Bonden, Bananen och livet på gården

Bonden, Bananen och livet på gården

På gården i Övre Glamsarvet utanför Falun växer det så det knakar. Både i Sara May Kahls grönsaksodlingar och i det hållbarhetsengagemang som lagt grunden för Instagramduon ”Bonden och Bananen”. Här är ingen dag den andra lik, livet följer årstidernas växlingar och det finns ingen sommarsemester i sikte. Precis som Sara May vill ha det.


Sara May Kahl sticker ut huvudet ur det lilla växthuset och vinkar glatt. Blå snickarbyxor och pigga ögon. Parson russel terriern Ali, som av någon outgrundlig anledning fått smeknamnet Bananen, springer nosande omkring bland hönshus, odlingsbäddar och plantlådor. Fast smeknamn borde kanske snarare bli artistnamn, för ”Bonden och Bananen” har blivit en uppmärksammad duo i sociala medier. Via Instagramkontot @bondenochbananen pratar Sara May om hållbarhet, miljöfrågor, odling och livet på landet.

– Att jag skriver i vi-form gör att det inte blir lika mycket fokus på mig, samtidigt som Bananen får ta de tunga ämnena och kommunicera det under hashtaggen #bananenfunderar. Plus att det blir väldigt roligt att se allt ur en hunds perspektiv, att hon betraktar människorna och hur vi håller på.

Engagemanget för hållbarhet är stort och en del i varför Sara May lever det liv hon gör här på den gamla bergsmansgården. Att hon driver upp och odlar sina egna grönsaker och plantor. Självhushåller. Säljer lokalodlade råvaror i den lilla försäljningsboden nere vid vägen.

– Jag tror att det jag gör har en mening. Att lokal mat verkligen är något vi behöver i framtiden. Min lilla odling kanske inte gör stor skillnad, men hur och att jag gör något kanske kan det. Det är så många som pratar men inte gör. Att jag dessutom pratar i sociala medier blir ytterligare en styrka. Så dels finns grönsaksproduktionen, dels inspirations- och informationsdelen.

Bild 3

Bild 6

En hund

Vad gäller själva produktionsdelen var det inget Sara May såg framför sig när hon växte upp på gården hon i dag äger och driver tillsammans med sambon Erik. Som tonåring drog hon iväg ut i världen, för hon skulle absolut inte bo på landet. Hon jobbade lite här och var, pluggade, utbildade sig till snickare. Sen kom det sig att ett av husen på gården blev tomt. Då kom tankarna på att flytta hem.

– Det var nog huset som gjorde att jag tog steget. Sen har jag odlat åt mig själv sen jag flyttade tillbaka. När jag gick en permakulturkurs inventerade vi vilka tillgångar gården hade. Då insåg jag att det inte är mycket jag saknar för att börja odla i större skala. Kanske hade jag behövt en utbildning i småskaligt jordbruk också, men alla sådana fanns i Skåne. Jag visste att det var här jag ville odla, så jag körde igång och har lärt mig under tiden.

I maj 2017 bestämde hon sig. Hon skulle skala upp verksamheten och odla för att sälja.

– Det är egentligen väldigt sent på året, så då sådde jag bara alla frön jag hade hemma. Sen byggde jag ett litet skåp som jag sålde grönsakerna i. Första året fick bli ett test om någon skulle komma och handla – och det gick bra! Förra året kom jag igång i ännu större skala och nu växer det hela tiden.

Kronärtskockor, flera sorters lök, rödbetor, morötter, vitlök, palsternacka, majs, bönor, ärtor, squash, grönkål, jordärtskockor, pumpor, gurkor, tomater, chili och olika blommor. Hon odlar mest kulturarvssorter och lokala grödor, som gråsockerärten "Lokförare Bergfälts Jätteärt", potatislöken '"Leksandslök" och kålroten "Vinttjärn". Listan över det Sara May trollar fram ur gårdens jordar kan göras lång.

