Bonden, Bananen och livet på gården

Bonden, Bananen och livet på gården

På gården i Övre Glamsarvet utanför Falun växer det så det knakar. Både i Sara May Kahls grönsaksodlingar och i det hållbarhetsengagemang som lagt grunden för Instagramduon ”Bonden och Bananen”. Här är ingen dag den andra lik, livet följer årstidernas växlingar och det finns ingen sommarsemester i sikte. Precis som Sara May vill ha det.


Sara May Kahl sticker ut huvudet ur det lilla växthuset och vinkar glatt. Blå snickarbyxor och pigga ögon. Parson russel terriern Ali, som av någon outgrundlig anledning fått smeknamnet Bananen, springer nosande omkring bland hönshus, odlingsbäddar och plantlådor. Fast smeknamn borde kanske snarare bli artistnamn, för ”Bonden och Bananen” har blivit en uppmärksammad duo i sociala medier. Via Instagramkontot @bondenochbananen pratar Sara May om hållbarhet, miljöfrågor, odling och livet på landet.

– Att jag skriver i vi-form gör att det inte blir lika mycket fokus på mig, samtidigt som Bananen får ta de tunga ämnena och kommunicera det under hashtaggen #bananenfunderar. Plus att det blir väldigt roligt att se allt ur en hunds perspektiv, att hon betraktar människorna och hur vi håller på.

Engagemanget för hållbarhet är stort och en del i varför Sara May lever det liv hon gör här på den gamla bergsmansgården. Att hon driver upp och odlar sina egna grönsaker och plantor. Självhushåller. Säljer lokalodlade råvaror i den lilla försäljningsboden nere vid vägen.

– Jag tror att det jag gör har en mening. Att lokal mat verkligen är något vi behöver i framtiden. Min lilla odling kanske inte gör stor skillnad, men hur och att jag gör något kanske kan det. Det är så många som pratar men inte gör. Att jag dessutom pratar i sociala medier blir ytterligare en styrka. Så dels finns grönsaksproduktionen, dels inspirations- och informationsdelen.

Bild 3

Bild 6

En hund

Vad gäller själva produktionsdelen var det inget Sara May såg framför sig när hon växte upp på gården hon i dag äger och driver tillsammans med sambon Erik. Som tonåring drog hon iväg ut i världen, för hon skulle absolut inte bo på landet. Hon jobbade lite här och var, pluggade, utbildade sig till snickare. Sen kom det sig att ett av husen på gården blev tomt. Då kom tankarna på att flytta hem.

– Det var nog huset som gjorde att jag tog steget. Sen har jag odlat åt mig själv sen jag flyttade tillbaka. När jag gick en permakulturkurs inventerade vi vilka tillgångar gården hade. Då insåg jag att det inte är mycket jag saknar för att börja odla i större skala. Kanske hade jag behövt en utbildning i småskaligt jordbruk också, men alla sådana fanns i Skåne. Jag visste att det var här jag ville odla, så jag körde igång och har lärt mig under tiden.

I maj 2017 bestämde hon sig. Hon skulle skala upp verksamheten och odla för att sälja.

– Det är egentligen väldigt sent på året, så då sådde jag bara alla frön jag hade hemma. Sen byggde jag ett litet skåp som jag sålde grönsakerna i. Första året fick bli ett test om någon skulle komma och handla – och det gick bra! Förra året kom jag igång i ännu större skala och nu växer det hela tiden.

Kronärtskockor, flera sorters lök, rödbetor, morötter, vitlök, palsternacka, majs, bönor, ärtor, squash, grönkål, jordärtskockor, pumpor, gurkor, tomater, chili och olika blommor. Hon odlar mest kulturarvssorter och lokala grödor, som gråsockerärten "Lokförare Bergfälts Jätteärt", potatislöken '"Leksandslök" och kålroten "Vinttjärn". Listan över det Sara May trollar fram ur gårdens jordar kan göras lång.

Hon rör sig vant fram och tillbaka i det kvava växthuset där tomatplantorna slingrar sig upp mot taket. Visar sedan de små gröna plantorna som står noggrant uppradade i kruka efter kruka i solen utanför. Skrattande konstaterar hon att hon till nästa år behöver skaffa en bättre etiketteringsmaskin. Att skriva de hundratals små lappar som talar om vad som är basilika, oregano eller dill tog lite väl lång tid.

