är ett projekt som hela tiden fått flyttas fram för sedan hon tog över hotellet har fokus varit på att renovera hotellrum och få de viktigaste ytorna upp till standard. Idag kan hotellet stolt erbjuda 45 bäddar i prydliga rum med olika inredning och här finns också tre ”fäbodsviter” i egna små stugor inredda med vackra tapeter, mysiga kaminer och egen bastu med utsikt över Orsasjön. Dagens hotell ligger delvis i den byggnad som entreprenören Anders Frelin 1932 lät öppna som turistgård med namnet Fryksåsgården. Det var några år efter att turistnäringen i Fryksås fått sig en blygsam start på 1910-talet då en handarbetslärarinna från Strängnäs öppnade en servering som växte till ett litet pensionat. Det är inte svårt att tänka sig att många av de tidiga gästerna blev stammisar direkt, för Fryksås är bestämt en plats som besökare gärna återvänder till. Menyerna på Fryksås har fokus på vilda smaker på Dalavis och nyzeeländske kökschefen Scott Ferguson kryddar upp med influenser utifrån. – Jag träffar många gäster som varit här som barn och som nu kommer med sina egna familjer, berättar Ulla Karlsson, som ser det som den stora charmen med sitt arbete att hinna prata med sina gäster och träffa de som återkommer, en del år efter år. – Om jag ”bara” drev restaurang skulle jag inte få så nära och trevlig kontakt med gästerna, förklarar hon. Från att på trettiotalet endast ha dragit besökare sommartid är Fryksås numera tillgängligt året om och även snöfattiga vintrar finns här fina skidspår. Julen firas ordentligt på Fryksås Hotell och Gestgifveri och julbordet och slädturer blir oförglömliga minnen hos nya generationer besökare. Orsa Grönklitts skidanläggning med 23 nedfarter och 100 kilometer längdspår nås bilvägen eller genom det två kilometer långa skidspåret rakt igenom skogen mellan Fryksås och Grönklitt. Även på sommaren kommer många aktiva gäster till Fryksås och Ulla Karlsson har sett en stor ökning av cyklande gäster de senaste åren. Tänk dig – det finns väl ingen bättre belöning än ett dygn på Fryksås med skön hotellsäng, egen bastu med utsikt och en vällagad avsmakningsmeny efter en cykeltur vägen upp till det vackra gamla fäbodstället. Det skulle vilken vallpiga som helst skriva under på! Läs mer om Taste of Dalarna, det nätverk av gårdsbutiker, producenter, hantverksbryggerier, caféer och restauranger runt om i Dalarna som sätter de lokala råvarorna och de lokala smakupplevelserna i främsta rummet.

9 vinterpärlor i Dalarna

9 vinterpärlor i Dalarna

Det finns mycket att göra i Dalarna, så att välja mellan alla lockande alternativ är inte helt lätt. Här har vi samlat 9 upplevelser, aktiviteter och evenemang som garanterat kommer att göra vinterbesöket i Dalarna extra minnesvärt. 1. Gå på julmarknad. I Dalarna står stora som små julmarknader på programmet varje helg fram till jul, med genuint hantverk, sprakande eldar och värmande glögg. Passa på att njuta av stämningen och samtidigt införskaffa de sista julklapparna. Den största och kanske mest kända är julmarknaden vid Falu Gruva, som i år går av stapeln söndag 8 december. 2. Njut av en vinterkonsert. Slå dig ner och njut av musiken vid någon av de många evenemang och konserter som anordnas vintertid. Fartfyllda shower i Tällberg, stämningsfulla jul- och nyårskonserter med Dalasinfoniettan eller den klassiska festivalen Vinterfest är bara några av höjdpunkterna. 3. Skida fram genom vinterlandskapet. De flesta både större och mindre orter har alla sina egna skidpärlor för längdskidåkning. Ljungåsen i Ludvika, Sörskog i Bjursås, Gyllbergen i Borlänge, Vasaloppsarenan, Idre Fjäll, Orsa Grönklitt. Listan kan göras lång och det är bara att välja och vraka bland godbitarna. Grövelsjöfjällen är en pärla för turskidåkning, med sina vidsträckta vidder. 4. Upplev maten och smakerna. Här tänds de vedeldade ugnarna i bagarstugorna tidigt, när tunnbröd och knäckebröd ska förberedas. Ett måste på julbordet! Besök någon av våra lokala mat- och dryckesproducenter som är medlemmar i nätverket Taste of Dalarna och ta del av hantverket på nära håll. Kulinariet i Stora Skedvi är en pärla för matälskaren där det bland annat går att smaka nygräddat, ugnsvarmt knäckebröd med smältande smör från Skedvi Bröd. 6. Gör en kulturresa. Gör Kulturresan genom Dalarna. Fem av de nio kulturhistoriska besöksmålen som utgör rutten har öppet i vinter: Zornmuseet, Carl Larsson-gården, Falu Gruva, Porfyrmuseet och Nils Olsson Dalahästar. Övriga besöksmål är Hildasholm, Ornässtugan, Avesta Art och Dalarnas museum. 7. Glid fram på isen. Långfärdsskridskor på naturis är utmärkt aktivitet för alla åldrar och ett sätt att uppleva en häftig frihetskänsla. Häng sedan på fikat eller maten, på en strand, en ö eller ett café – och utflykten är säkrad. Medlemmar i nätverket Skating Dalarna arbetar hårt med att ploga banor på flera håll i Dalarna. 8. Fira Lucia under jord. Både i Falu Gruva i Falun och Äventyrsgruvan Tuna Hästberg utanför Borlänge, går det att lyssna till ljuva stämmor i bergrum med häftig akustik. Ett minst sagt unikt firande! 9. Åk hundspann. Upplev farten, kraften och naturen när hundarna drar igång släden och ger sig iväg. Kryp ner bland renfällarna eller utmana dig genom att själv styra hundspannen. En tur med hundspann i den snöiga vildmarken är ett riktigt äventyr. Läs mer: Vinter i Dalarna

