Bonden, Bananen och livet på gården

Bonden, Bananen och livet på gården

På gården i Övre Glamsarvet utanför Falun växer det så det knakar. Både i Sara May Kahls grönsaksodlingar och i det hållbarhetsengagemang som lagt grunden för Instagramduon ”Bonden och Bananen”. Här är ingen dag den andra lik, livet följer årstidernas växlingar och det finns ingen sommarsemester i sikte. Precis som Sara May vill ha det.


Sara May Kahl sticker ut huvudet ur det lilla växthuset och vinkar glatt. Blå snickarbyxor och pigga ögon. Parson russel terriern Ali, som av någon outgrundlig anledning fått smeknamnet Bananen, springer nosande omkring bland hönshus, odlingsbäddar och plantlådor. Fast smeknamn borde kanske snarare bli artistnamn, för ”Bonden och Bananen” har blivit en uppmärksammad duo i sociala medier. Via Instagramkontot @bondenochbananen pratar Sara May om hållbarhet, miljöfrågor, odling och livet på landet.

– Att jag skriver i vi-form gör att det inte blir lika mycket fokus på mig, samtidigt som Bananen får ta de tunga ämnena och kommunicera det under hashtaggen #bananenfunderar. Plus att det blir väldigt roligt att se allt ur en hunds perspektiv, att hon betraktar människorna och hur vi håller på.

Engagemanget för hållbarhet är stort och en del i varför Sara May lever det liv hon gör här på den gamla bergsmansgården. Att hon driver upp och odlar sina egna grönsaker och plantor. Självhushåller. Säljer lokalodlade råvaror i den lilla försäljningsboden nere vid vägen.

– Jag tror att det jag gör har en mening. Att lokal mat verkligen är något vi behöver i framtiden. Min lilla odling kanske inte gör stor skillnad, men hur och att jag gör något kanske kan det. Det är så många som pratar men inte gör. Att jag dessutom pratar i sociala medier blir ytterligare en styrka. Så dels finns grönsaksproduktionen, dels inspirations- och informationsdelen.

Bild 3

Bild 6

En hund

Vad gäller själva produktionsdelen var det inget Sara May såg framför sig när hon växte upp på gården hon i dag äger och driver tillsammans med sambon Erik. Som tonåring drog hon iväg ut i världen, för hon skulle absolut inte bo på landet. Hon jobbade lite här och var, pluggade, utbildade sig till snickare. Sen kom det sig att ett av husen på gården blev tomt. Då kom tankarna på att flytta hem.

– Det var nog huset som gjorde att jag tog steget. Sen har jag odlat åt mig själv sen jag flyttade tillbaka. När jag gick en permakulturkurs inventerade vi vilka tillgångar gården hade. Då insåg jag att det inte är mycket jag saknar för att börja odla i större skala. Kanske hade jag behövt en utbildning i småskaligt jordbruk också, men alla sådana fanns i Skåne. Jag visste att det var här jag ville odla, så jag körde igång och har lärt mig under tiden.

I maj 2017 bestämde hon sig. Hon skulle skala upp verksamheten och odla för att sälja.

– Det är egentligen väldigt sent på året, så då sådde jag bara alla frön jag hade hemma. Sen byggde jag ett litet skåp som jag sålde grönsakerna i. Första året fick bli ett test om någon skulle komma och handla – och det gick bra! Förra året kom jag igång i ännu större skala och nu växer det hela tiden.

Kronärtskockor, flera sorters lök, rödbetor, morötter, vitlök, palsternacka, majs, bönor, ärtor, squash, grönkål, jordärtskockor, pumpor, gurkor, tomater, chili och olika blommor. Hon odlar mest kulturarvssorter och lokala grödor, som gråsockerärten "Lokförare Bergfälts Jätteärt", potatislöken '"Leksandslök" och kålroten "Vinttjärn". Listan över det Sara May trollar fram ur gårdens jordar kan göras lång.

