Borlänge Science Festival – Tekniken intar staden

Borlänge Science Festival – Tekniken intar staden

Den 26–29 september anordnas Borlänge Science Festival på flera platser runt om i staden. Bland annat för att locka unga till tekniska utbildningar och samtidigt förändra bilden av såväl industrin som av Borlänge. Angelica Ekholm, näringslivschef på Borlänge kommun, berättar mer.


Hur kommer det sig att ni anordnar en Science Festival?

– Flera anledningar. Dels bidrar problemet med framtida kompetensförsörjning i vår region. Många unga väljer bort tekniska utbildningar och vi känner att vi behöver sprida intresset för vetenskap och teknik på ett bättre sätt. Dels vill vi också förändra bilden av Borlänge. Vi har ett gammalt arv av att vara industristad, men industrin har förändrats. Idag är den högt digitaliserad och automatiserad och Borlänge är inte längre en trött gammal industristad, vi är en teknik- och vetenskapsstad med till exempel Högskolan Dalarna, Dalarna Science Park och 2047 Science Center.

Vad kommer hända under festivalen?

– Den bygger på att vi plockar ut teknik och vetenskap i staden – till platser som köpcentrum, torg och bibliotek. På så sätt får vi ut teknik och vetenskap till fler och festivalen kommer att vara gratis för alla besökare. Vi siktar på att ha aktiviteter för alla åldrar, alltifrån små barn med väldigt enkla experiment till vuxna med föreläsningar av bland andra Fredrik Löfgren som pratar om robotikens utveckling och framtid. SSAB öppnar upp och visar sin verksamhet, på Kupolen kan man prova VR-glasögon och Tekniska museet har sin Maker Tour-buss med aktiviteter på olika platser de olika dagarna. Sedan har 2047 Science Center Forskarfredag med massor av aktiviteter under fredagen och lördagen.

Vilka aktiviteter ser du själv fram emot?

– Jag fram emot torsdagens invigning i Bullerforsen. Den kommer bli riktigt spektakulär, där vi kommer återupprepa den halo, det ljusfenomen, som syntes i Borlänge i december förra året och som blev en stor nyhet både i Sverige och i världen. Jag tror att det blir både kul och spännande att lyssna på Fredrik Löfgren och även att testa VR-glasögonen på Kupolen. Det är helt enkelt väldigt mycket som händer och det kommer bli dagar när man får testa mycket.

Vad hoppas du att festivalen ska ge?

– Målet är framför allt att inspirera unga till teknik och vetenskap. I förlängningen hoppas vi att det är fler som söker sig till den här typen av utbildningar och jobb. Jag hoppas också att vi ska få många besökare till Borlänge under festivaldagarna. Jag vill att folk ska känna att Borlänge är en stad där det händer mycket. Där det finns mycket energi, en vilja och ett driv – att det är en plats att trivas på.

 

Borlänge Science Festival anordnas 2629 september 2019.
Läs mer: Borlänge Science Festival

