Folkmusikmagi i Bingsjö

Folkmusikmagi i Bingsjö

Den första onsdagen i juli varje år får spelmännens melodier hela Bingsjö att vibrera. Tiotusentals besökare strömmar hit för att uppleva den folkmusikmagi som fyller sommardagarna och de ljusa nätterna. Bingsjöstämman har skapat levande musikscener sedan 1969 och är idag en av den svenska folkmusikens mittpunkter.


I 50 år har spelmän, dansare och besökare fått den lilla byn i Rättviks finnmark att gunga av Pekkos Per, Hjort Anders, Päkkos Gustaf och alla de andra Bingsjöspelmännens polskor och valser. En av de mest flitiga besökarna är Stig Jacobs, som har varit på varje Bingsjöstämma sedan 1969.

– Jag älskar den här musiken och har gjort det så länge jag minns, berättar Stig.

Han minns också den allra första Bingsjöstämman. Egentligen skulle det bara vara en orgelkonsert i Bingsjö kapell. Några spelmän ville spela efter konserten, helt ovetandes om vilken tradition de just hade skapat. Bingsjöstämman var född, för spelmännen fortsatte spela och har gjort det i ett halvt sekel nu. Stig var 27 år när den första stämman i Bingsjö hölls.

– Första året åkte vi bil till Bingsjö och parkerade alldeles intill dansladan. Det var bara ett par hundra personer som var där då. Det var öppet hemma hos själva Päkkos Gustav så där fick vi komma in och lyssna lite.

Den legendariske spelmannen Päkkos Gustav kom från Bingsjö och spelade fiol sedan 12 års ålder. Vid 80 fick han medalj den kungliga belöningsmedaljen som tack för sitt musikaliska bidrag – men något ännu viktigare han gjorde var att öppna upp sitt hem för folkmusiken. Än idag är den naturliga samlingsplatsen för Bingsjöstämman på Päkkosgårdens åkrar.   

Genom åren har Stig och hans vänner skapat traditioner som de gärna håller fast vid.

– De senaste 40 åren har vi alltid cyklat till Bingsjöstämman. Det är ungefär fyra mil hemifrån Västberg. Då tar vi med tält och instrument och går runt och spelar och försöker haka på lite här och där.

Förutom musiken som ligger Stig varmt om hjärtat, pratar han även gott om dansen i Bingsjö. Det finns flera olika dansbanor där både erfarna som nybörjare kan svänga sig om. Stig dansar, både polska, schottis och andra danser som faller honom in, och spelar även fiol i Rättviks spelmanslag. Han kommer dock inte från någon spelmansfamilj men har inställningen att alla kan spela och dansa bra ändå.

Stig delar gärna med sig av sina bästa tips till förstagångsbesökaren på Bingsjöstämman:

– Ta en bit mat, gå runt och häng på i både dans och spelmusik. Sen är det är bara att gå runt och njuta, tipsar Stig.