Hon rör sig vant fram och tillbaka i det kvava växthuset där tomatplantorna slingrar sig upp mot taket. Visar sedan de små gröna plantorna som står noggrant uppradade i kruka efter kruka i solen utanför. Skrattande konstaterar hon att hon till nästa år behöver skaffa en bättre etiketteringsmaskin. Att skriva de hundratals små lappar som talar om vad som är basilika, oregano eller dill tog lite väl lång tid.

Grödor

Bild 5

Bild 1

Det är mycket att hålla reda på och inget kommer gratis. Förra sommarens extrema torka var en ordentlig utmaning. Likaså har uppstarten av företagsdelen krävt stora investeringar, såväl tidsmässiga som ekonomiska.

– Det är jättemycket jobb och man ligger alltid efter med allt. Men jag lärt mig den hårda vägen att prioritera. Man kan inte göra mer än man kan, utan bara ta det mest akuta och ändå försöka njuta och vara i det man gör. Man kan inte gå runt och stressa, för då är det kört.

Jobbet är en livsstil där arbete och fritid flyter ihop. Aldrig riktigt ledig, men samtidigt får hon göra precis det hon vill.

– Jag får vara ute och följa naturen hela året. Charmen är att dagarna är helt olika. Ibland jobbar jag väldigt intensivt, men om någon kommer på besök tar jag mig tiden att umgås. Och om det är en jättevarm dag blir det inte så produktivt som andra dagar, då får man ta det lite lugnare.

Sommaren är högsäsong och arbetet är intensivt. Tanken på semester kan för en betraktare verka långt borta. Sara May tar det med ro.

– Det är många som påpekar att jag ju inte har någon semester, att jag inte kan åka bort på sommaren. Men jag vill inte åka bort! Det folk åker bort till är ju natur, bad och att vara på landet. Och det är precis det jag har här. Visst skulle jag kunna åka bort på vintern – men vill det inte då heller.

