Borlänge Science Festival – Tekniken intar staden

Borlänge Science Festival – Tekniken intar staden

Den 26–29 september 2019 anordnades Borlänge Science Festival på flera platser runt om i staden. Bland annat för att locka unga till tekniska utbildningar och samtidigt förändra bilden av såväl industrin som av Borlänge. Angelica Ekholm, näringslivschef på Borlänge kommun, berättar mer.


Hur kommer det sig att ni anordnar en Science Festival?

– Flera anledningar. Dels bidrar problemet med framtida kompetensförsörjning i vår region. Många unga väljer bort tekniska utbildningar och vi känner att vi behöver sprida intresset för vetenskap och teknik på ett bättre sätt. Dels vill vi också förändra bilden av Borlänge. Vi har ett gammalt arv av att vara industristad, men industrin har förändrats. Idag är den högt digitaliserad och automatiserad och Borlänge är inte längre en trött gammal industristad, vi är en teknik- och vetenskapsstad med till exempel Högskolan Dalarna, Dalarna Science Park och 2047 Science Center.

Vad kommer hända under festivalen?

– Den bygger på att vi plockar ut teknik och vetenskap i staden – till platser som köpcentrum, torg och bibliotek. På så sätt får vi ut teknik och vetenskap till fler och festivalen kommer att vara gratis för alla besökare. Vi siktar på att ha aktiviteter för alla åldrar, alltifrån små barn med väldigt enkla experiment till vuxna med föreläsningar av bland andra Fredrik Löfgren som pratar om robotikens utveckling och framtid. SSAB öppnar upp och visar sin verksamhet, på Kupolen kan man prova VR-glasögon och Tekniska museet har sin Maker Tour-buss med aktiviteter på olika platser de olika dagarna. Sedan har 2047 Science Center Forskarfredag med massor av aktiviteter under fredagen och lördagen.

Vilka aktiviteter ser du själv fram emot?

– Jag fram emot torsdagens invigning i Bullerforsen. Den kommer bli riktigt spektakulär, där vi kommer återupprepa den halo, det ljusfenomen, som syntes i Borlänge i december förra året och som blev en stor nyhet både i Sverige och i världen. Jag tror att det blir både kul och spännande att lyssna på Fredrik Löfgren och även att testa VR-glasögonen på Kupolen. Det är helt enkelt väldigt mycket som händer och det kommer bli dagar när man får testa mycket.

Vad hoppas du att festivalen ska ge?

– Målet är framför allt att inspirera unga till teknik och vetenskap. I förlängningen hoppas vi att det är fler som söker sig till den här typen av utbildningar och jobb. Jag hoppas också att vi ska få många besökare till Borlänge under festivaldagarna. Jag vill att folk ska känna att Borlänge är en stad där det händer mycket. Där det finns mycket energi, en vilja och ett driv – att det är en plats att trivas på.

 

Borlänge Science Festival anordnades 2629 september 2019.

