Renbiten Grövelsjön

Renbiten: Mat och smak från Sveriges sydligaste sameby

Mat från Sápmi, från Sameland, är centralt för Peter och Helena Andersson på familjeföretaget Renbiten i Grövelsjön. De kombinerar renskötsel med egen förädling, butik och café och lever och arbetar inom Idre sameby, Sveriges sydligaste och en av landets minsta samebyar.


Mat och smaker kan berätta mycket om en kultur och det gäller i allra högsta grad den samiska kulturen. I den karga fjällnaturen har samerna sedan urminnes tider levt av vad naturen ger under de åtta samiska årstiderna. Mycket av det som varit självklar föda för samerna är sådant som vi i våra moderna städer idag ser som oerhört lyxigt: Hjortron, vildfångad fisk, naturbeteskött som älg och ren. I fjällnaturen hittar vi också sådant som stundom anses oerhört trendigt eller benämns “superfoods”, som sprängticka, blåbär och björksav.

Allt detta är centrala och naturliga inslag i Peter och Helena Anderssons liv och verksamhet. De driver företaget Renbiten i Grövelsjön, där den samiska kulturen och Idre Sameby i högsta grad står i centrum.

– Det kommer en hel del besökare hit till Grövelsjön som söker efter “samebyn”. Vi är ledsna när vi måste göra dem besvikna, men det finns ingen “by” här med kåtor eller något slags reservat, säger Peter Andersson.

Renbiten Grövelsjön

Nej, en sameby är ingen “by” så som man kanske föreställer sig. Det är en ekonomisk och administrativ sammanslutning som ansvarar för renskötseln i området renarna tillåts beta inom. Men de turister som råkar fråga Peter och Helena efter samebyn har på sätt och vis ändå hittat helt rätt. Hela företaget Renbiten är uppbyggt kring tanken att fördjupa kunskapen kring samisk kultur när det gäller allt från mat till hantverk och traditioner.

Bland annat erbjuds möjligheten att möta familjens tama renar, guidade turer och övernattning på renfäll i en kåta. Renbiten har också två butiker, en i centrala Falun och en i Grövelsjön. Butiken i Falun har renkött i olika former, vilt, fisk, goda ostar och en del samisk slöjd medan den i Grövelsjön erbjuder renkött, vilt och fisk, renfällar, tennslöjd, kåsor, stickade ylletröjor, hjortronsylt och mycket mer. Helena och Peter ser ett ökat intresse för deras köttprodukter, vilket de tror beror på att människor nu ser över sin köttkonsumtion. Många väljer att äta mindre mängder och vill ha riktigt bra kvalitet när de väl väljer att äta kött.

– Renkött ligger helt rätt i tiden. Det är hälsosamt, djuren betar i naturen, de upplever minimalt med stress och får ingen antibiotika, berättar Peter.

Renbiten är Dalarnas enda producent av renkött och företaget säljer alla typer av styckdetaljer. Den som besöker en saluhall i säg, Göteborg eller Stockholm, hittar vanligtvis endast filé, entrecôte och kanske skav men Renbiten tillhandahåller alla styckdetaljer från renen. Hela djuret tas tillvara och en del kött förädlas och blir till korv eller rökta detaljer.

– Jag älskar att grilla reninnanlår, eller sadel. Men det finns ju inget insprängt fett i köttet så det gäller att inte grilla för hårt. Det samma gäller allt viltkött, medium-rare brukar bli perfekt, säger Helena.

Hon är uppvuxen i Falun men har bott i Idre större delen av sitt liv. Peters släkt har varit renskötare i trakten så långt tillbaka som generationerna kan räknas. Nu jobbar också flera av deras barn inom familjeföretaget. En son jobbar ute i markerna med renarna men vid högsäsonger som kalvmärkning, renskiljning, slakt och styckning samlas de i familjen som har möjlighet att hjälpa till. Två av döttrarna är också ansvariga för butiken i Falun.

– Vi är unika för vi har hela kedjan. Vi är renskötare och gör allt från att ta hand om kalvarna till att sälja direkt till slutkund. Dessutom serverar vi också våra egna produkter i caféet här i butiken, berättar Helena som ser ett ökande intresse för att få uppleva den samiska kulturen på alla vis.

– Det är roligt och gör oss stolta att fler människor vill fira födelsedagar och annat tillsammans med våra tama renar och smaka samisk mat tillagad över eld i kåtan, avslutar hon.