Läs mer: Musik vid Siljan och Bingsjöstämman

Porträttet är Zornmuseets största och dyraste förvärv på decennier

Porträttet är Zornmuseets största och dyraste förvärv på decennier

”Lite slump och lite tur”. Så beskriver Zornmuseets museidirektör Johan Cederlund den budgivning som ledde fram till att museet i juni i år kunde ställa ytterligare ett Zornverk till sina samlingar. En unik och stor händelse i museets historia. Porträttet av den amerikanska societetsdamen Virginia Walter Bacon finns till beskådan på museet i Mora. Zornmuseet och dess personal har stenkoll på konstmarknaden när det kommer till Zorn och allt som köps, säljs och byter ägare. Det är också vanligt att auktionsbyråer kontaktar museet för att få hjälp inför en auktion, för att de ska titta på och bedöma verk. Att de själva nu kunnat ropa in en Zornmålning är både stort och unikt. – Först tänkte jag att vi inte skulle ha någon chans att ropa in porträttet, men sen fick vi en privat donation som la en grundplåt till att kunna få det. Då såg jag att vi kanske skulle kunna ha en chans. Bara en halvtimme innan auktionen började fick jag ihop en summa som jag trodde kunde räcka. Så det var lite slump och lite tur, på marginalen som alltid, säger Johan Cederlund. Efter ett utropspris på 2,5–3 miljoner kronor landade det klubbade priset till slut på 2,2 miljoner kronor. En Zorn på uppgång Porträttet av Virginia Purdy Bacon beställdes ursprungligen av modellens bror Clarence Barker, som tidigare själv låtit sig avbildas av Zorn. – Virginia vistades i Paris på 1890-talet och där fick Zorn måla av henne. Han hade några år tidigare målat hennes bror i England och nu var det hennes tur. Hon var konstintresserad och så småningom kom han också att måla ett till porträtt av henne som idag hänger på Metropolitan Museum of Art i New York. När den då 31-årige Anders Zorn målade porträttet bodde han själv i Paris och hade två år tidigare slagit igenom på Världsutställningen i samma stad. Han var på uppgång, hade skapat sig ett namn som porträttmålare och börjat etablera sig på den internationella konstscenen. Zornmuseet i Mora hör till Sveriges mest omtyckta konstmuseer. Här visas alltid ett urval av Zorns akvareller, oljemålningar, skulpturer och etsningar. Porträttet fyller en viktig lucka Med porträttet av Mrs Walter Bacon kan Johan Cederlund nöjt konstatera att museets samlingar är mer kompletta. – Det är naturligtvis väldigt roligt att vi nu har porträttet i våra samlingar och jag tycker verkligen att det fyller en lucka. Många av Zorns amerikanska porträtt finns i USA och det kostar mycket pengar för oss att låna in dem. Vi har inte ägt något sådant sedan tidigare, så nu när vi har ett här i Mora som vi kan visa, blir förvärvet mycket viktigt för oss. Att på det här sättet kunna vara med i en auktion och köpa in en tavla till de egna samlingarna är en stor händelse för Zornmuseet. – Vi har inga egna pengar för att köpa in verk, utan det krävs donatorer som kan hjälpa till. Porträttet av Mrs Walter Bacon är det dyraste jag har köpt in under mina år här, ja det dyraste som köpts in på decennier. Visst har vi fått vissa verk donerade, som Zorns fina målning från Stockholm, för några år sedan, men då har det varit fråga om en ren gåva. Museidirektörens eget drömverk Även om Johan Cederlund med det nya porträttet nu kan blicka ut över en mer komplett samling är han ändå på det klara med vad som vore den ultimata värvningen. – ”Midsommardans” är drömverket, tavlan av dansande människor med solen som går upp i bakgrunden. Det visar en midsommardans i Morkarlby i Mora och det är ett verk jag tycker jag ska vara i Mora. Det finns i två exemplar där ett hänger på Nationalmuseum och det andra finns i privat ägo. Jag känner ägaren och brukar säga att nu måste det hamna på museet. Om porträttet och Mrs Virginia Walter Bacon Porträttet med titeln ”Mrs Walter Bacon” målades 1891 och beställdes ursprungligen av modellens bror Clarence, som tidigare själv låtit sig avbildas av Zorn. Virginia och Clarence var barnbarn till den berömde magnaten och miljardären Cornelius Vanderbilt – en av Amerikas rikaste män. Virginia föddes i New York men flyttade tillsammans med sin familj i unga år till Bordeaux där hon år 1882 gifte sig med Walter Rathbone Bacon, en framstående affärsman som utvecklade spårvagnstrafik över stora delar av Europa. År 1897 målade Zorn ytterligare ett porträtt av Virginia, denna gång i helfigur. Detta porträtt hänger på The Metropolitan Museum of Art i New York, dit det skänktes av modellen 1915. Två år senare skrev tidskriften American Art News att det var ”det finaste damporträtt den svenske mästaren någonsin utfört”. Porträtter av Mrs Walter Bacon är Zornmuseets största och dyraste förvärv på decennier. Det klubbades för 2,2 miljoner kronor vid en auktion i juni 2019 och finns nu för beskådan på museet i Mora. Zornmuseet Hösten 2019 visar Zornmuseet ”Anders Zorn – Verk ur samlingarna”, där porträttet av Mrs Walter Bacon ingår. Museet har öppet 2 sep 2019 – 29 maj 2020, tisdag-söndag kl 11-17. Stängt på måndagar. För avvikande öppettider under helger och röda dagar, se hemsidan zorn.se. Läs mer: Zorn och Zornmuseet