Falu Rödfärg målar Sverige

Falu Rödfärg målar Sverige

De röda stugorna med vita knutar är för många sinnebilden av Sverige och kanske framför allt Dalarna. I den röda färgen ryms minnen från barndomens somrar och smaken av färska jordgubbar. Falu Rödfärg förvaltar ett rikt kulturarv. – Det finns inget liknande som verkligen varit med och satt färg på ett helt land, säger Janne Waxin på Falu Rödfärg. När Janne Waxin, försäljnings- och marknadschef på Falu Rödfärg, berättar var han jobbar är det sällan samtalet fastnar i färgers tekniska detaljer. – Hade jag jobbat för en annan färgtillverkare hade jag fått prata om kulörer. Visst är Falu Rödfärg en färgsättning och ett skydd för huset. Men samtidigt skickar den oss direkt tillbaka till en känsla av sommar, midsommar, jordgubbar, farmors stuga vid sjön. Det finns så otroligt många associationer till den röda färgen som är så djupt rotad i oss. Här kommer man in i folksjälen och det är häftigt. Istället för att prata teknikaliteter, får man prata om livet som sker i de röda stugorna, om minnen. Traditionen av att tillverka röd färg i Falun sträcker sig ända tillbaka till 1500-talet. Den industriella tillverkningen av Falu Rödfärg startade mot slutet av 1700-talet – och företaget räknar med att vara med minst lika länge till. Samtidigt krävs ständiga avvägningar för att dels bevara det starka arvet, dels följa med i samhällets utveckling. – Vi får inte fega. Vi måste våga utmana oss själva och utmana marknaden. Vi måste hela tiden vara progressiva och proaktiva i det vi gör. Annars blir vi bara förknippade med torp, lador och gamla byggnader. Då kommer vi tappa fart. Det är en fin balansgång att ha med sig hela tiden. Respekten för traditionen och modet att möta framtiden. Arbetet med att möta framtiden har bland annat resulterat i arkitekttävlingen Rödfärgspriset, där premissen är att den röda slamfärgen ska vara en betydande del av tävlingsbidragets arkitektur. Likaså har Falu Rödfärg tagit fram en serie ullfiltar tillsammans med den Leksandsbördiga formgivaren Mia Svalänge, som blivit en oanad succé. – Vi ville få en chans att berätta om oss i ett nytt format. Förutom att filten är vacker beskriver den också vår historia. De mörka partierna representerar de mörka gruvgångarna nere i gruvan. Sen kommer du upp i solen igen och ser huset och gårdarna. Därefter följer det gröna, med barrskog och lövskog innan de blå sjöarna, åarna och himmelen på toppen. Falu Rödfärg är en naturlig produkt och hållbarhetsfrågan står högt i kurs. Än idag används gamla rester från gruvbrytningen i Falu Gruva, på precis samma sätt som vid starten för 250 år sedan.   – Det är ett traditionellt recept med pigment, vatten, mjöl, linolja och lite såpa. Det är ungefär som att koka ihop en redning hemma. Det som är hemligheten är pigmentet, som vi tillverkar själva från gruvresterna. Det är det som gör Falu Rödfärg unikt.   Även framtiden verkar gå i falurött. Janne Waxin märker att det finns ett intresse för såväl deras färg som för byggnadsvård i stort. Det byggs många nya hus som är röda. Samtidigt är många unga nyfikna på att renovera gamla hus, ta tillbaka den ursprungliga charmen som fanns tidigare, som rationaliserades bort under 60- och 70-talen. Man vill komma tillbaka till mer utsirade detaljer, tillbaka till det genuina. Där tror jag att det finns en fin plats för Falu Rödfärg även för kommande generationer.

Karlfeldtsgården Karlbo Avesta

Besök en av Dalarnas två ”Karlfeldtsgården”

Gör en resa i poeten Erik Axel Karlfeldts fotspår i sommar. Se platserna där Dalarnas egen nationalskald och nobelpristagare i litteratur växte upp, levde och verkade. Inspireras och njut av inte bara en – utan två – Karlfeldtsgårdar. Den ståtliga vita villan strålar fint bredvid sin mer klassiskt dalaröda granne och de lika faluröda timrade uthuslängorna. I den prunkande trädgården hägrar en grön oas, där den stora lönnen skänker en stunds skugga i sommarhettan. I trädgården och lustgården växer julros, kungsljus, nattglim, stormhatt och en del krydd- och medicinalväxter. Det är lätt att låta tankarna vandra. Måla upp scenerna över hur livet på gården en gång levdes, när en ung Erik Axel Karlfeldt sprang omkring bland kor, hästar, får, grisar och höns.  Det var alltså här, på Karlfeldtsgården i Karlbo utanför Avesta, som en av våra mest kända poeter och skalder föddes och växte upp. Kanske var det här han fick inspiration till många av de kända diktverk som blivit såväl då- som samtida klassiker. ”Intet är som väntans tider”, ”Dina ögon äro eldar” och ”Svarte Rudolf ” är några välkända exempel. I dag är Karlfeldtsgården ett populärt utflyktsmål. Det lilla museet har fritt inträde och sommartid ges guidade turer på söndagar. Det finns café och servering samt slöjd och hantverk till försäljning. – Att göra ett stopp på gården är lustfyllt. Här finns lugn och ro samtidigt som det finns mycket intressant att läsa och se mer om Karlfeldt. Även att delta i sommarprogrammet på lördagar eller gå en guidad tur, säger Nerina Bersán, samordnare för verksamheten på Karlfeldtsgården i Karlbo. På midsommardagen bjuds det in till klassiskt firande med spelmanslag och folkmusik på tunet. I Sommarhuset ställer olika hantverkare och konstnärer ut under olika sommarveckor. Där går att ta del av alltifrån lapptäcken och mattor till keramik. Allt i verksamheten genomsyras av det kulturella arvet efter Karlfeldt, ortens egen nationalskald tillika nobelpristagare i litteratur. Dalarna kan dessutom ståta med inte bara en, utan två Karlfeldtsgårdar. Tolv mil norrut väntar nämligen nästa gård som präglat Karlfeldts liv och leverne. I byn Sjugare utanför Leksand står den vita villan vid sjön Opplimen, där han skapade sig sitt dalahem som vuxen. Här kan du följa med på poesivandring och njuta av trädgården i kombination med Karlfeldts dikter. Så låt Erik Axel Karlfeldt bli den röda tråden under en sommarresa genom Dalarna. I hans två hem blir den stämningsfulla poesin än mer levande. Låt omgivningarna, kulturen och naturen inspirera till eftertanke och nya perspektiv. Just så som sommaren ska vara. Fakta om Erik Axel Karlfeldt En av Sveriges främsta poeter, som bland annat tilldelades Nobelpriset i litteratur 1931. Valdes in i Svenska Akademien 1904 och blev dess Ständige sekreterare 1912. Föddes 1864 i Karlbo, Avesta, och dog 1931 i Stockholm, 66 år gammal. NÅGRA VÄLKÄNDA DIKTER är ”Intet är som väntans tider”, ”Dina ögon äro eldar”, ”Svarte Rudolf ” och ”Vinterorgel”. Flera av dikterna har senare även tonsatts. I Dalarna finns två ”Karlfeldtsgården”: dels hans barndomshem i byn Karlbo söder om Avesta, dels det dalahem han skapade i leksandsbyn Sjugare. Karlfeldtsgården i Karlbo Varje år den 20 juli firas Erik Axel Karlfeldts födelsedag på gården. Då delas bland annat kulturpriset ”Årets Fridolin” ut. Varje lördag kl 14, med start 15 juni, anordnas ”Lördagar i trädgården” med olika kultur- och musikevenemang. Guidade visningar ges söndagar kl 11. Läs mer på karlfeldt-karlbo.se Karlfeldtsgården i Sjugare Poesivandringar torsdagar kl 17 under högsommaren 2019. I övrigt har gården begränsade öppettider. Läs mer på sangs.se