Grödor

Bild 5

Bild 1

Det är mycket att hålla reda på och inget kommer gratis. Förra sommarens extrema torka var en ordentlig utmaning. Likaså har uppstarten av företagsdelen krävt stora investeringar, såväl tidsmässiga som ekonomiska.

– Det är jättemycket jobb och man ligger alltid efter med allt. Men jag lärt mig den hårda vägen att prioritera. Man kan inte göra mer än man kan, utan bara ta det mest akuta och ändå försöka njuta och vara i det man gör. Man kan inte gå runt och stressa, för då är det kört.

Jobbet är en livsstil där arbete och fritid flyter ihop. Aldrig riktigt ledig, men samtidigt får hon göra precis det hon vill.

– Jag får vara ute och följa naturen hela året. Charmen är att dagarna är helt olika. Ibland jobbar jag väldigt intensivt, men om någon kommer på besök tar jag mig tiden att umgås. Och om det är en jättevarm dag blir det inte så produktivt som andra dagar, då får man ta det lite lugnare.

Sommaren är högsäsong och arbetet är intensivt. Tanken på semester kan för en betraktare verka långt borta. Sara May tar det med ro.

– Det är många som påpekar att jag ju inte har någon semester, att jag inte kan åka bort på sommaren. Men jag vill inte åka bort! Det folk åker bort till är ju natur, bad och att vara på landet. Och det är precis det jag har här. Visst skulle jag kunna åka bort på vintern – men vill det inte då heller.

Sommartips i Siljansbygden – Natur och kultur

Sommartips i Siljansbygden – Natur och kultur

Att spendera sommaren vid Siljan är långt ifrån tråkigt. Här finns en mängd olika aktiviteter att välja mellan, vare sig det är bad och lek eller musik och kultur som gäller. Eller varför inte snöra på skridskorna? Här har vi samlat flera härliga sommartips. Utforska naturen Att bada hör sommaren till. Vid och runt Siljan finns flera härliga stränder med friskt och klart vatten. Utforska naturen på egen hand eller med hjälp av en naturguide. Green Owl Travel erbjuder safari om du vill upptäcka fjärilar och myror. Ta med bekväma skor och ge dig ut på vandring i skog och mark. Siljansbygden levererar högklassiga naturupplevelser.   Kulturen och musiken Siljan är mycket historia, kultur, ursprung och själ, men också väldigt mycket framtid, lust och nyfikenhet. Och skapandet går som en röd tråd genom allt, som om hela bygden begåvats med en kreativ ådra att ösa ur. Bingsjöstämman under Musik vid Siljan är en höjdpunkt för de med musiköra, självklart också Dalhalla, kalkbrottet som blivit en av Europas mäktigaste och vackraste konsertarenor.   Midsommarfirandet Midsommar i Dalarna är ett skådespel för öga och själ. Det traditionella firandet med spelmän, klädda majstänger och ringdans är många till antalet och lockar tiotusentals besökare under midsommarhelgen. Får du mersmak fortsätter firandet under ett par veckors tid runt om i de små pittoreska byarna.

