Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Historien kittlar och är oerhört spännande. Den om hur Sverige växte fram och formades, med järntillverkningen i centrum. Bergslagsområdet var en motor för detta, som skapade möjligheten för Sverige att bli en av världens främsta järnproducenter från mitten av 1200-talet och ända fram till 1800-talet.


Att Stockholm blev vår huvudstad är också kopplat till Bergslagen – det behövdes en stor hamn i Östersjön för att klara exporten. Omkring år 1750 svarade järnet för cirka 70 procent av hela Sveriges export.  

Tiden har gått, det är nu ungefär 100 år sedan den traditionella produktionen stannade av, som Flogbergets gruva och Flatenbergs hytta, båda lades ner 1918. Det är tur att Ekomuseum Bergslagen finns – som tillsammans med olika aktörer, inte minst ideella föreningar – kan återberätta hur det gick till förr.  

– I Ludvika och Smedjebacken går det att återuppleva en hel del, kolproduktionen, gruvorna, hyttorna och järnbruken. Det var här produktionen låg, Strömsholms kanal användes som transportled ner till Mälaren i söder.  

Totalt brukar 600 000 besökare ta del av denna järnhistoria i Bergslagen, varje år. Till sommaren har sex nya besöksmål adderats, varav två finns i Dalarna, ett helt nytt och ett utökat, Finngården Skifsen, en nyuppförd finnmarksgård på en vacker plats vid sjön Skifsen, i närheten av Fredriksberg. Detta är en av flera platser som man med fördel kombinerar med en skön vandring genom klassisk Bergslagsnatur.  

– På alla de olika besöksmålen finns det informationstavlor att läsa, och på flera av dem, främst nu under sommaren, är det flera olika aktiviteter som pågår. Totalt 40–50 olika föreningar ser till att detta är möjligt. Många av aktiviteterna är gratis, eller är väldigt billiga att delta i. Ibland är det aktiviteter som kostar en slant, som olika arrangerade dagsturer, eller den populära båtturen i Smedjebacken tillsammans med den lokala ångbåtsföreningen.  

Ett tips är att besöka Flogbergets besöksgruva som fem-sex gånger varje sommar har ett intressant gruvspel där vi som publik får följa med tillbaka i tiden och se hur man levde och arbetade. Det finns även en mängd platser att äta på, allt från enklare hembygdsfika till herrgårdsrestauranger.   

För den som vill uppleva allt i koncentrat finns ”Järnrutten”, en sommarvecka med över 100 evenemang.   

– Vi är väldigt stolta över ”Järnrutten” och allt den står för. Under den här perioden botaniserar vi runt bland alla besöksmål och ger förslag på olika rutter och teman. Vi har samlat all information på hemsidan ekomuseum.se, där finns också en karta att skriva ut till de olika besöksmålen.  

Fakta: Ekomuseum Bergslagen

Ekomuseum Bergslagen är ett av världens största Ekomuseum och knyter samman en lång rad besöksmål i Västerbergslagen och söderut. Området omfattar cirka 750 kvadratkilometer och sträcker sig från Grangärde finnmark i norr, där skogsfinnar producerade träkol för hyttor och smedjor, ner till Mälaren och Borgåsunds hamn i söder, där järntackor och stångjärn lastades om för vidare transport till Stockholm.  

Det gemensamma temat är ”järnets historia” med fokus på teknik, människans villkor, transportvägar och de naturresurserna som fanns att tillgå.   

Läs mer om de olika besöksmålen, få tips och inspiration på ekomuseum.se.

9 vinterpärlor i Dalarna

9 vinterpärlor i Dalarna

Det finns mycket att göra i Dalarna, så att välja mellan alla lockande alternativ är inte helt lätt. Här har vi samlat 9 upplevelser, aktiviteter och evenemang som garanterat kommer att göra vinterbesöket i Dalarna extra minnesvärt. 1. Gå på julmarknad. I Dalarna står stora som små julmarknader på programmet varje helg fram till jul, med genuint hantverk, sprakande eldar och värmande glögg. Passa på att njuta av stämningen och samtidigt införskaffa de sista julklapparna. 2. Njut av en vinterkonsert. Slå dig ner och njut av musiken vid någon av de många evenemang och konserter som anordnas vintertid. Fartfyllda shower i Tällberg, stämningsfulla jul- och nyårskonserter med Dalasinfoniettan eller den klassiska festivalen Vinterfest är bara några av höjdpunkterna. 3. Skida fram genom vinterlandskapet. De flesta både större och mindre orter har alla sina egna skidpärlor för längdskidåkning. Ljungåsen i Ludvika, Sörskog i Bjursås, Gyllbergen i Borlänge, Vasaloppsarenan, Idre Fjäll, Orsa Grönklitt. Listan kan göras lång och det är bara att välja och vraka bland godbitarna. Grövelsjöfjällen är en pärla för turskidåkning, med sina vidsträckta vidder. 4. Upplev maten och smakerna. Här tänds de vedeldade ugnarna i bagarstugorna tidigt, när tunnbröd och knäckebröd ska förberedas. Ett måste på julbordet! Besök någon av våra lokala mat- och dryckesproducenter som är medlemmar i nätverket Taste of Dalarna och ta del av hantverket på nära håll. Kulinariet i Stora Skedvi är en pärla för matälskaren där det bland annat går att smaka nygräddat, ugnsvarmt knäckebröd med smältande smör från Skedvi Bröd. 6. Gör en kulturresa. Gör Kulturresan genom Dalarna. Fem av de nio kulturhistoriska besöksmålen som utgör rutten har öppet i vinter: Zornmuseet, Carl Larsson-gården, Falu Gruva, Porfyrmuseet och Nils Olsson Dalahästar. Övriga besöksmål är Hildasholm, Ornässtugan, Avesta Art och Dalarnas museum. 7. Glid fram på isen. Långfärdsskridskor på naturis är utmärkt aktivitet för alla åldrar och ett sätt att uppleva en häftig frihetskänsla. Häng sedan på fikat eller maten, på en strand, en ö eller ett café – och utflykten är säkrad. Medlemmar i nätverket Skating Dalarna arbetar hårt med att ploga banor på flera håll i Dalarna. 8. Fira Lucia under jord. Både i Falu Gruva i Falun och Äventyrsgruvan Tuna Hästberg utanför Borlänge, går det att lyssna till ljuva stämmor i bergrum med häftig akustik. Ett minst sagt unikt firande! 9. Åk hundspann. Upplev farten, kraften och naturen när hundarna drar igång släden och ger sig iväg. Kryp ner bland renfällarna eller utmana dig genom att själv styra hundspannen. En tur med hundspann i den snöiga vildmarken är ett riktigt äventyr. Läs mer: Vinter i Dalarna