5 sätt att maxa hösthelgen i Dalarna

5 sätt att maxa hösthelgen i Dalarna

Höstmörkret och de gråmulna dagarna står för dörren. Den spontana reaktionen var kanske tidigare att fly landet för stekande sol och fuktig värme. Fast aldrig tidigare har det varit vare sig trendigare eller lättare att istället hemestra på hemmaplan. Så stanna i Sverige, packa weekendväskan och maxa hösten i Dalarna. Här har vi samlat hotellen, restaurangerna och upplevelserna som sätter extra guldkant på höstdagarna. 1. Boka ett bra hotell I Dalarnas utbud av boenden finns alltifrån mysiga stugor till fina gårdar. Om du kommer till Dalarna för en långweekend – passa på att unna dig några nätter på ett lyxigt hotell. I Mora finns anrika Mora Hotell och Spa, ett fyrstjärnigt hotell som ligger alldeles i centrum. Hotellet har en egen restaurang som serverar läckra rätter av lokalt producerade råvaror. Passa också på att koppla av i spaet och njut av en välgörande massage eller behandling. Lockar boende i gemytlig bymiljö är det Tällberg som gäller. Den pittoreska byn vid Siljans strand är Sveriges hotelltätaste och här finns till exempel klassiska Åkerblads Hotell & Gästgiveri. Här bor du i individuellt ombonade och inredda rum med hög standard och romantisk stil. Passa också på att njuta av de mysiga omgivningarna under en kvällspromenad med Siljan som fond. För dig som söker en upplevelse utöver det vanliga är ett tips att boka boende på Fryksås Hotell & Gestgifveri. Hotellet ligger mitt i en av Sveriges äldsta och största fäbodmiljöer, en historisk plats utanför Orsa. Från området är det möjligt att njuta av den hänförande utsikten över Orsasjön och Siljan, samtidigt som ni hugger in på menyns vilda smaker – som wallenbergare på björn. 2. Ät och fika på White Guide-listade guldkorn I Dalarna kan du äta och fika på restauranger och caféer som omnämns i White Guide. Faktum är att hela 15 krogar i Dalarna platsar i 2019 års restaurangguide. På Sjövillan i Rättvik bjuds gästerna på både fantastisk utsikt och mat. Här kan du äta god mat som komponerats av krögarparet Magnus och Linn Ollas. Paret driver även restaurangen Bruntegården i Rättvik, som även den tagit sig in i den prestigefyllda restaurangguiden. För den som är fikasugen är Café Zorn, även de listade i White Guide, väl värt ett besök. Mitt i centrala Mora, i Emma och Anders Zorns gamla stall, serveras ett ständigt varierande utbud av både mat och bakverk. Förutom de klassiska bakverken finns här också alternativ för den som vill fika glutenfritt, veganskt och raw food. Flera White Guide-listade caféer i Dalarna är Vansbro Konditori i Vansbro, Bergslagskonditoriet i Ludvika och det säsongsöppna Café Nyfiket i Rättvik. 3. Hälsa på hos Zorn, gör en Kulturresa och ta del av Dalarnas unika form Om konst och kultur lockar är Dalarna och Siljansbygden ett riktigt paradis. I Mora finns Zornmuseet och Zorngården, där det är möjligt att ta del av Anders Zorns konst och hem. Se också till att utforska Kulturresan, som består av nio kulturhistoriska besöksmål runt om i Dalarna. Förutom Zornmuseet ingår här bland annat Nils Olsson Dalahästar i Nusnäs, Porfyrmuseet i Älvdalen och Carl Larsson-gården i Sundborn. Under en intensiv vecka varje höst tar skapandet dessutom extra stor plats i rampljuset – då arrangeras tredje upplagan av Formveckan Dalarna. Från Smedjebacken i söder till Orsa i norr har besökare möjlighet att ta del av en mängd olika evenemang – alltifrån öppna ateljéer och utställningar, till föreläsningar, workshops, inspirations- och prova på-aktiviteter. Tanken med veckan, som arrangeras av Svensk Form Dalarna, är att synliggöra all den kreativitet och de kreatörer som finns runt om i länet. 4. Upptäck Dalarna med cykel Efter mycket god mat och dryck är det skönt att röra lite på sig och Dalarna som landskap är perfekt att upptäcka med cykel. Varje säsong besöker omkring 60 000 cyklister cykelnätverket Biking Dalarnas 19 olika områden. Välj mellan att cykla lugnt på landsvägar eller hoppa upp på en mountainbike och susa fram i skogen. Idag finns populära cykeldestinationer som Mora, Rättvik, Orsa Grönklitt, Säfsen, Lugnet i Falun, Sälen och Idre Fjäll med på kartan. 5. Shoppa daladesign Innan hemfärd, se till att köpa med ett vackert minne från weekendresan. Besök någon av de små hemslöjdsbutikerna runt om i Dalarna. I Mora finns till exempel Mora Hemslöjd, med handvävda textilier, skinnfällar, kuddar och smide. Även Rättvik och Leksand har uppskattade och anrika hemslöjdsbutiker. När du ändå är i Leksand, planera in ett besök på Stationsgatan 6, där det formligen sprutar av kreativitet. Botanisera bland det noggrant utvalda sortimentet av kläder, hantverk, keramik och inredningsdetaljer som finns hos Crona Craft. Alldeles bredvid har kalligrafen och formgivaren Ylva Skarp sin ateljé och showroom där hon visar och säljer sina karakteristiska prints och produkter, originalkonst, möbler och skulpturer.