9 vinterpärlor i Dalarna

9 vinterpärlor i Dalarna

Det finns mycket att göra i Dalarna, så att välja mellan alla lockande alternativ är inte helt lätt. Här har vi samlat 9 upplevelser, aktiviteter och evenemang som garanterat kommer att göra vinterbesöket i Dalarna extra minnesvärt. 1. Gå på julmarknad. I Dalarna står stora som små julmarknader på programmet varje helg fram till jul, med genuint hantverk, sprakande eldar och värmande glögg. Passa på att njuta av stämningen och samtidigt införskaffa de sista julklapparna. Den största och kanske mest kända är julmarknaden vid Falu Gruva, som i år går av stapeln söndag 8 december. 2. Njut av en vinterkonsert. Slå dig ner och njut av musiken vid någon av de många evenemang och konserter som anordnas vintertid. Fartfyllda shower i Tällberg, stämningsfulla jul- och nyårskonserter med Dalasinfoniettan eller den klassiska festivalen Vinterfest är bara några av höjdpunkterna. 3. Skida fram genom vinterlandskapet. De flesta både större och mindre orter har alla sina egna skidpärlor för längdskidåkning. Ljungåsen i Ludvika, Sörskog i Bjursås, Gyllbergen i Borlänge, Vasaloppsarenan, Idre Fjäll, Orsa Grönklitt. Listan kan göras lång och det är bara att välja och vraka bland godbitarna. Grövelsjöfjällen är en pärla för turskidåkning, med sina vidsträckta vidder. 4. Upplev maten och smakerna. Här tänds de vedeldade ugnarna i bagarstugorna tidigt, när tunnbröd och knäckebröd ska förberedas. Ett måste på julbordet! Besök någon av våra lokala mat- och dryckesproducenter som är medlemmar i nätverket Taste of Dalarna och ta del av hantverket på nära håll. Kulinariet i Stora Skedvi är en pärla för matälskaren där det bland annat går att smaka nygräddat, ugnsvarmt knäckebröd med smältande smör från Skedvi Bröd. 6. Gör en kulturresa. Gör Kulturresan genom Dalarna. Fem av de nio kulturhistoriska besöksmålen som utgör rutten har öppet i vinter: Zornmuseet, Carl Larsson-gården, Falu Gruva, Porfyrmuseet och Nils Olsson Dalahästar. Övriga besöksmål är Hildasholm, Ornässtugan, Avesta Art och Dalarnas museum. 7. Glid fram på isen. Långfärdsskridskor på naturis är utmärkt aktivitet för alla åldrar och ett sätt att uppleva en häftig frihetskänsla. Häng sedan på fikat eller maten, på en strand, en ö eller ett café – och utflykten är säkrad. Medlemmar i nätverket Skating Dalarna arbetar hårt med att ploga banor på flera håll i Dalarna. 8. Fira Lucia under jord. Både i Falu Gruva i Falun och Äventyrsgruvan Tuna Hästberg utanför Borlänge, går det att lyssna till ljuva stämmor i bergrum med häftig akustik. Ett minst sagt unikt firande! 9. Åk hundspann. Upplev farten, kraften och naturen när hundarna drar igång släden och ger sig iväg. Kryp ner bland renfällarna eller utmana dig genom att själv styra hundspannen. En tur med hundspann i den snöiga vildmarken är ett riktigt äventyr. Läs mer: Vinter i Dalarna