Gustaf Ankarcrona, hemslöjden och livet i Leksand

Gustaf Ankarcrona, hemslöjden och livet i Leksand

"Jag vill att produkterna ska bära hantverkskunskapen vidare". Det säger Linn Sund, som är formgivare och äger och driver butiken Crona Craft i Leksand. Både namnet och drivkraften har hon delvis hämtat från Gustaf ”Crona” Ankarcrona. 2019 firas 150-årsjubileet av hans födelse. – Vi som bor här kan ju bli hemmablinda ibland, men Gustaf Ankarcrona såg Dalarna med nya ögon. När jag själv har varit borta och kommer hem till Leksand slår det mig hur otroligt vackert det är här. Det var nog det som han också såg och förstod, säger Linn Sund. Tidigare drev hon Leksands Hemslöjd, där hon bland dräktdetaljer, textilhantverk och annat hantverk upptäckte Gustaf Ankarcrona ”på riktigt”. – Ankarcrona startade Leksands hemslöjdsbutik 1904 och jag var intresserad av butikens historia. Ju mer jag läste om honom, desto mer intressant tyckte jag han verkade. Jag blev allt mer inspirerad, men också mer ifrågasättande. Hur kom det sig att Gustaf Ankarcrona, en konstnär från Småland och utbildad vid de stora målarskolorna i Europa, hittade hem i Leksand och blev ”Crona” med leksingarna? Varför kände han en sådan kraftig dragning till Dalarna och kom att bli både hembygdsvårdare och hemslöjdskämpe? – Han sägs ha träffat på folkdräktsklädda kullor och masar från Leksand vid en hemslöjdsutställning i Gävle år 1901 och tyckte säkert det var väldigt exotiskt och fint, tror Linn. I Leksand var dräktkulturen fortfarande stark, jämfört med i andra byar. Det fascinerade Ankarcrona och efter besök i Dalarna hade folkkulturen fängslat honom så starkt att han bestämde sig för att bo kvar. Han kom att arbeta för det lokala hantverket och den traditionella hemslöjden och blev en fanbärare för Dalarnas kulturarv. – Det finns historier om Ankarcrona och hans traditionella syn på bland annat klädedräkter. Det sägs att leksingarna var rädda att möta honom på gatan om de var ”slimsklädda”, alltså hade blandat folkdräkten med mer moderna kläder. Fick Ankarcrona syn på dem då, skällde han ut dem! Han var med andra ord väldigt engagerad och mån om att traditionerna skulle bevaras, berättar Linn. Precis som Ankarcrona värnade om historier och traditioner och vävde in dem i dalfolkets kulturarv, gör Linn också det – fast hundra år senare och med blicken mot framtiden. – Han var väldigt mån om att vi inte skulle förlora vårt kulturarv och mönsterskatter – men samtidigt lika mån om att ta in det i nutida produkter. På samma sätt arbetar Linn med Crona Craft: – Det jag drivs mest av är att ta fram nya produkter med inspiration av våra traditioner i Dalarna. Jag tror att Ankarcrona också inspirerades av det och därför är hans synsätt en viktig del i mitt företagande. På Crona Craft finns produkter med inspiration från mönster, färger och tekniker av äldre produkter från Dalarna eller har inspiration härifrån. Kvaliteten är en viktig del, likaså vem företagaren är och står för, förklarar Linn. 2019 firas 150-årsjubileet av Gustaf Ankarcronas födelse och det kommer att uppmärksammas på flera sätt. – Vi är flera aktörer som tillsammans kommer sätta Ankarcrona på kartan i år. Crona Craft ska bland annat ta fram en filt med nytt mönster med inspiration från Ankarcrona. – Jag ser att vi tar mycket kunskap om hantverk för givet. Istället för att förmedla den från mun till mun, vill jag att produkterna ska bära den kunskapen. Jag vill göra avstamp i historien för att bygga framtiden – och fortsätta där han slutade. Fakta om Gustaf Ankarcrona • Gustaf Ankarcrona föddes år 1869 i Huskvarna och dog 64 år senare i Leksand. • Han var utbildad konstnär och målade i Tyskland och Norge, men fann mest inspiration i Dalarna. • 2019 firas 150-årsjubileet av hans födelse. • Gustaf Ankarcrona har designat den kända ljusstaken Tuppstaken, tillverkad av Käck & Hedbys i Leksand, och även formulerat Vasaloppets valspråk ”I fäders spår för framtids segrar”. • Förutom konst och hantverk var han även intresserad av byggnadsvård och var en förespråkare av gammelgårdar i bygderna. Därför byggde han upp Holen i Tällberg till ett allmogemuseum, som idag är ett vackert besöksmål med vidunderlig utsikt över Siljan.

En nostalgisk båtresa tillbaka till 50-talet

En nostalgisk båtresa tillbaka till 50-talet

Strömsholms kanal sträcker sig från Smedjebacken i norr till Borgåsund i söder. En gång i tiden var det en viktig farled för järn och timmer. I dag handlar det mer om turism och sevärdheter. I Smedjebacken finns Håkan Jansson och Föreningen Barkens Ångbåtar. Varje sommar arrangerar de Nostalgituren med ångbåten Å/F Runn, där besökaren tas med på en tidsresa till svunna tider med både båttur och rälsbuss. Vad är Nostalgituren? – Det är en ångbåtsresa med Å/F Runn som utgår från hamnen i Smedjebacken. Därefter åker över sjön Barken, vidare genom sex slussar till Ängelsberg. Att åka ångbåt och se slussningar tycker alla är roligt, sedan är det en naturupplevelse. Det är väldigt fint i norra Barken, som en liten skärgård med väldigt många öar. På hemvägen blir det först rälsbuss till Kärrgruvan och därefter gammaldags Volvo landsvägsbuss tillbaka till Smedjebacken, berättar Håkan Jansson. Hur kom det sig att ni började med ångbåtsturerna? – För fem-sex år sedan fick vi tag på båten och föreningen har sedan restaurerat den till bra skick för att bedriva passagerartrafik på. Det ena gav nog det andra och idén växte fram, med ångbåten, rälsbuss och gammal landsvägsbuss från 50-talet. Vilka reaktioner har ni fått? – Det är en succé! Folk börjar ringa efter jul och frågar när vi ska släppa nya biljetter och turerna blir snabbt fullbokade. Jag tror att det intressanta ligger i konceptet med nostalgin, det blir som en resa tillbaka till hur det var förra i tiden, för 50 år sedan. Många av våra äldre passagerare kommer själva ihåg hur det är att åka rälsbuss och landsvägsbussarna. Det är en lång dag, men de allra flesta tycker det är otroligt intressant. Vad har ni på gång framöver? – Vi ska eventuellt renovera upp ytterligare ett ångfartyg. Förutom Nostalgiturerna har vi också Ångans dag i augusti. Då visar vi ångbåtar och ånglok i hamnen i Smedjebacken. Vi har till exempel ett litet industriånglok som vi kör på i hamnen under dagen, med arrangemang runt omkring. Allt lever på ånga brukar vi säga.   Nostalgituren görs vid totalt åtta tillfällen under juni, juli och augusti. Läs mer och boka: Nostalgituren med Å/F Runn