Vandra med renar i Grövelsjön

Vandra med renar i Grövelsjön

Det är en strålande solig vårvinterdag när Peter Andersson samlar ihop flocken utanför den lilla butiken Renbiten i Grövelsjön. Just idag är det inte renar som ska hållas efter, utan ett gäng förväntansfulla barn och vuxna som ska ge sig ut på vandring tillsammans med de ståtliga djuren. Peter och Helena Andersson driver Renbiten, ett samiskt familjeföretag i Sveriges sydligaste sameby. Här kombinerar de renskötsel med egen förädling, butik och café plus flera olika samiska upplevelser tillsammans med bland annat deras tama renar. Det är en sådan vandring vi är ute på i dag. En tvåtimmarstur där vi ska få vandra med renar till en kåta i skogen, provsmaka samiska delikatesser och komma nära både renen och naturen. Såväl barn som vuxna fäller ner solglasögonen och slår följe med Peter som tar täten. Efter några hundra meter längs landsvägen är det upptrampad skogsstig som gäller, över en hängbro där isvattnet forsar och sedan skymtar de första renarna. Barnen ropar till och väntar ivrigt på att Peter ska öppna hängen för att locka till sig de två djur som ska få följa med på tur just idag. Efter att ha lockats med lite lav sätter renarna fart och vi följer med. Mot kåtan och fikat! Den ena renen hålls i ett rep och barnen turas om att hålla i. Renkompisen rör sig lugnt runt oss, det märks att de är rofyllda djur som är vana vid att vara kring människor. Peter stannar till, plockar en bit lav från en trädgren samtidigt som han lägger handen på stammen. – Om ni vill kan ni mata renarna med hänglav. Men ni måste fråga träden om lov först, om det är okej att ni plockar lav från dem. Det är viktigt att visa träden och naturen respekt på det viset, förklarar han. Efter ytterligare några hundra meters stigvandring är vi framme vid den lilla kåtan. Varma renfällar läggs ut på marken och vi slår oss ner och njuter av den varma solen. Peter gräver en eldgrop och snart sprakar elden för fullt. Ur ryggsäcken trollar han fram den ena samiska läckerheten efter den andra. Smakbitar av rökt renhjärta och rentunga, chorizo på ren och rökt renkött skickas runt. Alla smakar, hummar och mummar – det smakar härligt vilt. Sedan är det dags för gurpi, kallrökta köttfärsknyten inlindade i renens nätfett. När det är dags att äta är det bara att plocka fram stekpannan eller trä den på en pinne att ha över elden. – Det här är samisk snabbmat! Det går fort att steka och man blir väldigt mätt. Man äter det som hamburgare i bröd, till mos eller gratäng. Men framför allt är det väldigt bra utemat och friluftsmat, berättar Peter medan köttet fräser i stekpannan. Knappt hinner gurpin landa i magsäcken innan det är dags för nästa samiska provsmakning, kvannemuffins. Kvanne är en ört som är vanlig i samisk matlagning. Den plockas, torkas och används sedan i mat och bakverk. Medan påsen med muffins går runt har kaffet börjat bubbla. Kaffenerven börjar plötsligt göra sig hörd bland gruppens vuxna och kåsor hålls ivrigt fram. Peter skrattar lite och skakar på huvudet. – Kokkaffe är en hel procedur, det tar tid. Efter att det kokat ska det vila, sumpen ska sjunka. Sen ska det dra, både i kannan och i koppen. Fast det går ingen som helst nöd på oss här. Fåglarna kvittrar på håll och solen värmer gott i ansiktet där vi sitter på våra fällar. Renarna traskar omkring och barnen tittar fascinerat på. När en av dem entusiastiskt börjar prata om att det ju vore perfekt med en ren som husdjur, ser mamma smått livrädd ut. När det sedan börjar bli dags att packa ihop för den korta vandringen tillbaka till startpunkten är det en nöjd och glad flock – med både människor och renar – som traskar fram genom skogen. Fulla av nya intryck och kunskaper efter en dag i samisk anda.  

Rättviks Hemslöjd och Handslaget i Rättvik bjuder mångfald, överraskningar och hantverk

Rättviks Hemslöjd och Handslaget i Rättvik bjuder mångfald, överraskningar och hantverk

