Folkmusikmagi i Bingsjö

Folkmusikmagi i Bingsjö

Den första onsdagen i juli varje år får spelmännens melodier hela Bingsjö att vibrera. Tiotusentals besökare strömmar hit för att uppleva den folkmusikmagi som fyller sommardagarna och de ljusa nätterna. Bingsjöstämman har skapat levande musikscener sedan 1969 och är idag en av den svenska folkmusikens mittpunkter.


I 50 år har spelmän, dansare och besökare fått den lilla byn i Rättviks finnmark att gunga av Pekkos Per, Hjort Anders, Päkkos Gustaf och alla de andra Bingsjöspelmännens polskor och valser. En av de mest flitiga besökarna är Stig Jacobs, som har varit på varje Bingsjöstämma sedan 1969.

– Jag älskar den här musiken och har gjort det så länge jag minns, berättar Stig.

Han minns också den allra första Bingsjöstämman. Egentligen skulle det bara vara en orgelkonsert i Bingsjö kapell. Några spelmän ville spela efter konserten, helt ovetandes om vilken tradition de just hade skapat. Bingsjöstämman var född, för spelmännen fortsatte spela och har gjort det i ett halvt sekel nu. Stig var 27 år när den första stämman i Bingsjö hölls.

– Första året åkte vi bil till Bingsjö och parkerade alldeles intill dansladan. Det var bara ett par hundra personer som var där då. Det var öppet hemma hos själva Päkkos Gustav så där fick vi komma in och lyssna lite.

Den legendariske spelmannen Päkkos Gustav kom från Bingsjö och spelade fiol sedan 12 års ålder. Vid 80 fick han medalj den kungliga belöningsmedaljen som tack för sitt musikaliska bidrag – men något ännu viktigare han gjorde var att öppna upp sitt hem för folkmusiken. Än idag är den naturliga samlingsplatsen för Bingsjöstämman på Päkkosgårdens åkrar.   

Genom åren har Stig och hans vänner skapat traditioner som de gärna håller fast vid.

– De senaste 40 åren har vi alltid cyklat till Bingsjöstämman. Det är ungefär fyra mil hemifrån Västberg. Då tar vi med tält och instrument och går runt och spelar och försöker haka på lite här och där.

Förutom musiken som ligger Stig varmt om hjärtat, pratar han även gott om dansen i Bingsjö. Det finns flera olika dansbanor där både erfarna som nybörjare kan svänga sig om. Stig dansar, både polska, schottis och andra danser som faller honom in, och spelar även fiol i Rättviks spelmanslag. Han kommer dock inte från någon spelmansfamilj men har inställningen att alla kan spela och dansa bra ändå.

Stig delar gärna med sig av sina bästa tips till förstagångsbesökaren på Bingsjöstämman:

– Ta en bit mat, gå runt och häng på i både dans och spelmusik. Sen är det är bara att gå runt och njuta, tipsar Stig.