Jögge Sundqvist Täljfest

Täljfest på Sätergläntan

Slöjd och hantverk gör något med oss människor. Det är ett sätt att återta kontroll över vårt mikrokosmos och få bättre självförtroende. När Sätergläntan bjuder in till Täljfest finns alla möjligheter för både nybörjare och proffs att samlas för att inspireras, umgås och lära av varandra. Allt med skapandet i fokus. Täljfest är en internationell festival för träentusiaster. Evenemanget anordnas på hemslöjdsrörelsens eget utbildningscentrum Sätergläntan utanför Insjön 9–11 augusti och samlar instruktörer, slöjdare och hantverkare från hela världen. Under ett par intensiva dagar får besökarna både lära och inspireras. – Det är en fantastisk happening för täljande och i trä. Det blir workshops med olika teman, man kan göra en slev, man kan göra rockhuvuden. På kvällarna blir det after carve, när vi sitter framför brasan och täljer, har det mysigt och prata, berättar Jögge Sundqvist. Han kan sägas vara något av Sveriges mesta slöjdguru med sina över 40 år långa bakgrund inom framför allt trähantverk. Under sina många år med täljkniven i hand har han sett vad slöjdandet gör med oss människor. – Slöjden återtar någon slags kontroll över mikrokosmos. Det går inte att komma ifrån att det är magi i det. Ju mer industrialiserade vi blir, ju längre bort vi kommer från tillverkningsprocesserna och desto viktigare blir det att vara med och skapa själv och ha kontroll över den processen. Jag kallar det för slow carving, det går liksom inte att skynda på. Man måste vara närvarande, landa i någon slags härvaro. Det tror jag många upptäcker i slöjden och gillar. Man släpper allt den andra. Släpper mobilen, stressen och hetsen och hittar ett lugn i det praktiska görandet. Foto: Erik Nordblad Såväl nybörjare som erfarna slöjdare är välkomna till Täljfest och det är just mixen av människor, med olika erfarenheter och kunskaper som till stor del formar dagarna. – Att nybörjare och proffs möts på en jämlik nivå är en viktig del inom slöjden tycker jag. Att alla får vara med. Det är ingen elitrörelse, utan det är högt i tak och vi är positiva till alla som vill hålla på och slöjda. I takt med ett ökat fokus på hållbarhet och ett ifrågasättande av konsumtionssamhället, ser Jögge Sundqvist också hur allt fler söker sig till hantverket och till slöjden. – Här finns en kärna av något genuint och äkta. Det är ett sätt att ta till vara på materialen, forma om dem och använda dem till praktiska föremål. Det är ju vad det är. Ordet slöjd kommer ju från ordet slög, som betyder praktisk, händig, kunnig. En slöjdare är någon som har förmåga att ta tillvara på de material som finns runt omkring en och göra något vettigt om det. Det är en kunskap som är lite underskattad idag. Slöjdandet tränar en att lösa enkla problem med enkla verktyg. Så man får känna ett självförtroende i att kunna hantera ett material. Ett besök på Täljfest kommer med största sannolikhet att stärka det självförtroendet ytterligare. – Framför allt kommer man bli inspirerad och lära sig fantastiskt mycket. Man träffar massa sköna människor, får hänga med dem och framför allt ha kul. En av de stora förtjänsterna är att man får möta likasinnade, höra spännande historier och bli inspirerad till att göra slöjd som kan utvecklas till något personligt, unikt och speciellt. Det är också den personliga utvecklingen, de oändliga och ständiga möjligheterna till nya upptäckter som Jögge Sundqvist ser som en av slöjdandets största lockelser. – Har man väl lärt sig grunderna är det en livslång resa i görandet som aldrig tar slut. Man blir aldrig fullärd, det är forever. Det tycker ju jag är det häftigaste. Trots att jag hållit på så länge, upptäcker jag fortfarande nytt, har kul och kan göra nya grejer. Täljfest anordnas på Sätergläntan, Insjön, 9-11 augusti 2019. Läs mer om Sätergläntan och deras kursutbud.