På torget i Rättvik ligger det timrade huset där insidan bjuder på något annat än vad utsidan kanske antyder. Där inne huserar Rättviks Hemslöjd och hantverkskooperativet Handslaget, som med sitt unika samarbete både för starka traditioner vidare och fungerar som ett nytänkande skyltfönster för hantverkare. Yvonne Björ har fullt upp. Hon springer fram och tillbaka mellan kassan och butiken, hälsar nya besökare välkomna, svarar på frågor och slår in paket. – Vi gör mycket paket här och säljer väldigt mycket presenter. Här kan man hitta något till både bebisar och gamla farmor. Vi har den mångfalden. Även om Hemslöjden och Handslaget har lite olika målgrupper kan vi tillgodose de flesta med vårt utbud, säger hon i en tillfällig andningspaus. Huset delas nämligen av dels Rättviks Hemslöjd, dels av hantverkskooperativet Handslaget. De turas om och delar på bemanningen, vilket bland annat möjliggör generösa öppettider och samarbete för att ordna olika aktiviteter i butiken. Yvonne beskriver det som en unik symbios. En insida som överraskar Själv hör hon till Handslaget i Rättvik. Kooperativet består av tio medlemmar, alla med sitt unika hantverk. Alltifrån konst- och bruksföremål i keramik, smide och smycken till surdegsbröd, ost, honung och senap. – Varje hantverkare sköter sin hylla och fyller på med sina produkter. Det gör också att butiken hela tiden förändras, från vecka till vecka. Yvonne är mathantverkare och driver Björgårdens Syltmakeri. Just idag har hon fyllt sin hylla till brädden med marmelader, syltburkar, saftflaskor och annat gott tillverkat av dalaskogens skafferi. Till vardags håller hon till på gården i byn Övre Gärdsjö, så att ha tillgång till en butik i centrala Rättvik är guld värt. – Utsidan på huset säger en sak, insidan en annan. Ofta kommer kunderna in och säger ”Oj, vad mycket fint som finns här”. De tror att det bara ska vara det traditionella hantverket. De olika halvorna ser visserligen väldigt olika ut, men vi har ett tight och bra samarbete. Yvonne Björ är mathanverkare och driver Björgårdens Syltmakeri. Tack vare samarbetet i butiken på torget i Rättvik når hon ut med sina produkter till fler, då hon kan dra nytta av såväl läget som generösa öppettider. Rättviksdräkten lockar besökare Åsa Lutman arbetar för Rättviks Hemslöjd och instämmer i att samarbetet mellan de två delarna fungerar bra. På hennes halva är Rättviksdräkten en specialitet som får – och tar – stor plats. – Rättviksdräkten är helt klart vår största del. Dräktmuseet lockar många besökare, vi har second handförsäljning av dräktdelar, dräktuthyrning och säljer material till att sy dräkten. Till och med utländska kunder köper Rättviksdräkter eller enskilda dräktplagg för att använda i sina hemländer, berättar hon. Förutom Rättviksdräkten och allt som hör den till är de ikoniska Rättviksplaggen, material till dem och lokala souvenirer besökarnas favoriter. – Kunderna uppskattar genuint hantverk, men lika mycket uppskattar de atmosfären här inne, konstaterar Åsa. Framtidsoptimist trots utmaningar När Yvonne Björ siar om framtiden är hon positiv. Både när det kommer till kooperativet – som firar 20-årsjubileum nästa år – och samarbetet med Hemslöjden. Detta trots att hon ser hur hantverkare går en allt tuffare tillvaro till mötes. Där tiden som läggs ned på skapandet och timpenningen det genererar helt enkelt inte är en fungerande ekvation. Där ser hon istället en trend som går alltmer mot design. Att hantverkaren står för formgivningen av föremål som sedan tillverkas maskinellt. Det traditionella skapandet utvecklas och hittar nya vägar, men får hon säga sitt kommer Handslaget att vara kvar i det timrade huset på torget i många år till.  – Jag är optimist! Vi finns här på Rättviks finaste plats och jag vet inte vad som skulle kunna få oss att flytta, avslutar hon och börjar göra ytterligare ett paket med personligt dalainspirerat innehåll. Läs mer om slöjd, hantverk och shopping i Dalarna