Stadsvandringar i Mora och Rättvik: Låt platserna få liv

Stadsvandringar i Mora och Rättvik: Låt platserna få liv

Varför har Tiondeladan i Rättvik tre lås? Var i Mora brändes häxor i slutet av 1600-talet? Vad gjorde konstnären Anders Zorn till en av Moras främsta entreprenörer? Följ med på en stadsvandring i Rättvik eller Mora i sommar och låt platserna du besöker komma till liv. I Mora startar stadsvandringen vid Turistinformationen, alldeles bredvid Kyrkogatan. Turen går sedan ner mot Siljan och Saxviken, det berättas om miljöerna och platserna som passeras. Vandringen går vidare längs Kajen, upp genom Tingshusparken bort mot Vasaloppsmålet, förbi kyrkan och Klockstapeln. – Vi berättar om platserna vi passerar och om vad som hänt i Mora förr. Om Mora-Nisse, Vasaloppet, Mora kyrka, häxbränningarna i slutet av på 1600-talet och udden där detta utspelades, ja allting som har med Mora att göra. Vi går aldrig in någonstans, utan rör oss utomhus och pratar om det vi ser, säger Ingerid Manneteg, som liksom sina kollegor i föreningen Dalarnas Guide & Kultur är Auktoriserad Dalaguide. Mycket kretsar kring Anders Zorn, hans liv och vurm för att rädda allmogen till eftervärlden. Här levandegörs historier om Zorns gammelgård, Zorngården och museet. – Zorn var en mångfacetterad man. Och vilken betydelse han har haft för Mora! Han var ju så mycket, inte bara konstnär utan också en driftig entreprenör. Vandringarna som anordnats i Mora har varit uppskattade, vilket nu fått guideföreningen att utöka utbudet inför sommaren 2019. – Folk tycker att det är jättekul. Vi har fått bra respons, både från besökare och ortsbor, så i sommar går vi ett steg längre och gör vandringar både i Mora och Rättvik. I Rättvik blir det två olika vandringar, där båda utgår från centrum. Den ena går mot Enån och Långbryggan. Den andra går mot kyrkan, där bland annat historierna om de unika kyrkstallarna och Tiondeladan får liv. – Utanför kyrkan finns en Tiondelada där man förvarade tiondet, en typ av skatt som bönderna betalade till kyrkan i form av en tiondel av allt som gården producerade. Det som prästen på orten fick in förvarades i en lada eller ett härbre. I Rättvik ligger ladan precis intill kyrkan och där finns inte bara ett nyckelhål i dörren utan tre. Alltså behövdes tre nycklar för att låsa upp ladan. Det sägs att anledningen var att man inte litade på prästen. Därför behövdes både prästen, klockaren och en representant för bönderna för att man skulle kunna låsa upp dörren.  Stadsvandringarna tar ungefär en och en halv timme. – Det är inga långa sträckor och vi går lugnt och fint, så det passar för alla. Man får veta så mycket intressant! Saker man inte visste – och även en hel del man kanske inte visste att man ville veta. Stadsvandringarna 2019 startar den 24 juni och pågår hela sommaren fram till den 23 augusti. Enbart förköp. Biljetter säljs på Dalarnas Turistinformationer samt via visitdalarna.se.

Stråkkonserter i natursköna omgivningar med Gyldfeldt Quartett

Stråkkonserter i natursköna omgivningar med Gyldfeldt Quartett

Stråkkvartetten Gyldfeldt Quartett från tyska Leipzig besöker flera platser i Siljan i sommar och bjuder på ett varierat program. Vi säger hallå där till August Gyldfeldt Magnusson, violinist i kvartetten. Sommar är Dalarna för honom och nu ser han fram emot att både få njuta av sommaren här och spela på såväl nya som bekanta konsertplatser. Vad kommer ni bjuda besökarna på under konserterna? – De kommer att förhoppningsvis få uppleva en spännande resa genom ett varierat program med musik av komponister som inte så ofta sätts ihop. De fyra konserterna är sammansatta på olika vis, men under konsertveckan spelar vi bland annat Mozart, Schubert, Beethoven och Bach. Hur är det att spela i Dalarna? – Det kommer bli en fin upplevelse i den idylliska naturen. Konserten på Mora Folkhögskola tillägnar vi fiolbyggaren Per Klinga, en god vän till familjen som tyvärr gick bort i vintras. Den konserten spelas också in av Sveriges Radio P2. Att få spela på Munthes Hildasholm är en fantastisk möjlighet, med det vackra huset vid älven och den fina trädgården. I Orsa har vi inte spelat tidigare, så det ser vi fram emot och kanske blir det en runda till Orsayran också. Hur ser din relation till Dalarna ut? – Min mamma med familj flyttade från Borlänge till Mora och växte upp med mycket musik. Hon studerade sedan musik i Oslo och är solopiccolist i Det Norske Operaorkesteret. Familjen köpte ett hus i Färnäs och vi har sedan dess varit där varje sommar och jul genom åren sedan jag och min syster var små. Dalarna är ett ställe för mig att längta efter att åka till när jag behöver ro från jobb och skola. Vad är sommar i Dalarna för dig? – Det är som att vara hemma, känns det som, även om jag är uppväxt i Oslo. När vi är här på sommaren brukar vi bada i Siljan och på vintern åker vi skridskor eller skidor. Midsommar är ett måste och vi bor bara tjugo steg från majstången. Fika på Kaffestugan och Zorn bör man också uppleva. Emellanåt spelar familjen konserter i Mora, både vinter och sommar. Hur ser framtiden ut för dig? – Jag tar min kandidatexamen i juli och har sedan fast jobb i orkestern Staatskapelle Weimar i Tyskland från hösten. Jag vill också definitivt fortsätta att spela i min kvartett. Här spelar Gyldfeldt Quartett sommaren 2019 8 juli Mora Folkhögskola, Mora, kl 19 9 juli Hildasholm, Leksand, kl 19 11 juli Orsa kyrka, Orsa, kl 20 13 juli Stora Tuna kyrka, Borlänge kl 19