Falu Gruva

World Heritage Journeys of Europe

Falu Gruva och Falu Kommun i spännande samarbete med Unesco och National Geographic. Visit Dalarna har sedan tidig höst 2017 samarbetat med Falu Gruva och Falu Kommun kring projektet ”World Heritage Journeys of Europe”. Vi har deltagit i 3 workshops och i ett omfattande arbete med att leverera material till Unesco som byggt en ny hemsida som uppmärksammar utvalda världsarv. Sidan lanserades den 13 september, 2018 och därefter rullade en marknadsföringskampanj igång. Bakgrund: Unesco har uppmanats att under det Europeiska Kulturarvsåret 2018 belysa hållbar turism kopplat till de europeiska världsarven, och därför tillhandahållit ekonomiska medel av EU-kommissionen. Unesco i samarbete med National Geographic lyfter fram 34 av Europas 320 världsarv i 19 länder och synliggör dem på en digital plattform. Hela projektet går under namnet World Heritage Journeys of Europe. Det viktigaste syftet är att öka medvetenheten om våra mest intressanta europeiska världsarv och attrahera fler internationella besökare. I samarbete med National Geographic visas de utvalda världsarven på inspirationssidan World Heritage Journeys under fyra teman: Royal Europé, Ancient Europé, Romantic Europé och Underground Europé. Sverige representeras av Världsarvet Falun under temat Underground Europe och av Drottningholms slott under temat Royal Europe. I samband med lanseringen av hemsidan har tio attraktioner/besöksmål och 10 upplevelser i närheten av Falu Gruva i Världsarvet Falun valts ut vilka har erbjudits utrymme på Falu Gruvas landningssida. Dessa bidrar på så sätt till att bygga ett mervärde för besökaren genom att addera kända besöksmål i vårt närområde. Medverkande besöksmål i Dalarna är Carl Larsson gården, Zornmuseet, Dalarnas museum, Orsa Rovdjurspark, Nils Olsson Dalahästar, Fulufjällets nationalpark, Ekomuseum Bergslagen, Biking Dalarna. Med är även Hälsingegårdar och Sala Silvergruva. https://visitworldheritage.com/FalunMine www.visiteuworldheritage.com Pressrelease från Falu Gruva