5 sätt att maxa hösthelgen i Dalarna

5 sätt att maxa hösthelgen i Dalarna

Höstmörkret och de gråmulna dagarna står för dörren. Den spontana reaktionen var kanske tidigare att fly landet för stekande sol och fuktig värme. Fast aldrig tidigare har det varit vare sig trendigare eller lättare att istället hemestra på hemmaplan. Så stanna i Sverige, packa weekendväskan och maxa hösten i Dalarna. Här har vi samlat hotellen, restaurangerna och upplevelserna som sätter extra guldkant på höstdagarna. 1. Boka ett bra hotell I Dalarnas utbud av boenden finns alltifrån mysiga stugor till fina gårdar. Om du kommer till Dalarna för en långweekend – passa på att unna dig några nätter på ett lyxigt hotell. I Mora finns anrika Mora Hotell och Spa, ett fyrstjärnigt hotell som ligger alldeles i centrum. Hotellet har en egen restaurang som serverar läckra rätter av lokalt producerade råvaror. Passa också på att koppla av i spaet och njut av en välgörande massage eller behandling. Lockar boende i gemytlig bymiljö är det Tällberg som gäller. Den pittoreska byn vid Siljans strand är Sveriges hotelltätaste och här finns till exempel klassiska Åkerblads Hotell & Gästgiveri. Här bor du i individuellt ombonade och inredda rum med hög standard och romantisk stil. Passa också på att njuta av de mysiga omgivningarna under en kvällspromenad med Siljan som fond. För dig som söker en upplevelse utöver det vanliga är ett tips att boka boende på Fryksås Hotell & Gestgifveri. Hotellet ligger mitt i en av Sveriges äldsta och största fäbodmiljöer, en historisk plats utanför Orsa. Från området är det möjligt att njuta av den hänförande utsikten över Orsasjön och Siljan, samtidigt som ni hugger in på menyns vilda smaker – som wallenbergare på björn. 2. Ät och fika på White Guide-listade guldkorn I Dalarna kan du äta och fika på restauranger och caféer som omnämns i White Guide. Faktum är att hela 15 krogar i Dalarna platsar i 2019 års restaurangguide. På Sjövillan i Rättvik bjuds gästerna på både fantastisk utsikt och mat. Här kan du äta god mat som komponerats av krögarparet Magnus och Linn Ollas. Paret driver även restaurangen Bruntegården i Rättvik, som även den tagit sig in i den prestigefyllda restaurangguiden. För den som är fikasugen är Café Zorn, även de listade i White Guide, väl värt ett besök. Mitt i centrala Mora, i Emma och Anders Zorns gamla stall, serveras ett ständigt varierande utbud av både mat och bakverk. Förutom de klassiska bakverken finns här också alternativ för den som vill fika glutenfritt, veganskt och raw food. Flera White Guide-listade caféer i Dalarna är Vansbro Konditori i Vansbro, Bergslagskonditoriet i Ludvika och det säsongsöppna Café Nyfiket i Rättvik. 3. Hälsa på hos Zorn, gör en Kulturresa och ta del av Dalarnas unika form Om konst och kultur lockar är Dalarna och Siljansbygden ett riktigt paradis. I Mora finns Zornmuseet och Zorngården, där det är möjligt att ta del av Anders Zorns konst och hem. Se också till att utforska Kulturresan, som består av nio kulturhistoriska besöksmål runt om i Dalarna. Förutom Zornmuseet ingår här bland annat Nils Olsson Dalahästar i Nusnäs, Porfyrmuseet i Älvdalen och Carl Larsson-gården i Sundborn. Under en intensiv vecka varje höst tar skapandet dessutom extra stor plats i rampljuset – då arrangeras tredje upplagan av Formveckan Dalarna. Från Smedjebacken i söder till Orsa i norr har besökare möjlighet att ta del av en mängd olika evenemang – alltifrån öppna ateljéer och utställningar, till föreläsningar, workshops, inspirations- och prova på-aktiviteter. Tanken med veckan, som arrangeras av Svensk Form Dalarna, är att synliggöra all den kreativitet och de kreatörer som finns runt om i länet. 4. Upptäck Dalarna med cykel Efter mycket god mat och dryck är det skönt att röra lite på sig och Dalarna som landskap är perfekt att upptäcka med cykel. Varje säsong besöker omkring 60 000 cyklister cykelnätverket Biking Dalarnas 19 olika områden. Välj mellan att cykla lugnt på landsvägar eller hoppa upp på en mountainbike och susa fram i skogen. Idag finns populära cykeldestinationer som Mora, Rättvik, Orsa Grönklitt, Säfsen, Lugnet i Falun, Sälen och Idre Fjäll med på kartan. 5. Shoppa daladesign Innan hemfärd, se till att köpa med ett vackert minne från weekendresan. Besök någon av de små hemslöjdsbutikerna runt om i Dalarna. I Mora finns till exempel Mora Hemslöjd, med handvävda textilier, skinnfällar, kuddar och smide. Även Rättvik och Leksand har uppskattade och anrika hemslöjdsbutiker. När du ändå är i Leksand, planera in ett besök på Stationsgatan 6, där det formligen sprutar av kreativitet. Botanisera bland det noggrant utvalda sortimentet av kläder, hantverk, keramik och inredningsdetaljer som finns hos Crona Craft. Alldeles bredvid har kalligrafen och formgivaren Ylva Skarp sin ateljé och showroom där hon visar och säljer sina karakteristiska prints och produkter, originalkonst, möbler och skulpturer.