Hon rör sig vant fram och tillbaka i det kvava växthuset där tomatplantorna slingrar sig upp mot taket. Visar sedan de små gröna plantorna som står noggrant uppradade i kruka efter kruka i solen utanför. Skrattande konstaterar hon att hon till nästa år behöver skaffa en bättre etiketteringsmaskin. Att skriva de hundratals små lappar som talar om vad som är basilika, oregano eller dill tog lite väl lång tid.

Grödor

Bild 5

Bild 1

Det är mycket att hålla reda på och inget kommer gratis. Förra sommarens extrema torka var en ordentlig utmaning. Likaså har uppstarten av företagsdelen krävt stora investeringar, såväl tidsmässiga som ekonomiska.

– Det är jättemycket jobb och man ligger alltid efter med allt. Men jag lärt mig den hårda vägen att prioritera. Man kan inte göra mer än man kan, utan bara ta det mest akuta och ändå försöka njuta och vara i det man gör. Man kan inte gå runt och stressa, för då är det kört.

Jobbet är en livsstil där arbete och fritid flyter ihop. Aldrig riktigt ledig, men samtidigt får hon göra precis det hon vill.

– Jag får vara ute och följa naturen hela året. Charmen är att dagarna är helt olika. Ibland jobbar jag väldigt intensivt, men om någon kommer på besök tar jag mig tiden att umgås. Och om det är en jättevarm dag blir det inte så produktivt som andra dagar, då får man ta det lite lugnare.

Sommaren är högsäsong och arbetet är intensivt. Tanken på semester kan för en betraktare verka långt borta. Sara May tar det med ro.

– Det är många som påpekar att jag ju inte har någon semester, att jag inte kan åka bort på sommaren. Men jag vill inte åka bort! Det folk åker bort till är ju natur, bad och att vara på landet. Och det är precis det jag har här. Visst skulle jag kunna åka bort på vintern – men vill det inte då heller.

Lisbet och Gocken Jobs – Pionjärer och konstnärer

Lisbet och Gocken Jobs – Pionjärer och konstnärer

Säg Jobs och tankarna går till en bokstavligt talat rik flora av mönster. De böljande blommorna, växterna och stråna som färglagt så många hem har sitt ursprung i Leksand. Där levde och verkade formgivarna och systrarna Lisbet och Gocken Jobs under en stor del av sina liv. Den nya boken Jobs keramik & textil: Lisbet Jobs och Gocken Jobs - två systrar, två konstnärskap är en rikt illustrerad berättelse som placerar de två systrarna i ett helt nytt, stilhistoriskt sammanhang. Efter att ha utbildat sig till keramiker i Stockholm kom Lisbet och Gocken Jobs att arbeta sida vid sida i samma ateljé, men fortfarande som två helt olika konstnärer. Det är i dessa två konstnärskap den nya boken tar sin utgångspunkt. Bokomslaget. – Det har tidigare skrivits om familjen, men då främst om livet de levde i Leksand och att de var kända på sin tid. Men det har inte handlat om deras konstnärskap. Där behövdes någon kunnig inom designhistoria, så jag vände mig till Hedvig Hedqvist, som är välkänd inom designkretsar. Hon har skrivit texterna och jag bad henne sätta in systrarna i sitt konstnärliga sammanhang och i stilhistorien, säger Christina Mattsson, som är både initiativtagare, redaktör och bildansvarig.  Hon själv har en nära personlig relation till familjen Jobs. Dels som ordförande i Gocken Jobs AB, som förvaltar det konstnärliga arvet efter Gocken Jobs, dels då Lisbet Jobs är hennes svärmor.  – Det finns en så otrolig mönsterskatt. Pratar du med unga idag som är intresserade av design känner de inte till Lisbet och Gocken. Då tänkte jag att här måste det göras en bok. Den fyller ett syfte i att lära folk vad var ursprunget, hur allt började.  Systrarna ritade hundratals mönster under åren. Många med välkända blommande namn så som Lisbets ”Aurora” eller Gockens ”Trollslända”, ”Ros och lilja” och ”Rabarber”. Idag är dock många av mönstren inte längre i produktion och svåra att få tag i – ytterligare en anledning till att skriva boken och framför allt till att ge illustrationerna plats att verkligen blomma ut på sidorna.  Men boken berättar inte bara om mönstren och tygerna. Lika mycket berättar den om systrarnas, framför allt Lisbets, entreprenörskap.  – Lisbet var pionjär när hon som första kvinna i Sverige skaffade egen keramisk verkstad och brännugn. Hon startade eget 1931, bodde då i Stockholm och öppnade butik på Norrlandsgatan. Gocken var fem år yngre, så det var Lisbet som drog igång och drev det hela till en början.  Nu hoppas Christina att systrarnas konstnärskap, formgivning och mönster ska få en nytändning. Mycket talar för att förhoppningen besannas. På senare år har mönstren prytt omslag till böcker och anteckningsböcker. Under våren öppnar Thielska galleriet i Stockholm en utställning om systrarna och deras mönster. Till våren 2019 släpper också den internationellt erkända designern Carin Rodebjer en kollektion där flera plagg är sydda av tyger med systrarna Jobs mönster.   – Det jag hoppas är att systrarna ska uppmärksammas. Att unga form- och designintresserade ska se och uppskatta den mönsterskatt som finns.  