Kulturresan – En upplevelseresa genom Dalarna

Kulturresan – En upplevelseresa genom Dalarna

Att resa är att uppleva och att genomföra Kulturresan Dalarna är en hänförande upplevelse. Kom bara ihåg att packa ner passet – kulturpasset alltså – innan det bär iväg mot de nio kulturhistoriska besöksmålen. Med Kulturpasset i hand har du en karta över nio av Dalarnas mest unika och ikoniska kulturmiljöer. Gör en rundresa med nedslag på platser som avslöjar spännande delar av Sveriges historia, ta del av autentiska kulturmiljöer och hör berättelser om människor som lämnat bestående avtryck. Kliv in i konstnärshem, världsarv, historiska industrimiljöer och trädgårdar och låt dig omfamnas av de levande berättelserna om Dalarna.   En av de som upptäckt passet är Linnéa Wålstedt från Dala-Floda.   – Jag tyckte det var en fin idé, att det inte var speciellt dyrt och att det skulle ge inspiration till vart jag kunde åka. Jag är ju från Dalarna och det är grejer som jag vet finns, men jag tror att det gör att jag faktiskt kommer iväg.  Hon tror också att passet kan fungera som en ögonöppnare – både för de som bor i Dalarna och för besökare.  – Jag tycker att man ska besöka det som finns i Sverige. Vi har ju så många museer och utställningar och man behöver inte åka så långt för att se något nytt.  Hittills har Kulturpasset tagit Linnéa till Dalarnas museum i Falun, där Christer Björklund är länsmuseichef och landsantikvarie. För honom var det en självklarhet att vara med i samarbetet kring Kulturpasset. Främst för att lyfta länets många kulturmiljöer, men lika mycket för att bredda bilden av vad Dalarna har att erbjuda. Både hos varje besöksmål, men lika mycket på vägarna däremellan.  – Som besökare ska man kunna uppleva, botanisera, bli nyfiken och undersöka och tycka att det är spännande på de enskilda besöksmålen i sig. Resan bidrar också till att skapa en gedigen, rikare bild av kulturen här. En bredare bild. Sen skulle jag också vilja att man ser landskapet här, de miljöer som finns längs vägen.  Han tror att Kulturpasset skapar värde både för länsinvånare som vill upptäcka sitt landskap och för besökare som reser i Dalarna. Dessutom tycker han att symboliken i just passet och tanken på en Kulturresa genom Dalarna är talande.  – Jag vill att de som köper passet får en inblick i Dalarnas kulturmiljöer, förutom att fördjupa sig i och bli hänförda av de enskilda besöksmålen. Bara genom att kalla det en resa har man slagit an tonen. Resan i sig är en upplevelse som tar en genom det kulturlandskap Dalarna är.  På Dalarnas museum innebär vintern utställningen Folkskolan 175 år. De öppnar även en tillfällig utställning med konstnären Anna Linnéa Liljeholm. Dessutom har de flera samarbeten och aktiviteter med olika aktörer runt om i länet, så Christer Björkman har att göra.  För Linnéa Wålstedt fortsätter utforskningarna av Dalarna med passet i hand. Nästa stopp blir troligtvis i Mora.  – Jag har inte varit på Zornmuseet och jag tror att det skulle vara spännande med konstutställningen. Jag har läst mycket om Zorn.  Kulturpasset  Kulturpasset är en guide till Kulturresan Dalarna - en rundresa till nio kulturhistoriska besöksmål i Dalarna. Sex av besöksmålen har öppet vintertid: Zornmuseet, Carl Larsson gården, Falu Gruva, Porfyrmuseet, Dalarnas museum och Nils Olsson Dalahästar. Sommartid har även Hildasholm, Ornässtugan och Avesta Art öppet. Passet säljs på besöksmålen och på din närmsta Turistinformation i Dalarna. I passet finns erbjudande för varje stopp. När erbjudandet använts får passet en stämpel. När alla kulturresemål besökts erhålls Kulturresans dalahäst.   Varje erbjudande i passet gäller för en person vid ett tillfälle under 2018–2019 med startdatum för dagen då passet införskaffas.

Visenter Avesta

Möt visenterna i Avesta

På en gård i Avesta vandrar stora ståtliga djur tillsammans i flock. Deras muskulösa, kraftiga nackar och rundade horn för tankarna till bisonoxar i vilda västern-filmer. Men i själva verket rör det sig om den utrotningshotade arten visenter. Visenten, eller europeisk bison som den även kallas, var nära att utrotas under tidigt 1900-tal. Det är vid den här tiden som historien om Avesta Visentpark tar sin början. - I Europa sköts den siste visenten, som levde i det fria, år 1920. Det fanns då 54 djur kvar i anläggningar runt om i Europa. De visenter som idag lever härstammar från 12 av dessa individer, berättar Mikael Jansson, driftansvarig på Avesta Visentpark. Han intygar att arten fortfarande är utrotningshotad, även om beståndet är större idag. På gården strax utanför Avesta lever idag ett 30-tal visenter. Förutom djuren finns café med godsaker, våfflor och enklare maträtter. Här finns också ett lekområde för barnen med gungor, styltor och käpphästar. - Det är en lugn och trivsam miljö på gården med möjlighet att komma väldigt nära en utrotningshotad djurart. Du får komma öga mot öga med visenten, berättar Mikael Jansson som samtidigt vill påminna om att detta är vilda rovdjur som inte ska klappas. Arbetar för artens överlevnad Syftet med parken är att öka beståndet av visenter i det fria. Genom samverkansprojekt händer det att djur flyttas från gården i Avesta till andra europeiska länder, bland annat till Rumänien. Där får visenterna först vistas i ett hägn under ett år innan de slussas ut i det fria. Mikael Jansson ser hoppfullt på framtiden för visenten. - Jag hoppas att vi ska få ännu fler projekt för möjligheten att sätta ut fler visenter i det fria. Alla intäkterna på gården går till bevarandet av arten. Avesta Visentpark lockar årligen besökare från hela världen som är intresserade av att ta del av bevarandearbetet på gården. - Besökarna som kommer hit till gården får möta friska djur. Det föds flera kalvar varje år och det är ett tecken på att visenterna trivs, säger Mikael Jansson som ser fram emot att fler människor får lära känna visenterna i Avesta. Foto: Jonas Lindgren Visste du att visenten… … kan väga upp till 1 ton. … lever på gräs, örter, bark och kvistar. … har blå tunga. … är Europas största landlevande däggdjur. … lever fritt i bland annat Ryssland, Ukraina, Rumänien och Polen. … förekommer i Avesta kommuns logga. Avesta Visentpark Öppet 19 maj – 15 september 2019 (ej midsommarafton) kl. 10:00-16:30.

