Bonden, Bananen och livet på gården

Bonden, Bananen och livet på gården

På gården i Övre Glamsarvet utanför Falun växer det så det knakar. Både i Sara May Kahls grönsaksodlingar och i det hållbarhetsengagemang som lagt grunden för Instagramduon ”Bonden och Bananen”. Här är ingen dag den andra lik, livet följer årstidernas växlingar och det finns ingen sommarsemester i sikte. Precis som Sara May vill ha det.


Sara May Kahl sticker ut huvudet ur det lilla växthuset och vinkar glatt. Blå snickarbyxor och pigga ögon. Parson russel terriern Ali, som av någon outgrundlig anledning fått smeknamnet Bananen, springer nosande omkring bland hönshus, odlingsbäddar och plantlådor. Fast smeknamn borde kanske snarare bli artistnamn, för ”Bonden och Bananen” har blivit en uppmärksammad duo i sociala medier. Via Instagramkontot @bondenochbananen pratar Sara May om hållbarhet, miljöfrågor, odling och livet på landet.

– Att jag skriver i vi-form gör att det inte blir lika mycket fokus på mig, samtidigt som Bananen får ta de tunga ämnena och kommunicera det under hashtaggen #bananenfunderar. Plus att det blir väldigt roligt att se allt ur en hunds perspektiv, att hon betraktar människorna och hur vi håller på.

Engagemanget för hållbarhet är stort och en del i varför Sara May lever det liv hon gör här på den gamla bergsmansgården. Att hon driver upp och odlar sina egna grönsaker och plantor. Självhushåller. Säljer lokalodlade råvaror i den lilla försäljningsboden nere vid vägen.

– Jag tror att det jag gör har en mening. Att lokal mat verkligen är något vi behöver i framtiden. Min lilla odling kanske inte gör stor skillnad, men hur och att jag gör något kanske kan det. Det är så många som pratar men inte gör. Att jag dessutom pratar i sociala medier blir ytterligare en styrka. Så dels finns grönsaksproduktionen, dels inspirations- och informationsdelen.

Bild 3

Bild 6

En hund

Vad gäller själva produktionsdelen var det inget Sara May såg framför sig när hon växte upp på gården hon i dag äger och driver tillsammans med sambon Erik. Som tonåring drog hon iväg ut i världen, för hon skulle absolut inte bo på landet. Hon jobbade lite här och var, pluggade, utbildade sig till snickare. Sen kom det sig att ett av husen på gården blev tomt. Då kom tankarna på att flytta hem.

– Det var nog huset som gjorde att jag tog steget. Sen har jag odlat åt mig själv sen jag flyttade tillbaka. När jag gick en permakulturkurs inventerade vi vilka tillgångar gården hade. Då insåg jag att det inte är mycket jag saknar för att börja odla i större skala. Kanske hade jag behövt en utbildning i småskaligt jordbruk också, men alla sådana fanns i Skåne. Jag visste att det var här jag ville odla, så jag körde igång och har lärt mig under tiden.

I maj 2017 bestämde hon sig. Hon skulle skala upp verksamheten och odla för att sälja.

– Det är egentligen väldigt sent på året, så då sådde jag bara alla frön jag hade hemma. Sen byggde jag ett litet skåp som jag sålde grönsakerna i. Första året fick bli ett test om någon skulle komma och handla – och det gick bra! Förra året kom jag igång i ännu större skala och nu växer det hela tiden.

Kronärtskockor, flera sorters lök, rödbetor, morötter, vitlök, palsternacka, majs, bönor, ärtor, squash, grönkål, jordärtskockor, pumpor, gurkor, tomater, chili och olika blommor. Hon odlar mest kulturarvssorter och lokala grödor, som gråsockerärten "Lokförare Bergfälts Jätteärt", potatislöken '"Leksandslök" och kålroten "Vinttjärn". Listan över det Sara May trollar fram ur gårdens jordar kan göras lång.

Hon rör sig vant fram och tillbaka i det kvava växthuset där tomatplantorna slingrar sig upp mot taket. Visar sedan de små gröna plantorna som står noggrant uppradade i kruka efter kruka i solen utanför. Skrattande konstaterar hon att hon till nästa år behöver skaffa en bättre etiketteringsmaskin. Att skriva de hundratals små lappar som talar om vad som är basilika, oregano eller dill tog lite väl lång tid.