Läs mer: Musik vid Siljan och Bingsjöstämman

Hemmatäljarna som skapar Sverigeikoner

Hemmatäljarna som skapar Sverigeikoner

Varje steg i tillverkningen från träbit till färdigmålad dalahäst är ett hantverk i sig. John Eriksson utgör en viktig del i den kedjan. Han är en av de täljare som sitter i sina hem och arbetar med Sveriges mesta ikon. Med täljkniven i hand och radion i snickerboa på förser han dalahästarna sina mjuka följsamma former. Träflisorna bildar en allt tätare ring kring stolen där John Eriksson sitter och täljer. Händerna rör sig vant över den ofärgade trähästen, greppet om den sylvassa täljkniven är stadigt. De kantiga vinklarna blir allt färre och fram växer istället de mjuka former som känns när man stryker handen över de färdigmålade dalahästarna. – Det går att sitta ute och tälja ibland, i trädgården eller på badstranden. Jag har suttit i båten på Siljan och täljt också. Rodde ut till en kobbe och satte mig, säger John och låter för en kort stund kniven vila. Han är en av de ungefär 50–60 täljare som arbetar för Nils Olsson Dalahästar. De som året runt sitter i sina hem och mejslar fram de välkända Sverigeikonerna. Täljarna hämtar säckar med tillsågade ämnen i fabriken i Nusnäs, runt 130 blivande hästar i varje. Sen går de hem och börjar tälja. Vissa täljer fler, andra färre. Vissa sitter hela dagarna och har täljningen som sin största inkomstkälla. Andra täljer mer sporadiskt, sätter sig när andan faller på. John berättar skrattande historien om mannen som hämtade en säck hästar för några år sedan, men som fortfarande inte levererat tillbaka. – För mig blir det någon timme då och då. Jag skulle inte kunna sitta från morgon till kväll och bara tälja. Tillslut måste jag ha ett break. Då tar jag bilen och åker en sväng, sen kan jag fortsätta igen. Han är pensionär efter över 40 år vid Vägverket. Sonen täljde dalahästar och tyckte att fadern också borde testa.   – Så jag tog hem några hästar, provade och sen fortsatte det. Jag har min lilla rastkoja som jag gjort om till snickerboa här på gården. Det är inte så stort, men här finns allt jag behöver efter mitt eget huvud och behov. En liten bandsåg, borrmaskin, en snickarbänk, mina verktyg. Det tar honom ungefär 20–25 minuter att tälja en häst. Enligt honom själv är det rätt långsamt, men tillägger att det också märks på resultatet att han tar sig tiden. För han är noggrann med kniven, när han försiktigt skalar bort flisa efter flisa från det ofärgade hästämnet. – Det är ingen brådska för mig. Plus att jag är rädd om mina dragspelsfingrar. För vid sidan av täljningen, jakten och hundarna är det dragspelandet som gäller. Han är med i Orsa Dragspelsklubb, som har mycket att göra sommartid, med midsommarfiranden, spelningar och Orsayror. – Hos mig står radion på från morgon till kväll. Det får inte vara tyst och jag lyssnar på allt möjligt. Oftast blir det Siljansradion, men det blir också mycket cd-skivor med dragspelsmusik för att lära mig nya låtar. Sommartid sitter han även i fabriken i Nusnäs och täljer, så att besökare kan se alla steg i tillverkningen. Annars är sommaren lågsäsong för hemmatäljarna – då har många annat för sig. Semestertider. På hösten drar det sedan igång ordentligt igen. Bandsågen i fabriken går på högvarv för att ta fram ämnen till alla som då är redo att sätta sig med trähästarna. Samtidigt är det är svårt med återväxten. De flesta som täljer i dag är pensionärer likt John. ”Ungdomarna” i gänget är i medelåldern och det blir allt svårare att få tag i folk, vilket han tycker är synd. – Det är en avkoppling och kul att se vad man kan åstadkomma. Sen är det ju roligt att tälja, plus att det blir ett extra tillskott i kassan. Dalahästen är ju verkligen en kändis och har blivit en riktig Sverigesymbol. Det är kul att få vara med på ett hörn och kunna bidra i det sammanhanget. Läs mer: Dalahästen och dalahästtillverkningen