Digital skulpturträdgård i Falu Gruvas konsthall

Digital skulpturträdgård i Falu Gruvas konsthall

Såväl under som ovan jord erbjuder Falu Gruva ett smörgåsbord av spännande och intressanta upplevelser. Förutom allt det som berättas om gruvans historia i olika former, har deras konsthall blivit en uppskattad del av gruvområdets utbud. Där är det sommaren 2019 möjligt att kliva in i en digital skulpturträdgård. Gruvområdet är ett stort besöksmål med aktiviteter, shopping, mat och boende. Självklart är de uppskattade gruvturerna en huvudattraktion, där besökaren får följa med under jord och höra berättelserna om bocken Kåre, Fet-Mats och Gruvfrun, om det slitsamma arbetet i gångarna och gruvans viktiga plats i Sveriges historia. Samtidigt är Falu Gruva så mycket mer än en gruva. I sommar möts till exempel teknik och konst i gruvans konsthall, med det mekaniska ljudkonstverket The Garden. Skulptören och ljudkonstnären Jan Cardell har skapat en trädgård som består av ett flexibelt rotsystem med interaktiva enheter som är kopplade till växter och blommor i olika färg, former och ljud. Besökarens närvaro och agerande i rummet påverkar växternas rörelser och får dem att spela på olika sätt. – Jan Cardell är spännande på det sättet att besökaren interagerar med konstverket. Det är en slags digital skulpturträdgård han har byggt upp och det intressanta är att man får både teknik och skulptur. Den mixen tycker vi är tilltalande då vi vill ha en naturvetenskaplig prägel på vår konsthall, säger Anna Björkman, verksamhetschef vid Falu Gruva. Även det nybyggda Gruvmuseet är väl värt ett besök. Utställningarna omfattar hela berättelsen om Falu Gruva, från upptäckten av gruvan på vikingatiden fram till utnämningen till ett av Unescos världsarv i början av 2000-talet. I museets filmsal är det också möjligt att uppleva en gruvtur under jord i en 30 minuter lång film. Den är speciellt framtagen för de besökare som av olika anledningar inte kan eller vill gå ner i gruvan.   – Sedan har vi också en fin två kilometer lång promenadslinga runt dagbrottet Stora Stöten. Det finns informationsskyltar där man kan läsa in sig på vad man ser. Man har en väldigt fin utsikt över hela gruvområdet och Falu stad, berättar Anna. På gruvområdet ges visningar av de många kulturhistoriska byggnaderna. Här finns också två caféer, en restaurang och så Världsarvshuset med en butik. På området finns dessutom en rad andra butiker med alltifrån byggnadsvård och second hand till inredning och kläder. Det finns med andra ord mycket att se och göra vid Falu Gruva – och efter besöket kommer du med största sannolikhet vara rikare på både kunskaper och upplevelser. Läs mer och boka ditt besök på Falu Gruva.