Elsa Billgren: Gör som Karin Larsson och våga skapa ett hem

Elsa Billgren: Gör som Karin Larsson och våga skapa ett hem

En frostig decemberdag kliver Elsa Billgren in på Carl Larsson-gården i Sundborn. Där möts hon av både värme, kärlek och gemenskap. Framför allt väntar där en stor dos av Karin Larsson, kvinnan som idag är mer aktuell än någonsin. För i en flyktig digital tid behöver vi något som får oss att landa. Vi behöver våga göra precis som Karin gjorde – värna om familjen och börja skapa med våra egna händer. Pirret i magen fanns där redan när bloggaren Elsa Billgren närmade sig Lilla Hyttnäs, konstnärshemmet i Sundborn utanför Falun som hon både sett och hört så mycket om på förhand. Nu skulle hon äntligen få uppleva allt med egna ögon. Pirret växte snabbt till eufori. – Det var helt fantastiskt, en inspirationsbomb. Som att kliva in i ett hem fyllt av kärlek, kreativitet och värme. Först trädgården, som man känner igen från alla målningar. Sen kliver man in i hallen och då möts man direkt av Karin. Hon är min stora kärlek och inspiration. Som konstnärsbarn var det en självklar del av Elsas uppväxt att ha koll på den svenska konstvärlden – och därmed Carl Larsson. Det var först på senare år hon upptäckte den andra halvan av den larssonska duon, Karin. – Hennes sätt att se på romantik, familj, hem, kreativitet och konstnärlighet är otroligt inspirerade. Som välkomsttexten i husets hall som berättar om vilka som bor där och brokigheten i att texten byggts på för varje barn. Det tycker jag man kan bära med sig nuförtiden när vi flyttar runt, byter hem och när bostadsmarknaden bara handlar om investeringar. Vi vågar inte vara personliga. Men där på gården var de rotade, de målade namnen på väggarna. Det saknar jag idag. Karin Larssons handgjorda kärleksförklaring Att vandra genom rummen beskriver Elsa som att se fotografier ur ett liv och få ta del av en berättelse om en familj. Där Carl Larsson plötsligt sattes i ett sammanhang och den offentliga konstnären plötsligt blev en del av ett hem. – Och köket! utbrister hon och fortsätter: – Att alla satt tillsammans och barnen fick sitta med. Den känslan av gemenskap. Att man kan fira vardagen och vara lite festlig fast det är en helt vanlig dag. Sen var dottern Solveigs rum underbart, där hon själv målat solrosorna på väggarna med inspiration från trädgården. Likadant med vadden i fönstren, med torkade eterneller. Så många detaljer. Det är också i detaljerna hon ser familjen Larssons starka kärlek till varandra. Som i Karins alla textilier, med alltifrån hemgjorda vävnader till handsydda kuddar.  – Alltså draperiet i hennes sovrum! Hon och Carl sov i olika rum, men hon satte upp det här draperiet och skapade det till honom. Så att när hon ligger där och han i andra rummet kan de ändå se varandra. Så romantiskt! Paret Larsson inspirerar till trygghet i en flyktig tid Paret Larsson – och framför allt Karin – har den senaste tiden fått en rejäl renässans. Alltifrån inredningsföretag till livsstilsbloggare inspireras av Karin och hemmet i Sundborn. En helt ny, yngre målgrupp söker sig till gården för att ta del av atmosfären, kreativiteten, färgerna och formerna. Vad är det egentligen som tilltalar oss idag? – Vi lever i en flyktig digital tid där vi har konsumerat och hetsat så länge. Nu är det dags att gräva där vi står, förkovra oss, laga mat själva, äta och sitta tillsammans, titta varandra i ögonen. Att kunna göra något med händerna har för första gången på länge blivit högstatus. Som att sy, väva eller våga måla på en himla byrå – det är underbart! Där inspirerar paret Larsson. Deras kärlek, trygghet och långsiktighet är sådant vi längtar efter att ha mer av i våra liv, resonerar Elsa. En jul á la Carl och Carin Larsson I juletider finns dessutom ytterligare anledning att låta paret Larsson inspirera. Elsa börjar snabbt måla upp levande bilder av en typisk allmogejul á la Carl Larsson-gården, där alla samlas runt ett dignande och härligt uppdukat bord. – Jag tänker mycket tända ljus och färger som klarblått, klargrönt och klarrött. Hembroderade gardiner och värme, samtal, skratt. Inte så mycket fokus på prylar utan mer på varandra. Det är också just det hon tar med sig in i sitt eget julfirande. – Jag längtar efter att få tända brasan, duka upp julfrukosten och hänga julstrumpor på kakelugnskanterna. Äta äpplen och nötter. Laga en stor god lunch som alla ska äta tillsammans. Vi är nyinflyttade, så jag ser fram emot att skapa traditioner och att göra det mysigt och varmt så att hela släkten känner sig välkomnade hem till oss, säger Elsa. Troligtvis blir det en riktig Larsson-jul även i den nya lägenheten. Där besökaren möter precis samma känsla som den som kliver över tröskeln på gården i Sundborn. Där Carl och Karins värme, kärlek och kreativitet mer än 100 år senare fortfarande lever kvar och lyser upp i vinterkylan. Om Elsa Billgren Bor: Stockholm Gör: Bloggar, driver podcasten Billgren Wood tillsammans med Sofia Wood, författar och programleder. Aktuell: Aktuell med realityserien Äkta Billgrens, som sänds i SVT i början av 2020. Besök Carl Larsson-gården Gården i Sundborn utanför Falun visas under vintern en gång per dag. Vardagar kl 11 och helger kl 13.  Här kan du läsa mer och förboka ditt besök.