Från ett stressigt Belgien till lugnet i Dalarna

Från ett stressigt Belgien till lugnet i Dalarna

Det var för tre år sedan de bestämde sig. Goedele François, hennes man Jurgen Raedts och deras två barn. Belgien med samma yta som Dalarna, en folkmängd som hela Sverige och närheten till allt utom naturen, kändes stressigt, bullrigt och trångt. Jakten på karriär, ett större hus, som dessutom kostar tre gånger så mycket som i Sverige och ett prestationsinriktat liv, lockade inte längre. Goedele och Jurgen bytte allt det där mot lilla Gräsberg utanför Ludvika. Istället för storstadsliv fick de en by med hundra bofasta, långt till mycket, men nära till naturen. En lugnare vardag med mer tid för varandra. – Vi hade ett företag i Belgien som sålde mjölk- och kaseinfärger. Företaget expanderade, men allt gick så fort och blev så stort. Vi hamnade i ett vägskäl och var egentligen tvungna att anställa fler, skaffa större lokaler och satsa helhjärtat. Och det kändes inte riktigt rätt, berättar Jurgen. Goedele tittar på sin man med ett leende: – Så vi sålde företaget och flyttade hit. Magkänslan ledde vägen till Dalarna Familjen semestrade i Sverige en sommar.  De besökte Skåne och Småland. Tanken på att lämna larmet i Belgien och flytta till stillheten och lugnet föddes där i de ljusa sommarnätterna. – Magkänslan var väldigt bra och vi blev förälskade i Sverige, berättar Goedele, och Jurgen nickar instämmande och tillägger att de också ville känna på mörkret innan de bestämde sig på riktigt. Testet genomfördes julen 2015. Då tog de chansen att besöka en av sina återförsäljare i deras semesterhus i Färnäs utanför Mora. – Det var supermysigt! Vi hade förväntat oss att mörkret skulle vara skrämmande, men det var oerhört vackert. Det finns inga sjöar i Belgien. Här var det 12 grader kallt och vi vandrade omkring på isen utanför Sollerön, säger Jurgen. – Och vi högg vår egen julgran! utropar Goedele. Det hade vi bara sett på tv. De beskriver Dalarna som autentiskt, det svenskaste av Sverige. Här finns allt landet har att erbjuda samlat på liten yta och Jurgen är uppenbart entusiastisk när han beskriver familjens förtjusning över just södra Dalarna. Som den där första morgonen de vaknade i sitt nya hus i Gräsberg. Under natten hade snön fallit och det låg 20 cm nysnö på marken. Tystnaden var kompakt och det vilade ett lugn över naturen. En granne fick komma med sin fyrhjuling och hjälpa paret att ploga vägen till deras hus. – Människor här är hjälpsamma och nyfikna på ett positivt sätt. Tipsar om café, Orsa Grönklitt och Tomteland De ser vintern som en period för återhämtning. En tid att vara inne, umgås med familj, vänner och ladda batterierna.  När de ändå ger sig ut pratar de varmt om Café 1862 i Smedjebacken. Där tycker de om att sitta och fika i värmen från kaminen. Dit levererar också Jurgen en del av det bröd han bakar. Jurgen är utbildad bagare i Belgien. Här i Sverige finns hans bageri i en stuga på gården. Verksamheten går under namnet Brödladan och hit kommer kunder på fredagar och lördagar för att handla hans produkter. – Jag tycker mycket om alla julmarknader, de lyser upp i mörkret, säger Goedele. Jurgen adderar ytterligare vintertips. – Orsa Grönklitts toppstuga! Vi åker inte skidor, men utsikten därifrån är magisk. När barnen var mindre, älskade vi Tomteland i Mora. Vi har tipsat vänner från Belgien att besöka sagolandet där. – Vårt allra bästa tips är nog att gå omkring i den vackra naturen och uppleva vinterlandskapet. Man behöver inte söka stora äventyr, allt finns precis utanför dörren, säger Goedele. För familjen stämmer det bokstavligt talat. På gården finns Jurgens bageri och Goedele finner inspiration till sina projekt i närmiljön. De tog steget från storstaden och känslan av att allt snurrade för fort till ett jordnära liv på landsbygden. Här har de skapat sig alla förutsättningar för att leva det liv de själva önskar, i den takt de själva vill.