Lisbet och Gocken Jobs – Pionjärer och konstnärer

Lisbet och Gocken Jobs – Pionjärer och konstnärer

Säg Jobs och tankarna går till en bokstavligt talat rik flora av mönster. De böljande blommorna, växterna och stråna som färglagt så många hem har sitt ursprung i Leksand. Där levde och verkade formgivarna och systrarna Lisbet och Gocken Jobs under en stor del av sina liv. Den nya boken Jobs keramik & textil: Lisbet Jobs och Gocken Jobs - två systrar, två konstnärskap är en rikt illustrerad berättelse som placerar de två systrarna i ett helt nytt, stilhistoriskt sammanhang. Efter att ha utbildat sig till keramiker i Stockholm kom Lisbet och Gocken Jobs att arbeta sida vid sida i samma ateljé, men fortfarande som två helt olika konstnärer. Det är i dessa två konstnärskap den nya boken tar sin utgångspunkt. Bokomslaget. – Det har tidigare skrivits om familjen, men då främst om livet de levde i Leksand och att de var kända på sin tid. Men det har inte handlat om deras konstnärskap. Där behövdes någon kunnig inom designhistoria, så jag vände mig till Hedvig Hedqvist, som är välkänd inom designkretsar. Hon har skrivit texterna och jag bad henne sätta in systrarna i sitt konstnärliga sammanhang och i stilhistorien, säger Christina Mattsson, som är både initiativtagare, redaktör och bildansvarig.  Hon själv har en nära personlig relation till familjen Jobs. Dels som ordförande i Gocken Jobs AB, som förvaltar det konstnärliga arvet efter Gocken Jobs, dels då Lisbet Jobs är hennes svärmor.  – Det finns en så otrolig mönsterskatt. Pratar du med unga idag som är intresserade av design känner de inte till Lisbet och Gocken. Då tänkte jag att här måste det göras en bok. Den fyller ett syfte i att lära folk vad var ursprunget, hur allt började.  Systrarna ritade hundratals mönster under åren. Många med välkända blommande namn så som Lisbets ”Aurora” eller Gockens ”Trollslända”, ”Ros och lilja” och ”Rabarber”. Idag är dock många av mönstren inte längre i produktion och svåra att få tag i – ytterligare en anledning till att skriva boken och framför allt till att ge illustrationerna plats att verkligen blomma ut på sidorna.  Men boken berättar inte bara om mönstren och tygerna. Lika mycket berättar den om systrarnas, framför allt Lisbets, entreprenörskap.  – Lisbet var pionjär när hon som första kvinna i Sverige skaffade egen keramisk verkstad och brännugn. Hon startade eget 1931, bodde då i Stockholm och öppnade butik på Norrlandsgatan. Gocken var fem år yngre, så det var Lisbet som drog igång och drev det hela till en början.  Nu hoppas Christina att systrarnas konstnärskap, formgivning och mönster ska få en nytändning. Mycket talar för att förhoppningen besannas. På senare år har mönstren prytt omslag till böcker och anteckningsböcker. Under våren öppnar Thielska galleriet i Stockholm en utställning om systrarna och deras mönster. Till våren 2019 släpper också den internationellt erkända designern Carin Rodebjer en kollektion där flera plagg är sydda av tyger med systrarna Jobs mönster.   – Det jag hoppas är att systrarna ska uppmärksammas. Att unga form- och designintresserade ska se och uppskatta den mönsterskatt som finns.  