Renar Grövelsjön

22 tips på saker att göra i Dalarna i vinter

Vintern är här och Dalarna lockar med många spännande, roliga, goda och vackra upplevelser. Ta dig tid att upptäcka något nytt – och ta dig framför allt tid att njuta av vinterdagarna. Här har vi skapat en bucketlist med 22 härliga utflykter, stämningsfulla aktiviteter och natursköna platser väl värda ett besök. Ofta är det ju de små sakerna som blir de stora minnena. Hur många prickar du av? 1. Smaka nygräddat, ugnsvarmt knäckebröd med smältande smör hos Skedvi Bröd på Kulinariet i Stora Skedvi. Passa samtidigt på att utforska resten av läckerheterna i saluhallen eller slå dig ner för en måltid i restaurangen. 2. Vandra med snöskor genom det snöbeklädda vinterlandskapet i Fulufjällets Nationalpark utanför Särna och upplev Sveriges högsta vattenfall Njupeskär i frusen form. 3. Vandra den slingrande stigen upp till den mäktiga utsikten från Hykjeberg utanför Älvdalen. Den är framkomlig även vintertid – men se till att vara extra försiktig och se vart du sätter fötterna. 4. Ta en promenad eller skidtur i de magiska omgivningarna kring Koppångens naturreservat utanför Orsa. En vårvinterdag i strålande sol vid fäboden Blomtäckt går inte av för hackor. 5. Gå ut i midvinternatten och njut av stjärnhimmelen. Hur många stjärnbilder hittar du? 6. Övernatta i en trädkoja mitt ute i skogen eller uppe i trädtopparna hos Näsets Marcusgård i Furudal. 7. Träffa livs levande renar! I trakterna kring Idre vandrar de fritt, så bli inte förvånad om de plötsligt står där på vägen. 8. Gör Kulturresan genom Dalarna. Fem av de nio kulturhistoriska besöksmålen som utgör rutten har öppet i vinter: Zornmuseet, Carl Larsson-gården, Falu Gruva, Porfyrmuseet och Nils Olsson Dalahästar. Övriga besöksmål är Hildasholm, Ornässtugan, Avesta Art och Dalarnas museum. 9. Slå dig ner och njut av musiken vid någon av de många julkonserter i Dalarna som anordnas vintertid. Fartfyllda shower i Tällberg, stämningsfulla julkonserter och klassiska nyårskonserter med Dalasinfoniettan är bara några av höjdpunkterna. 10. Upplev stämningen, smakerna och dofterna av den stundande julen vid någon av Dalarnas många julmarknader som börjar dyka upp redan i november. Den största och kanske mest kända är julmarknaden vid Falu Gruva, som i år går av stapeln söndag 8 december. 11. Fira lucia under jord. Både i Falu Gruva i Falun och Äventyrsgruvan Tuna Hästberg utanför Borlänge går det att lyssna till ljuva stämmor i bergrum med häftig akustik. 12. Upplev Tällberg. Spendera en dag – eller varför inte en hel weekend – i den mysiga byn vid Siljans strand. Utforska de små butikerna och de timrade husen, njut i hotellens spa-anläggningar och bli serverad läckra rätter. Är du på plats i december är firandet av Lissjul ett måste! 13. Besök någon av Dalarnas hemslöjdsbutiker och botanisera bland hantverk, slöjd och andra dalainspirerade produkter. Hitta ett minne att ta med dig hem från Älvdalen, Mora, Rättvik, Leksand, Dala-Floda eller Falun. 14. Ge dig ut på längdskidor i dalanaturen. De flesta både större och mindre orter har alla sina egna skidpärlor. Ljungåsen i Ludvika, Sörskog i Bjursås, Gyllbergen i Borlänge, Vasaloppsarenan, Grövelsjöfjällen, Idre Fjäll, Orsa Grönklitt. Listan kan göras lång och det är bara att välja och vraka bland godbitarna. 15. Koka varm choklad, packa ditt godaste gofika och ge dig ut i snölandskapet. Hitta en väl vald plats och njut av vinterdagen. 16. Besök ett museum eller utställning. Det finns alltifrån konst och hantverk till TV-historia, mynt och gamla sjukhusmiljöer. 17. Glid fram över isen på långfärdsskridskor och upplev frihetskänslan. 18. Åk spark! Flera hotell och anläggningar har de klassiska åkdonen för utlåning, så ta chansen att ge dig ut på tur. 19. Anordna ett pulkarace. Känn svetten lacka och barnasinnet väckas till liv när du flyger nerför backen. 20. Grilla utelunch och njut framför den sprakande elden. 21. Ta steget ut på skaren och utforska naturen bortom de upptrampade stigarna med ett par snöskor på fötterna. Hyr ett par snöskor eller boka en guidad tur, packa ryggsäcken och ge dig ut. 22. Hyr en skoter och ge dig ut på äventyr i fjällen eller vildmarken. Susa fram över de vita vidderna längs någon de hundratals mil av preparerade skoterleder som står till förfogande, framför allt i norra Dalarna. Tänk på att du måste ha rätt körkort eller förarbevis för skoter innan du ger dig iväg.