Loppisproffset Isabelle McAllister

Loppisproffset Isabelle McAllister guidar till fynden

Isabelle McAllister är inredaren, designern och programledaren som gärna spenderar sommaren i familjens hus i Leksand. Dessutom är hon en återbrukare av rang, där loppisletandet nästan blir en tävling, men där det mest spännande är mötena och människornas historier. Här delar hon med sig av sina bästa tips för loppis och second hand. Hur tar jag mig an en loppis? – Gå tidigt på morgonen, mest chans för fynd. Ha med cash även om de flesta numera tar Swish. Snacka med folk – det är nästan roligast. De oväntade mötena. Historierna och historiken. Att lära sig om prylar man knappt visste fanns. Vilken typ av grejer kan jag förvänta mig att hitta? – Man kan verkligen hitta allt. Det är det som också gör det roligt. Att det nästan blir som en tävling. Kommer jag hitta den där grejen före alla andra? Tänk om det finns ett fynd just precis här! Att handla second hand är inte konstigare än att handla något annat, förutom att det är bättre för miljön. Allt vi behöver finns redan, allt vi behöver kanske någon annat redan har tröttnat på. Hur gör du när du tar dig an en loppis – några strategier? – Som med all shopping så gäller det väl att först ställa sig frågan varför man vill shoppa? Behöver jag verkligen den här prylen eller grejen? Skillnaden mellan behov och önskan? Det gäller ännu mer i second hand-shopping eftersom allt kan finnas och det lätt kan kännas lite rörigt. Men man kan spana in en tidsepok eller en viss pryl för ett speciellt ändamål. Då blir det enklare. Vilken är din relation till loppis och second hand? – Älskar det! Som sagt jag har det lite som en ursäkt för att träffa folk. Men sen är det den enda shoppingen vi bör göra i en värld där allt redan finns. Plus att många gamla saker var bättre producerade och håller längre. Ditt eget bästa loppisfynd? – Kanske en gammal gymnastikplint som numera är en sittbänk. Men skulle uppskatta att 85–90 procent i mitt hem är secondhand, så det är svårt att välja en favorit. Följ Isabelle på Instagram: @isabellemcallister Läs mer: Din loppisguide i Dalarna