Bonden, Bananen och livet på gården

Bonden, Bananen och livet på gården

På gården i Övre Glamsarvet utanför Falun växer det så det knakar. Både i Sara May Kahls grönsaksodlingar och i det hållbarhetsengagemang som lagt grunden för Instagramduon ”Bonden och Bananen”. Här är ingen dag den andra lik, livet följer årstidernas växlingar och det finns ingen sommarsemester i sikte. Precis som Sara May vill ha det. Sara May Kahl sticker ut huvudet ur det lilla växthuset och vinkar glatt. Blå snickarbyxor och pigga ögon. Parson russel terriern Ali, som av någon outgrundlig anledning fått smeknamnet Bananen, springer nosande omkring bland hönshus, odlingsbäddar och plantlådor. Fast smeknamn borde kanske snarare bli artistnamn, för ”Bonden och Bananen” har blivit en uppmärksammad duo i sociala medier. Via Instagramkontot @bondenochbananen pratar Sara May om hållbarhet, miljöfrågor, odling och livet på landet. – Att jag skriver i vi-form gör att det inte blir lika mycket fokus på mig, samtidigt som Bananen får ta de tunga ämnena och kommunicera det under hashtaggen #bananenfunderar. Plus att det blir väldigt roligt att se allt ur en hunds perspektiv, att hon betraktar människorna och hur vi håller på. Engagemanget för hållbarhet är stort och en del i varför Sara May lever det liv hon gör här på den gamla bergsmansgården. Att hon driver upp och odlar sina egna grönsaker och plantor. Självhushåller. Säljer lokalodlade råvaror i den lilla försäljningsboden nere vid vägen. – Jag tror att det jag gör har en mening. Att lokal mat verkligen är något vi behöver i framtiden. Min lilla odling kanske inte gör stor skillnad, men hur och att jag gör något kanske kan det. Det är så många som pratar men inte gör. Att jag dessutom pratar i sociala medier blir ytterligare en styrka. Så dels finns grönsaksproduktionen, dels inspirations- och informationsdelen. Vad gäller själva produktionsdelen var det inget Sara May såg framför sig när hon växte upp på gården hon i dag äger och driver tillsammans med sambon Erik. Som tonåring drog hon iväg ut i världen, för hon skulle absolut inte bo på landet. Hon jobbade lite här och var, pluggade, utbildade sig till snickare. Sen kom det sig att ett av husen på gården blev tomt. Då kom tankarna på att flytta hem. – Det var nog huset som gjorde att jag tog steget. Sen har jag odlat åt mig själv sen jag flyttade tillbaka. När jag gick en permakulturkurs inventerade vi vilka tillgångar gården hade. Då insåg jag att det inte är mycket jag saknar för att börja odla i större skala. Kanske hade jag behövt en utbildning i småskaligt jordbruk också, men alla sådana fanns i Skåne. Jag visste att det var här jag ville odla, så jag körde igång och har lärt mig under tiden. I maj 2017 bestämde hon sig. Hon skulle skala upp verksamheten och odla för att sälja. – Det är egentligen väldigt sent på året, så då sådde jag bara alla frön jag hade hemma. Sen byggde jag ett litet skåp som jag sålde grönsakerna i. Första året fick bli ett test om någon skulle komma och handla – och det gick bra! Förra året kom jag igång i ännu större skala och nu växer det hela tiden. Kronärtskockor, flera sorters lök, rödbetor, morötter, vitlök, palsternacka, majs, bönor, ärtor, squash, grönkål, jordärtskockor, pumpor, gurkor, tomater, chili och olika blommor. Hon odlar mest kulturarvssorter och lokala grödor, som gråsockerärten "Lokförare Bergfälts Jätteärt", potatislöken '"Leksandslök" och kålroten "Vinttjärn". Listan över det Sara May trollar fram ur gårdens jordar kan göras lång. Hon rör sig vant fram och tillbaka i det kvava växthuset där tomatplantorna slingrar sig upp mot taket. Visar sedan de små gröna plantorna som står noggrant uppradade i kruka efter kruka i solen utanför. Skrattande konstaterar hon att hon till nästa år behöver skaffa en bättre etiketteringsmaskin. Att skriva de hundratals små lappar som talar om vad som är basilika, oregano eller dill tog lite väl lång tid. Det är mycket att hålla reda på och inget kommer gratis. Förra sommarens extrema torka var en ordentlig utmaning. Likaså har uppstarten av företagsdelen krävt stora investeringar, såväl tidsmässiga som ekonomiska. – Det är jättemycket jobb och man ligger alltid efter med allt. Men jag lärt mig den hårda vägen att prioritera. Man kan inte göra mer än man kan, utan bara ta det mest akuta och ändå försöka njuta och vara i det man gör. Man kan inte gå runt och stressa, för då är det kört. Jobbet är en livsstil där arbete och fritid flyter ihop. Aldrig riktigt ledig, men samtidigt får hon göra precis det hon vill. – Jag får vara ute och följa naturen hela året. Charmen är att dagarna är helt olika. Ibland jobbar jag väldigt intensivt, men om någon kommer på besök tar jag mig tiden att umgås. Och om det är en jättevarm dag blir det inte så produktivt som andra dagar, då får man ta det lite lugnare. Sommaren är högsäsong och arbetet är intensivt. Tanken på semester kan för en betraktare verka långt borta. Sara May tar det med ro. – Det är många som påpekar att jag ju inte har någon semester, att jag inte kan åka bort på sommaren. Men jag vill inte åka bort! Det folk åker bort till är ju natur, bad och att vara på landet. Och det är precis det jag har här. Visst skulle jag kunna åka bort på vintern – men vill det inte då heller.

