Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Historien kittlar och är oerhört spännande. Den om hur Sverige växte fram och formades, med järntillverkningen i centrum. Bergslagsområdet var en motor för detta, som skapade möjligheten för Sverige att bli en av världens främsta järnproducenter från mitten av 1200-talet och ända fram till 1800-talet.


Att Stockholm blev vår huvudstad är också kopplat till Bergslagen – det behövdes en stor hamn i Östersjön för att klara exporten. Omkring år 1750 svarade järnet för cirka 70 procent av hela Sveriges export.  

Tiden har gått, det är nu ungefär 100 år sedan den traditionella produktionen stannade av, som Flogbergets gruva och Flatenbergs hytta, båda lades ner 1918. Det är tur att Ekomuseum Bergslagen finns – som tillsammans med olika aktörer, inte minst ideella föreningar – kan återberätta hur det gick till förr.  

– I Ludvika och Smedjebacken går det att återuppleva en hel del, kolproduktionen, gruvorna, hyttorna och järnbruken. Det var här produktionen låg, Strömsholms kanal användes som transportled ner till Mälaren i söder.  

Totalt brukar 600 000 besökare ta del av denna järnhistoria i Bergslagen, varje år. Till sommaren har sex nya besöksmål adderats, varav två finns i Dalarna, ett helt nytt och ett utökat, Finngården Skifsen, en nyuppförd finnmarksgård på en vacker plats vid sjön Skifsen, i närheten av Fredriksberg. Detta är en av flera platser som man med fördel kombinerar med en skön vandring genom klassisk Bergslagsnatur.  

– På alla de olika besöksmålen finns det informationstavlor att läsa, och på flera av dem, främst nu under sommaren, är det flera olika aktiviteter som pågår. Totalt 40–50 olika föreningar ser till att detta är möjligt. Många av aktiviteterna är gratis, eller är väldigt billiga att delta i. Ibland är det aktiviteter som kostar en slant, som olika arrangerade dagsturer, eller den populära båtturen i Smedjebacken tillsammans med den lokala ångbåtsföreningen.  

Ett tips är att besöka Flogbergets besöksgruva som fem-sex gånger varje sommar har ett intressant gruvspel där vi som publik får följa med tillbaka i tiden och se hur man levde och arbetade. Det finns även en mängd platser att äta på, allt från enklare hembygdsfika till herrgårdsrestauranger.   

För den som vill uppleva allt i koncentrat finns ”Järnrutten”, en sommarvecka med över 100 evenemang.   

– Vi är väldigt stolta över ”Järnrutten” och allt den står för. Under den här perioden botaniserar vi runt bland alla besöksmål och ger förslag på olika rutter och teman. Vi har samlat all information på hemsidan ekomuseum.se, där finns också en karta att skriva ut till de olika besöksmålen.  

Fakta: Ekomuseum Bergslagen

Ekomuseum Bergslagen är ett av världens största Ekomuseum och knyter samman en lång rad besöksmål i Västerbergslagen och söderut. Området omfattar cirka 750 kvadratkilometer och sträcker sig från Grangärde finnmark i norr, där skogsfinnar producerade träkol för hyttor och smedjor, ner till Mälaren och Borgåsunds hamn i söder, där järntackor och stångjärn lastades om för vidare transport till Stockholm.  

Det gemensamma temat är ”järnets historia” med fokus på teknik, människans villkor, transportvägar och de naturresurserna som fanns att tillgå.   

Läs mer om de olika besöksmålen, få tips och inspiration på ekomuseum.se.