Kulturpasset Dalarna

Reseguide – Gör en kulturresa genom Dalarna

Sommaren i Dalarna är ett mecka för den kulturintresserade, så varför inte ge dig ut på en riktigt inspirerande Kulturresa? Följ rutten som tar dig till nio kulturhistoriska besöksmål, där intressanta världar öppnar sig och historiens vingslag blandas med modernare vindar. Låt kulturen leda vägen genom Dalarna, från de böljande odlingslandskapen i söder till de djupa skogarna i norr. Starta resan i Avesta med ett besök på Verket/Avesta Art. Här hörs fortfarande ljudet från stålframställningen och du känner värmen från masugnarna på din vandring bland målningar, skulpturer och installationer. Fortsätt sedan till Falun och låt det bli basen för kommande utflykter – här finns hela tre spännande besöksmål. I Sundborn väntar Carl Larsson-gården, platsen där den kända konstnären fann inspiration till sina färgstarka akvareller med motiv från sitt hem och trädgård. På Dalarnas museum, i centrala Falun, finns både historiska och nutida föremål. Titta till exempel närmare på världens största samling av dalahästar! Låt även övernattningen bli en del av Kulturresan och checka in på Gruvgårdens B&B, där du bor alldeles bredvid Falu Gruva, som är ett av de nio besöksmålen. Under gruvbesöket – passa på att följa med på en guidad tur ner under jord, lyssna på historierna om gruvdriften i världsarvsstaden, samtidigt som du tar dig fram genom vindlande gånger på 67 meters djup. Efter en eller flera dagar i Falutrakten är det dags att resa vidare. Styr kosan mot den medeltida bergsmansgården Ornässtugan, mellan Falun och Borlänge. Här förs historierna om den blivande kungen Gustav Vasas spännande äventyr i Dalarna vidare. Fortsätt sedan norrut mot Leksand. I lummigt grönskande omgivningar väntar familjen Munthes välbevarade sommarhem Hildasholm. Slå dig ner för en fika i den unika trädgården och fantisera om hur livet utspelades här i början av 1900-talet. Börjar det återigen bli dags för en övernattning är Tällberg ett självklart stopp. Här både bor och sover du gott, med milsvid utsikt över Siljan. Flera av hotellen har högklassiga kök och avkopplande spa-avdelningar, så unna dig en stunds välkommen lyx. Än längre norrut, några mil innan Mora, är det dags att svänga av från riksvägen och stanna till i Nusnäs. Här, på Nils Olsson Dalahästar, får du på nära håll se vår mest ikoniska Sverigesymbol ta form – från träbit till målad häst. I centrala Mora väntar sedan Zornmuseet. Njut av de klassiska oljemålningarna, akvarellerna och etsningarna. Besök också Zorngården alldeles bredvid museet. Få en spännande inblick i Anders och Emma Zorns hem och hör historien om morasonen som blev en världsberömd konstnär. Fyra mil norr om Mora, i Älvdalen, finns Porfyrmuseet. Här lockar, förutom de ståtliga stenföremålen i sig, berättelserna om människorna som under många generationer kämpat och slitit för att förädla den hårda bergarten till dessa vackra konstverk. När du nu genomfört din Kulturresa, ta ett djupt andetag och smält intrycken. Tänk tillbaka på platserna du besökt, hemmen du sett, människorna du hört berättas om. De människor som finns bakom tavlor, verk och konstföremål. De som är essensen av Kulturresan i Dalarna. Kom ihåg Kulturpasset! Innan du ger dig ut på Kulturresan – passa på att köpa Kulturpasset, som ger extra fina erbjudanden och rabatter på respektive besöksmål. Samla en stämpel på varje plats och när passet är fullstämplat får du den speciella dalahästen som markerar genomförd Kulturresa. Kulturpasset finns att köpa på Dalarnas Turistinformationer samt på visitdalarna.se/kulturpasset De nio besöksmålen inom Kulturresan är: Verket/Avesta Art (Avesta), Falu Gruva (Falun), Carl Larsson-gården (Falun), Dalarnas museum (Falun), Ornässtugan (Borlänge), Munthes Hildasholm (Leksand), Nils Olsson Dalahästar (Mora), Zornmuseet (Mora), Porfyrmuseet (Älvdalen).