Kreativ workshop med trädgårdsmästaren Linda Schilén

Kreativ workshop med trädgårdsmästaren Linda Schilén

"Sinnena ska vara så öppna att det blir korsdrag", säger välkända trädgårdsmästaren Linda Schilén. Hon står som värd för en kreativ höstweekend på Hotell Klockargården i Tällberg där det mesta handlar om skaparlust och glädje. Med hjälp av såväl blommor, färger och pensel, som nyfikenhet och ett öppet sinne är det bara att ta tillfället i akt och börja skapa. Linda Schilén är kanske mest känd som trädgårdsmästare, både från TV-rutan och som författare till flertalet böcker på temat. Blommor och växter har en självklar plats under den kreativa helgen på Klockargården, men hon väver också in måleri. – Måleriet är viktigt för mig av flera anledningar. Dels är det ett sätt att varva ner och bli närvarande i stunden, fokusera på färg, penslar och palett, att glömma tid och rum. Dels är det ett sätt att utmana mig själv med att lyckas komponera färger, former och fånga ett motiv i rätt proportioner. Jag målar för att må bra helt enkelt. Deltagarna kommer till exempel att få måla blommor och landskap, där inspirationen hämtas från morgonpromenaderna i omgivningarna kring Tällberg. Väl tillbaka i målarsalen är det dags att låta intrycken landa på dukarna. – Där finns sedan blomsterbuketter som vi använder som motiv. Dessutom har jag med mig min hemliga låda som är fylld av foton där det finns många idéer att hämta inspiration ifrån. Tällberg som plats har även den en roll att spela för kreativiteten och skaparlusten, menar Linda. – Jag älskar utsikten över Siljan, höjden och rymden som skapas mellan vattnet och himlen. Min relation till Klockargården är rätt ny, men jag fastnade direkt för miljön och historien. Alla små hus som är fyllda med hantverkare sommartid, hantverkstraditionerna och Klockargårdens historia. Det är en plats som andas småskalighet och lugn. Linda står som värd för helgen tillsammans med blomsterkreatören och fotografen Minna Mercke Schmidt. – Deltagarna kommer att få uppleva en hög dos av kreativitet och framförallt finna sin egen lust och glädje till att skapa. Efter helgen har de fått både redskapen och inspirationen att komma igång med att måla och göra blomsterarrangemang. Vi ska visa att det viktigaste som behövs är förmågan att vara öppen i sinnet och nyfiken! Jag vill att de på söndagseftermiddagen ska längta hem för att iordningställa en kreativ hörna. Att sen inreda den med blommor efter inspiration från Minna och måla tavlor med hjälp av kunskapen de fått från mig. Deras sinnen ska vara så öppna att det blir korsdrag! Kreativ höstweekend med workshops anordnas 25–27 oktober 2019 på Hotell Klockargården, Tällberg. Fler kreativa upplevelser i Dalarna Skärmfri weekend, 18–20 oktober, Green Hotel, Tällberg. Välj bort skärmen och hitta till mysiga stunder och upplevelser tillsammans. Gemenskap, kreativitet och glädje är ledorden under helgen fylld med aktiviteter för hela familjen.  Tällbergs Sy och Hantverksmässa, 19–20 oktober, Klockargården Hotell, Tällberg. Ta del av tips, råd, erbjudanden och aktiviteter från en mängd utställare inom bland annat stickning, sömnad, virkning och broderi. Art&Craft Village, Tjugo som Skapar, Siljansnäs. I Siljansnäs finns ett kluster av duktiga hantverkare inom olika inriktningar som regelbundet öppnar upp sina verksamheter för workshops och aktiviteter. Genom så kallade ”tasters”, smakprov, bjuds besökare in att prova på olika hantverk och delta i nya upplevelser. Slöjdcafé, Kaplangården, Mora. Torsdagskvällar kl 18-20 under hela hösten är det möjligt att prova på olika slöjdtekniker som rotslöjd, makramé, vävning och täljning. Ingen föranmälan behövs och det finns prova på-material att köpa på plats. Kostnad för medlemmar i Hemslöjdens vänner är 20 kr, övriga 50 kr. Sätergläntan, Insjön. Sätergläntan är en klassiker inom slöjd- och hantverkssverige med en mängd olika kurser, utbildningar och evenemang inom exempelvis smide, sömnad, trä, väv och särskilda slöjdtekniker.