Klenshyttan

Museet där miljöerna är huvudattraktioner

Ett museum utan de traditionella föremålen – men med desto fler hänförande, spännande, fantasieggande och intressanta platser. På de många besöksmålen i Ekomuseum Bergslagen står just platserna och dess rika historia i fokus. Malin Andersson, verksamhetschef för Ekomuseum Bergslagen, berättar mer. Vad är ett ekomuseum? - Ett Ekomuseum har alltid ett grundtema, i vårt fall ”järnet”. Men ordet ”eko” kommer från grekiskans ”oikos” som betyder helhet, eller hushåll, och ett ekomuseum ska handla om hela livet kring grundtemat: som hur människor bodde, vad de åt, om religionen, skolan, kulturen. I ett ekomuseum står allting kvar på sin ursprungliga plats, saker är inte flyttade till en museibyggnad. När man åker till besöksmålen står man precis där historien har utspelat sig! Man kan säga att ett traditionellt museum är en byggnad med ditflyttade föremål i medan ett ekomuseum är ett område där platserna motsvarar föremålen i det traditionella museet. Vad innebär det att ni har järnet som grundtema? - Ekomuseum Bergslagen handlar om hur järnet tillverkats här i området i nästan 3000 år - järnet som påverkade hela Sveriges ekonomi och historia och som fortfarande påverkar oss. I området ser du gruvor, hyttor och smedjor, bostäder - alltifrån små finnpörten och arbetarbostäder till herrgårdar och slott! Du ser kyrkor, skolor och andra arbetsplatser. Vad finns att göra hos er sommartid? - Det finns 68 besöksmål i Ekomuseum Bergslagen. Alla går att besöka på egen hand, många har öppet på bestämda tider och man kan boka guidade turer på de flesta. Under sommaren är det många aktiviteter och främst under #järnruttenveckan händer det mycket, med fullspäckade dag-för-dag-program. Kan du rekommendera några besöksmål? - En mycket vacker och dramatisk plats är Stollbergs gruva, med gruvhål, utsiktstorn, lekpark och vandringsleder. I Grängesberg finns både visningsgruva, gruvmuséum, arbetarbostäder, tågmuséum och konserthus. Två fina hyttor, alltså platser där man gjorde järn, är Klenshyttan och Flatenberg. Och så finns Ludvika Gammelgård med Gruvmuseum med massor med olika hus och aktiviteter. Ekomuseum Bergslagen finns i sju kommuner i Västmanland och Dalarna. Dalakommunerna är Ludvika, med 16 besöksmål, och Smedjebacken, med nio besöksmål. Sommaren 2019 anordnas #järnruttenveckan lördag 29 juni till och med söndag 7 juli. Ett dag för dag-program finns på http://ekomuseum.se/.

Siljansnäs Biking Dalarna

Siljansnäs: Stigcykling i det ursprungliga och orörda Dalarna

Siljansnäs är det senaste tillskottet inom cykelnätverket Biking Dalarna. Här väntar MTB-cykling i terräng, med leder som går på fin och oftast lättcyklad äldre motionsstig och skogsväg. Terrängen är familjevänlig, med både enkla och medelsvåra slingor som lämpar sig väl för cykling i alla åldrar. Christer Alm, projektledare för cyklingen i Siljansnäs, berättar mer. Vad är utmärkande för cyklingen i Siljansnäs? – Den stora turistströmmen genom Dalarna går på riksväg 70 på den östra sidan av Siljan. Här på den västra sidan finns det ursprungliga Dalarna kvar med landsvägen vackert slingrande genom byarna. Här finns också det stora, orörda vildmarksriket direkt inpå knutarna i Siljansnäs. De cykelslingor vi nu öppnar går helt och hållet på ursprungliga stigar och skogskörvägar, där hästar för bara ett halvsekel sedan drog hölassen från slåtterängarna uppe på skogen. Vad mer finns att göra här, förutom att cykla? – Siljansnäs en bygd där entreprenörskraft och företagaranda bjuder besökare på både upplevelser och service. Både när det gäller rekreationsmöjligheter som vandring, cykling och skidåkning, men också när det gäller musik, kultur, traditioner, hantverk och boende. Som cykeldestination är vi ett väldigt bra alternativ för den aktiva barnfamiljen. Vill man inte cykla alla dagar så finns både Leksand Sommarland, Sagolandet Tomteland i Gesunda och Orsa Rovdjurspark inom bekvämt bilavstånd. Vad är det bästa med cyklingen i Siljansnäs? – Framför allt tre saker. För det första att vildmarken finns runt hörnet. Bor du i byn, på hotellet eller i stugbyn så är du bara några minuter från cykelslingorna i vår vackra terräng. För det andra att det enbart är ”naturliga” stigar och skogsvägar över stock och sten, inga preparerade eller nybyggda cykelslingor. Till sist att du har tillgång till professionell cykelservice och cykeluthyrning i byn. Läs mer, hitta destinationer och leder: Biking Dalarna – Sveriges största cykelparadis