Renar Grövelsjön

22 tips på saker att göra i Dalarna i vinter

Vintern är här och Dalarna lockar med många spännande, roliga, goda och vackra upplevelser. Ta dig tid att upptäcka något nytt – och ta dig framför allt tid att njuta av vinterdagarna. Här har vi skapat en bucketlist med 22 härliga utflykter, stämningsfulla aktiviteter och natursköna platser väl värda ett besök. Ofta är det ju de små sakerna som blir de stora minnena. Hur många prickar du av? 1. Smaka nygräddat, ugnsvarmt knäckebröd med smältande smör hos Skedvi Bröd på Kulinariet i Stora Skedvi. Passa samtidigt på att utforska resten av läckerheterna i saluhallen eller slå dig ner för en måltid i restaurangen. 2. Vandra med snöskor genom det snöbeklädda vinterlandskapet i Fulufjällets Nationalpark utanför Särna och upplev Sveriges högsta vattenfall Njupeskär i frusen form. 3. Vandra den slingrande stigen upp till den mäktiga utsikten från Hykjeberg utanför Älvdalen. Den är framkomlig även vintertid – men se till att vara extra försiktig och se vart du sätter fötterna. 4. Ta en promenad eller skidtur i de magiska omgivningarna kring Koppångens naturreservat utanför Orsa. En vårvinterdag i strålande sol vid fäboden Blomtäckt går inte av för hackor. 5. Gå ut i midvinternatten och njut av stjärnhimmelen. Hur många stjärnbilder hittar du? 6. Övernatta i en trädkoja mitt ute i skogen eller uppe i trädtopparna hos Näsets Marcusgård i Furudal. 7. Träffa livs levande renar! I trakterna kring Idre vandrar de fritt, så bli inte förvånad om de plötsligt står där på vägen. 8. Gör Kulturresan genom Dalarna. Fem av de nio kulturhistoriska besöksmålen som utgör rutten har öppet i vinter: Zornmuseet, Carl Larsson-gården, Falu Gruva, Porfyrmuseet och Nils Olsson Dalahästar. Övriga besöksmål är Hildasholm, Ornässtugan, Avesta Art och Dalarnas museum. 9. Slå dig ner och njut av musiken vid någon av de många julkonserter i Dalarna som anordnas vintertid. Fartfyllda shower i Tällberg, stämningsfulla julkonserter och klassiska nyårskonserter med Dalasinfoniettan är bara några av höjdpunkterna. 10. Upplev stämningen, smakerna och dofterna av den stundande julen vid någon av Dalarnas många julmarknader som börjar dyka upp redan i november. Den största och kanske mest kända är julmarknaden vid Falu Gruva, som i år går av stapeln söndag 8 december. 11. Fira lucia under jord. Både i Falu Gruva i Falun och Äventyrsgruvan Tuna Hästberg utanför Borlänge går det att lyssna till ljuva stämmor i bergrum med häftig akustik. 12. Upplev Tällberg. Spendera en dag – eller varför inte en hel weekend – i den mysiga byn vid Siljans strand. Utforska de små butikerna och de timrade husen, njut i hotellens spa-anläggningar och bli serverad läckra rätter. Är du på plats i december är firandet av Lissjul ett måste! 13. Besök någon av Dalarnas hemslöjdsbutiker och botanisera bland hantverk, slöjd och andra dalainspirerade produkter. Hitta ett minne att ta med dig hem från Älvdalen, Mora, Rättvik, Leksand, Dala-Floda eller Falun. 14. Ge dig ut på längdskidor i dalanaturen. De flesta både större och mindre orter har alla sina egna skidpärlor. Ljungåsen i Ludvika, Sörskog i Bjursås, Gyllbergen i Borlänge, Vasaloppsarenan, Grövelsjöfjällen, Idre Fjäll, Orsa Grönklitt. Listan kan göras lång och det är bara att välja och vraka bland godbitarna. 15. Koka varm choklad, packa ditt godaste gofika och ge dig ut i snölandskapet. Hitta en väl vald plats och njut av vinterdagen. 16. Besök ett museum eller utställning. Det finns alltifrån konst och hantverk till TV-historia, mynt och gamla sjukhusmiljöer. 17. Glid fram över isen på långfärdsskridskor och upplev frihetskänslan. 18. Åk spark! Flera hotell och anläggningar har de klassiska åkdonen för utlåning, så ta chansen att ge dig ut på tur. 19. Anordna ett pulkarace. Känn svetten lacka och barnasinnet väckas till liv när du flyger nerför backen. 20. Grilla utelunch och njut framför den sprakande elden. 21. Ta steget ut på skaren och utforska naturen bortom de upptrampade stigarna med ett par snöskor på fötterna. Hyr ett par snöskor eller boka en guidad tur, packa ryggsäcken och ge dig ut. 22. Hyr en skoter och ge dig ut på äventyr i fjällen eller vildmarken. Susa fram över de vita vidderna längs någon de hundratals mil av preparerade skoterleder som står till förfogande, framför allt i norra Dalarna. Tänk på att du måste ha rätt körkort eller förarbevis för skoter innan du ger dig iväg.