Renar Grövelsjön

22 tips på saker att göra i Dalarna i vinter

Vintern är här och Dalarna lockar med många spännande, roliga, goda och vackra upplevelser. Ta dig tid att upptäcka något nytt – och ta dig framför allt tid att njuta av vinterdagarna. Här har vi skapat en bucketlist med 22 härliga utflykter, stämningsfulla aktiviteter och natursköna platser väl värda ett besök. Ofta är det ju de små sakerna som blir de stora minnena. Hur många prickar du av? 1. Smaka nygräddat, ugnsvarmt knäckebröd med smältande smör hos Skedvi Bröd på Kulinariet i Stora Skedvi. Passa samtidigt på att utforska resten av läckerheterna i saluhallen eller slå dig ner för en måltid i restaurangen. 2. Vandra med snöskor genom det snöbeklädda vinterlandskapet i Fulufjällets Nationalpark utanför Särna och upplev Sveriges högsta vattenfall Njupeskär i frusen form. 3. Vandra den slingrande stigen upp till den mäktiga utsikten från Hykjeberg utanför Älvdalen. Den är framkomlig även vintertid – men se till att vara extra försiktig och se vart du sätter fötterna. 4. Ta en promenad eller skidtur i de magiska omgivningarna kring Koppångens naturreservat utanför Orsa. En vårvinterdag i strålande sol vid fäboden Blomtäckt går inte av för hackor. 5. Gå ut i midvinternatten och njut av stjärnhimmelen. Hur många stjärnbilder hittar du? 6. Övernatta i en trädkoja mitt ute i skogen eller uppe i trädtopparna hos Näsets Marcusgård i Furudal. 7. Träffa livs levande renar! I trakterna kring Idre vandrar de fritt, så bli inte förvånad om de plötsligt står där på vägen. 8. Gör Kulturresan genom Dalarna. Fem av de nio kulturhistoriska besöksmålen som utgör rutten har öppet i vinter: Zornmuseet, Carl Larsson-gården, Falu Gruva, Porfyrmuseet och Nils Olsson Dalahästar. Övriga besöksmål är Hildasholm, Ornässtugan, Avesta Art och Dalarnas museum. 9. Slå dig ner och njut av musiken vid någon av de många julkonserter i Dalarna som anordnas vintertid. Fartfyllda shower i Tällberg, stämningsfulla julkonserter och klassiska nyårskonserter med Dalasinfoniettan är bara några av höjdpunkterna. 10. Upplev stämningen, smakerna och dofterna av den stundande julen vid någon av Dalarnas många julmarknader som börjar dyka upp redan i november. Den största och kanske mest kända är julmarknaden vid Falu Gruva, som i år går av stapeln söndag 8 december. 11. Fira lucia under jord. Både i Falu Gruva i Falun och Äventyrsgruvan Tuna Hästberg utanför Borlänge går det att lyssna till ljuva stämmor i bergrum med häftig akustik. 12. Upplev Tällberg. Spendera en dag – eller varför inte en hel weekend – i den mysiga byn vid Siljans strand. Utforska de små butikerna och de timrade husen, njut i hotellens spa-anläggningar och bli serverad läckra rätter. Är du på plats i december är firandet av Lissjul ett måste! 13. Besök någon av Dalarnas hemslöjdsbutiker och botanisera bland hantverk, slöjd och andra dalainspirerade produkter. Hitta ett minne att ta med dig hem från Älvdalen, Mora, Rättvik, Leksand, Dala-Floda eller Falun. 14. Ge dig ut på längdskidor i dalanaturen. De flesta både större och mindre orter har alla sina egna skidpärlor. Ljungåsen i Ludvika, Sörskog i Bjursås, Gyllbergen i Borlänge, Vasaloppsarenan, Grövelsjöfjällen, Idre Fjäll, Orsa Grönklitt. Listan kan göras lång och det är bara att välja och vraka bland godbitarna. 15. Koka varm choklad, packa ditt godaste gofika och ge dig ut i snölandskapet. Hitta en väl vald plats och njut av vinterdagen. 16. Besök ett museum eller utställning. Det finns alltifrån konst och hantverk till TV-historia, mynt och gamla sjukhusmiljöer. 17. Glid fram över isen på långfärdsskridskor och upplev frihetskänslan. 18. Åk spark! Flera hotell och anläggningar har de klassiska åkdonen för utlåning, så ta chansen att ge dig ut på tur. 19. Anordna ett pulkarace. Känn svetten lacka och barnasinnet väckas till liv när du flyger nerför backen. 20. Grilla utelunch och njut framför den sprakande elden. 21. Ta steget ut på skaren och utforska naturen bortom de upptrampade stigarna med ett par snöskor på fötterna. Hyr ett par snöskor eller boka en guidad tur, packa ryggsäcken och ge dig ut. 22. Hyr en skoter och ge dig ut på äventyr i fjällen eller vildmarken. Susa fram över de vita vidderna längs någon de hundratals mil av preparerade skoterleder som står till förfogande, framför allt i norra Dalarna. Tänk på att du måste ha rätt körkort eller förarbevis för skoter innan du ger dig iväg.