Grödor

Bild 5

Bild 1

Det är mycket att hålla reda på och inget kommer gratis. Förra sommarens extrema torka var en ordentlig utmaning. Likaså har uppstarten av företagsdelen krävt stora investeringar, såväl tidsmässiga som ekonomiska.

– Det är jättemycket jobb och man ligger alltid efter med allt. Men jag lärt mig den hårda vägen att prioritera. Man kan inte göra mer än man kan, utan bara ta det mest akuta och ändå försöka njuta och vara i det man gör. Man kan inte gå runt och stressa, för då är det kört.

Jobbet är en livsstil där arbete och fritid flyter ihop. Aldrig riktigt ledig, men samtidigt får hon göra precis det hon vill.

– Jag får vara ute och följa naturen hela året. Charmen är att dagarna är helt olika. Ibland jobbar jag väldigt intensivt, men om någon kommer på besök tar jag mig tiden att umgås. Och om det är en jättevarm dag blir det inte så produktivt som andra dagar, då får man ta det lite lugnare.

Sommaren är högsäsong och arbetet är intensivt. Tanken på semester kan för en betraktare verka långt borta. Sara May tar det med ro.

– Det är många som påpekar att jag ju inte har någon semester, att jag inte kan åka bort på sommaren. Men jag vill inte åka bort! Det folk åker bort till är ju natur, bad och att vara på landet. Och det är precis det jag har här. Visst skulle jag kunna åka bort på vintern – men vill det inte då heller.

Kulturresan – En upplevelseresa genom Dalarna

Kulturresan – En upplevelseresa genom Dalarna

Att resa är att uppleva och att genomföra Kulturresan Dalarna är en hänförande upplevelse. Kom bara ihåg att packa ner passet – kulturpasset alltså – innan det bär iväg mot de nio kulturhistoriska besöksmålen. Med Kulturpasset i hand har du en karta över nio av Dalarnas mest unika och ikoniska kulturmiljöer. Gör en rundresa med nedslag på platser som avslöjar spännande delar av Sveriges historia, ta del av autentiska kulturmiljöer och hör berättelser om människor som lämnat bestående avtryck. Kliv in i konstnärshem, världsarv, historiska industrimiljöer och trädgårdar och låt dig omfamnas av de levande berättelserna om Dalarna.   En av de som upptäckt passet är Linnéa Wålstedt från Dala-Floda.   – Jag tyckte det var en fin idé, att det inte var speciellt dyrt och att det skulle ge inspiration till vart jag kunde åka. Jag är ju från Dalarna och det är grejer som jag vet finns, men jag tror att det gör att jag faktiskt kommer iväg.  Hon tror också att passet kan fungera som en ögonöppnare – både för de som bor i Dalarna och för besökare.  – Jag tycker att man ska besöka det som finns i Sverige. Vi har ju så många museer och utställningar och man behöver inte åka så långt för att se något nytt.  Hittills har Kulturpasset tagit Linnéa till Dalarnas museum i Falun, där Christer Björklund är länsmuseichef och landsantikvarie. För honom var det en självklarhet att vara med i samarbetet kring Kulturpasset. Främst för att lyfta länets många kulturmiljöer, men lika mycket för att bredda bilden av vad Dalarna har att erbjuda. Både hos varje besöksmål, men lika mycket på vägarna däremellan.  – Som besökare ska man kunna uppleva, botanisera, bli nyfiken och undersöka och tycka att det är spännande på de enskilda besöksmålen i sig. Resan bidrar också till att skapa en gedigen, rikare bild av kulturen här. En bredare bild. Sen skulle jag också vilja att man ser landskapet här, de miljöer som finns längs vägen.  Han tror att Kulturpasset skapar värde både för länsinvånare som vill upptäcka sitt landskap och för besökare som reser i Dalarna. Dessutom tycker han att symboliken i just passet och tanken på en Kulturresa genom Dalarna är talande.  – Jag vill att de som köper passet får en inblick i Dalarnas kulturmiljöer, förutom att fördjupa sig i och bli hänförda av de enskilda besöksmålen. Bara genom att kalla det en resa har man slagit an tonen. Resan i sig är en upplevelse som tar en genom det kulturlandskap Dalarna är.  På Dalarnas museum innebär vintern utställningen Folkskolan 175 år. De öppnar även en tillfällig utställning med konstnären Anna Linnéa Liljeholm. Dessutom har de flera samarbeten och aktiviteter med olika aktörer runt om i länet, så Christer Björkman har att göra.  För Linnéa Wålstedt fortsätter utforskningarna av Dalarna med passet i hand. Nästa stopp blir troligtvis i Mora.  – Jag har inte varit på Zornmuseet och jag tror att det skulle vara spännande med konstutställningen. Jag har läst mycket om Zorn.  Kulturpasset  Kulturpasset är en guide till Kulturresan Dalarna - en rundresa till nio kulturhistoriska besöksmål i Dalarna. Sex av besöksmålen har öppet vintertid: Zornmuseet, Carl Larsson gården, Falu Gruva, Porfyrmuseet, Dalarnas museum och Nils Olsson Dalahästar. Sommartid har även Hildasholm, Ornässtugan och Avesta Art öppet. Passet säljs på besöksmålen och på din närmsta Turistinformation i Dalarna. I passet finns erbjudande för varje stopp. När erbjudandet använts får passet en stämpel. När alla kulturresemål besökts erhålls Kulturresans dalahäst.   Varje erbjudande i passet gäller för en person vid ett tillfälle under 2018–2019 med startdatum för dagen då passet införskaffas.