Rättviks marknad

Rättviks Marknad – Ett säkert vårtecken

Ett lika säkert vårtecken som tussilago, fågelkvitter och grusfria gator är Rättviks vårmarknad. Första helgen i maj varje år är det dags för Sveriges största marknad, där närmare hundra tusen besökare under tre dagar botaniserar bland allt mellan himmel och jord. För Stina Lovén Adeström på Rättviks marknad är det hektiska tider med allt som ska färdigställas inför första marknadsfredagen. Det mesta är sig likt sedan tidigare år – det vinnande konceptet står sig starkt – men ett par nyheter står förstås på programmet. – Nere på mässplan utanför bowlingen har vi försökt att skapa en mer motorrelaterat yta, så att det ska bli som ett mässområde med motorfordon. Dels samma knallar som brukar stå där, dels fyller vi på med motorfordon. Hon ser vårmarknaden som inledningen på den riktiga vår- och sommarsäsongen för Rättvik. – Det känns som ett startskott efter en lång vinter och en kanske hittills kall vår. Men nu kommer folk ut och det känns som att, ja, nu börjar det igen. Det spritter, det börjar bli varmt och man börjar bli sugen på utelivet och på att handla blommor och annat till trädgården. Marknaden är populär bland knallar från hela Sverige och över 450 försäljare ställer upp sina stånd längs Rättviks gator. Många är återkommande sedan decennier, andra är desto nyare just här. Ytterligare andra är helt nya på marknadsscenen. Bland stånden finns det mesta en kan förvänta sig av en klassisk marknad. Godis och karameller i långa rader, munkar och bröd, ost, kryddor, strumpor, hantverk och keramik. –  Under just vårmarknaden är det väldigt många som handlar blommor. Sen är det livsmedel är alltid populärt. Som ostar, korv, kokosbollar – det går hem. Honung är också sådant många vill ha, säger Stina. Vare sig en har en redig inköpslista eller bara vill ta del av folkfesten och den härliga stämningen är Rättviks marknad väl värt ett besök. –  Jag hoppas på helt okej väder. Det får egentligen inte vara för fint, för då är folk hemma och pysslar i trädgården. Så lagom varmt och lagom soligt. Inget regn. Jag ser fram emot att besökarna kommer, den glada stämningen och glada människor. Rättviks Marknad, 3–5 maj 2019.

Loppisproffset Isabelle McAllister

Loppisproffset Isabelle McAllister guidar till fynden

Isabelle McAllister är inredaren, designern och programledaren som gärna spenderar sommaren i familjens hus i Leksand. Dessutom är hon en återbrukare av rang, där loppisletandet nästan blir en tävling, men där det mest spännande är mötena och människornas historier. Här delar hon med sig av sina bästa tips för loppis och second hand. Hur tar jag mig an en loppis? – Gå tidigt på morgonen, mest chans för fynd. Ha med cash även om de flesta numera tar Swish. Snacka med folk – det är nästan roligast. De oväntade mötena. Historierna och historiken. Att lära sig om prylar man knappt visste fanns. Vilken typ av grejer kan jag förvänta mig att hitta? – Man kan verkligen hitta allt. Det är det som också gör det roligt. Att det nästan blir som en tävling. Kommer jag hitta den där grejen före alla andra? Tänk om det finns ett fynd just precis här! Att handla second hand är inte konstigare än att handla något annat, förutom att det är bättre för miljön. Allt vi behöver finns redan, allt vi behöver kanske någon annat redan har tröttnat på. Hur gör du när du tar dig an en loppis – några strategier? – Som med all shopping så gäller det väl att först ställa sig frågan varför man vill shoppa? Behöver jag verkligen den här prylen eller grejen? Skillnaden mellan behov och önskan? Det gäller ännu mer i second hand-shopping eftersom allt kan finnas och det lätt kan kännas lite rörigt. Men man kan spana in en tidsepok eller en viss pryl för ett speciellt ändamål. Då blir det enklare. Vilken är din relation till loppis och second hand? – Älskar det! Som sagt jag har det lite som en ursäkt för att träffa folk. Men sen är det den enda shoppingen vi bör göra i en värld där allt redan finns. Plus att många gamla saker var bättre producerade och håller längre. Ditt eget bästa loppisfynd? – Kanske en gammal gymnastikplint som numera är en sittbänk. Men skulle uppskatta att 85–90 procent i mitt hem är secondhand, så det är svårt att välja en favorit. Följ Isabelle på Instagram: @isabellemcallister Läs mer: Din loppisguide i Dalarna