Hemmatäljarna som skapar Sverigeikoner

Hemmatäljarna som skapar Sverigeikoner

Varje steg i tillverkningen från träbit till färdigmålad dalahäst är ett hantverk i sig. John Eriksson utgör en viktig del i den kedjan. Han är en av de täljare som sitter i sina hem och arbetar med Sveriges mesta ikon. Med täljkniven i hand och radion i snickerboa på förser han dalahästarna sina mjuka följsamma former. Träflisorna bildar en allt tätare ring kring stolen där John Eriksson sitter och täljer. Händerna rör sig vant över den ofärgade trähästen, greppet om den sylvassa täljkniven är stadigt. De kantiga vinklarna blir allt färre och fram växer istället de mjuka former som känns när man stryker handen över de färdigmålade dalahästarna. – Det går att sitta ute och tälja ibland, i trädgården eller på badstranden. Jag har suttit i båten på Siljan och täljt också. Rodde ut till en kobbe och satte mig, säger John och låter för en kort stund kniven vila. Han är en av de ungefär 50–60 täljare som arbetar för Nils Olsson Dalahästar. De som året runt sitter i sina hem och mejslar fram de välkända Sverigeikonerna. Täljarna hämtar säckar med tillsågade ämnen i fabriken i Nusnäs, runt 130 blivande hästar i varje. Sen går de hem och börjar tälja. Vissa täljer fler, andra färre. Vissa sitter hela dagarna och har täljningen som sin största inkomstkälla. Andra täljer mer sporadiskt, sätter sig när andan faller på. John berättar skrattande historien om mannen som hämtade en säck hästar för några år sedan, men som fortfarande inte levererat tillbaka. – För mig blir det någon timme då och då. Jag skulle inte kunna sitta från morgon till kväll och bara tälja. Tillslut måste jag ha ett break. Då tar jag bilen och åker en sväng, sen kan jag fortsätta igen. Han är pensionär efter över 40 år vid Vägverket. Sonen täljde dalahästar och tyckte att fadern också borde testa.   – Så jag tog hem några hästar, provade och sen fortsatte det. Jag har min lilla rastkoja som jag gjort om till snickerboa här på gården. Det är inte så stort, men här finns allt jag behöver efter mitt eget huvud och behov. En liten bandsåg, borrmaskin, en snickarbänk, mina verktyg. Det tar honom ungefär 20–25 minuter att tälja en häst. Enligt honom själv är det rätt långsamt, men tillägger att det också märks på resultatet att han tar sig tiden. För han är noggrann med kniven, när han försiktigt skalar bort flisa efter flisa från det ofärgade hästämnet. – Det är ingen brådska för mig. Plus att jag är rädd om mina dragspelsfingrar. För vid sidan av täljningen, jakten och hundarna är det dragspelandet som gäller. Han är med i Orsa Dragspelsklubb, som har mycket att göra sommartid, med midsommarfiranden, spelningar och Orsayror. – Hos mig står radion på från morgon till kväll. Det får inte vara tyst och jag lyssnar på allt möjligt. Oftast blir det Siljansradion, men det blir också mycket cd-skivor med dragspelsmusik för att lära mig nya låtar. Sommartid sitter han även i fabriken i Nusnäs och täljer, så att besökare kan se alla steg i tillverkningen. Annars är sommaren lågsäsong för hemmatäljarna – då har många annat för sig. Semestertider. På hösten drar det sedan igång ordentligt igen. Bandsågen i fabriken går på högvarv för att ta fram ämnen till alla som då är redo att sätta sig med trähästarna. Samtidigt är det är svårt med återväxten. De flesta som täljer i dag är pensionärer likt John. ”Ungdomarna” i gänget är i medelåldern och det blir allt svårare att få tag i folk, vilket han tycker är synd. – Det är en avkoppling och kul att se vad man kan åstadkomma. Sen är det ju roligt att tälja, plus att det blir ett extra tillskott i kassan. Dalahästen är ju verkligen en kändis och har blivit en riktig Sverigesymbol. Det är kul att få vara med på ett hörn och kunna bidra i det sammanhanget. Läs mer: Dalahästen och dalahästtillverkningen