Din loppisguide i Dalarna

Din loppisguide i Dalarna

Längs vägkanterna i semesterdalarna avlöser loppisskyltarna varandra. Hemma hos-varianter varvas med laduloppisar och butiker med mer sorterat utbud av second hand och vintage. Här har vi samlat nio guldkorn i Dalarnas loppisutbud. Bara att hoppa in i bilen, se till att det finns gott om packutrymme och sedan börja utforska hyllorna i jakt på det där pirret som uppstår när en gör sitt eget bästa fynd. Tänk på att öppettider varierar – kolla vad som gäller hos butiken du ska besöka innan du ger dig iväg! 1. PMU, Leksand Leksands stora second hand-butik PMU lockar både lokala och långväga besökare – kön ringlar sig ofta lång utanför dörren inför öppning. Efter genomförd fyndrunda finns även möjlighet att slå sig ner med en kopp kaffe i caféet. Övermo Backåkersvägen 1, Leksand PMU finns även i Falun. 2. Tulavippan, Gagnef I före detta Gagnefs Folkets hus finns många skrymslen och vrår att utforska, samtliga fyllda med spännande möjligheter till fynd. Nytt och gammalt trängs på hyllorna som är en skön mix av loppis, antikt och kuriosa. Under lördagar i juni, juli och augusti anordnas även bakluckeloppis på gårdsplanen. Östtjärna 110, Gagnef 3. BK:s Gammalt & Nytt, Insjön Alldeles bredvid riksväg 70 i Insjön ligger klassikern BK:s Gammalt & Nytt. Här finns loppis, antik, kuriosa och hantverk i en härligt salig blandning. Bara att leta loss i de många hyllorna! Dessutom har de delar till folkdräkter. Insjövägen 56, Insjön 4. Stassbackens diversehandel, Stora Skedvi I Stora Skedvi, mellan Hedemora och Falun, ligger lilla Stassbackens diversehandel. I en gammaldags lantlig miljö ryms både gammalt och nytt, med alltifrån skruv och beslag till möbler. Stassbacken, Stora Skedvi 5. TING Retro, Falun Butik TING är en inrednings-, design- och retrobutik i centrala Falun. Spana efter utvalda retroföremål från i huvudsak 50-, 60- och 70-tal, som kaffekoppar från Gustavsberg och Rörstrand eller 50-talsmöbler. Under sommaren är också Cirkus Loppans sommarbutik vid Falu Gruva öppen. Gruvgatan 13, Falun 6. Nygammalt Second Hand, Hedemora Husgeråd, kläder, textil, böcker och media, möbler och en hel del andra överraskningar går att hitta hos Nygammalt Second Hand i Hedemora. Botanisera bland porslin, lampor och prylar innan du avslutar besöket med en fika. Kraftgatan 8, Hedemora 7. Erikshjälpen, Borlänge Erikshjälpen Second Hand i Borlänge ligger vid handelsområdet Södra Backa och rymmer hela 1200 kvadratmeter fyndmöjligheter. Butiken fylls på allteftersom skänkta gåvor kommer in, så chansen att det dykt upp något nytt sedan det senaste besöket är stor. Fika finns i det tillhörande caféet.  Hantverkargatan 7, Borlänge Erikshjälpen finns även i Dala-Järna, Hedemora och Rättvik. 8. Spader Madame Retro Vintage, Vikarbyn I ladan på gården trängs kläder, prylar och möbler från 1940, 50-, 60- och 70-talen. Ovanvåningen är härligt belamrad med retro- och vintagekläder medan de gamla spiltorna fyllts med möbler och kreativt återbruk av gamla saker. Öja Tyskvägen 3, Vikarbyn Foto: Malin Jones 9. Röda Korset Mötesplats Kupan, Säter Varje dag dyker något nytt upp på hyllorna hos Röda Korset i Säter. Förutom att vara en mötesplats rymmer lokalerna även en uppskattad butik fylld av kläder, husgeråd och olika småprylar. Östra Långgatan 8, Säter Röda Korset Mötesplats Kupan finns även i Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Mora, Smedjebacken.