Borlänge Science Festival – Tekniken intar staden

Borlänge Science Festival – Tekniken intar staden

Den 26–29 september anordnas Borlänge Science Festival på flera platser runt om i staden. Bland annat för att locka unga till tekniska utbildningar och samtidigt förändra bilden av såväl industrin som av Borlänge. Angelica Ekholm, näringslivschef på Borlänge kommun, berättar mer. Hur kommer det sig att ni anordnar en Science Festival? – Flera anledningar. Dels bidrar problemet med framtida kompetensförsörjning i vår region. Många unga väljer bort tekniska utbildningar och vi känner att vi behöver sprida intresset för vetenskap och teknik på ett bättre sätt. Dels vill vi också förändra bilden av Borlänge. Vi har ett gammalt arv av att vara industristad, men industrin har förändrats. Idag är den högt digitaliserad och automatiserad och Borlänge är inte längre en trött gammal industristad, vi är en teknik- och vetenskapsstad med till exempel Högskolan Dalarna, Dalarna Science Park och 2047 Science Center. Vad kommer hända under festivalen? – Den bygger på att vi plockar ut teknik och vetenskap i staden – till platser som köpcentrum, torg och bibliotek. På så sätt får vi ut teknik och vetenskap till fler och festivalen kommer att vara gratis för alla besökare. Vi siktar på att ha aktiviteter för alla åldrar, alltifrån små barn med väldigt enkla experiment till vuxna med föreläsningar av bland andra Fredrik Löfgren som pratar om robotikens utveckling och framtid. SSAB öppnar upp och visar sin verksamhet, på Kupolen kan man prova VR-glasögon och Tekniska museet har sin Maker Tour-buss med aktiviteter på olika platser de olika dagarna. Sedan har 2047 Science Center Forskarfredag med massor av aktiviteter under fredagen och lördagen. Vilka aktiviteter ser du själv fram emot? – Jag fram emot torsdagens invigning i Bullerforsen. Den kommer bli riktigt spektakulär, där vi kommer återupprepa den halo, det ljusfenomen, som syntes i Borlänge i december förra året och som blev en stor nyhet både i Sverige och i världen. Jag tror att det blir både kul och spännande att lyssna på Fredrik Löfgren och även att testa VR-glasögonen på Kupolen. Det är helt enkelt väldigt mycket som händer och det kommer bli dagar när man får testa mycket. Vad hoppas du att festivalen ska ge? – Målet är framför allt att inspirera unga till teknik och vetenskap. I förlängningen hoppas vi att det är fler som söker sig till den här typen av utbildningar och jobb. Jag hoppas också att vi ska få många besökare till Borlänge under festivaldagarna. Jag vill att folk ska känna att Borlänge är en stad där det händer mycket. Där det finns mycket energi, en vilja och ett driv – att det är en plats att trivas på.   Borlänge Science Festival anordnas 26–29 september 2019. Läs mer: Borlänge Science Festival