Din loppisguide i Dalarna

Din loppisguide i Dalarna

Längs vägkanterna i semesterdalarna avlöser loppisskyltarna varandra. Hemma hos-varianter varvas med laduloppisar och butiker med mer sorterat utbud av second hand och vintage. Här har vi samlat nio guldkorn i Dalarnas loppisutbud. Bara att hoppa in i bilen, se till att det finns gott om packutrymme och sedan börja utforska hyllorna i jakt på det där pirret som uppstår när en gör sitt eget bästa fynd. Tänk på att öppettider varierar – kolla vad som gäller hos butiken du ska besöka innan du ger dig iväg! 1. PMU, Leksand Leksands stora second hand-butik PMU lockar både lokala och långväga besökare – kön ringlar sig ofta lång utanför dörren inför öppning. Efter genomförd fyndrunda finns även möjlighet att slå sig ner med en kopp kaffe i caféet. Övermo Backåkersvägen 1, Leksand PMU finns även i Falun. 2. Tulavippan, Gagnef I före detta Gagnefs Folkets hus finns många skrymslen och vrår att utforska, samtliga fyllda med spännande möjligheter till fynd. Nytt och gammalt trängs på hyllorna som är en skön mix av loppis, antikt och kuriosa. Under lördagar i juni, juli och augusti anordnas även bakluckeloppis på gårdsplanen. Östtjärna 110, Gagnef 3. BK:s Gammalt & Nytt, Insjön Alldeles bredvid riksväg 70 i Insjön ligger klassikern BK:s Gammalt & Nytt. Här finns loppis, antik, kuriosa och hantverk i en härligt salig blandning. Bara att leta loss i de många hyllorna! Dessutom har de delar till folkdräkter. Insjövägen 56, Insjön 4. Stassbackens diversehandel, Stora Skedvi I Stora Skedvi, mellan Hedemora och Falun, ligger lilla Stassbackens diversehandel. I en gammaldags lantlig miljö ryms både gammalt och nytt, med alltifrån skruv och beslag till möbler. Stassbacken, Stora Skedvi 5. TING Retro, Falun Butik TING är en inrednings-, design- och retrobutik i centrala Falun. Spana efter utvalda retroföremål från i huvudsak 50-, 60- och 70-tal, som kaffekoppar från Gustavsberg och Rörstrand eller 50-talsmöbler. Under sommaren är också Cirkus Loppans sommarbutik vid Falu Gruva öppen. Gruvgatan 13, Falun 6. Nygammalt Second Hand, Hedemora Husgeråd, kläder, textil, böcker och media, möbler och en hel del andra överraskningar går att hitta hos Nygammalt Second Hand i Hedemora. Botanisera bland porslin, lampor och prylar innan du avslutar besöket med en fika. Kraftgatan 8, Hedemora 7. Erikshjälpen, Borlänge Erikshjälpen Second Hand i Borlänge ligger vid handelsområdet Södra Backa och rymmer hela 1200 kvadratmeter fyndmöjligheter. Butiken fylls på allteftersom skänkta gåvor kommer in, så chansen att det dykt upp något nytt sedan det senaste besöket är stor. Fika finns i det tillhörande caféet.  Hantverkargatan 7, Borlänge Erikshjälpen finns även i Dala-Järna, Hedemora och Rättvik. 8. Spader Madame Retro Vintage, Vikarbyn I ladan på gården trängs kläder, prylar och möbler från 1940, 50-, 60- och 70-talen. Ovanvåningen är härligt belamrad med retro- och vintagekläder medan de gamla spiltorna fyllts med möbler och kreativt återbruk av gamla saker. Öja Tyskvägen 3, Vikarbyn Foto: Malin Jones 9. Röda Korset Mötesplats Kupan, Säter Varje dag dyker något nytt upp på hyllorna hos Röda Korset i Säter. Förutom att vara en mötesplats rymmer lokalerna även en uppskattad butik fylld av kläder, husgeråd och olika småprylar. Östra Långgatan 8, Säter Röda Korset Mötesplats Kupan finns även i Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Mora, Smedjebacken.