Stjärnsund – spännande odling & hållbar livsstil

Stjärnsund – spännande odling & hållbar livsstil

Intill sjön Grycken i södra Dalarna ligger anrika bruksorten Stjärnsund. Hit lockas besökare från när och fjärran för att hämta inspiration och kunskap till odling, självhushållning och hållbar livsstil. Permakultur Stjärnsund är ett nätverk av olika verksamheter och projekt i och omkring Stjärnsund. Här ingår mångfaldsträdgården som erbjuder guidade visningar. Nyfiken eller nörd – oavsett kunskapsnivå är Stjärnsund värt ett besök sommartid. Sedan fem år tillbaka bor Annevi Sjöberg i Stjärnsund med sin familj. Naturen och engagemanget i bygden är det hon uppskattar mest. Annevi är utbildad miljövetare och miljöingenjör som idag undervisar inom odling, biologisk mångfald och permakultur. Hon beskriver permakultur som en möjlighet att designa en hållbar livsstil. – Inom permakultur ligger fokus på lokala lösningar. Det handlar också om att hämta inspiration från naturen och ekosystem för att hitta systemlösningar. Annevi är en av dem som leder visningarna av mångfaldsträdgården och permakulturprojektet. – Här får du se fruktträd och bärbuskar som du kanske inte visste att det går att odla. Vi smakar på det som är i säsong. När vi tittar på både ettåriga och fleråriga grönsaker får du också tips på hur dessa kan användas i matlagning berättar hon. Foto: David Roxendal Mångfaldsträdgården har gjort en satsning på lösningar för automatisk bevattning, som innebär punktvattning i lagom mängd. Insektshotell och en damm är andra anhalter i trädgården. Under vandringen får besökaren dessutom se lösningar som hus på hjul, vedeldad utomhusugn och permakulturbibliotek. Annevi försäkrar att det finns gott om utrymme att ställa frågor. Tillsammans med Philipp Weiss har Annevi Sjöberg skrivit böckerna Fleråriga grönsaker och Skogsträdgården. Den sistnämnda utsågs till Årets Trädgårdsbok 2018. Ett par kilometer utanför Stjärnsund har Philipp anlagt Puttmyra skogsträdgård med tillhörande plantskola. Här utforskar man skogsträdgårdsodling som odlingsteknik i svenskt klimat. Även i Puttmyra skogsträdgård finns möjlighet att gå på visning, bland över 200 arter träd, buskar och klängväxter och omkring 150 arter örtväxter. Kan även den med minimal trädgård eller balkong få ut något av en guidad visning eller kurs? – Absolut. Täckodling och automatisk bevattning är exempel på vad du kan tillämpa också i stan. Förutom att odla i pallkrage och krukor kan du ta vara på det som växer vilt i naturen. Flera av de nyttigaste fleråriga grönsakerna är i grunden vilda, säger Annevi. Det kan förstås också hända att besöket inspirerar till nya tankar kring var du vill bo och hur du vill leva i framtiden. Ett sätt att utveckla dina kunskaper och färdigheter är att gå någon av de kurser som Permakultur Stjärnsund anordnar inom bland annat fleråriga grönsaker, skogsträdgårdsodling och att bygga ett så kallat Tiny house; ett litet hus på hjul. Foto: David Roxendal Efter visningen kan du äta lunch på någon av matserveringarna i Stjärnsund och strosa ned till bruksmarknaden som under sommarhalvårets lördagar erbjuder lokalproducerad mat och hantverk. På plats finns också en marknadsvagn med grönsaker, plantor och fröer från permakulturodlingarna. Hantverksbodar, konstutställningar, konserter och en mängd friluftsaktiviteter är andra exempel på vad du kan se och uppleva i Stjärnsund. Här ligger också besökscentrum för Husbyringen, en sex mil lång natur- och kulturled. Boende hittar du bland annat på Fridhem kursgård & vandrarhem intill mångfaldsträdgården och Vilan Eko Spa alldeles i närheten. Foto: David Roxendal