Porträttet är Zornmuseets största och dyraste förvärv på decennier

Porträttet är Zornmuseets största och dyraste förvärv på decennier

”Lite slump och lite tur”. Så beskriver Zornmuseets museidirektör Johan Cederlund den budgivning som ledde fram till att museet i juni 2019 kunde ställa ytterligare ett Zornverk till sina samlingar. En unik och stor händelse i museets historia. Porträttet av den amerikanska societetsdamen Virginia Walter Bacon finns till beskådan på museet i Mora. Zornmuseet och dess personal har stenkoll på konstmarknaden när det kommer till Zorn och allt som köps, säljs och byter ägare. Det är också vanligt att auktionsbyråer kontaktar museet för att få hjälp inför en auktion, för att de ska titta på och bedöma verk. Att de själva nu kunnat ropa in en Zornmålning är både stort och unikt. – Först tänkte jag att vi inte skulle ha någon chans att ropa in porträttet, men sen fick vi en privat donation som la en grundplåt till att kunna få det. Då såg jag att vi kanske skulle kunna ha en chans. Bara en halvtimme innan auktionen började fick jag ihop en summa som jag trodde kunde räcka. Så det var lite slump och lite tur, på marginalen som alltid, säger Johan Cederlund. Efter ett utropspris på 2,5–3 miljoner kronor landade det klubbade priset till slut på 2,2 miljoner kronor. En Zorn på uppgång Porträttet av Virginia Purdy Bacon beställdes ursprungligen av modellens bror Clarence Barker, som tidigare själv låtit sig avbildas av Zorn. – Virginia vistades i Paris på 1890-talet och där fick Zorn måla av henne. Han hade några år tidigare målat hennes bror i England och nu var det hennes tur. Hon var konstintresserad och så småningom kom han också att måla ett till porträtt av henne som idag hänger på Metropolitan Museum of Art i New York. När den då 31-årige Anders Zorn målade porträttet bodde han själv i Paris och hade två år tidigare slagit igenom på Världsutställningen i samma stad. Han var på uppgång, hade skapat sig ett namn som porträttmålare och börjat etablera sig på den internationella konstscenen. Zornmuseet i Mora hör till Sveriges mest omtyckta konstmuseer. Här visas alltid ett urval av Zorns akvareller, oljemålningar, skulpturer och etsningar. Porträttet fyller en viktig lucka Med porträttet av Mrs Walter Bacon kan Johan Cederlund nöjt konstatera att museets samlingar är mer kompletta. – Det är naturligtvis väldigt roligt att vi nu har porträttet i våra samlingar och jag tycker verkligen att det fyller en lucka. Många av Zorns amerikanska porträtt finns i USA och det kostar mycket pengar för oss att låna in dem. Vi har inte ägt något sådant sedan tidigare, så nu när vi har ett här i Mora som vi kan visa, blir förvärvet mycket viktigt för oss. Att på det här sättet kunna vara med i en auktion och köpa in en tavla till de egna samlingarna är en stor händelse för Zornmuseet. – Vi har inga egna pengar för att köpa in verk, utan det krävs donatorer som kan hjälpa till. Porträttet av Mrs Walter Bacon är det dyraste jag har köpt in under mina år här, ja det dyraste som köpts in på decennier. Visst har vi fått vissa verk donerade, som Zorns fina målning från Stockholm, för några år sedan, men då har det varit fråga om en ren gåva. Museidirektörens eget drömverk Även om Johan Cederlund med det nya porträttet nu kan blicka ut över en mer komplett samling är han ändå på det klara med vad som vore den ultimata värvningen. – ”Midsommardans” är drömverket, tavlan av dansande människor med solen som går upp i bakgrunden. Det visar en midsommardans i Morkarlby i Mora och det är ett verk jag tycker jag ska vara i Mora. Det finns i två exemplar där ett hänger på Nationalmuseum och det andra finns i privat ägo. Jag känner ägaren och brukar säga att nu måste det hamna på museet. Om porträttet och Mrs Virginia Walter Bacon Porträttet med titeln ”Mrs Walter Bacon” målades 1891 och beställdes ursprungligen av modellens bror Clarence, som tidigare själv låtit sig avbildas av Zorn. Virginia och Clarence var barnbarn till den berömde magnaten och miljardären Cornelius Vanderbilt – en av Amerikas rikaste män. Virginia föddes i New York men flyttade tillsammans med sin familj i unga år till Bordeaux där hon år 1882 gifte sig med Walter Rathbone Bacon, en framstående affärsman som utvecklade spårvagnstrafik över stora delar av Europa. År 1897 målade Zorn ytterligare ett porträtt av Virginia, denna gång i helfigur. Detta porträtt hänger på The Metropolitan Museum of Art i New York, dit det skänktes av modellen 1915. Två år senare skrev tidskriften American Art News att det var ”det finaste damporträtt den svenske mästaren någonsin utfört”. Porträtter av Mrs Walter Bacon är Zornmuseets största och dyraste förvärv på decennier. Det klubbades för 2,2 miljoner kronor vid en auktion i juni 2019 och finns nu för beskådan på museet i Mora. Läs mer: Zorn och Zornmuseet