Bonden, Bananen och livet på gården

Bonden, Bananen och livet på gården

På gården i Övre Glamsarvet utanför Falun växer det så det knakar. Både i Sara May Kahls grönsaksodlingar och i det hållbarhetsengagemang som lagt grunden för Instagramduon ”Bonden och Bananen”. Här är ingen dag den andra lik, livet följer årstidernas växlingar och det finns ingen sommarsemester i sikte. Precis som Sara May vill ha det. Sara May Kahl sticker ut huvudet ur det lilla växthuset och vinkar glatt. Blå snickarbyxor och pigga ögon. Parson russel terriern Ali, som av någon outgrundlig anledning fått smeknamnet Bananen, springer nosande omkring bland hönshus, odlingsbäddar och plantlådor. Fast smeknamn borde kanske snarare bli artistnamn, för ”Bonden och Bananen” har blivit en uppmärksammad duo i sociala medier. Via Instagramkontot @bondenochbananen pratar Sara May om hållbarhet, miljöfrågor, odling och livet på landet. – Att jag skriver i vi-form gör att det inte blir lika mycket fokus på mig, samtidigt som Bananen får ta de tunga ämnena och kommunicera det under hashtaggen #bananenfunderar. Plus att det blir väldigt roligt att se allt ur en hunds perspektiv, att hon betraktar människorna och hur vi håller på. Engagemanget för hållbarhet är stort och en del i varför Sara May lever det liv hon gör här på den gamla bergsmansgården. Att hon driver upp och odlar sina egna grönsaker och plantor. Självhushåller. Säljer lokalodlade råvaror i den lilla försäljningsboden nere vid vägen. – Jag tror att det jag gör har en mening. Att lokal mat verkligen är något vi behöver i framtiden. Min lilla odling kanske inte gör stor skillnad, men hur och att jag gör något kanske kan det. Det är så många som pratar men inte gör. Att jag dessutom pratar i sociala medier blir ytterligare en styrka. Så dels finns grönsaksproduktionen, dels inspirations- och informationsdelen. Vad gäller själva produktionsdelen var det inget Sara May såg framför sig när hon växte upp på gården hon i dag äger och driver tillsammans med sambon Erik. Som tonåring drog hon iväg ut i världen, för hon skulle absolut inte bo på landet. Hon jobbade lite här och var, pluggade, utbildade sig till snickare. Sen kom det sig att ett av husen på gården blev tomt. Då kom tankarna på att flytta hem. – Det var nog huset som gjorde att jag tog steget. Sen har jag odlat åt mig själv sen jag flyttade tillbaka. När jag gick en permakulturkurs inventerade vi vilka tillgångar gården hade. Då insåg jag att det inte är mycket jag saknar för att börja odla i större skala. Kanske hade jag behövt en utbildning i småskaligt jordbruk också, men alla sådana fanns i Skåne. Jag visste att det var här jag ville odla, så jag körde igång och har lärt mig under tiden. I maj 2017 bestämde hon sig. Hon skulle skala upp verksamheten och odla för att sälja. – Det är egentligen väldigt sent på året, så då sådde jag bara alla frön jag hade hemma. Sen byggde jag ett litet skåp som jag sålde grönsakerna i. Första året fick bli ett test om någon skulle komma och handla – och det gick bra! Förra året kom jag igång i ännu större skala och nu växer det hela tiden. Kronärtskockor, flera sorters lök, rödbetor, morötter, vitlök, palsternacka, majs, bönor, ärtor, squash, grönkål, jordärtskockor, pumpor, gurkor, tomater, chili och olika blommor. Hon odlar mest kulturarvssorter och lokala grödor, som gråsockerärten "Lokförare Bergfälts Jätteärt", potatislöken '"Leksandslök" och kålroten "Vinttjärn". Listan över det Sara May trollar fram ur gårdens jordar kan göras lång. Hon rör sig vant fram och tillbaka i det kvava växthuset där tomatplantorna slingrar sig upp mot taket. Visar sedan de små gröna plantorna som står noggrant uppradade i kruka efter kruka i solen utanför. Skrattande konstaterar hon att hon till nästa år behöver skaffa en bättre etiketteringsmaskin. Att skriva de hundratals små lappar som talar om vad som är basilika, oregano eller dill tog lite väl lång tid. Det är mycket att hålla reda på och inget kommer gratis. Förra sommarens extrema torka var en ordentlig utmaning. Likaså har uppstarten av företagsdelen krävt stora investeringar, såväl tidsmässiga som ekonomiska. – Det är jättemycket jobb och man ligger alltid efter med allt. Men jag lärt mig den hårda vägen att prioritera. Man kan inte göra mer än man kan, utan bara ta det mest akuta och ändå försöka njuta och vara i det man gör. Man kan inte gå runt och stressa, för då är det kört. Jobbet är en livsstil där arbete och fritid flyter ihop. Aldrig riktigt ledig, men samtidigt får hon göra precis det hon vill. – Jag får vara ute och följa naturen hela året. Charmen är att dagarna är helt olika. Ibland jobbar jag väldigt intensivt, men om någon kommer på besök tar jag mig tiden att umgås. Och om det är en jättevarm dag blir det inte så produktivt som andra dagar, då får man ta det lite lugnare. Sommaren är högsäsong och arbetet är intensivt. Tanken på semester kan för en betraktare verka långt borta. Sara May tar det med ro. – Det är många som påpekar att jag ju inte har någon semester, att jag inte kan åka bort på sommaren. Men jag vill inte åka bort! Det folk åker bort till är ju natur, bad och att vara på landet. Och det är precis det jag har här. Visst skulle jag kunna åka bort på vintern – men vill det inte då heller.