En fullspäckad lördag i Älvdalen

En fullspäckad lördag i Älvdalen

På väg till dalafjällen? Då är sannolikheten stor att resvägen går längs riksväg 70 och därmed via Älvdalen. Gör ett stopp och upptäck byn som bjuder på såväl sten- som musikhistoria, trevliga restauranger och spännande vildmark. Kanske lyckas Älvdalen till och med övertyga om en extra övernattning? Älvdalen är världskända för sin sten. Det är förstås inte vilken sten som helst, utan den karaktäristiskt röda älvdalsporfyren. På Porfyrmuseet finns unika samlingar av konstverk, urnor och föremål i porfyrsten. I samma museum går det dessutom att uppleva en mäktig dos musikhistoria. Här finns nämligen en stor samling av Hagström-gitarrer, alla tillverkade av världskända Albin Hagström som hade sin bas i just Älvdalen. Vintertid har museet öppet på lördagar och som besökare vandrar du på egen hand runt bland utställningarna och beundrar hantverket, de maffiga porfyrföremålen och de häftiga gitarrerna. Fråga gärna personalen om de har någon spännande historia eller anekdot på lager – att höra berättelserna om människorna som tillverkade föremålen ger besöket ytterligare ett lager. På Porfyr- och Hagströmsmuseet i Älvdalen går det att ta del av de maffiga stenföremålen av älvdalsporfyr, liksom flera av de dragspel och gitarrer som tillverkades av AB Albin Hagström. Sedan kanske lunchsuget sätter in och då ligger Hotell Älvdalen på lämpligt avstånd på andra sidan parkeringen. Här serveras lunchbuffé alla dagar i veckan och även middag kvällstid. Är det istället sötsuget som gjort sig påmint finns nyöppnade caféet CaKe. Här får du dessutom fika och vintagebutik i ett, så passa på att leta efter härliga fynd. Är det vildmarken och naturen som lockar efter många mil i bil levererar Älvdalen flera gånger om. Här finns alla möjligheter att upptäcka och utforska de djupa dalaskogarna, under såväl kortare stopp som längre turer. Naturreservatet Hykjeberg utanför Älvdalen är en trevlig och lagom lång ”topptur” på 2 km tur och retur. Stigen brukar vara gångbar även vintertid, men se upp med eventuell halka. På toppen väntar sedan milsvida och magiska vyer över landskapet. I de djupa dalaskogarna på Navardalens Vildmarksstation finns ingen el eller moderna bekvämligheter. Här spenderas kvällarna bäst framför en sprakande brasa, med tystnaden nära inpå, under en stjärnklar himmel. Lockar den verkliga vildmarken finns STF Navardalens Vildmarksstation. Förutom lugn, ro och absolut ingen el är det här marker där älg, björn och lo har sin hemvist. Stanna till för en vandring i den omväxlande naturen och avsluta med matsäck framför en sprakande eld. Annars kanske ett vinterbad i sjön med efterföljande bastu hägrar. Efter en dag i Älvdalen har byn förhoppningsvis charmat både den som söker kultur och den som är mer sugen på äventyr. Då är det bara att stanna lite längre och upptäcka ännu mer! I centrum finns till exempel STF Vandrarhem Tre Björnar – en perfekt utgångspunkt för ännu flera Älvdalsupplevelser, innan resan går vidare mot de där dalafjällen som med största sannolikhet står kvar även imorgon.   Läs mer om Älvdalen och vad som finns att göra här