Cruising runt Siljan – Stoppen för retroresan

Cruising runt Siljan – Stoppen för retroresan

På plats i Rättvik under Classic Car Week vecka 31 och vill se mer än veteranbilarnas epicentrum Rättvik? Eller bara allmänt sugen på att glida fram längs vägarna i naturskönt nostalgiska Siljansbygden? Här ger vi förslag på en cruisingutflykt med ett antal hållplatser som garanterat kommer bli nya pärlor på sommarkartan. Varje utflykt kräver förstås sin matsäck. Ta först sikte på Furudal och Snitths Hantverksbageri, som garanterat har något för alla fikakorgar. Här bakas allt med svenska, lokala och ekologiska varor i ”mjöligaste” mån. Välj bland de bröd, bullar och bakverk som Karsti och hennes kollegor bakat just i dag. Hockeybullen är en klassiker! Ta därefter vägen över Skattungbyn mot Orsa. Susa fram genom de djupa dalaskogarna som då och då öppnar upp sig i vida utsikter över blånande berg. Hälsa på hos nyöppnade Orsa Station, kanske för en fika eller lunch, innan ni drar vidare. Fortsätt mot och genom Mora, för ca två mil söderöver ligger Siljansfors Skogsmuseum. Friluftsmuseet visar historien om arbetet med skog, flottning, sågning och järnbruk. Här är det möjligt att ta en kortare vandringstur och samtidigt lära sig mer om skogsbruket från järnbrukstiden och framåt. Det finns ett antal mysiga vandringsslingor och naturstigar i området samt ställplatser för husbil eller husvagn, restaurang och café. Dags att röra sig vidare! Vänd tillbaka mot Mora, men sväng av från E45 mot Sollerön. Alldeles vid vägen, strax innan Sollerö centrum, ligger butiken där de sötaste bären väntar. Sollerö Jordgubbar levererar färska jordgubbar och hallon under hela sommaren, så se till att fylla lagren innan turen runt Siljan fortsätter. Fortsätt fram längs vägarna, höj volymen på radion och låt favoritlåtarna gå på repeat. Passera genom de mysiga byarna Siljansnäs och Västanvik, kanske dyker det upp någon loppisskylt som ger möjlighet till spontana avstickare. I Leksand – välj turistvägen mot Tällberg för ännu fler hänförande vyer. Åk längs med Siljan genom Tällberg och efterföljande Laknäs, de här omgivningarna gör ingen besviken. Snart väntar Rättvik igen och dagens utflykt är nästan till ända. Bara ett stopp till! Det finns ju så mycket att se och i Vikarbyn väntar retrofantastens paradis: Spader Madame Vintage. I ladan på gården trängs kläder, prylar och möbler från 1940, 50-, 60- och 70-talen. Ovanvåningen är härligt belamrad med retro- och vintagekläder medan de gamla spiltorna fyllts med möbler och kreativt återbruk av gamla saker. Äntligen middagsdags och självklart ska dagen toppas med en rejäl middag, även den i sann nostalgisk anda. Diner 45 i centrala Rättvik är ett klassiskt 50-talsdiner som serverar burgare, ribs, pulled pork och fantasifullt maffiga milkshakes – allt lagat från grunden med bästa råvaror. Såväl menyn som inredningen är inspirerad av Amerika och enligt ägarna själva är allt tillrett med kärlek och en gnutta chili.

Komikern Keyyo

Komikern Keyyo: ”Det är mer oglammigt än det ser ut”