Möt konsten på Magasinet

Möt konsten på Magasinet

I sommar visas den magiska utställningen ”Everything You Can Imagine is Real” på Magasinet i Falun. Lisa Mossfeldt Scheltdorf och Magdalena Omne Nord står för den kreativa kraften på en av Dalarnas mest spännande mötesplatser för samtidskultur. Vad erbjuder ni besökare sommartid? - I sommar har vi en stor utställning med den prisbelönta konstnären och modeskaparen Bea Szenfeld vars handgjorda papperskreationer visas tillsammans med fotokonst i storformat från operans underbara värld. Det är en fantasieggande utställning om scenen, sagan och skönheten där besökarna får se det vardagliga A4-papperets storhet på nära håll. Vilka insatser gör ni för att öka tryggheten för era kunder? - Magasinets stora volym är en fördel i dessa tider. Det är gott om plats och det är enkelt att hålla avstånd. För den som vill fika finns det både en luftig soffhörna inomhus och en skön utomhusveranda, så förutsättningarna är goda för en skön och säker utflykt i konstens underbara värld! Vad rekommenderar ni era kunder att uppleva i närområdet? - Vi rekommenderar alla att ta del av Dalarna Art Trail – en guide till 10 av sommarens mest spännande konstutställningar. För den som inte upplevt Stora stöten på nära håll eller hört historien om Fet-Mats är så klart Falu Gruva och Världsarvet Falun värt ett besök. Och missa inte Faluns godaste burgare på Spruthuset! Stötta det lokala Den rådande situationen har slagit hårt mot företagare i Dalarna. Det gäller att tänka om, tänka nytt och hitta kreativa lösningar för att överleva. Under vinjetten ”Support your local” pratar vi med lokala profiler som berättar om hur de anpassar sina verksamheter för att öka tryggheten för dig som besökare. Läs mer: Hemester i Dalarna