Rättviks Hemslöjd och Handslaget i Rättvik bjuder mångfald, överraskningar och hantverk

Rättviks Hemslöjd och Handslaget i Rättvik bjuder mångfald, överraskningar och hantverk

På torget i Rättvik ligger det timrade huset där insidan bjuder på något annat än vad utsidan kanske antyder. Där inne huserar Rättviks Hemslöjd och hantverkskooperativet Handslaget, som med sitt unika samarbete både för starka traditioner vidare och fungerar som ett nytänkande skyltfönster för hantverkare. Yvonne Björ har fullt upp. Hon springer fram och tillbaka mellan kassan och butiken, hälsar nya besökare välkomna, svarar på frågor och slår in paket. – Vi gör mycket paket här och säljer väldigt mycket presenter. Här kan man hitta något till både bebisar och gamla farmor. Vi har den mångfalden. Även om Hemslöjden och Handslaget har lite olika målgrupper kan vi tillgodose de flesta med vårt utbud, säger hon i en tillfällig andningspaus. Huset delas nämligen av dels Rättviks Hemslöjd, dels av hantverkskooperativet Handslaget. De turas om och delar på bemanningen, vilket bland annat möjliggör generösa öppettider och samarbete för att ordna olika aktiviteter i butiken. Yvonne beskriver det som en unik symbios. En insida som överraskar Själv hör hon till Handslaget i Rättvik. Kooperativet består av tio medlemmar, alla med sitt unika hantverk. Alltifrån konst- och bruksföremål i keramik, smide och smycken till surdegsbröd, ost, honung och senap. – Varje hantverkare sköter sin hylla och fyller på med sina produkter. Det gör också att butiken hela tiden förändras, från vecka till vecka. Yvonne är mathantverkare och driver Björgårdens Syltmakeri. Just idag har hon fyllt sin hylla till brädden med marmelader, syltburkar, saftflaskor och annat gott tillverkat av dalaskogens skafferi. Till vardags håller hon till på gården i byn Övre Gärdsjö, så att ha tillgång till en butik i centrala Rättvik är guld värt. – Utsidan på huset säger en sak, insidan en annan. Ofta kommer kunderna in och säger ”Oj, vad mycket fint som finns här”. De tror att det bara ska vara det traditionella hantverket. De olika halvorna ser visserligen väldigt olika ut, men vi har ett tight och bra samarbete. Yvonne Björ är mathanverkare och driver Björgårdens Syltmakeri. Tack vare samarbetet i butiken på torget i Rättvik når hon ut med sina produkter till fler, då hon kan dra nytta av såväl läget som generösa öppettider. Rättviksdräkten lockar besökare Åsa Lutman arbetar för Rättviks Hemslöjd och instämmer i att samarbetet mellan de två delarna fungerar bra. På hennes halva är Rättviksdräkten en specialitet som får – och tar – stor plats. – Rättviksdräkten är helt klart vår största del. Dräktmuseet lockar många besökare, vi har second handförsäljning av dräktdelar, dräktuthyrning och säljer material till att sy dräkten. Till och med utländska kunder köper Rättviksdräkter eller enskilda dräktplagg för att använda i sina hemländer, berättar hon. Förutom Rättviksdräkten och allt som hör den till är de ikoniska Rättviksplaggen, material till dem och lokala souvenirer besökarnas favoriter. – Kunderna uppskattar genuint hantverk, men lika mycket uppskattar de atmosfären här inne, konstaterar Åsa. Framtidsoptimist trots utmaningar När Yvonne Björ siar om framtiden är hon positiv. Både när det kommer till kooperativet – som firar 20-årsjubileum nästa år – och samarbetet med Hemslöjden. Detta trots att hon ser hur hantverkare går en allt tuffare tillvaro till mötes. Där tiden som läggs ned på skapandet och timpenningen det genererar helt enkelt inte är en fungerande ekvation. Där ser hon istället en trend som går alltmer mot design. Att hantverkaren står för formgivningen av föremål som sedan tillverkas maskinellt. Det traditionella skapandet utvecklas och hittar nya vägar, men får hon säga sitt kommer Handslaget att vara kvar i det timrade huset på torget i många år till.  – Jag är optimist! Vi finns här på Rättviks finaste plats och jag vet inte vad som skulle kunna få oss att flytta, avslutar hon och börjar göra ytterligare ett paket med personligt dalainspirerat innehåll. Läs mer om slöjd, hantverk och shopping i Dalarna