En fullspäckad lördag i Älvdalen

En fullspäckad lördag i Älvdalen

På väg till dalafjällen? Då är sannolikheten stor att resvägen går längs riksväg 70 och därmed via Älvdalen. Gör ett stopp och upptäck byn som bjuder på såväl sten- som musikhistoria, trevliga restauranger och spännande vildmark. Kanske lyckas Älvdalen till och med övertyga om en extra övernattning? Älvdalen är världskända för sin sten. Det är förstås inte vilken sten som helst, utan den karaktäristiskt röda älvdalsporfyren. På Porfyrmuseet finns unika samlingar av konstverk, urnor och föremål i porfyrsten. I samma museum går det dessutom att uppleva en mäktig dos musikhistoria. Här finns nämligen en stor samling av Hagström-gitarrer, alla tillverkade av världskända Albin Hagström som hade sin bas i just Älvdalen. Vintertid har museet öppet på lördagar och som besökare vandrar du på egen hand runt bland utställningarna och beundrar hantverket, de maffiga porfyrföremålen och de häftiga gitarrerna. Fråga gärna personalen om de har någon spännande historia eller anekdot på lager – att höra berättelserna om människorna som tillverkade föremålen ger besöket ytterligare ett lager. På Porfyr- och Hagströmsmuseet i Älvdalen går det att ta del av de maffiga stenföremålen av älvdalsporfyr, liksom flera av de dragspel och gitarrer som tillverkades av AB Albin Hagström. Sedan kanske lunchsuget sätter in och då ligger Hotell Älvdalen på lämpligt avstånd på andra sidan parkeringen. Här serveras lunchbuffé alla dagar i veckan och även middag kvällstid. Är det istället sötsuget som gjort sig påmint finns nyöppnade caféet CaKe. Här får du dessutom fika och vintagebutik i ett, så passa på att leta efter härliga fynd. Är det vildmarken och naturen som lockar efter många mil i bil levererar Älvdalen flera gånger om. Här finns alla möjligheter att upptäcka och utforska de djupa dalaskogarna, under såväl kortare stopp som längre turer. Naturreservatet Hykjeberg utanför Älvdalen är en trevlig och lagom lång ”topptur” på 2 km tur och retur. Stigen brukar vara gångbar även vintertid, men se upp med eventuell halka. På toppen väntar sedan milsvida och magiska vyer över landskapet. I de djupa dalaskogarna på Navardalens Vildmarksstation finns ingen el eller moderna bekvämligheter. Här spenderas kvällarna bäst framför en sprakande brasa, med tystnaden nära inpå, under en stjärnklar himmel. Lockar den verkliga vildmarken finns STF Navardalens Vildmarksstation. Förutom lugn, ro och absolut ingen el är det här marker där älg, björn och lo har sin hemvist. Stanna till för en vandring i den omväxlande naturen och avsluta med matsäck framför en sprakande eld. Annars kanske ett vinterbad i sjön med efterföljande bastu hägrar. Efter en dag i Älvdalen har byn förhoppningsvis charmat både den som söker kultur och den som är mer sugen på äventyr. Då är det bara att stanna lite längre och upptäcka ännu mer! I centrum finns till exempel STF Vandrarhem Tre Björnar – en perfekt utgångspunkt för ännu flera Älvdalsupplevelser, innan resan går vidare mot de där dalafjällen som med största sannolikhet står kvar även imorgon.   Läs mer om Älvdalen och vad som finns att göra här

Sanna rappar på älvdalska

Sanna rappar på älvdalska

Sanna Sjödén är skidskytten som började rappa – på älvdalska. Det blev startskottet på en helt ny väg i livet, där musiken tar allt större plats. Här berättar hon mer om det unika språket älvdalska, om reaktionerna på hennes rapmusik och om sina vinterfavoriter i Älvdalen. Du rappar på älvdalska – berätta mer! – Jajamen! Jag har skrivit en raplåt där hooken är på älvdalska. Det är en låt som handlar om att stå upp för sig själv skita i vad alla andra tycker. Att man ska vara stolt över den man är. Ett riktigt cheesy budskap egentligen, men attityden som det finns att ta fram i rappen och beatet väger upp och ger låten en mäktig känsla som också gör den riktigt kul att köra live! Vilka reaktioner har du fått på rappen och låten ”Ig ir ig”? – Hemma i Älvdalen tycker många att det är kul att jag ”sätter byn på kartan” som de säger. Andra undrar hur jag kom på den idén och det undrar faktiskt jag med, så det har jag inget svar på. Det bara blev så helt enkelt. Sen skulle jag säga att reaktionerna är kraftigare utanför Älvdalen. Efter många av mina spelningar är det folk som kommit fram och berättat hur häftigt de tycker att det är att för första gången få höra språket som de hört talas om så mycket. Andra berättar att de inte haft en aning om att språket ens fanns och säger att det låter som isländska eller grönländska – eller som de föreställer sig fornnordiskan. Vad är grejen med Älvdalen? – Några av mina kompisar som kommit för att hälsa på tycker att det ser ut som en riktig ”julkalanderby” och det håller jag med om. På vintern är Älvdalen lite av en köldhåla, vilket kanske inte låter så himla najs, men det jag menar är att snön ofta kommer tidigt och att den ligger kvar. Perfekt för mig som förknippar en bra vinter med snötäckta landskap och skidåkning i massor. Men det allra bästa för mig är förstås familjen och älvdalskan. Få saker får mig att känna mig lika hemma som att prata älvdalska eller höra folk dalska med varandra. Var åker du helst skidor här i krokarna? – På Älvdalens skidstadion finns det en finfin skidskyttevall, så det är som oftast där jag tränar. Stadion ligger centralt och där finns det både kuperade och mer snälla spår som inte är lika tekniskt kvävande. Totalt finns det 17 km skidspår varav 5 km är elljusspår. På mina myspass brukar jag åka till Rännkölen. Där finns 22 km skidspår i Instagramvänlig terräng med varierande kupering. På båda ställena finns det värmestuga så se till att komma ihåg att ta med fika till efteråt! Några andra vintriga tips i Älvdalen? – På Nässjön finns det en flera kilometer lång skridskobana uppskottad där man kan åka långfärdsskridskor, åka spark och spela hockey. Skoterleder finns det gott om lite överallt och så finns det en massa bra ställen att pimpla på. Älvdalen är perfekt för de som faktiskt vill ut i naturen och göra saker – njuta av årstiden helt enkelt. Namn: Sanna SjödénGör: Skapar musik och jobbar på nytt material. Rappar på älvdalska. Är skidskytt, även om en stressfraktur just nu sätter käppar i hjulet för just skidåkningen.Instagram: @sjsanna