Leksands folkdanslag – 100-åringen som dansar vidare

Leksands folkdanslag – 100-åringen som dansar vidare

I sann nationalromantisk anda satte ett par Tibblepojkar fart på folkdanslaget i Leksand när de återvände från Amerika år 1918. Under de senaste hundra åren har medlemmarna tagit otaliga danssteg, hållit liv i gamla traditioner och knutit vänskapsband världen över. Hej Anders Tull, du är dansledare och starkt engagerad i Leksands folkdanslag, berätta om ert jubileumsår! – Det har varit fantastiskt! Vi har bland annat haft en danskväll i Hjulbäcks bystuga tillsammans med Mora spelmanslag och bjudit in gästinstruktörer i bugg, linedance, squaredance och andra internationella danser till våra träningar. I våras hade vi premiär för en föreställning inspirerad av Anders Zorns resa till Andalusien – den innehöll både flamencodans och folkdans från Dalarna. Sedan blev vår jubileumsfest verkligen en kväll i minnenas tecken, då vår jubileumsfilm med minnesbilder och filmklipp från hundra år premiärvisades. Så mycket vi har upplevt tillsammans! Vi har dansat på festivaler i många länder, på Himlaspelets scen och på Melodifestivalens.  Hur har intresset för folkdans sett ut under dessa hundra år? – Förr var det vanligt att man umgicks och dansade långdans eller ringdans till sång eller spelmansmusik på lördagskvällarna. Folkdans kallar vi de danser som skapades i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet då man satte ihop gamla danser till längre danser med olika turer. I Dalarna finns en stor dansskatt och det är polskorna som är vanligast. När moderna dansstilar blev populära fick folkdansen stå tillbaka, men tack vare Bosse Larsson och tv-programmet ”Nygammalt” väcktes folkdansen till liv igen under 1970- och 80-talet.   Hur ser intresset ut idag?  – Här i Leksand är vi en trogen grupp som håller traditionerna vid liv. Leksands folkdanslag är omtyckta underhållare, vi uppträder ofta för hotellgäster och midsommarfirandet har alltid varit viktigt för oss. Veckorna före och efter själva midsommarhelgen dansar vi på majstångsresningar i centrala Leksand och på äldreboenden och hotell. Vi deltar också under Leksands julmarknad där vi säljer tjockbulla och ärtbulla på lördagen och dansar på söndagen. Dessutom värnar vi om folkdräktens överlevnad, vi bär alltid dräkt när vi uppträder och varje år arrangerar vi en dräktbytardag för den som vill lämna in eller komplettera sin dräkt.   Vad lockar med folkdans? – Att man får göra något tillsammans i grupp, träffa likasinnade. Folkdans är bra för både knoppen och kroppen. Genom folkdansen har vi fått vänner över hela världen och ett kulturutbyte utan dess like.  Om man vill dansa med er i vinter, kan man höra av sig till er då?  – Absolut, alla är välkomna till våra träningar. Vi är en blandgrupp, så jag varierar alltid svårighetsgraden så att alla får dansa på sin nivå. Om det kommer nybörjare börjar vi med grunderna i schottis, vals, hambo och polka. Det som är roligt är att det börjar dyka upp fler män på träningarna nu. Intresset går i vågor men jag tror att folkdansen alltid kommer att överleva.  DANSA MED LEKSANDS FOLKDANSLAG Tid: Onsdagar kl. 19.00–21.00. Uppehåll under jul- och nyårsveckorna. Vårterminen startar onsdag 9 januari. Plats: Samlingssalen på Edshultsgården, Leksand.  Tänk på att: Bära ledig klädsel och ta med lämpliga skor för dans. leksandsfolkdanslag.se 