När Humorkalaset intar Dalhalla den 17 augusti kliver inte mindre än tretton komiker upp på scenen. Kristina Keyyo Petrushina, som håller i trådarna under kvällen, utlovar en helkväll med många av landets roligaste och mest folkkära komiker. De bjuder in till en stor humorfest med bland annat stand-up, sång, dans och sketcher. Här berättar Keyyo mer om kvällen – och om vad hon helst gör när hon är i Dalarna. Humorkalaset blev en succé när ni körde i Stockholm förra året. Nu tar ni showen till Dalhalla – hur känns det? – Det känns så kul! Det är så jäkla gött att allt inte är Stockholmsbaserat. Jag kanske är lite partisk eftersom jag är uppvuxen i Dalarna, men det är så kul att saker tar sig ut i landet. Det känns så mäktigt att både vi som uppträder tar oss dit och att åskådarna får ta en roadtrip till en ny plats. Sen är det klart att man är nervig och pirrig inför själva showen. Vilken är din roll under kvällen? – Jag ska vara programledare och värd tillsammans med Tomas Järvheden. Det är vi som knyter ihop säcken och gör lite instick i form av dans och sång mellan de tretton komiker som uppträder efter varandra. Tretton komiker är en minst sagt maffig lineup, hur stor är risken att det blir för mycket av det roliga? – Det är därför det är så bra att vi varvar mer gamla goda komiker med nya talanger. Som Johan Glans, som alla tycker om och känner till, blandas med flera nya up and coming-talanger, som färre känner till men som är väldigt roliga. Vad – eller vem – skrattar du själv mest åt? – Det är kanske ett politiskt korrekt svar, men jag tycker att alla håller sån jäkla hög nivå. Oavsett om man varit med i tjugo år eller precis har börjat. Vi har jätteroligt bakom scenen också. När vi jobbar så tätt ihop måste vi vara ett nära gäng som kan ha en viss jargong och kicka igång varandra. Hur är egentligen livet bakom stand up-scenen? – Det är rätt mycket mer oglammigt än det ser ut. Man hör annars om artister som har sina riders, där de önskar sig segways och ett flak med rött vin till sina loger. Standupkomiker kan vara hur stora som helst och samlar fulla arenor, men de stryker sina skjortor själva och vill ha en bärs – sen är de nöjda. Det är helt enkelt sköna och enkla människor att ha att göra med. Förutom Humorkalaset, vad gör du i sommar? – Jag spelar in två tv-program som kommer senare under året. Annars har jag lite skön semester, när jag ska bara vara och ta det lugnt. Och så ska jag såklart ska åka till Dalarna! Jag är uppvuxen i Smedjebacken och har stora delar av de jag kallar släkt kvar, så det är givet att jag vill tillbaka. Vad gör du helst när du är i Dalarna? – Jag har en släkting som jag älskar att vara hos, som har en veranda. Där sätter vi oss med ett glas vin och bara kollar på åskan, det är ju det bästa som finns. Eller att bara åka ut och ro i en eka. Det känns lite konstigt att åka ut på utflykter när jag är på hembesök, så jag hänger mest hemma med släkten. Porträttfoto: Stefan Eldrim Läs mer: Dalhalla och sommarens evenemang