Vandra med renar i Grövelsjön

Vandra med renar i Grövelsjön

Det är en strålande solig vårvinterdag när Peter Andersson samlar ihop flocken utanför den lilla butiken Renbiten i Grövelsjön. Just idag är det inte renar som ska hållas efter, utan ett gäng förväntansfulla barn och vuxna som ska ge sig ut på vandring tillsammans med de ståtliga djuren. Peter och Helena Andersson driver Renbiten, ett samiskt familjeföretag i Sveriges sydligaste sameby. Här kombinerar de renskötsel med egen förädling, butik och café plus flera olika samiska upplevelser tillsammans med bland annat deras tama renar. Det är en sådan vandring vi är ute på i dag. En tvåtimmarstur där vi ska få vandra med renar till en kåta i skogen, provsmaka samiska delikatesser och komma nära både renen och naturen. Såväl barn som vuxna fäller ner solglasögonen och slår följe med Peter som tar täten. Efter några hundra meter längs landsvägen är det upptrampad skogsstig som gäller, över en hängbro där isvattnet forsar och sedan skymtar de första renarna. Barnen ropar till och väntar ivrigt på att Peter ska öppna hängen för att locka till sig de två djur som ska få följa med på tur just idag. Efter att ha lockats med lite lav sätter renarna fart och vi följer med. Mot kåtan och fikat! Den ena renen hålls i ett rep och barnen turas om att hålla i. Renkompisen rör sig lugnt runt oss, det märks att de är rofyllda djur som är vana vid att vara kring människor. Peter stannar till, plockar en bit lav från en trädgren samtidigt som han lägger handen på stammen. – Om ni vill kan ni mata renarna med hänglav. Men ni måste fråga träden om lov först, om det är okej att ni plockar lav från dem. Det är viktigt att visa träden och naturen respekt på det viset, förklarar han. Efter ytterligare några hundra meters stigvandring är vi framme vid den lilla kåtan. Varma renfällar läggs ut på marken och vi slår oss ner och njuter av den varma solen. Peter gräver en eldgrop och snart sprakar elden för fullt. Ur ryggsäcken trollar han fram den ena samiska läckerheten efter den andra. Smakbitar av rökt renhjärta och rentunga, chorizo på ren och rökt renkött skickas runt. Alla smakar, hummar och mummar – det smakar härligt vilt. Sedan är det dags för gurpi, kallrökta köttfärsknyten inlindade i renens nätfett. När det är dags att äta är det bara att plocka fram stekpannan eller trä den på en pinne att ha över elden. – Det här är samisk snabbmat! Det går fort att steka och man blir väldigt mätt. Man äter det som hamburgare i bröd, till mos eller gratäng. Men framför allt är det väldigt bra utemat och friluftsmat, berättar Peter medan köttet fräser i stekpannan. Knappt hinner gurpin landa i magsäcken innan det är dags för nästa samiska provsmakning, kvannemuffins. Kvanne är en ört som är vanlig i samisk matlagning. Den plockas, torkas och används sedan i mat och bakverk. Medan påsen med muffins går runt har kaffet börjat bubbla. Kaffenerven börjar plötsligt göra sig hörd bland gruppens vuxna och kåsor hålls ivrigt fram. Peter skrattar lite och skakar på huvudet. – Kokkaffe är en hel procedur, det tar tid. Efter att det kokat ska det vila, sumpen ska sjunka. Sen ska det dra, både i kannan och i koppen. Fast det går ingen som helst nöd på oss här. Fåglarna kvittrar på håll och solen värmer gott i ansiktet där vi sitter på våra fällar. Renarna traskar omkring och barnen tittar fascinerat på. När en av dem entusiastiskt börjar prata om att det ju vore perfekt med en ren som husdjur, ser mamma smått livrädd ut. När det sedan börjar bli dags att packa ihop för den korta vandringen tillbaka till startpunkten är det en nöjd och glad flock – med både människor och renar – som traskar fram genom skogen. Fulla av nya intryck och kunskaper efter en dag i samisk anda.  