Rättviks marknad

Rättviks Marknad – Ett säkert vårtecken

Ett lika säkert vårtecken som tussilago, fågelkvitter och grusfria gator är Rättviks vårmarknad. Första helgen i maj varje år är det dags för Sveriges största marknad, där närmare hundra tusen besökare under tre dagar botaniserar bland allt mellan himmel och jord. För Stina Lovén Adeström på Rättviks marknad är det hektiska tider med allt som ska färdigställas inför första marknadsfredagen. Det mesta är sig likt sedan tidigare år – det vinnande konceptet står sig starkt – men ett par nyheter står förstås på programmet. – Nere på mässplan utanför bowlingen har vi försökt att skapa en mer motorrelaterat yta, så att det ska bli som ett mässområde med motorfordon. Dels samma knallar som brukar stå där, dels fyller vi på med motorfordon. Hon ser vårmarknaden som inledningen på den riktiga vår- och sommarsäsongen för Rättvik. – Det känns som ett startskott efter en lång vinter och en kanske hittills kall vår. Men nu kommer folk ut och det känns som att, ja, nu börjar det igen. Det spritter, det börjar bli varmt och man börjar bli sugen på utelivet och på att handla blommor och annat till trädgården. Marknaden är populär bland knallar från hela Sverige och över 450 försäljare ställer upp sina stånd längs Rättviks gator. Många är återkommande sedan decennier, andra är desto nyare just här. Ytterligare andra är helt nya på marknadsscenen. Bland stånden finns det mesta en kan förvänta sig av en klassisk marknad. Godis och karameller i långa rader, munkar och bröd, ost, kryddor, strumpor, hantverk och keramik. –  Under just vårmarknaden är det väldigt många som handlar blommor. Sen är det livsmedel är alltid populärt. Som ostar, korv, kokosbollar – det går hem. Honung är också sådant många vill ha, säger Stina. Vare sig en har en redig inköpslista eller bara vill ta del av folkfesten och den härliga stämningen är Rättviks marknad väl värt ett besök. –  Jag hoppas på helt okej väder. Det får egentligen inte vara för fint, för då är folk hemma och pysslar i trädgården. Så lagom varmt och lagom soligt. Inget regn. Jag ser fram emot att besökarna kommer, den glada stämningen och glada människor. Rättviks Marknad, 3–5 maj 2019.