Porträttbild på systrarna Kallur

Systrarna Kallur: Våra 7 favoritgrejer att göra i sommardalarna

Systrarna Jenny och Susanna Kallur från Falun fick uppdraget att tänka till kring vilka aktiviteter och utflykter de helst gör under sommaren i Dalarna. Här är listan: 1. Vandra till Carl Larsson-gården Gör som Carl och Karin Larsson själva gjorde och gå från Falun över skogen ut till Sundborn. Starta vid Skyttepaviljongen på Lugnet (stärk dig med en fika innan du ger dig av) så har du en härlig tur på 8,5 kilometer, eller i Mjölnarbo, om man promenerar med barnvagn, för en tur på 6,5 kilometer. När du är framme tar du en guidad tur på Carl Larsson-gården, lunch och promenad i de vackra omgivningarna. En kul grej för barnen är skaparverkstaden där de får måla på staffli utomhus (i supergulliga förkläden). 2. Cykla på Lugnet och avsluta med ett besök på Skyttepaviljongen Välj någon av de längre lederna, som går i vacker miljö på Jungfruberget och runt Sjulsarvet eller prova downhill-lederna inne på stadionområdet. Är man smart tar man bergbanan upp och cyklar ner. Skyttepaviljongen är det givna stället att läska sig efteråt. Kanske slinker det ner en eller ett par, tre stycken av deras sinnessjukt goda bakverk också. Det finns massor av bra cykling i Dalarna, och Biking Dalarna har gjort det lätt genom skyltning och gradering av 21 cykelområden i Dalarna från Säfsen i söder till Idre Fjäll i norr. På bikingdalarna.se hittar du garanterat en cykelled som passar! 3. Gör en utflykt till mysigt sommarfik På Café Nyfiket på gammelgården i Rättvik sitter man mysigt på en kringbyggd gård, och det finns utrymme för barn med spring i benen. Stora Lunån mejeri utanför Falun har både god mat och fika och djur som barn får klappa, och en stor gris som lunkar runt bland gästerna. Eller ta en pannkakslunch på nyöppnade Vikarbyns crêperie som ligger granne med keramikern Mikaela Willers verkstad och butik. Man sitter utomhus med strålande utsikt över Siljan. På andra sidan sjön öppnar Maria Danielsson varje sommar Garaget och g:a macken i Siljansnäs, med både butik och gott fika. 4. Paddla SUP i Runn Runn är en fin sjö med massor av öar och på Sjösidan i Falun finns alla möjliga slags brädor att hyra, bland annat en jättestor familjebräda. Garanterat blöt skrattfest. Packa matsäck i vattentät väska och paddla ut till Hellmansö för bad och fika. 5. Bestig Ärtknubben – ett litet berg med stor utsikt! Har man barnen med kan man ta bilen och parkera vid knubbens fot och bara ta slutspurten upp. OBS: finns en lätt (men lite längre) och en lite tuffare väg upp. Anpassa efter sällskapet! Går man med äldre eller inga barn kan man passa på att vandra en bit av, eller hela, vildmarksleden. Ärtknubben ligger utanför Bjursås. 6. Bada i en sval sjö Siljan är ett säkert kort, blir sällan speciellt varm, vilket är perfekt en varm sommardag! Vårt stalltips är att välja en lite mindre badplats, i någon av alla mysiga byar runt sjön. Skönt att slippa trängas, det är lättare att se sina egna barn i vattnet, och extra Corona-distans-säkert. 7. Åk rodel i slalombacken i Rättvik Kittlar i både vuxna och barns magar. Vi som är tävlingsmänniskor har kartlagt de två parallella banorna och vet att en är lite långsammare än den andra, men det löser man lätt genom att köra flera race, och det vill man göra ändå pga kul. När du ändå är i krokarna - passa på att äta gott på Bruntegården som ligger precis i foten av backen. Få fler tips på utflyktsmål här!