Din loppisguide i Dalarna

Din loppisguide i Dalarna

Längs vägkanterna i semesterdalarna avlöser loppisskyltarna varandra. Hemma hos-varianter varvas med laduloppisar och butiker med mer sorterat utbud av second hand och vintage. Här har vi samlat nio guldkorn i Dalarnas loppisutbud. Bara att hoppa in i bilen, se till att det finns gott om packutrymme och sedan börja utforska hyllorna i jakt på det där pirret som uppstår när en gör sitt eget bästa fynd. Tänk på att öppettider varierar – kolla vad som gäller hos butiken du ska besöka innan du ger dig iväg! 1. PMU, Leksand Leksands stora second hand-butik PMU lockar både lokala och långväga besökare – kön ringlar sig ofta lång utanför dörren inför öppning. Efter genomförd fyndrunda finns även möjlighet att slå sig ner med en kopp kaffe i caféet. Övermo Backåkersvägen 1, Leksand PMU finns även i Falun. 2. Tulavippan, Gagnef I före detta Gagnefs Folkets hus finns många skrymslen och vrår att utforska, samtliga fyllda med spännande möjligheter till fynd. Nytt och gammalt trängs på hyllorna som är en skön mix av loppis, antikt och kuriosa. Under lördagar i juni, juli och augusti anordnas även bakluckeloppis på gårdsplanen. Östtjärna 110, Gagnef 3. BK:s Gammalt & Nytt, Insjön Alldeles bredvid riksväg 70 i Insjön ligger klassikern BK:s Gammalt & Nytt. Här finns loppis, antik, kuriosa och hantverk i en härligt salig blandning. Bara att leta loss i de många hyllorna! Dessutom har de delar till folkdräkter. Insjövägen 56, Insjön 4. Stassbackens diversehandel, Stora Skedvi I Stora Skedvi, mellan Hedemora och Falun, ligger lilla Stassbackens diversehandel. I en gammaldags lantlig miljö ryms både gammalt och nytt, med alltifrån skruv och beslag till möbler. Stassbacken, Stora Skedvi 5. TING Retro, Falun Butik TING är en inrednings-, design- och retrobutik i centrala Falun. Spana efter utvalda retroföremål från i huvudsak 50-, 60- och 70-tal, som kaffekoppar från Gustavsberg och Rörstrand eller 50-talsmöbler. Under sommaren är också Cirkus Loppans sommarbutik vid Falu Gruva öppen. Gruvgatan 13, Falun 6. Nygammalt Second Hand, Hedemora Husgeråd, kläder, textil, böcker och media, möbler och en hel del andra överraskningar går att hitta hos Nygammalt Second Hand i Hedemora. Botanisera bland porslin, lampor och prylar innan du avslutar besöket med en fika. Kraftgatan 8, Hedemora 7. Erikshjälpen, Borlänge Erikshjälpen Second Hand i Borlänge ligger vid handelsområdet Södra Backa och rymmer hela 1200 kvadratmeter fyndmöjligheter. Butiken fylls på allteftersom skänkta gåvor kommer in, så chansen att det dykt upp något nytt sedan det senaste besöket är stor. Fika finns i det tillhörande caféet.  Hantverkargatan 7, Borlänge Erikshjälpen finns även i Dala-Järna, Hedemora och Rättvik. 8. Spader Madame Retro Vintage, Vikarbyn I ladan på gården trängs kläder, prylar och möbler från 1940, 50-, 60- och 70-talen. Ovanvåningen är härligt belamrad med retro- och vintagekläder medan de gamla spiltorna fyllts med möbler och kreativt återbruk av gamla saker. Öja Tyskvägen 3, Vikarbyn Foto: Malin Jones 9. Röda Korset Mötesplats Kupan, Säter Varje dag dyker något nytt upp på hyllorna hos Röda Korset i Säter. Förutom att vara en mötesplats rymmer lokalerna även en uppskattad butik fylld av kläder, husgeråd och olika småprylar. Östra Långgatan 8, Säter Röda Korset Mötesplats Kupan finns även i Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Mora, Smedjebacken.