STF Grövelsjön Fjällstation: Världsledande på hållbarhet

STF Grövelsjön Fjällstation: Världsledande på hållbarhet

En av världens mest miljöcertifierade anläggningar ligger mitt i norra Dalarnas mäktiga fjällvärld. På STF Grövelsjön Fjällstation är hållbarhetsarbetet en så självklar del av vardagen att de ibland måste påminna sig själva om allt de faktiskt gör. Det är frukostdags på STF Grövelsjön Fjällstation. De allra mest morgonpigga har redan varit här och såväl ätit som packat sina bruna lunchpåsar i papper, men fortfarande rör sig hungriga gäster bland borden med tallrikar fyllda av pannkakor, smörgåsar och yoghurt. Aktiva dagar på fjället kräver sin uppladdning. Utanför fönstret lockar en slående utsikt över fjällen. Det ser ut som filmkulisser och en får nästan gnugga ögonen och titta igen för att förstå alla möjligheter som faktiskt väntar där ute. I matsalen står rejäla träbord och dito trästolar. Det är träpanel på väggarna, dörrarna är av trä, ja, till och med flera av strömbrytarna. Så lite miljöförstörande plast som möjligt med andra ord. Träinredningen är bara en del i det genuina och idoga hållbarhetsarbete som präglar såväl fjällstationen i Grövelsjön som hela STF:s verksamhet. – Vi är utsedda till världens mest hållbara Mountain Station av UNESCO. Det väger rätt tungt. Det ska finnas en hållbarhetsfaktor i allt vi gör, in i minsta detalj, säger Carl Johan Ingeström, platschef på STF Grövelsjön Fjällstation. I nästa mening förklarar han hur hållbarheten blivit en så självklar del av hur de tänker, planerar och arbetar att det ofta behövs att någon utifrån kommer in med perspektiv på hur långt i framkant de faktiskt ligger. Här innefattar hållbarhetsarbetet alltifrån uppvärmning och transporter till hur avfall hanteras och hur maten serveras i restaurangen. – Ska vi servera renkött köper vi hela renar och använder allt. Allt kött serveras, vi kokar fonder på delarna som blir över. Vill vi göra ärtsoppa en vecka ser vi till att servera fläsklägg någon dag innan, så att vi kan använda resterna till att koka buljongen till soppan. Det ska inte bara vara en fin maträtt, det handlar om en fin helhet i hela tankesättet. Carl Johan ser att fjällstationens gäster är väldigt miljömedvetna och att hållbarhet är viktigt. Att STF dessutom har tagit tydlig ställning och har höga ambitioner för sitt arbete på området gör även att kraven och förväntningarna ökar. –  Det märks att många har synpunkter på hållbarhetsfrågan när vi gör undersökningar och utvärderingar. Endera får vi positiva hejarop eller konstruktiva förslag på förbättringar. Till exempel att folk förväntar sig att vi ska se till att det går att ta sig hit kollektivt med buss och tåg. I takt med att matsalen blir allt mer folktom följer vi strömmen mot receptionen, där den ena friluftsklädda entusiasten efter den andra dyker upp. De hittar sina grupper och sin guide, går igenom dagens schema och ger sig sedan ut i terrängen för dagens fjälläventyr. Lisa Sundström, som jobbar med utrustning och uthyrning, är dock kvar inomhus i dag. Hon sitter och putsar kängor i det välfyllda rummet som rymmer alltifrån fiskeutrustning, sovsäckar och tält till skidor, pjäxor, snöskor och isdubbar. Även uthyrningen blir ett viktigt led i helheten som skapar hållbarhet. – Vi har investerat i bra grejer som ska hålla länge och man ska kunna komma hit utan att ha något som helst med sig, säger hon. Att fjällstationen i dagsläget är en av världens mest miljöcertifierade anläggningar i sin bransch är inget som gör att de planerar att luta sig tillbaka och slå av på takten – tvärt om. Snarare gör det dem än mer motiverade att agera föregångare, förebilder och utvecklas än mer. Carl Johan berättar om planerna som just nu pågår för hur och när de ska kunna producera egen solel. – Utmaningen är att prata om hållbarhet och förmedla vad vi gör. Sedan är det förstås också en utmaning att hänga med i utvecklingen, att vi anpassar oss till vad som händer i omvärlden. Omvärlden må kanske känns långt borta just i dag, när solen leker över fjällen mot den klarblå himmeln och allt som hörs är vindens sus mot en i övrigt slående tystnad. Men framtiden kräver att fler anammar det tankesätt som präglar STF Grövelsjön Fjällstation. Så att också kommande generationer ska kunna ta sig ut i Grövelsjöns ännu oförstörda fjällvärld. Om miljöarbetet - STF Grövelsjön Fjällstation är en av världens mest miljöcertifierade anläggningar i sin bransch. - Hela anläggningen är certifierad som Svanenmärkt hotell. - Restaurangen är KRAV-auktoriserad och turer, temaveckor samt kurser är ekoturismcertifierade.   - Det finns fem källsorteringsstationer för fjällstationens gäster och alla rum är utrustade med källsorteringsmöbler. - Alla rengöringsmedel är biologiska och helt nedbrytbara. - All el som används är förnyelsebar. Inom några år är planen att fjällstationen ska kunna producera egen solel.