Vandringsäventyr i Sälen under Sälenfjällen Hike

Vandringsäventyr i Sälen under Sälenfjällen Hike

En extra äventyrlig helg i Dalarnas fjällvärld. När Leonard Lissdaniels bjuder in till Sälenfjällen Adventure Weekend finns alla möjligheter för den som är nyfiken på att testa friluftsliv på sina egna villkor. Vandring och paddling står på schemat under helgen där upplevelsen och inte prestationen som står i fokus. Under fyra dagar kommer det vara extra äventyrlig stämning i Sälen och Sälenfjällen. Då anordnas Sälenfjällen Adventure Weekend. Den består av tre delar: en outdoormässa, en två dagar lång vandring och en tre dagar lång, lite tuffare tur med både vandring och kanot.   – Syftet med helgen och de olika uppläggen är att få ut folk på fjället. Vi har en fantastisk fjällmiljö i Sälen och den vill vi visa upp, berättar Leonard Lissdaniels, som driver Leonarden i Sälen och står bakom helgens evenemang. Vandringen går under namnet Sälenfjällen Hike. Då förflyttar man sig 15–20 km per dag och övernattar i ett gemensamt basläger. – Det är en perfekt vandring för den som vill testa hur det är att vistas i fjällen med övernattning, men ändå ha lite service runt omkring dig. Man får lagad mat på kvällen och det finns möjlighet att gå in vid baslägret om vädret skulle vara dåligt. Samtidigt gör sträckorna att det ändå är en utmaning. Men vill man ha sin packning transporterad till baslägret så löser vi det och det är också möjligt att anpassa vandringssträckan. Målet är inte att det ska vara för tufft utan att man ska få uppleva fjällvandring. För att skapa en härlig gruppkänsla berättar Leonard att de medvetet har ett begränsat antal deltagare. – Alla som har varit med tidigare år pratar om den sociala biten och att man efter ett par dagar blir som en familj. Vi har också lagt in lite utbildningsmoment under vandringen, där tanken är att man samtidigt som man upplever fjällen också öka sina outdoorkunskaper. Kombinationen av upplevelse, fjällmiljö och härlig stämning lockar en varierad uppsättning friluftssugna till Sälen. – Vi har haft både rena nybörjare och mer erfarna fjällrävar, liksom familjer, kompisgäng och företag. Alla går i sin egen takt och eventen passar de flesta. Åldersspannet har varit mellan 10 och 70 år. Vi vandrar i varierad terräng, över kalfjäll, i gammal granskog, genom raviner och bredvid fjällsjöar. På kvällarna byter vi erfarenheter med varandra framför lägerelden. Leonard konstaterar att man inte behöver vara någon toppatlet för att vara med under Sälenfjällen Hike, även om det förstås inte är någon nackdel att ha lite flås. Via Leonarden är det också möjligt att hyra utrustning om det är något man saknar. – Sälenfjällen är ju faktiskt Sveriges närmsta fjäll vilket gör att många inte behöver åka så långt för att ta sig till oss. Väl på plats tar inte lång tid förrän man befinner sig mitt på fjället och känslan är total vildmark – det är unikt. Sälenfjällen Adventure Weekend 2019 anordnas 4–7 september. Outdormässan anordnas 4–5 september, Sälenfjällen Hike 6–7 september samt Sälenfjällen Hike & Kanot 5–7 september. Läs mer: Sälenfjällen Adventure Weekend eller på evenemangets sida på Facebook.

Dala Wärdshus: Hantverk, mat och boende där riksvägarna möts

Dala Wärdshus: Hantverk, mat och boende där riksvägarna möts

Precis i korsningen mellan riksvägarna 69 och 70 utanför Rättvik ligger Dala Wärdshus. Fast låt dig inte luras av namnet – platsen rymmer mycket mer än en uppskattad restaurang. Charmiga timmerstugor ser till att besökare sover gott och i den välfyllda hemslöjdsbutiken finns hantverk av alla de slag. Sommartid lever dessutom butiken upp ytterligare när ett antal hantverkare gör gästspel och flyttar ut sitt skapande i strålkastarljuset. Att ha hantverkare som sitter och jobbar i hemslöjdsbutiken Hantverksbyn är en sedan länge återkommande sommartradition. Det märks inte minst när Lena Jäderbrink, vd och ägare, berättar om vilka som kommer – eller snarare återkommer – i sommar. – Doris ”Dote” Cederbrink har varit här i säkert 25 år. Hon har en skinnverkstad och gör alltifrån väskor till västar och tennarmband. Hon brukar komma från Umeå några dagar före midsommar och sen bor hon här till efter Classic Car Week som är vecka 31. Annika Korall syr naturkläder i lin och Anne-Lie Svensson målar kurbits och blommor på kläder. Också de båda har varit här tidigare.   I Hantverksbyns butik finns bland annat produkter från Käck & Hedbys, Jobs Handtryck, Spegels från Rättvik och dalahästar från Nusnäs, När sedan hantverkarna tar plats, så att besökarna kan se hur föremålen faktiskt blir till, tycker Lena adderar till upplevelsen. Det gör också Hantverksbyn till mer av ett besöksmål. – När hantverkarna kommer på sommaren blir det ytterligare en dimension, som väver ihop allt vi har här – maten, boendet och shoppingen. Så att man verkligen får en helhetsupplevelse. Den här helhetsupplevelsen lockar många besökare, både nya och återkommande. Inte minst märks det på den ofta välfyllda parkeringen och besökarna som flödar ut och in i de olika byggnaderna. – Folk brukar säga att det är fint här och att det passar så bra att stanna till på vägen till och från någonstans. Vi har en stor parkering som är väldigt bra lämpad för bussar, husvagnar och husbilar. Att vi dessutom ligger precis i korsningen vid riksvägarna gör att det inte är så snirkligt att hitta hit. Lena började som anställd på Dala Wärdshus 2007, sedan ”blev hon kvar” och gör nu sin tolfte sommar på plats. – Det är inte bara ett jobb, det är en livsstil som man lever med det året runt. Hela tiden finns saker och utveckla och nya saker att hitta på. Det tar aldrig slut och just det här att träffa gäster och kunder och människor hela tiden gör att jag fortsätter.