Mästare i broderi: Mer än 10,000 timmars arbete

Mästare i broderi: Mer än 10,000 timmars arbete

Vi fick en pratstund med Margareta Djoos, en av sju kvinnor i Sverige som är mästare i broderi. Sommaren 2019 ställer hon ut sina alster på Mora Kulturhus tillsammans med Anna-Karin Jobs Arnberg, även hon broderimästare från Dalarna. Hur blir man mästare i broderi? – För att ens få göra provet krävs 10 000 timmar, ungefär sex års dokumenterad erfarenhet. Sedan består själva mästarprovet i sig av ett projekt med 400 timmars arbete under ett halvår. Man ska kunna tyg, tråd och tid. Kontrollanter är med i olika stadier för att se att man klarar av det. Det låter som en omfattande process. – Det här är ju status, ett skrå. En poängsättning av ens yrkesskicklighet. Jag jobbade dessutom heltid på Skansens klädkammare i Stockholm just då och frågade mitt jobb om jag fick göra provet, men det fick jag inte. Så jag gjorde de 400 timmarna på fritiden. Vad består ditt mästarbrev av? – Jag är från Mora och gör alla traditionella stygn som finns i vår dräkt. Mitt mästarbrev är i trådbundet broderi, med fyra delar från Moradräkten. Till största del valde jag en varmt röd färg. Den står egentligen för min längtan hem till Mora. Jag hade bott borta i Stockholm i 14 år och längtade hem. Då blev de röda stugorna självklara. Du anordnar återkommande brodericafé på Mora Bibliotek & Kulturhus, berätta! – Ja, jag har haft det i 6–7 år nu och det blir alltmer populärt, det dyker ofta upp nya. Man tar med sig sitt arbete och sätter sig och gör. Det märks att man blir inspirerad av varandra när man är tillsammans. Alla gör vad de vill, det lägger jag mig inte i, men jag försöker hjälpa om man behöver hjälp. Det är blandade åldrar, ibland barn. Det kommer också folk bortifrån, inte bara Morabor. Det tycker jag också är kul, att man kan blandas. Du växte upp med sömnad och har broderat ända sedan du var liten, kommer du fortsätta? – Absolut, det är mitt liv. Det är långsamhetens lov. I och med att du räknar trådar så måste du vara i jobbet. Tankarna kan inte flaxa vidare utan du måste ha koncentration och vara i det du gör. En typ av mindfullness. Utställningen ”Mästare i broderi” visas på Mora Bibliotek & Kulturhus, 27 maj–10 augusti 2019. Broderimästarna Margareta Djoos och Anna-Karin Jobs Arnberg ställer båda ut sina alster. Margareta Djoos och Anna-Karin Jobs Arnberg ställer ut sina alster på Mora Bibliotek & Kulturhus.