Leksand sommarland

Barnens favorit Leksand Sommarland

Intill Siljan breder Leksand Sommarland ut sig, med attraktioner och upplevelser för alla åldrar. Hit väljer många familjer att återvända år efter år. Upplev pirret i vattenrutschbanor, Jump Park och en hisnande åktur längs Zipline-banan. Utöver vattenland, actionaktiviteter och karuseller kan du också bland annat prova lyckan med guldvaskning. Älskad klassiker – nu också för de mindre barnen En nyhet 2019 är den klassiska attraktionen radiobilar, med ett upplägg som gör upplevelsen både roligare och tryggare för hela familjen. På Leksand Sommarland får även de mindre barnen (mellan 100 och 129 cm) möjlighet att köra radiobil. – Banan är utformad för mindre kötid och mer åktid. I och med att den är indelad i ett större utrymme för maxibilar och ett mindre för minibilar blir också kön delad i två, förklarar Mats Nobelius, VD för Leksand Sommarland. Varva äventyr med mys på boende intill Eftersom det finns mycket att uppleva i äventyrsparken är en eller flera heldagar i kombination med övernattning i Leksand ett alternativ för en gjuten familjesemester. På intilliggande Leksand Strand kan ni bo på camping eller i stuga, koppla av och njuta. Här finns olika typer av stugor att välja mellan och campingplatser med utsikt över Siljan. Fler sommaraktiviteter & utflyktsmål i Leksand Vid sidan om Sommarland erbjuder Leksand dessutom en rad utflyktsmål som skateparken, utomhustennisbanor, och kulturhistoriska Hildasholm med guidade turer och barnteater. Det är inte heller långt till Dalhalla; den storslagna utomhusscenen som gästas av världsartister i oförglömliga konsertupplevelser. Hit är det enkelt att ta sig med direktbuss från Leksand. Den natursköna Siljansbygden kan ni ta in från cykelsadeln eller till fots längs någon av alla tillgängliga leder och stråk. Säsongspremiär på midsommardagen Kommer du till Leksand vid midsommar får du inte bara uppleva en traditionell dalamidsommar utan en stor folkfest. Som körsbäret på toppen öppnar Leksand Sommarland för säsongen på midsommardagen. Läs mer om Leksand Sommarland

Visenter Avesta

Möt visenterna i Avesta

På en gård i Avesta vandrar stora ståtliga djur tillsammans i flock. Deras muskulösa, kraftiga nackar och rundade horn för tankarna till bisonoxar i vilda västern-filmer. Men i själva verket rör det sig om den utrotningshotade arten visenter. Visenten, eller europeisk bison som den även kallas, var nära att utrotas under tidigt 1900-tal. Det är vid den här tiden som historien om Avesta Visentpark tar sin början. - I Europa sköts den siste visenten, som levde i det fria, år 1920. Det fanns då 54 djur kvar i anläggningar runt om i Europa. De visenter som idag lever härstammar från 12 av dessa individer, berättar Mikael Jansson, driftansvarig på Avesta Visentpark. Han intygar att arten fortfarande är utrotningshotad, även om beståndet är större idag. På gården strax utanför Avesta lever idag ett 30-tal visenter. Förutom djuren finns café med godsaker, våfflor och enklare maträtter. Här finns också ett lekområde för barnen med gungor, styltor och käpphästar. - Det är en lugn och trivsam miljö på gården med möjlighet att komma väldigt nära en utrotningshotad djurart. Du får komma öga mot öga med visenten, berättar Mikael Jansson som samtidigt vill påminna om att detta är vilda rovdjur som inte ska klappas. Arbetar för artens överlevnad Syftet med parken är att öka beståndet av visenter i det fria. Genom samverkansprojekt händer det att djur flyttas från gården i Avesta till andra europeiska länder, bland annat till Rumänien. Där får visenterna först vistas i ett hägn under ett år innan de slussas ut i det fria. Mikael Jansson ser hoppfullt på framtiden för visenten. - Jag hoppas att vi ska få ännu fler projekt för möjligheten att sätta ut fler visenter i det fria. Alla intäkterna på gården går till bevarandet av arten. Avesta Visentpark lockar årligen besökare från hela världen som är intresserade av att ta del av bevarandearbetet på gården. - Besökarna som kommer hit till gården får möta friska djur. Det föds flera kalvar varje år och det är ett tecken på att visenterna trivs, säger Mikael Jansson som ser fram emot att fler människor får lära känna visenterna i Avesta. Foto: Jonas Lindgren Visste du att visenten… … kan väga upp till 1 ton. … lever på gräs, örter, bark och kvistar. … har blå tunga. … är Europas största landlevande däggdjur. … lever fritt i bland annat Ryssland, Ukraina, Rumänien och Polen. … förekommer i Avesta kommuns logga. Avesta Visentpark Öppet 19 maj – 15 september 2019 (ej midsommarafton) kl. 10:00-16:30.