Renbiten Grövelsjön

Renbiten: Mat och smak från Sveriges sydligaste sameby

Mat från Sápmi, från Sameland, är centralt för Peter och Helena Andersson på familjeföretaget Renbiten i Grövelsjön. De kombinerar renskötsel med egen förädling, butik och café och lever och arbetar inom Idre sameby, Sveriges sydligaste och en av landets minsta samebyar. Mat och smaker kan berätta mycket om en kultur och det gäller i allra högsta grad den samiska kulturen. I den karga fjällnaturen har samerna sedan urminnes tider levt av vad naturen ger under de åtta samiska årstiderna. Mycket av det som varit självklar föda för samerna är sådant som vi i våra moderna städer idag ser som oerhört lyxigt: Hjortron, vildfångad fisk, naturbeteskött som älg och ren. I fjällnaturen hittar vi också sådant som stundom anses oerhört trendigt eller benämns “superfoods”, som sprängticka, blåbär och björksav. Allt detta är centrala och naturliga inslag i Peter och Helena Anderssons liv och verksamhet. De driver företaget Renbiten i Grövelsjön, där den samiska kulturen och Idre Sameby i högsta grad står i centrum. – Det kommer en hel del besökare hit till Grövelsjön som söker efter “samebyn”. Vi är ledsna när vi måste göra dem besvikna, men det finns ingen “by” här med kåtor eller något slags reservat, säger Peter Andersson. Nej, en sameby är ingen “by” så som man kanske föreställer sig. Det är en ekonomisk och administrativ sammanslutning som ansvarar för renskötseln i området renarna tillåts beta inom. Men de turister som råkar fråga Peter och Helena efter samebyn har på sätt och vis ändå hittat helt rätt. Hela företaget Renbiten är uppbyggt kring tanken att fördjupa kunskapen kring samisk kultur när det gäller allt från mat till hantverk och traditioner. Bland annat erbjuds möjligheten att möta familjens tama renar, guidade turer och övernattning på renfäll i en kåta. Renbiten har också två butiker, en i centrala Falun och en i Grövelsjön. Butiken i Falun har renkött i olika former, vilt, fisk, goda ostar och en del samisk slöjd medan den i Grövelsjön erbjuder renkött, vilt och fisk, renfällar, tennslöjd, kåsor, stickade ylletröjor, hjortronsylt och mycket mer. Helena och Peter ser ett ökat intresse för deras köttprodukter, vilket de tror beror på att människor nu ser över sin köttkonsumtion. Många väljer att äta mindre mängder och vill ha riktigt bra kvalitet när de väl väljer att äta kött. – Renkött ligger helt rätt i tiden. Det är hälsosamt, djuren betar i naturen, de upplever minimalt med stress och får ingen antibiotika, berättar Peter. Renbiten är Dalarnas enda producent av renkött och företaget säljer alla typer av styckdetaljer. Den som besöker en saluhall i säg, Göteborg eller Stockholm, hittar vanligtvis endast filé, entrecôte och kanske skav men Renbiten tillhandahåller alla styckdetaljer från renen. Hela djuret tas tillvara och en del kött förädlas och blir till korv eller rökta detaljer. – Jag älskar att grilla reninnanlår, eller sadel. Men det finns ju inget insprängt fett i köttet så det gäller att inte grilla för hårt. Det samma gäller allt viltkött, medium-rare brukar bli perfekt, säger Helena. Hon är uppvuxen i Falun men har bott i Idre större delen av sitt liv. Peters släkt har varit renskötare i trakten så långt tillbaka som generationerna kan räknas. Nu jobbar också flera av deras barn inom familjeföretaget. En son jobbar ute i markerna med renarna men vid högsäsonger som kalvmärkning, renskiljning, slakt och styckning samlas de i familjen som har möjlighet att hjälpa till. Två av döttrarna är också ansvariga för butiken i Falun. – Vi är unika för vi har hela kedjan. Vi är renskötare och gör allt från att ta hand om kalvarna till att sälja direkt till slutkund. Dessutom serverar vi också våra egna produkter i caféet här i butiken, berättar Helena som ser ett ökande intresse för att få uppleva den samiska kulturen på alla vis. – Det är roligt och gör oss stolta att fler människor vill fira födelsedagar och annat tillsammans med våra tama renar och smaka samisk mat tillagad över eld i kåtan, avslutar hon.