Borlänge Science Festival – Tekniken intar staden

Borlänge Science Festival – Tekniken intar staden

Den 26–29 september anordnas Borlänge Science Festival på flera platser runt om i staden. Bland annat för att locka unga till tekniska utbildningar och samtidigt förändra bilden av såväl industrin som av Borlänge. Angelica Ekholm, näringslivschef på Borlänge kommun, berättar mer. Hur kommer det sig att ni anordnar en Science Festival? – Flera anledningar. Dels bidrar problemet med framtida kompetensförsörjning i vår region. Många unga väljer bort tekniska utbildningar och vi känner att vi behöver sprida intresset för vetenskap och teknik på ett bättre sätt. Dels vill vi också förändra bilden av Borlänge. Vi har ett gammalt arv av att vara industristad, men industrin har förändrats. Idag är den högt digitaliserad och automatiserad och Borlänge är inte längre en trött gammal industristad, vi är en teknik- och vetenskapsstad med till exempel Högskolan Dalarna, Dalarna Science Park och 2047 Science Center. Vad kommer hända under festivalen? – Den bygger på att vi plockar ut teknik och vetenskap i staden – till platser som köpcentrum, torg och bibliotek. På så sätt får vi ut teknik och vetenskap till fler och festivalen kommer att vara gratis för alla besökare. Vi siktar på att ha aktiviteter för alla åldrar, alltifrån små barn med väldigt enkla experiment till vuxna med föreläsningar av bland andra Fredrik Löfgren som pratar om robotikens utveckling och framtid. SSAB öppnar upp och visar sin verksamhet, på Kupolen kan man prova VR-glasögon och Tekniska museet har sin Maker Tour-buss med aktiviteter på olika platser de olika dagarna. Sedan har 2047 Science Center Forskarfredag med massor av aktiviteter under fredagen och lördagen. Vilka aktiviteter ser du själv fram emot? – Jag fram emot torsdagens invigning i Bullerforsen. Den kommer bli riktigt spektakulär, där vi kommer återupprepa den halo, det ljusfenomen, som syntes i Borlänge i december förra året och som blev en stor nyhet både i Sverige och i världen. Jag tror att det blir både kul och spännande att lyssna på Fredrik Löfgren och även att testa VR-glasögonen på Kupolen. Det är helt enkelt väldigt mycket som händer och det kommer bli dagar när man får testa mycket. Vad hoppas du att festivalen ska ge? – Målet är framför allt att inspirera unga till teknik och vetenskap. I förlängningen hoppas vi att det är fler som söker sig till den här typen av utbildningar och jobb. Jag hoppas också att vi ska få många besökare till Borlänge under festivaldagarna. Jag vill att folk ska känna att Borlänge är en stad där det händer mycket. Där det finns mycket energi, en vilja och ett driv – att det är en plats att trivas på.   Borlänge Science Festival anordnas 26–29 september 2019. Läs mer: Borlänge Science Festival

Cruising runt Siljan – Stoppen för retroresan

Cruising runt Siljan – Stoppen för retroresan

På plats i Rättvik under Classic Car Week vecka 31 och vill se mer än veteranbilarnas epicentrum Rättvik? Eller bara allmänt sugen på att glida fram längs vägarna i naturskönt nostalgiska Siljansbygden? Här ger vi förslag på en cruisingutflykt med ett antal hållplatser som garanterat kommer bli nya pärlor på sommarkartan. Varje utflykt kräver förstås sin matsäck. Ta först sikte på Furudal och Snitths Hantverksbageri, som garanterat har något för alla fikakorgar. Här bakas allt med svenska, lokala och ekologiska varor i ”mjöligaste” mån. Välj bland de bröd, bullar och bakverk som Karsti och hennes kollegor bakat just i dag. Hockeybullen är en klassiker! Ta därefter vägen över Skattungbyn mot Orsa. Susa fram genom de djupa dalaskogarna som då och då öppnar upp sig i vida utsikter över blånande berg. Hälsa på hos nyöppnade Orsa Station, kanske för en fika eller lunch, innan ni drar vidare. Fortsätt mot och genom Mora, för ca två mil söderöver ligger Siljansfors Skogsmuseum. Friluftsmuseet visar historien om arbetet med skog, flottning, sågning och järnbruk. Här är det möjligt att ta en kortare vandringstur och samtidigt lära sig mer om skogsbruket från järnbrukstiden och framåt. Det finns ett antal mysiga vandringsslingor och naturstigar i området samt ställplatser för husbil eller husvagn, restaurang och café. Dags att röra sig vidare! Vänd tillbaka mot Mora, men sväng av från E45 mot Sollerön. Alldeles vid vägen, strax innan Sollerö centrum, ligger butiken där de sötaste bären väntar. Sollerö Jordgubbar levererar färska jordgubbar och hallon under hela sommaren, så se till att fylla lagren innan turen runt Siljan fortsätter. Fortsätt fram längs vägarna, höj volymen på radion och låt favoritlåtarna gå på repeat. Passera genom de mysiga byarna Siljansnäs och Västanvik, kanske dyker det upp någon loppisskylt som ger möjlighet till spontana avstickare. I Leksand – välj turistvägen mot Tällberg för ännu fler hänförande vyer. Åk längs med Siljan genom Tällberg och efterföljande Laknäs, de här omgivningarna gör ingen besviken. Snart väntar Rättvik igen och dagens utflykt är nästan till ända. Bara ett stopp till! Det finns ju så mycket att se och i Vikarbyn väntar retrofantastens paradis: Spader Madame Vintage. I ladan på gården trängs kläder, prylar och möbler från 1940, 50-, 60- och 70-talen. Ovanvåningen är härligt belamrad med retro- och vintagekläder medan de gamla spiltorna fyllts med möbler och kreativt återbruk av gamla saker. Äntligen middagsdags och självklart ska dagen toppas med en rejäl middag, även den i sann nostalgisk anda. Diner 45 i centrala Rättvik är ett klassiskt 50-talsdiner som serverar burgare, ribs, pulled pork och fantasifullt maffiga milkshakes – allt lagat från grunden med bästa råvaror. Såväl menyn som inredningen är inspirerad av Amerika och enligt ägarna själva är allt tillrett med kärlek och en gnutta chili.