Stråkkonserter i natursköna omgivningar med Gyldfeldt Quartett

Stråkkonserter i natursköna omgivningar med Gyldfeldt Quartett

Stråkkvartetten Gyldfeldt Quartett från tyska Leipzig besöker flera platser i Siljan i sommar och bjuder på ett varierat program. Vi säger hallå där till August Gyldfeldt Magnusson, violinist i kvartetten. Sommar är Dalarna för honom och nu ser han fram emot att både få njuta av sommaren här och spela på såväl nya som bekanta konsertplatser. Vad kommer ni bjuda besökarna på under konserterna? – De kommer att förhoppningsvis få uppleva en spännande resa genom ett varierat program med musik av komponister som inte så ofta sätts ihop. De fyra konserterna är sammansatta på olika vis, men under konsertveckan spelar vi bland annat Mozart, Schubert, Beethoven och Bach. Hur är det att spela i Dalarna? – Det kommer bli en fin upplevelse i den idylliska naturen. Konserten på Mora Folkhögskola tillägnar vi fiolbyggaren Per Klinga, en god vän till familjen som tyvärr gick bort i vintras. Den konserten spelas också in av Sveriges Radio P2. Att få spela på Munthes Hildasholm är en fantastisk möjlighet, med det vackra huset vid älven och den fina trädgården. I Orsa har vi inte spelat tidigare, så det ser vi fram emot och kanske blir det en runda till Orsayran också. Hur ser din relation till Dalarna ut? – Min mamma med familj flyttade från Borlänge till Mora och växte upp med mycket musik. Hon studerade sedan musik i Oslo och är solopiccolist i Det Norske Operaorkesteret. Familjen köpte ett hus i Färnäs och vi har sedan dess varit där varje sommar och jul genom åren sedan jag och min syster var små. Dalarna är ett ställe för mig att längta efter att åka till när jag behöver ro från jobb och skola. Vad är sommar i Dalarna för dig? – Det är som att vara hemma, känns det som, även om jag är uppväxt i Oslo. När vi är här på sommaren brukar vi bada i Siljan och på vintern åker vi skridskor eller skidor. Midsommar är ett måste och vi bor bara tjugo steg från majstången. Fika på Kaffestugan och Zorn bör man också uppleva. Emellanåt spelar familjen konserter i Mora, både vinter och sommar. Hur ser framtiden ut för dig? – Jag tar min kandidatexamen i juli och har sedan fast jobb i orkestern Staatskapelle Weimar i Tyskland från hösten. Jag vill också definitivt fortsätta att spela i min kvartett. Här spelar Gyldfeldt Quartett sommaren 2019 8 juli Mora Folkhögskola, Mora, kl 19 9 juli Hildasholm, Leksand, kl 19 11 juli Orsa kyrka, Orsa, kl 20 13 juli Stora Tuna kyrka, Borlänge kl 19