Jobs handtryck – En blommig mönsterhistoria

Jobs handtryck – En blommig mönsterhistoria

I en verkstad i byn Västanvik utanför Leksand ligger Jobs Handtryck. Här vid Siljans strand trycks den Jobska mönsterskatten varsamt för hand. Metoden är både ovanlig och tidskrävande. ”Det får ta tid, det är ju först då det blir riktigt bra”, vittnar Åsa Jobs. Att kika in bakom kulisserna på Jobs Handtryck i Västanvik, Leksand är att resa genom en mönstrad historia. En trappa upp ligger hjärtat av verksamheten – den ursprungliga verkstaden från 1944 där man varje år trycker uppemot 14 000 meter textil för hand. Det fläktar från fönstren som står öppna mot sommaren och några betande får.   – Hit vill vi gärna att folk kommer så att vi får visa hur mönstren växer fram när vi trycker färg för färg, varje kulör i sin egen schablon, säger Åsa Jobs som driver familjeföretaget tillsammans med maken Jesper.   Företaget startades 1944 av Jespers far Peer, och många av de tidiga mönstren ritades av hans systrar Gocken och Lisbet. Systrarnas mönster lever ännu kvar, liksom de som skapats av Jespers mor, Eva Jobs. Förutom metervara säljs mönstren på väskor, tofflor och brickor med mera.  Trollslända ritat av Gocken Jobs 1945 – Vi använder samma metod i dag som vid starten, berättar Åsa och drar med handen längs ena tryckbordet. Varje bord är 30 meter långt. Gamla färgstänk bildar tusentals prickar på bordskanterna. Med stor inlevelse beskriver Åsa proceduren som börjar med att Jesper blandar till färg efter konstnärens original. – Vi har två tryckare som jobbar i par med att, färg efter färg, trycka schabloner på det utrullade tyget. För det mesta använder vi möbeltyg i halvlinne, det är slitstarkt och hållbart. Mellan 300 och 900 meter trycks innan det är dags att byta mönster. Bara att ställa in tryckborden tar åtta timmar och är en petnoga uppgift. Åsa visar var schablonerna förvaras. Från golv till tak staplas hundratals namngivna ramar – likt pressade växter i ett herbarium. Åter i verkstaden berättar Åsa att bottenfärgen trycks sist av allt. Därefter hängs hela härligheten upp i taket på tork och bildar böljande vågor. När vi är på plats jobbar tryckarna med 60 meter ”Trollslända”, ett typiskt Jobsmönster som kräver 15 schabloner och en och en halv arbetsdag. – Men tryckningen får ta tid. Alla delmoment är viktiga och det är bara slutresultatet som räknas. Att komma med nya mönster för att tillmötesgå rådande trender är inte intressant. – Vi är inte i nyhetsbranschen, tvärtom. Ett nytt mönster tas fram ungefär vart femte år, däremellan återupplivar vi något av våra gamla mönster. Det finns olika sätt att följa sin tid och vårt sätt hör kanske till det lite ovanligare, avslutar Åsa.