Det mullrar om motorstaden Hedemora

Det mullrar om motorstaden Hedemora

Nämn Hedemora för en motorintresserad person och du ser bensindoftande minnen i ögonen. Ända sedan tidigt 30-tal har Hedemora förknippats med motorer och somrarna med cruising, MC-dag och bilträffar. Än idag hämtas inspiration från glansdagarna, till flertalet av de motorinspirerade evenemang som anordnas här. Lägg därtill genuin cafékultur och spännande musikscener, så har du en kombination som gör Hedemora till ett självklart resmål i sommar. Hedemoraryttaren är den första som hälsar besökare välkomna till staden. I rondellerna in till Hedemora står statyn av den folkdräktsklädde ryttaren på sin röda springare. Symboliken talar sitt tydliga språk: motorstaden i södra Dalarna gasar med full fart framåt. Det började redan på 50-talet, när bilkulturen brummade som bäst och raggarna gjorde entré i folkkulturen. Då började även TT-loppen hållas regelbundet i Hedemora. “TT” stod för Tourist Trophy och var stora internationella motorcykeltävlingar. Varg-Olle Nygren, den mest berömda motorcykelföraren på den tiden, var givetvis på plats i Hedemora för att köra. Över 100 000 besökare kom till motorstaden för att se motorcyklarna vråla på banan.   TT-loppen må ha kört sina sista ärevarv nu, men många andra aktiviteter och sevärdheter med motorsport får Hedemora att verkligen leva upp till sitt smeknamn som motorstad. Till exempel anordnar Hedemora Old Town Cruisers och SMK Hedemora evenemanget Motorhistoriska Dagen varje år på nationaldagen. Då åker de glänsande, gamla bilarna med viftande, svenska flaggor i en lång parad genom staden. På Motorstadion väntar sedan roliga aktiviteter för hela familjen. Ytterligare en sommartradition i motorstaden är den årliga Motordagen. Lördagen vecka 26 varje år fylls Hedemoras gator med cruisande bilar, rockabillymode – och förstås många besökare som är nyfikna och intresserade av de välbevarade, vackra fordonen. Lions arrangerar bakluckeloppis för allt som är fordons- och motorrelaterat och skänker sedan avgifterna till hjälpverksamheten. I år samverkar Motordagen dessutom med musikfestivalen Dalarocken, så se fram emot en riktig heldag med musik och motor. På Hedemora MC-museum finns klenoder och kuriosa för alla motorintresserade: bland annat Nisse Johanssons unika samling veteranmotorcyklar från första hälften av 1900-talet och en utställning om TT-loppen i Hedemora. Här finns också antika cyklar från 1880-talet och klassiska engelska bilar från 50-talet. Museet är öppet sommartid, men stängt på måndagar. På musikfronten är Hedemora Blues Jam ett måste. Första lördagen i månaden får den som vill komma och jamma med husbandet på restaurangen Kings Arms. Det har blivit ett uppskattat forum där lokala musiker kan utvecklas.   Självklart behöver även magen sitt drivmedel. Slå er ner för en fika eller lunch på anrika Café Wahlman. Det ligger i Hedemoras äldsta kulturhus i de välbevarade 1700-talskvarteren. Här bakas det mesta i eget bageri av närproducerade råvaror. I den härliga trädgården bjuds det dessutom då och då på musikaliska godbitar i form av stämningsfulla framträdanden och spelningar. Nämn Hedemora hädanefter, för såväl motorintresserade personer som andra besökare, så är det inte bara de motorinspirerade inslagen de drar sig till minnes – utan också stadens sköna rytmer. Läs mer om aktiviteter, evenemang, boende och sevärdheter i Hedemora