Följ med ut i Dalarnas djupa skogar: En berättelse om att laga mat utomhus

Följ med ut i Dalarnas djupa skogar: En berättelse om att laga mat utomhus

Att lära sig laga mat över öppen eld. Det var målet när fotografen Birte Leonhardt Bogg gav sig ut i skogarna utanför Furudal. Under en intensiv workshophelg tillsammans med utekocken Elle Nikishkova fyllde hon både magen med nya spännande maträtter och en hel del energi från såväl naturen som människorna på plats. Ta del av hennes personliga berättelse från helgens upplevelser och lärdomar. Det är fortfarande halvmörkt när jag styr bilen mot Furudal en lördag morgon i slutet av september. Höstfärgerna har exploderat runt omkring mig på bara några dagar, men nu dämpas de av regnet som faller ihärdigt. Framför mig ligger en dag som kommer att spenderas utomhus i omgivningarna kring Näsets Marcusgård. Den fina gården ligger vid en vacker allé som lyser av i höstens alla färger. Färgglada löv ligger på den regnblöta gatan. Det är andra gången jag är här, förra gången var för en fotoworkshop med fotografen Rania Rönntoft, och den hemtrevliga känslan återvänder direkt. Gården drivs av Mireille och Willem, ett holländskt par som har förverkligat en dröm här i utkanten av Furudals djupa skogar. Hit kommer man för att man älskar den svenska naturen, men även för att möta andra likasinnade och för att uppleva något man sent ska glömma. Det kan vara en natt i en av de unika skogskojorna som finns här – Supermånen som svävar bland trädtopparna eller Oddis öga som ser ut som ett futuristiskt rymdskepp som har landat mitt ute i de svenska skogarna. Här kan man tanka energi och lugn! Eller så kommer man hit för en upplevelse som bottnar i naturen. Förra gången var jag här för en fotokurs i storytelling. Den har gången har jag lockats av en workshop i konsten att laga mat ute över öppen eld. Under en stämningsfull helg på Näsets Marcusgård i Furudal samlades matlagningssugna deltagare för en workshop med fokus på utomhusmatlagning. Elle Nikishkova, som driver Elles Utemat, ska lära oss hur vi tillagar god mat med det som skogen och naturen har att erbjuda. Vi samlas i den fina öppna ladan som Mireille och Willem har inrett som en mötesplats direkt vid skogen. Här är vi ute samtidigt som vi är inne. Regnet prasslar på plåttaket samtidigt som elden som Elle har tänt i två eldfat sprider en härlig värme. Här ska vi börja dagen med att laga en stärkande frukost innan vi beger oss ut i skogarna för att leta svamp – som vi behöver för att laga en god karpatisk svampsoppa till lunch. Stämningen är lättsam och vi småpratar nöjt medan gröten puttrar i en kittel över elden. Alla älskar vi att vara ute i naturen och alla är vi eniga om att maten aldrig smakar så gott som när den tillagas och ätes utomhus. Efter en fantastisk gröt med rostade nötter och en kopp krämigt kokkaffe är vi redo att lära oss mer om svamp. Vi samlas framför kojan Oddis öga för att lyssna på när Elle förser oss med baskunskaper om hur man hittar och skiljer på ätliga svampar. De flesta av oss har tidigare bara vågat plocka kantareller, men när Elle leder oss in i den vackra skogen får vi möjligheten att verkligen vidga vår svamphorisont. Med böjda huvuden skannar vi marken och ibland hörs ett rop – här finns det svamp! Vi flockas alla kring Elle som artbestämmer våra fynd och låter oss känna, lukta och även smaka på olika ätliga svampar. Alla sinnen är med och regnet har