Karin och Carl Larsson – Sekelskiftets stilbildare

Karin och Carl Larsson – Sekelskiftets stilbildare

Konstnärsduon Carl och Karin Larsson är hetare än någonsin. Hans färggranna akvareller och hennes modiga mönster inspirerade och influerade omvärlden redan på sin levnadstid vid sekelskiftet. Över 100 år senare banar deras vardagsvackra hem och livliga livsstil vägen för det perfekt operfekta. Carl Larsson inspirerar fortfarande sin omvärld, trots att det i år är prick 100 år sedan han dog. Han visade mycket värme och vardag i sin konst, vilket var lite ovanligt för konstnärer på den här tiden, berättar Chia Jonsson som är chef på Carl Larsson-gården. Karin skapade hemmet i Lilla Hyttnäs i Sundborn utanför Falun. Det var hon som gjorde livet till konstverk, medan Carl målade sin familj och sitt hem och förevigade dem i idylliska akvareller. Tillsammans var de ett av sekelskiftets hetaste kändispar – och samtidigt också far och mor till åtta barn. – Många undrar nog om Carl och Karins liv var så sockersött som det framstår. Om man läser deras brevväxling får man bilden av att det var väldigt mycket kärlek, skämt och dynamik mellan både dem och barnen, berättar Chia. När Carl var ute och reste i Europa skrev han brev till Karin var och varannan dag: – Han skrev korta brev, om att han längtade efter henne och inte hade hört från henne på en hel dag! Det var lite som dåtidens sms. Carl Larsson som influencer Carl Larsson har beskrivits som föregångaren till den ultimata influencern. Han målade detaljerade bilder med vidvinkel och färgmättade filter långt innan Facebooks födelse. Chia Jonsson håller med: – Om influencers hade funnits på deras tid hade konstnärsparet definitivt varit det. De var också de första som gjorde det vi idag kallar hemma hos-reportage: hon stylade och han målade av. Precis som dagens Instagramflöden fylls av vackra bilder, symboliserade Lilla Hyttnäs drömmen om det perfekta hemmet på sin tid. Med mustiga väggar och grönt innertak, snirkliga blomsterbroderier och dekorativa snäckskal, var konstnärsparets hem ett exotiskt inslag i dalabygden. Det stod i stark kontrast till 1800-talets mörka, tunga borgerliga stil och skapade ett nytt stilideal som spred sig i de nordiska länderna. En annan likhet med marknadsföring i dag är hur Carl omsorgsfullt byggde sitt varumärke. Han förstod till exempel vikten av spridning, att det var ekonomiskt omöjligt att alla skulle ha en tavla signerad av honom i sitt hem. Därför gav han ut illustrerade böcker för att deras stil skulle spridas till många och inspirera ännu flera. Deras bok ”Ett Hem”, med 24 akvarellmålningar av hemmet och familjens tillvaro, publicerades som ett föredöme för hur man kunde inreda sitt hus med nya ideal. Den hade samma funktion som de trendkänsliga inredningsmagasin som finns idag. Målade bilder ur vardagen i Sundborn Likt hur nutidsmänniskan bygger sina digitala idyller och filtrerar foton, skapade Carl Larsson den bild han ville förmedla av sig själv med färg och pensel. Han porträttterade scenerna ur livet med rödklädda och rosenkindade barn, livliga middagsstunder och prunkande pelargoner i fönstren. Genom sina många och små avbildningar visade han upp familjens välinredda, men ändå charmigt slarviga, hem. – Carl Larsson visade en annan bild av hemmet än vad tidigare hade målats. Det var lite tufsigt och rufsigt med obäddade sängar och barn med okammat hår, säger Chia Jonsson.  Carl och Karin Larsson öppnade dörren till sitt vardagsrum och visade världen att livet inte behövde vara tillrättalagt och arrangerat. Kanske var det den trenden som Carl Larsson, influencern som var före sin tid, skapade redan för över 100 år sen? Läs om aktiviteter och evenemang under Carl Larssons minnesår på falun.se/carllarsson2019Läs mer om Carl Larsson-gården och boka ditt besök: Carl Larsson-gården i Sundborn.