Leksands folkdanslag – 100-åringen som dansar vidare

Leksands folkdanslag – 100-åringen som dansar vidare

I sann nationalromantisk anda satte ett par Tibblepojkar fart på folkdanslaget i Leksand när de återvände från Amerika år 1918. Under de senaste hundra åren har medlemmarna tagit otaliga danssteg, hållit liv i gamla traditioner och knutit vänskapsband världen över. Hej Anders Tull, du är dansledare och starkt engagerad i Leksands folkdanslag, berätta om ert jubileumsår! – Det har varit fantastiskt! Vi har bland annat haft en danskväll i Hjulbäcks bystuga tillsammans med Mora spelmanslag och bjudit in gästinstruktörer i bugg, linedance, squaredance och andra internationella danser till våra träningar. I våras hade vi premiär för en föreställning inspirerad av Anders Zorns resa till Andalusien – den innehöll både flamencodans och folkdans från Dalarna. Sedan blev vår jubileumsfest verkligen en kväll i minnenas tecken, då vår jubileumsfilm med minnesbilder och filmklipp från hundra år premiärvisades. Så mycket vi har upplevt tillsammans! Vi har dansat på festivaler i många länder, på Himlaspelets scen och på Melodifestivalens.  Hur har intresset för folkdans sett ut under dessa hundra år? – Förr var det vanligt att man umgicks och dansade långdans eller ringdans till sång eller spelmansmusik på lördagskvällarna. Folkdans kallar vi de danser som skapades i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet då man satte ihop gamla danser till längre danser med olika turer. I Dalarna finns en stor dansskatt och det är polskorna som är vanligast. När moderna dansstilar blev populära fick folkdansen stå tillbaka, men tack vare Bosse Larsson och tv-programmet ”Nygammalt” väcktes folkdansen till liv igen under 1970- och 80-talet.   Hur ser intresset ut idag?  – Här i Leksand är vi en trogen grupp som håller traditionerna vid liv. Leksands folkdanslag är omtyckta underhållare, vi uppträder ofta för hotellgäster och midsommarfirandet har alltid varit viktigt för oss. Veckorna före och efter själva midsommarhelgen dansar vi på majstångsresningar i centrala Leksand och på äldreboenden och hotell. Vi deltar också under Leksands julmarknad där vi säljer tjockbulla och ärtbulla på lördagen och dansar på söndagen. Dessutom värnar vi om folkdräktens överlevnad, vi bär alltid dräkt när vi uppträder och varje år arrangerar vi en dräktbytardag för den som vill lämna in eller komplettera sin dräkt.   Vad lockar med folkdans? – Att man får göra något tillsammans i grupp, träffa likasinnade. Folkdans är bra för både knoppen och kroppen. Genom folkdansen har vi fått vänner över hela världen och ett kulturutbyte utan dess like.  Om man vill dansa med er i vinter, kan man höra av sig till er då?  – Absolut, alla är välkomna till våra träningar. Vi är en blandgrupp, så jag varierar alltid svårighetsgraden så att alla får dansa på sin nivå. Om det kommer nybörjare börjar vi med grunderna i schottis, vals, hambo och polka. Det som är roligt är att det börjar dyka upp fler män på träningarna nu. Intresset går i vågor men jag tror att folkdansen alltid kommer att överleva.  DANSA MED LEKSANDS FOLKDANSLAG Tid: Onsdagar kl. 19.00–21.00. Uppehåll under jul- och nyårsveckorna. Vårterminen startar onsdag 9 januari. Plats: Samlingssalen på Edshultsgården, Leksand.  Tänk på att: Bära ledig klädsel och ta med lämpliga skor för dans. leksandsfolkdanslag.se 

Loppisproffset Isabelle McAllister

Loppisproffset Isabelle McAllister guidar till fynden

Isabelle McAllister är inredaren, designern och programledaren som gärna spenderar sommaren i familjens hus i Leksand. Dessutom är hon en återbrukare av rang, där loppisletandet nästan blir en tävling, men där det mest spännande är mötena och människornas historier. Här delar hon med sig av sina bästa tips för loppis och second hand. Hur tar jag mig an en loppis? – Gå tidigt på morgonen, mest chans för fynd. Ha med cash även om de flesta numera tar Swish. Snacka med folk – det är nästan roligast. De oväntade mötena. Historierna och historiken. Att lära sig om prylar man knappt visste fanns. Vilken typ av grejer kan jag förvänta mig att hitta? – Man kan verkligen hitta allt. Det är det som också gör det roligt. Att det nästan blir som en tävling. Kommer jag hitta den där grejen före alla andra? Tänk om det finns ett fynd just precis här! Att handla second hand är inte konstigare än att handla något annat, förutom att det är bättre för miljön. Allt vi behöver finns redan, allt vi behöver kanske någon annat redan har tröttnat på. Hur gör du när du tar dig an en loppis – några strategier? – Som med all shopping så gäller det väl att först ställa sig frågan varför man vill shoppa? Behöver jag verkligen den här prylen eller grejen? Skillnaden mellan behov och önskan? Det gäller ännu mer i second hand-shopping eftersom allt kan finnas och det lätt kan kännas lite rörigt. Men man kan spana in en tidsepok eller en viss pryl för ett speciellt ändamål. Då blir det enklare. Vilken är din relation till loppis och second hand? – Älskar det! Som sagt jag har det lite som en ursäkt för att träffa folk. Men sen är det den enda shoppingen vi bör göra i en värld där allt redan finns. Plus att många gamla saker var bättre producerade och håller längre. Ditt eget bästa loppisfynd? – Kanske en gammal gymnastikplint som numera är en sittbänk. Men skulle uppskatta att 85–90 procent i mitt hem är secondhand, så det är svårt att välja en favorit. Följ Isabelle på Instagram: @isabellemcallister Läs mer: Din loppisguide i Dalarna