Kulturresan – En upplevelseresa genom Dalarna

Kulturresan – En upplevelseresa genom Dalarna

Att resa är att uppleva och att genomföra Kulturresan Dalarna är en hänförande upplevelse. Kom bara ihåg att packa ner passet – kulturpasset alltså – innan det bär iväg mot de nio kulturhistoriska besöksmålen. Med Kulturpasset i hand har du en karta över nio av Dalarnas mest unika och ikoniska kulturmiljöer. Gör en rundresa med nedslag på platser som avslöjar spännande delar av Sveriges historia, ta del av autentiska kulturmiljöer och hör berättelser om människor som lämnat bestående avtryck. Kliv in i konstnärshem, världsarv, historiska industrimiljöer och trädgårdar och låt dig omfamnas av de levande berättelserna om Dalarna.   En av de som upptäckt passet är Linnéa Wålstedt från Dala-Floda.   – Jag tyckte det var en fin idé, att det inte var speciellt dyrt och att det skulle ge inspiration till vart jag kunde åka. Jag är ju från Dalarna och det är grejer som jag vet finns, men jag tror att det gör att jag faktiskt kommer iväg.  Hon tror också att passet kan fungera som en ögonöppnare – både för de som bor i Dalarna och för besökare.  – Jag tycker att man ska besöka det som finns i Sverige. Vi har ju så många museer och utställningar och man behöver inte åka så långt för att se något nytt.  Hittills har Kulturpasset tagit Linnéa till Dalarnas museum i Falun, där Christer Björklund är länsmuseichef och landsantikvarie. För honom var det en självklarhet att vara med i samarbetet kring Kulturpasset. Främst för att lyfta länets många kulturmiljöer, men lika mycket för att bredda bilden av vad Dalarna har att erbjuda. Både hos varje besöksmål, men lika mycket på vägarna däremellan.  – Som besökare ska man kunna uppleva, botanisera, bli nyfiken och undersöka och tycka att det är spännande på de enskilda besöksmålen i sig. Resan bidrar också till att skapa en gedigen, rikare bild av kulturen här. En bredare bild. Sen skulle jag också vilja att man ser landskapet här, de miljöer som finns längs vägen.  Han tror att Kulturpasset skapar värde både för länsinvånare som vill upptäcka sitt landskap och för besökare som reser i Dalarna. Dessutom tycker han att symboliken i just passet och tanken på en Kulturresa genom Dalarna är talande.  – Jag vill att de som köper passet får en inblick i Dalarnas kulturmiljöer, förutom att fördjupa sig i och bli hänförda av de enskilda besöksmålen. Bara genom att kalla det en resa har man slagit an tonen. Resan i sig är en upplevelse som tar en genom det kulturlandskap Dalarna är.  På Dalarnas museum innebär vintern utställningen Folkskolan 175 år. De öppnar även en tillfällig utställning med konstnären Anna Linnéa Liljeholm. Dessutom har de flera samarbeten och aktiviteter med olika aktörer runt om i länet, så Christer Björkman har att göra.  För Linnéa Wålstedt fortsätter utforskningarna av Dalarna med passet i hand. Nästa stopp blir troligtvis i Mora.  – Jag har inte varit på Zornmuseet och jag tror att det skulle vara spännande med konstutställningen. Jag har läst mycket om Zorn.  Kulturpasset  Kulturpasset är en guide till Kulturresan Dalarna - en rundresa till nio kulturhistoriska besöksmål i Dalarna. Sex av besöksmålen har öppet vintertid: Zornmuseet, Carl Larsson gården, Falu Gruva, Porfyrmuseet, Dalarnas museum och Nils Olsson Dalahästar. Sommartid har även Hildasholm, Ornässtugan och Avesta Art öppet. Passet säljs på besöksmålen och på din närmsta Turistinformation i Dalarna. I passet finns erbjudande för varje stopp. När erbjudandet använts får passet en stämpel. När alla kulturresemål besökts erhålls Kulturresans dalahäst.   Varje erbjudande i passet gäller för en person vid ett tillfälle under 2018–2019 med startdatum för dagen då passet införskaffas.

Visenter Avesta

Möt visenterna i Avesta

På en gård i Avesta vandrar stora ståtliga djur tillsammans i flock. Deras muskulösa, kraftiga nackar och rundade horn för tankarna till bisonoxar i vilda västern-filmer. Men i själva verket rör det sig om den utrotningshotade arten visenter. Visenten, eller europeisk bison som den även kallas, var nära att utrotas under tidigt 1900-tal. Det är vid den här tiden som historien om Avesta Visentpark tar sin början. - I Europa sköts den siste visenten, som levde i det fria, år 1920. Det fanns då 54 djur kvar i anläggningar runt om i Europa. De visenter som idag lever härstammar från 12 av dessa individer, berättar Mikael Jansson, driftansvarig på Avesta Visentpark. Han intygar att arten fortfarande är utrotningshotad, även om beståndet är större idag. På gården strax utanför Avesta lever idag ett 30-tal visenter. Förutom djuren finns café med godsaker, våfflor och enklare maträtter. Här finns också ett lekområde för barnen med gungor, styltor och käpphästar. - Det är en lugn och trivsam miljö på gården med möjlighet att komma väldigt nära en utrotningshotad djurart. Du får komma öga mot öga med visenten, berättar Mikael Jansson som samtidigt vill påminna om att detta är vilda rovdjur som inte ska klappas. Arbetar för artens överlevnad Syftet med parken är att öka beståndet av visenter i det fria. Genom samverkansprojekt händer det att djur flyttas från gården i Avesta till andra europeiska länder, bland annat till Rumänien. Där får visenterna först vistas i ett hägn under ett år innan de slussas ut i det fria. Mikael Jansson ser hoppfullt på framtiden för visenten. - Jag hoppas att vi ska få ännu fler projekt för möjligheten att sätta ut fler visenter i det fria. Alla intäkterna på gården går till bevarandet av arten. Avesta Visentpark lockar årligen besökare från hela världen som är intresserade av att ta del av bevarandearbetet på gården. - Besökarna som kommer hit till gården får möta friska djur. Det föds flera kalvar varje år och det är ett tecken på att visenterna trivs, säger Mikael Jansson som ser fram emot att fler människor får lära känna visenterna i Avesta. Foto: Jonas Lindgren Visste du att visenten… … kan väga upp till 1 ton. … lever på gräs, örter, bark och kvistar. … har blå tunga. … är Europas största landlevande däggdjur. … lever fritt i bland annat Ryssland, Ukraina, Rumänien och Polen. … förekommer i Avesta kommuns logga. Avesta Visentpark Öppet 19 maj – 15 september 2019 (ej midsommarafton) kl. 10:00-16:30.