Dala Wärdshus: Hantverk, mat och boende där riksvägarna möts

Dala Wärdshus: Hantverk, mat och boende där riksvägarna möts

Precis i korsningen mellan riksvägarna 69 och 70 utanför Rättvik ligger Dala Wärdshus. Fast låt dig inte luras av namnet – platsen rymmer mycket mer än en uppskattad restaurang. Charmiga timmerstugor ser till att besökare sover gott och i den välfyllda hemslöjdsbutiken finns hantverk av alla de slag. Sommartid lever dessutom butiken upp ytterligare när ett antal hantverkare gör gästspel och flyttar ut sitt skapande i strålkastarljuset. Att ha hantverkare som sitter och jobbar i hemslöjdsbutiken Hantverksbyn är en sedan länge återkommande sommartradition. Det märks inte minst när Lena Jäderbrink, vd och ägare, berättar om vilka som kommer – eller snarare återkommer – i sommar. – Doris ”Dote” Cederbrink har varit här i säkert 25 år. Hon har en skinnverkstad och gör alltifrån väskor till västar och tennarmband. Hon brukar komma från Umeå några dagar före midsommar och sen bor hon här till efter Classic Car Week som är vecka 31. Annika Korall syr naturkläder i lin och Anne-Lie Svensson målar kurbits och blommor på kläder. Också de båda har varit här tidigare.   I Hantverksbyns butik finns bland annat produkter från Käck & Hedbys, Jobs Handtryck, Spegels från Rättvik och dalahästar från Nusnäs, När sedan hantverkarna tar plats, så att besökarna kan se hur föremålen faktiskt blir till, tycker Lena adderar till upplevelsen. Det gör också Hantverksbyn till mer av ett besöksmål. – När hantverkarna kommer på sommaren blir det ytterligare en dimension, som väver ihop allt vi har här – maten, boendet och shoppingen. Så att man verkligen får en helhetsupplevelse. Den här helhetsupplevelsen lockar många besökare, både nya och återkommande. Inte minst märks det på den ofta välfyllda parkeringen och besökarna som flödar ut och in i de olika byggnaderna. – Folk brukar säga att det är fint här och att det passar så bra att stanna till på vägen till och från någonstans. Vi har en stor parkering som är väldigt bra lämpad för bussar, husvagnar och husbilar. Att vi dessutom ligger precis i korsningen vid riksvägarna gör att det inte är så snirkligt att hitta hit. Lena började som anställd på Dala Wärdshus 2007, sedan ”blev hon kvar” och gör nu sin tolfte sommar på plats. – Det är inte bara ett jobb, det är en livsstil som man lever med det året runt. Hela tiden finns saker och utveckla och nya saker att hitta på. Det tar aldrig slut och just det här att träffa gäster och kunder och människor hela tiden gör att jag fortsätter.

Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Historien kittlar och är oerhört spännande. Den om hur Sverige växte fram och formades, med järntillverkningen i centrum. Bergslagsområdet var en motor för detta, som skapade möjligheten för Sverige att bli en av världens främsta järnproducenter från mitten av 1200-talet och ända fram till 1800-talet. Att Stockholm blev vår huvudstad är också kopplat till Bergslagen – det behövdes en stor hamn i Östersjön för att klara exporten. Omkring år 1750 svarade järnet för cirka 70 procent av hela Sveriges export.   Tiden har gått, det är nu ungefär 100 år sedan den traditionella produktionen stannade av, som Flogbergets gruva och Flatenbergs hytta, båda lades ner 1918. Det är tur att Ekomuseum Bergslagen finns – som tillsammans med olika aktörer, inte minst ideella föreningar – kan återberätta hur det gick till förr.   – I Ludvika och Smedjebacken går det att återuppleva en hel del, kolproduktionen, gruvorna, hyttorna och järnbruken. Det var här produktionen låg, Strömsholms kanal användes som transportled ner till Mälaren i söder.   Totalt brukar 600 000 besökare ta del av denna järnhistoria i Bergslagen, varje år. Till sommaren har sex nya besöksmål adderats, varav två finns i Dalarna, ett helt nytt och ett utökat, Finngården Skifsen, en nyuppförd finnmarksgård på en vacker plats vid sjön Skifsen, i närheten av Fredriksberg. Detta är en av flera platser som man med fördel kombinerar med en skön vandring genom klassisk Bergslagsnatur.   – På alla de olika besöksmålen finns det informationstavlor att läsa, och på flera av dem, främst nu under sommaren, är det flera olika aktiviteter som pågår. Totalt 40–50 olika föreningar ser till att detta är möjligt. Många av aktiviteterna är gratis, eller är väldigt billiga att delta i. Ibland är det aktiviteter som kostar en slant, som olika arrangerade dagsturer, eller den populära båtturen i Smedjebacken tillsammans med den lokala ångbåtsföreningen.   Ett tips är att besöka Flogbergets besöksgruva som fem-sex gånger varje sommar har ett intressant gruvspel där vi som publik får följa med tillbaka i tiden och se hur man levde och arbetade. Det finns även en mängd platser att äta på, allt från enklare hembygdsfika till herrgårdsrestauranger.    För den som vill uppleva allt i koncentrat finns ”Järnrutten”, en sommarvecka med över 100 evenemang.    – Vi är väldigt stolta över ”Järnrutten” och allt den står för. Under den här perioden botaniserar vi runt bland alla besöksmål och ger förslag på olika rutter och teman. Vi har samlat all information på hemsidan ekomuseum.se, där finns också en karta att skriva ut till de olika besöksmålen.   Fakta: Ekomuseum Bergslagen Ekomuseum Bergslagen är ett av världens största Ekomuseum och knyter samman en lång rad besöksmål i Västerbergslagen och söderut. Området omfattar cirka 750 kvadratkilometer och sträcker sig från Grangärde finnmark i norr, där skogsfinnar producerade träkol för hyttor och smedjor, ner till Mälaren och Borgåsunds hamn i söder, där järntackor och stångjärn lastades om för vidare transport till Stockholm.   Det gemensamma temat är ”järnets historia” med fokus på teknik, människans villkor, transportvägar och de naturresurserna som fanns att tillgå.    Läs mer om de olika besöksmålen, få tips och inspiration på ekomuseum.se.