Åk gruvtunna och klättra på gruvstegar i Falu Gruva

Åk gruvtunna och klättra på gruvstegar i Falu Gruva

Såväl ovan som under jord erbjuder Falu Gruva upplevelser för stora och små besökare. Välkommen till en plats som spelat en viktig roll för Sveriges historia, ett världsarv som väcker nyfikenhet och upptäckarlust. Falu Gruva är så mycket mer än bara en gruva. Gruvområdet är ett stort besöksmål med aktiviteter, shopping, mat och boende. Perfekt att uppleva i sällskap med barn under en sommardag. Följ med ner i gruvan och lev er in i gruvdrängarnas hårda arbete. Bland flera hundra år gamla salar och vindlande gångar får ni ta del av historier och sägner och lära er om gruvans stora betydelse för Sveriges historia. – De flesta yngre följer med på våra vanliga gruvturer. Där berättas om livet i gruvan, om det hårda arbetet och om gruvans betydelse för både Falun och Sverige. Sommartid har vi också en speciell tur för yngre barn som heter Skrock och sägen. Då ligger fokus mer på de spännande historierna om bocken Kåre, Gruvfrun och Fet-Mats, säger Anna Björkman, verksamhetschef vid Falu Gruva.  Ovan jord väntar det nya Gruvmuseet, där det finns gott om roliga och kluriga aktiviteter för barn. – Här får man chans att verkligen prova på och det finns många delar där man själv är delaktig. Det går att testa äldre kläder, åka gruvtunna och klättra på gruvstegar eller sortera malm från gråberget. Det är också ett äventyr att utforska den karaktäristiska miljön runt gruvområdet till fots. Kring det gigantiska dagbrottet Stora Stöten, som är nästan hundra meter djupt, finns en promenad på knappt två kilometer. Därifrån är utsikten över dagbrottet och Falu stad slående. Eller så tar ni en tur med Lilla Gruvtåget. – Det är bara att hoppa på så får man åka en sväng på området och samtidigt höra historier om gruvan berättas. Det brukar vara väldigt populärt. Är ni sugna på glass och fika finns två caféer med uteserveringar. Det finns också en restaurang för den som vill ha något matigare. I Världsarvshuset kan ni köpa souvenirer och se filmer, bildspel och utställningar om hela Världsarvet Falun. På Gruvområdet finns dessutom flera butiker med alltifrån second hand och hantverk till kläder och inredning. Det finns med andra ord mycket att se och göra på Falu Gruva – och efter besöket kommer ni med största sannolikhet vara rikare på både kunskaper, upplevelser och härliga sommarminnen. Skrock och sägner vid Falu Gruva Under en tur i gruvan delar guiden med sig av spännande berättelser från Falu Gruvas långa historia. Sommartid erbjuds även en speciell skrock- och sägentur för barn 3–7 år. Vissa berättelse är sanna, andra finns kanske bara i fantasin. Vad tror du? BOCKEN KÅRE För tusen år sedan betade getabocken Kåre precis där gruvan ligger idag. En dag återvände den hem med rödfärgade horn vilket väckte bondens nyfikenhet. Nästa dag följde bonden efter bocken och fick se hur den skrubbade sina horn mot den rödfärgade marken. Bonden började gräva i jorden tills han såg berget skimra och glänsa. Bocken hade lett honom till en mycket rik malmåder. GRUVFRUN Förr i tiden trodde man att det fanns ett bergsrå i varje berg. I Falu Gruva kallas bergsrået för Gruvfrun och hon vill ha ordning och reda i berget. Så var försiktig! Gruvfrun gillar varken visslingar, svordomar eller buller. FET-MATS År 1719 gjordes en fruktansvärd upptäckt då man under rasmassor fann liket av en ung gruvarbetare. Den enda som kände igen mannen var en gammal gumma som förklarade att det var hennes försvunne fästman. Men det märkliga var att han såg precis lika ung ut som när han försvann 42 år tidigare… Läs mer om Falu Gruva