Elsa Billgren: Gör som Karin Larsson och våga skapa ett hem

Elsa Billgren: Gör som Karin Larsson och våga skapa ett hem

En frostig decemberdag kliver Elsa Billgren in på Carl Larsson-gården i Sundborn. Där möts hon av både värme, kärlek och gemenskap. Framför allt väntar där en stor dos av Karin Larsson, kvinnan som idag är mer aktuell än någonsin. För i en flyktig digital tid behöver vi något som får oss att landa. Vi behöver våga göra precis som Karin gjorde – värna om familjen och börja skapa med våra egna händer. Pirret i magen fanns där redan när bloggaren Elsa Billgren närmade sig Lilla Hyttnäs, konstnärshemmet i Sundborn utanför Falun som hon både sett och hört så mycket om på förhand. Nu skulle hon äntligen få uppleva allt med egna ögon. Pirret växte snabbt till eufori. – Det var helt fantastiskt, en inspirationsbomb. Som att kliva in i ett hem fyllt av kärlek, kreativitet och värme. Först trädgården, som man känner igen från alla målningar. Sen kliver man in i hallen och då möts man direkt av Karin. Hon är min stora kärlek och inspiration. Som konstnärsbarn var det en självklar del av Elsas uppväxt att ha koll på den svenska konstvärlden – och därmed Carl Larsson. Det var först på senare år hon upptäckte den andra halvan av den larssonska duon, Karin. – Hennes sätt att se på romantik, familj, hem, kreativitet och konstnärlighet är otroligt inspirerade. Som välkomsttexten i husets hall som berättar om vilka som bor där och brokigheten i att texten byggts på för varje barn. Det tycker jag man kan bära med sig nuförtiden när vi flyttar runt, byter hem och när bostadsmarknaden bara handlar om investeringar. Vi vågar inte vara personliga. Men där på gården var de rotade, de målade namnen på väggarna. Det saknar jag idag. Karin Larssons handgjorda kärleksförklaring Att vandra genom rummen beskriver Elsa som att se fotografier ur ett liv och få ta del av en berättelse om en familj. Där Carl Larsson plötsligt sattes i ett sammanhang och den offentliga konstnären plötsligt blev en del av ett hem. – Och köket! utbrister hon och fortsätter: – Att alla satt tillsammans och barnen fick sitta med. Den känslan av gemenskap. Att man kan fira vardagen och vara lite festlig fast det är en helt vanlig dag. Sen var dottern Solveigs rum underbart, där hon själv målat solrosorna på väggarna med inspiration från trädgården. Likadant med vadden i fönstren, med torkade eterneller. Så många detaljer. Det är också i detaljerna hon ser familjen Larssons starka kärlek till varandra. Som i Karins alla textilier, med alltifrån hemgjorda vävnader till handsydda kuddar.  – Alltså draperiet i hennes sovrum! Hon och Carl sov i olika rum, men hon satte upp det här draperiet och skapade det till honom. Så att när hon ligger där och han i andra rummet kan de ändå se varandra. Så romantiskt! Paret Larsson inspirerar till trygghet i en flyktig tid Paret Larsson – och framför allt Karin – har den senaste tiden fått en rejäl renässans. Alltifrån inredningsföretag till livsstilsbloggare inspireras av Karin och hemmet i Sundborn. En helt ny, yngre målgrupp söker sig till gården för att ta del av atmosfären, kreativiteten, färgerna och formerna. Vad är det egentligen som tilltalar oss idag? – Vi lever i en flyktig digital tid där vi har konsumerat och hetsat så länge. Nu är det dags att gräva där vi står, förkovra oss, laga mat själva, äta och sitta tillsammans, titta varandra i ögonen. Att kunna göra något med händerna har för första gången på länge blivit högstatus. Som att sy, väva eller våga måla på en himla byrå – det är underbart! Där inspirerar paret Larsson. Deras kärlek, trygghet och långsiktighet är sådant vi längtar efter att ha mer av i våra liv, resonerar Elsa. En jul á la Carl och Karin Larsson I juletider finns dessutom ytterligare anledning att låta paret Larsson inspirera. Elsa börjar snabbt måla upp levande bilder av en typisk allmogejul á la Carl Larsson-gården, där alla samlas runt ett dignande och härligt uppdukat bord. – Jag tänker mycket tända ljus och färger som klarblått, klargrönt och klarrött. Hembroderade gardiner och värme, samtal, skratt. Inte så mycket fokus på prylar utan mer på varandra. Det är också just det hon tar med sig in i sitt eget julfirande. – Jag längtar efter att få tända brasan, duka upp julfrukosten och hänga julstrumpor på kakelugnskanterna. Äta äpplen och nötter. Laga en stor god lunch som alla ska äta tillsammans. Vi är nyinflyttade, så jag ser fram emot att skapa traditioner och att göra det mysigt och varmt så att hela släkten känner sig välkomnade hem till oss, säger Elsa. Troligtvis blir det en riktig Larsson-jul även i den nya lägenheten. Där besökaren möter precis samma känsla som den som kliver över tröskeln på gården i Sundborn. Där Carl och Karins värme, kärlek och kreativitet mer än 100 år senare fortfarande lever kvar och lyser upp i vinterkylan. Om Elsa Billgren Bor: Stockholm Gör: Bloggar, driver podcasten Billgren Wood tillsammans med Sofia Wood, författar och programleder. Aktuell: Aktuell med realityserien Äkta Billgrens, som sänds i SVT i början av 2020. Besök Carl Larsson-gården Gården i Sundborn utanför Falun visas under vintern en gång per dag. Vardagar kl 11 och helger kl 13.  Här kan du läsa mer och förboka ditt besök.