Dalarna Art Trail

Dalarna Art Trail ger nya perspektiv på konst i Dalarna

Elva konstscener. Från Avesta Art i söder till Zorn museet i norr. Däremellan träder en resa i konstens tecken fram, fylld av intryck, nya perspektiv och oväntade möten. Dalarna Art Trail lyfter Dalarnas mest intressanta och högkvalitativa konstupplevelser sommartid. Mindre gallerier och större arenor. En stor variation och bredd i vad som visas. Den röda tråden mellan de olika konstscenerna är att de var och en ligger i framkant i vad de visar. Som Magdalena Nord Omne på Magasinet i Falun, tillika en av initiativtagarna till Dalarna Art Trail, säger: ”Det är inte storleken som är avgörande, utan kvaliteten på utställningen”. – Det finns kultur, måleri, foto och filminstallationer. Helt enkelt samtidskonst i olika former, med många olika uttrycksätt. Vi har inga teman, utan alla aktörer har gjort det de har trott på. Men det måste vara någonting extra, det ska kännas speciellt att göra en utflykt till en viss plats, fortsätter hon. Rutten som utgör Dalarna Art Trail består av elva hållplatser, plus att det även tipsas om smultronställen längs vägen mellan konstmålen. – När man gör den här dalaresan vill vi bjuda på något som är oväntat, som vänder på perspektiven. Det är andra uttrycksformer, där kombinationen mellan det klassiska kulturarvet och de mer moderna uttrycken hos våra aktörer lyfter varandra. Så att man kanske får en mer mångsidig bild av dagens Dalarna – som gör Dalarna ännu lite mer kreativt spännande. Även om alla i semestergruppen inte är lika intresserade av just konsten i sig, finns det ofta alternativa upplevelser på de olika platserna. – Man kan ta med sig hela familjen. Går du på Magasinet eller Avesta Art är det många gånger häftiga miljöer som gör besöket kul för hela familjen. Sedan finns det ofta inslag som även kan passa yngre, med caféer, butiker och andra kringaktiviteter, säger Lisa Mossfeldt Scheltdorf på Magasinet. Sommaren 2019 låter flera aktörer sina utställningar inspireras av Carl Larssons minnesår. – Konsthallen Kvarnen samarbetar med konstnären Ernst Billgren på temat ”Den okände Carl Larsson”. Zornmuseet fokuserar på vänskapen mellan Zorn och Larsson. På Magasinet visas utställningen ”Broos och Larsson – Speglingar”, som visar likheter och olikheter i deras konstnärskap. Att det är ett gemensamt tema kring Carl Larsson, men med väldigt olika inriktningar och infallsvinklar gör det därför extra spännande. Dalarna Art Trail startar i mitten av maj, när Avesta Art och Konsthallen Kvarnen öppnar för säsongen. I mitten av juni brukar de flesta aktörer ha öppnat för sommaren, för att därefter välkomna besökare till mitten av september. Tänk på att varje aktör har specifika öppettider så planera inför ditt besök. Läs mer på dalarnaarttrail.se