vi glömt bort sedan länge. I den lugna skogen är det också lätt att glömma bort tiden och det är våra kurrande magar som så småningom påminner oss om att det är dags att återvända till ladan. Vi känner oss nog alla lite stolta när vi ser våra samlade fynd på bordet. Workshopdeltagarna fick lära sig mer om svampar och upptäckte många nya sorter på sin upptäcktsfärd i skogen. Såklart är det både ”vanliga” trattkantareller och Karl Johan med på bordet, men även för oss helt nya sorter som kremlor, mjölskivlingar och lammtickor. Snart börjar nöjda suckar höras, både från mig själv och de andra i gruppen, när vi smakar på olika svampar som Elle steker på åt oss – en svampprovning i väntan på att soppan ska bli klar. Snart sprids den härliga doft av soppan och det indiska brödet som gräddas över elden. När vi sedan väl sätter oss ner vid bordet som har pyntats med rönnbär och lav njuter vi lika mycket av den goda maten som av alla tankar och idéer som snart börjar bytas ut oss emellan. När det är dags för nästa programpunkt – att laga en lyxig utemiddag bestående av rökt gädda, bakad potatis och kladdkaka som efterrätt – känns gruppen sammansvetsad och i harmoni. Vi samlas i ring kring Elle och lyssnar fokuserat när hon visar oss utrustningen ska använda för att tillaga middagen. Den innehåller både mer avancerade saker, som en fältugn av gjutjärn, och enklare hjälpmedel – som ett sänglakan tänkt att användas för att bygga ett röktält till gäddan. Eldens rök blandas med den fuktiga höstluften när alla sätter i gång med sina uppgifter. Jag själv tar nu fram min kamera och rör mig sakta mellan de andra i gruppen. Försöker fånga den fina stämningen på bild. Skymningen börja falla och jag står ute på gräsmattan och tittar mot ladan. Elden, en färgglad ljusslinga och levande ljus lyser upp i mörkret och det hörs både skratt och lågmälda samtal. Röktältet lyses upp från glöden i eldfatet och de första pannlamporna plockas fram. Elle Nikishkova driver Elles Utemat och vet hur man skapar en upplevelse kring matlagningen, med alltifrån hur råvaror samlas in från naturen och tillagas över öppen eld, till själva dukningen och stämningen vid bordet. Det har regnat hela dagen och det är inte särskilt varmt, men det tror jag inte att någon riktigt märker. Vi har så roligt att det inte spelar någon roll. Elle har tagit väl hand om oss och spridit sin genuina värme, sin entusiasm och sina kunskaper om utemat på ett både pedagogiskt och roligt sätt. Middagen blir sen. Tiden har sprungit iväg – lätt hänt när det finns så mycket spännande att lära sig och prata om. För de andra fortsätter kurshelgen efter en till natt i Furudals skogar. Imorgon har de en härlig brunch lagad över elden att se fram emot. Jag själv får hoppa in i bilen och styra kosan hem till familjen igen. När jag rullar fram längs den mörka landsvägen mot Mora igen och lämnar Furudal bakom mig, känner jag mig rikare. Magen är välfylld med fantastiska nya smaker, huvudet med ny kunskap och själen med skogens energi och skratt och värme från de härliga människorna som jag har umgåtts med. Det är med säkerhet inte sista gången jag är på Näsets Marcusgård och jag väntar med spänning på vad Mireille och Willem hittar på i framtiden. Nya idéer om inspirationsträffar för naturintresserade företagare och julbord över öppen eld har jag redan hört viskas om bland träden och trädkojorna. Text och foto:  Birte Leonhardt Bogg / @by_addie