Spendera en avkopplande vinterdag i Mora

Spendera en avkopplande vinterdag i Mora

Ta en paus från vardagen och njut av vintern när den är som bäst. En tur i skidspåret följt av en värmande lunch framför brasan, därefter en avkopplande spabehandling och en storslagen middag som avslutning. I Mora är det nära till både lugn och lyx. När snön har lagt sig, eller när det är tillräckligt kallt för att konstsnön ska vilja ligga kvar, är det bara att hoppa i Vasaloppsspåret och ge sig iväg. Spåret startar vid Zornmuseet och sträcker sig via campingen och Hemus skidstadion innan det ringlar sig vidare mot Sälen. Starta dagen med en lugn och frisk tur i eget tempo. Glid fram i de välpreparerade spåren och säg hej till andra glada motionärer.  Efter genomförd skidtur är det bara att ställa skidorna utanför dörren och direkt krypa in framför brasan hos Café Zorn. Här serveras varje dag värmande soppor, hembakat bröd och mumsiga bakverk. Slå dig ner och låt dig väl smaka. Flera rätter och bakverk är hämtade från Anders Zorns egna handskrivna receptböcker, som den söta korintkakan eller klassikern Kronans kaka.  – Vi har fått bläddra bland Emma och Anders receptsamlingar och hämtat mycket inspiration därifrån. Kronans kaka finns till exempel nedskriven där. Den bakas bland annat på kokt potatis, mandelmjöl och rivet citronskal. Sedan lagades det mycket soder, alltså soppor. Där har vi till exempel tagit fram en köttsoppa inspirerad av Zorn, berättar Mari Moberg på Café Zorn.   När du ändå är i närheten av vår kanske mest kände konstnär, missa inte vinterns utställning på Zornmuseet: Anders Zorn – målarnas målare. Den låter dig uppleva många av hans mest kända målningar, akvareller, skulpturer och etsningar. Dessutom ställer silversmeden Berndt Janusch ut sin smyckeskonst.   Traska därefter bort mot Mora Hotell och checka in på deras spa. Hoppa i morgonrocken och tofflorna och känn kroppen slappna av. Skäm bort dig med en behandling från deras läckra spameny, där det finns behandlingar för både ansikte och kropp samt massage. Välutbildade kroppsterapeuter tar väl hand om dig medan du bara behöver ägna dig åt att njuta.   – Vi vill att folk ska komma och bli omhändertagna. Vardagslyx är lite av ett ledord i verksamheten. Du ska inte behöva vänta till på fredag för att ha det lite lyxigt, kom in på en måndag, onsdag eller torsdag och njut lite grann. Låt oss ta hand om dig, säger Petter Lund, platschef på Mora Hotell.  Sedan är det bara kronan på dagsverket kvar – kvällens middag. Här bjuder Mora Hotell och restaurang Terassen in till en förstklassig smakupplevelse. Köket är specialiserat på vilt och har ett stort fokus på lokalproducerade råvaror i säsong.   Ta gärna en extra titt på den spännande vinlistan, som även kompletteras med ett brett utbud av champagne.   – Vi vill visa upp det som är Dalarna för våra gäster och därför jobbar vi med lokala råvaror så mycket vi bara kan. All vår öl är till exempel från lokala små bryggerier i Dalarna och kött och grönsaker är i säsong från leverantörer i omnejden, säger Petter Lund.  Efter middagen kan du endera smyga upp på rummet och låta dagens intryck vagga dig till sömns eller slå dig ner en stund i någon av pubens soffor med en god kopp kaffe och trevligt sällskap. Hur du än väljer att avsluta din dag i Mora, lär dagens aktiviteter ha fyllt på energiförrådet inför stundande friska vinterdagar.