Rättviks Hemslöjd och Handslaget i Rättvik bjuder mångfald, överraskningar och hantverk

Rättviks Hemslöjd och Handslaget i Rättvik bjuder mångfald, överraskningar och hantverk

På torget i Rättvik ligger det timrade huset där insidan bjuder på något annat än vad utsidan kanske antyder. Där inne huserar Rättviks Hemslöjd och hantverkskooperativet Handslaget, som med sitt unika samarbete både för starka traditioner vidare och fungerar som ett nytänkande skyltfönster för hantverkare. Yvonne Björ har fullt upp. Hon springer fram och tillbaka mellan kassan och butiken, hälsar nya besökare välkomna, svarar på frågor och slår in paket. – Vi gör mycket paket här och säljer väldigt mycket presenter. Här kan man hitta något till både bebisar och gamla farmor. Vi har den mångfalden. Även om Hemslöjden och Handslaget har lite olika målgrupper kan vi tillgodose de flesta med vårt utbud, säger hon i en tillfällig andningspaus. Huset delas nämligen av dels Rättviks Hemslöjd, dels av hantverkskooperativet Handslaget. De turas om och delar på bemanningen, vilket bland annat möjliggör generösa öppettider och samarbete för att ordna olika aktiviteter i butiken. Yvonne beskriver det som en unik symbios. En insida som överraskar Själv hör hon till Handslaget i Rättvik. Kooperativet består av tio medlemmar, alla med sitt unika hantverk. Alltifrån konst- och bruksföremål i keramik, smide och smycken till surdegsbröd, ost, honung och senap. – Varje hantverkare sköter sin hylla och fyller på med sina produkter. Det gör också att butiken hela tiden förändras, från vecka till vecka. Yvonne är mathantverkare och driver Björgårdens Syltmakeri. Just idag har hon fyllt sin hylla till brädden med marmelader, syltburkar, saftflaskor och annat gott tillverkat av dalaskogens skafferi. Till vardags håller hon till på gården i byn Övre Gärdsjö, så att ha tillgång till en butik i centrala Rättvik är guld värt. – Utsidan på huset säger en sak, insidan en annan. Ofta kommer kunderna in och säger ”Oj, vad mycket fint som finns här”. De tror att det bara ska vara det traditionella hantverket. De olika halvorna ser visserligen väldigt olika ut, men vi har ett tight och bra samarbete. Yvonne Björ är mathanverkare och driver Björgårdens Syltmakeri. Tack vare samarbetet i butiken på torget i Rättvik når hon ut med sina produkter till fler, då hon kan dra nytta av såväl läget som generösa öppettider. Rättviksdräkten lockar besökare Åsa Lutman arbetar för Rättviks Hemslöjd och instämmer i att samarbetet mellan de två delarna fungerar bra. På hennes halva är Rättviksdräkten en specialitet som får – och tar – stor plats. – Rättviksdräkten är helt klart vår största del. Dräktmuseet lockar många besökare, vi har second handförsäljning av dräktdelar, dräktuthyrning och säljer material till att sy dräkten. Till och med utländska kunder köper Rättviksdräkter eller enskilda dräktplagg för att använda i sina hemländer, berättar hon. Förutom Rättviksdräkten och allt som hör den till är de ikoniska Rättviksplaggen, material till dem och lokala souvenirer besökarnas favoriter. – Kunderna uppskattar genuint hantverk, men lika mycket uppskattar de atmosfären här inne, konstaterar Åsa. Framtidsoptimist trots utmaningar När Yvonne Björ siar om framtiden är hon positiv. Både när det kommer till kooperativet – som firar 20-årsjubileum nästa år – och samarbetet med Hemslöjden. Detta trots att hon ser hur hantverkare går en allt tuffare tillvaro till mötes. Där tiden som läggs ned på skapandet och timpenningen det genererar helt enkelt inte är en fungerande ekvation. Där ser hon istället en trend som går alltmer mot design. Att hantverkaren står för formgivningen av föremål som sedan tillverkas maskinellt. Det traditionella skapandet utvecklas och hittar nya vägar, men får hon säga sitt kommer Handslaget att vara kvar i det timrade huset på torget i många år till.  – Jag är optimist! Vi finns här på Rättviks finaste plats och jag vet inte vad som skulle kunna få oss att flytta, avslutar hon och börjar göra ytterligare ett paket med personligt dalainspirerat innehåll. Läs mer om slöjd, hantverk och shopping i Dalarna