Siljans konditori i Leksand – En modern kondisklassiker

Siljans konditori i Leksand – En modern kondisklassiker

På Siljans Kondotori i Leksand köar frukostgubbarna varje morgon. Människor som kommer ensamma, men som snart sitter med sällskap. Klassiska kondisbitar blandade med nytänkande kreationer. På Siljans klassiska café och konditori samlas alla typer av såväl människor som bakverk. Madde Jones slår sig ner i ett av båsen på anrika Siljans Konditori i Leksand. Hon är bagerichef och den som ser till att fikasugna besökare alltid hittar något läckert att hugga in på. Så som de gjort ända sedan starten 1911. I dag huserar diskarna såväl klassiker som prinsesstårtor, wienerbröd och budapestbakelser som moderna glaserade tårtor och veganska bakverk.  – Många är glada över att vi har glasswienerbröd och det är vanligt att folk som kommer på besök köper tio stycken för att ta med sig hem till Stockholm. Eller vår Potatisbakelse, som vi faktiskt till och med skickat via post. Det var en kund i Jönköping som ville ha den till vilket pris som helst, skrattar Madde. En annan kändis är Siljans tekakor med kardemumma. – Folk kommer hit långväga ifrån för dem. Och när nuvarande ägaren tog över fick han direkt ett samtal från en kund. Uppmaningen var enkel: ”Du får fan inte ta bort tekakorna.” Madde får snart sällskap vid bordet av Elin Ekblom som är butiksansvarig. Hon är Leksandsbo sedan två år efter en flytt från Stockholm. – Att gå på fik här är inte alls som i Stockholm, där man mest sitter och tittar ner i sin telefon. Här hälsar alla, vare sig man känner varandra eller inte. Det finns en annan samvaro, man ser varandra och går med lyft blick. Människor är mer öppna, vare sig det är här på Siljan eller i mataffären. Dygnsrytmen på Siljans Konditori Från sin plats bakom disken ser Elin konditoriets dygnsrytm tydligt. På morgonen är det ”frukostgubbarna” och företagarna som endera arbetar eller har möten. Sedan kommer lunchgästerna och framåt eftermiddagen skolungdomarna. Därefter droppar de vuxna som slutat jobba in för ett glas vin eller en fika. – Alla typer av människor är här under en dag och platsen står för så mycket gemenskap, hit kommer folk för att umgås. Även om de kommer själva från början så sitter de med sällskap innan de går hem. Men hur var det då med dessa ”frukostgubbar?” – Vi har ett gäng herrar som står utanför dörren och köar varje morgon när vi öppnar. De är vår extra familj, hjälper till att hämta tidningen. Att komma hit är en del av deras morgonrutin med kaffe, te och smörgås. Sen kommer de tillbaka på eftermiddagen igen och då för en nötskorpa eller chokladbit. Framför allt är det ju gemenskapen, berättar Elin. Veganska bakverk på frammarsch Även om klassikerna består, märker de också tydligt hur nya trender letar sig in i konditoridiskarna. – Det vegetariska och veganska efterfrågas allt mer. I dag har vi till exempel vegansk tryffeltårta, vegansk chokladmousse, vegansk kladdkaka och så våra hälsobollar. Det klassiska utbudet kommer alltid finnas och sen försöker vi väva in nyheter som kommer och går. Vi är lyhörda och lyssnar in, säger Madde. – Jag var ledig bara några dagar och när jag kom tillbaka var det så mycket som hade hänt. Ni i bageriet bara pumpar ut nyheter. Det är också en del i det hela, att man ska tycka att det är roligt att komma hit för att man är nyfiken på vad som har hänt sen sist. Så har då den avgörande frågan kommit: Vilka är egentligen deras egna favoriter? Först blir det knäpptyst. Sedan börjar dividerandet. Elin bestämmer sig ändå relativt snabbt. – Jag älskar ju choklad så det får bli vår kakao- och passionstårta. Madde har det däremot lite tuffare. – Det mesta slinker ner, men en budapestbakelse är alltid gott tycker jag. Vi reser oss och Elin skyndar tillbaka till kassan. Det är en ständigt strid ström av besökare som blickar in i de dignande diskarna. Precis innan vi säger hej då, slänger Madde plötsligt in: – Siljans räkmacka! Den är nästan min favorit mer än budapestbakelsen. Jag får ta båda två, man behöver ju faktiskt inte välja. Här på Siljan får man ta vad man vill och båda. Om Siljans Konditori i Leksand - Grundades 1911 av de tre systrarna Amanda, Kristina och Cornelia Duf Larsson. Namnet var då Leksands Hembageri. - Först låg konditoriet i Postgården vid Norsgatan (nuvarande Elon). Sedan dess har det även legat på Udden och i Bröms-gården, innan det 1964 flyttade till sina nuvarande lokaler på Sparbanksgatan. - Under åren har Siljan inte bara varit konditori. Det har även varit café, park- och matservering samt pensionat. - Nuvarande ägare är Robert Tamm och Siljans Konditori är en del av Leksand Resort med bland andra Mat vid Siljan, Korstäppans Herrgård och Leksands Strand. Hitta fler caféer och bagerier i Dalarna