Lisbet och Gocken Jobs – Pionjärer och konstnärer

Lisbet och Gocken Jobs – Pionjärer och konstnärer

Säg Jobs och tankarna går till en bokstavligt talat rik flora av mönster. De böljande blommorna, växterna och stråna som färglagt så många hem har sitt ursprung i Leksand. Där levde och verkade formgivarna och systrarna Lisbet och Gocken Jobs under en stor del av sina liv. Den nya boken Jobs keramik & textil: Lisbet Jobs och Gocken Jobs - två systrar, två konstnärskap är en rikt illustrerad berättelse som placerar de två systrarna i ett helt nytt, stilhistoriskt sammanhang. Efter att ha utbildat sig till keramiker i Stockholm kom Lisbet och Gocken Jobs att arbeta sida vid sida i samma ateljé, men fortfarande som två helt olika konstnärer. Det är i dessa två konstnärskap den nya boken tar sin utgångspunkt. Bokomslaget. – Det har tidigare skrivits om familjen, men då främst om livet de levde i Leksand och att de var kända på sin tid. Men det har inte handlat om deras konstnärskap. Där behövdes någon kunnig inom designhistoria, så jag vände mig till Hedvig Hedqvist, som är välkänd inom designkretsar. Hon har skrivit texterna och jag bad henne sätta in systrarna i sitt konstnärliga sammanhang och i stilhistorien, säger Christina Mattsson, som är både initiativtagare, redaktör och bildansvarig.  Hon själv har en nära personlig relation till familjen Jobs. Dels som ordförande i Gocken Jobs AB, som förvaltar det konstnärliga arvet efter Gocken Jobs, dels då Lisbet Jobs är hennes svärmor.  – Det finns en så otrolig mönsterskatt. Pratar du med unga idag som är intresserade av design känner de inte till Lisbet och Gocken. Då tänkte jag att här måste det göras en bok. Den fyller ett syfte i att lära folk vad var ursprunget, hur allt började.  Systrarna ritade hundratals mönster under åren. Många med välkända blommande namn så som Lisbets ”Aurora” eller Gockens ”Trollslända”, ”Ros och lilja” och ”Rabarber”. Idag är dock många av mönstren inte längre i produktion och svåra att få tag i – ytterligare en anledning till att skriva boken och framför allt till att ge illustrationerna plats att verkligen blomma ut på sidorna.  Men boken berättar inte bara om mönstren och tygerna. Lika mycket berättar den om systrarnas, framför allt Lisbets, entreprenörskap.  – Lisbet var pionjär när hon som första kvinna i Sverige skaffade egen keramisk verkstad och brännugn. Hon startade eget 1931, bodde då i Stockholm och öppnade butik på Norrlandsgatan. Gocken var fem år yngre, så det var Lisbet som drog igång och drev det hela till en början.  Nu hoppas Christina att systrarnas konstnärskap, formgivning och mönster ska få en nytändning. Mycket talar för att förhoppningen besannas. På senare år har mönstren prytt omslag till böcker och anteckningsböcker. Under våren öppnar Thielska galleriet i Stockholm en utställning om systrarna och deras mönster. Till våren 2019 släpper också den internationellt erkända designern Carin Rodebjer en kollektion där flera plagg är sydda av tyger med systrarna Jobs mönster.   – Det jag hoppas är att systrarna ska uppmärksammas. Att unga form- och designintresserade ska se och uppskatta den mönsterskatt som finns.  

Loppisproffset Isabelle McAllister

Loppisproffset Isabelle McAllister guidar till fynden

Isabelle McAllister är inredaren, designern och programledaren som gärna spenderar sommaren i familjens hus i Leksand. Dessutom är hon en återbrukare av rang, där loppisletandet nästan blir en tävling, men där det mest spännande är mötena och människornas historier. Här delar hon med sig av sina bästa tips för loppis och second hand. Hur tar jag mig an en loppis? – Gå tidigt på morgonen, mest chans för fynd. Ha med cash även om de flesta numera tar Swish. Snacka med folk – det är nästan roligast. De oväntade mötena. Historierna och historiken. Att lära sig om prylar man knappt visste fanns. Vilken typ av grejer kan jag förvänta mig att hitta? – Man kan verkligen hitta allt. Det är det som också gör det roligt. Att det nästan blir som en tävling. Kommer jag hitta den där grejen före alla andra? Tänk om det finns ett fynd just precis här! Att handla second hand är inte konstigare än att handla något annat, förutom att det är bättre för miljön. Allt vi behöver finns redan, allt vi behöver kanske någon annat redan har tröttnat på. Hur gör du när du tar dig an en loppis – några strategier? – Som med all shopping så gäller det väl att först ställa sig frågan varför man vill shoppa? Behöver jag verkligen den här prylen eller grejen? Skillnaden mellan behov och önskan? Det gäller ännu mer i second hand-shopping eftersom allt kan finnas och det lätt kan kännas lite rörigt. Men man kan spana in en tidsepok eller en viss pryl för ett speciellt ändamål. Då blir det enklare. Vilken är din relation till loppis och second hand? – Älskar det! Som sagt jag har det lite som en ursäkt för att träffa folk. Men sen är det den enda shoppingen vi bör göra i en värld där allt redan finns. Plus att många gamla saker var bättre producerade och håller längre. Ditt eget bästa loppisfynd? – Kanske en gammal gymnastikplint som numera är en sittbänk. Men skulle uppskatta att 85–90 procent i mitt hem är secondhand, så det är svårt att välja en favorit. Följ Isabelle på Instagram: @isabellemcallister Läs mer: Din loppisguide i Dalarna