Digital skulpturträdgård i Falu Gruvas konsthall

Digital skulpturträdgård i Falu Gruvas konsthall

Såväl under som ovan jord erbjuder Falu Gruva ett smörgåsbord av spännande och intressanta upplevelser. Förutom allt det som berättas om gruvans historia i olika former, har deras konsthall blivit en uppskattad del av gruvområdets utbud. Där är det sommaren 2019 möjligt att kliva in i en digital skulpturträdgård. Gruvområdet är ett stort besöksmål med aktiviteter, shopping, mat och boende. Självklart är de uppskattade gruvturerna en huvudattraktion, där besökaren får följa med under jord och höra berättelserna om bocken Kåre, Fet-Mats och Gruvfrun, om det slitsamma arbetet i gångarna och gruvans viktiga plats i Sveriges historia. Samtidigt är Falu Gruva så mycket mer än en gruva. I sommar möts till exempel teknik och konst i gruvans konsthall, med det mekaniska ljudkonstverket The Garden. Skulptören och ljudkonstnären Jan Cardell har skapat en trädgård som består av ett flexibelt rotsystem med interaktiva enheter som är kopplade till växter och blommor i olika färg, former och ljud. Besökarens närvaro och agerande i rummet påverkar växternas rörelser och får dem att spela på olika sätt. – Jan Cardell är spännande på det sättet att besökaren interagerar med konstverket. Det är en slags digital skulpturträdgård han har byggt upp och det intressanta är att man får både teknik och skulptur. Den mixen tycker vi är tilltalande då vi vill ha en naturvetenskaplig prägel på vår konsthall, säger Anna Björkman, verksamhetschef vid Falu Gruva. Även det nybyggda Gruvmuseet är väl värt ett besök. Utställningarna omfattar hela berättelsen om Falu Gruva, från upptäckten av gruvan på vikingatiden fram till utnämningen till ett av Unescos världsarv i början av 2000-talet. I museets filmsal är det också möjligt att uppleva en gruvtur under jord i en 30 minuter lång film. Den är speciellt framtagen för de besökare som av olika anledningar inte kan eller vill gå ner i gruvan.   – Sedan har vi också en fin två kilometer lång promenadslinga runt dagbrottet Stora Stöten. Det finns informationsskyltar där man kan läsa in sig på vad man ser. Man har en väldigt fin utsikt över hela gruvområdet och Falu stad, berättar Anna. På gruvområdet ges visningar av de många kulturhistoriska byggnaderna. Här finns också två caféer, en restaurang och så Världsarvshuset med en butik. På området finns dessutom en rad andra butiker med alltifrån byggnadsvård och second hand till inredning och kläder. Det finns med andra ord mycket att se och göra vid Falu Gruva – och efter besöket kommer du med största sannolikhet vara rikare på både kunskaper och upplevelser. Läs mer och boka ditt besök på Falu Gruva.