Porträttet är Zornmuseets största och dyraste förvärv på decennier

Porträttet är Zornmuseets största och dyraste förvärv på decennier

”Lite slump och lite tur”. Så beskriver Zornmuseets museidirektör Johan Cederlund den budgivning som ledde fram till att museet i juni i år kunde ställa ytterligare ett Zornverk till sina samlingar. En unik och stor händelse i museets historia. Porträttet av den amerikanska societetsdamen Virginia Walter Bacon finns till beskådan på museet i Mora. Zornmuseet och dess personal har stenkoll på konstmarknaden när det kommer till Zorn och allt som köps, säljs och byter ägare. Det är också vanligt att auktionsbyråer kontaktar museet för att få hjälp inför en auktion, för att de ska titta på och bedöma verk. Att de själva nu kunnat ropa in en Zornmålning är både stort och unikt. – Först tänkte jag att vi inte skulle ha någon chans att ropa in porträttet, men sen fick vi en privat donation som la en grundplåt till att kunna få det. Då såg jag att vi kanske skulle kunna ha en chans. Bara en halvtimme innan auktionen började fick jag ihop en summa som jag trodde kunde räcka. Så det var lite slump och lite tur, på marginalen som alltid, säger Johan Cederlund. Efter ett utropspris på 2,5–3 miljoner kronor landade det klubbade priset till slut på 2,2 miljoner kronor. En Zorn på uppgång Porträttet av Virginia Purdy Bacon beställdes ursprungligen av modellens bror Clarence Barker, som tidigare själv låtit sig avbildas av Zorn. – Virginia vistades i Paris på 1890-talet och där fick Zorn måla av henne. Han hade några år tidigare målat hennes bror i England och nu var det hennes tur. Hon var konstintresserad och så småningom kom han också att måla ett till porträtt av henne som idag hänger på Metropolitan Museum of Art i New York. När den då 31-årige Anders Zorn målade porträttet bodde han själv i Paris och hade två år tidigare slagit igenom på Världsutställningen i samma stad. Han var på uppgång, hade skapat sig ett namn som porträttmålare och börjat etablera sig på den internationella konstscenen. Zornmuseet i Mora hör till Sveriges mest omtyckta konstmuseer. Här visas alltid ett urval av Zorns akvareller, oljemålningar, skulpturer och etsningar. Porträttet fyller en viktig lucka Med porträttet av Mrs Walter Bacon kan Johan Cederlund nöjt konstatera att museets samlingar är mer kompletta. – Det är naturligtvis väldigt roligt att vi nu har porträttet i våra samlingar och jag tycker verkligen att det fyller en lucka. Många av Zorns amerikanska porträtt finns i USA och det kostar mycket pengar för oss att låna in dem. Vi har inte ägt något sådant sedan tidigare, så nu när vi har ett här i Mora som vi kan visa, blir förvärvet mycket viktigt för oss. Att på det här sättet kunna vara med i en auktion och köpa in en tavla till de egna samlingarna är en stor händelse för Zornmuseet. – Vi har inga egna pengar för att köpa in verk, utan det krävs donatorer som kan hjälpa till. Porträttet av Mrs Walter Bacon är det dyraste jag har köpt in under mina år här, ja det dyraste som köpts in på decennier. Visst har vi fått vissa verk donerade, som Zorns fina målning från Stockholm, för några år sedan, men då har det varit fråga om en ren gåva. Museidirektörens eget drömverk Även om Johan Cederlund med det nya porträttet nu kan blicka ut över en mer komplett samling är han ändå på det klara med vad som vore den ultimata värvningen. – ”Midsommardans” är drömverket, tavlan av dansande människor med solen som går upp i bakgrunden. Det visar en midsommardans i Morkarlby i Mora och det är ett verk jag tycker jag ska vara i Mora. Det finns i två exemplar där ett hänger på Nationalmuseum och det andra finns i privat ägo. Jag känner ägaren och brukar säga att nu måste det hamna på museet. Om porträttet och Mrs Virginia Walter Bacon Porträttet med titeln ”Mrs Walter Bacon” målades 1891 och beställdes ursprungligen av modellens bror Clarence, som tidigare själv låtit sig avbildas av Zorn. Virginia och Clarence var barnbarn till den berömde magnaten och miljardären Cornelius Vanderbilt – en av Amerikas rikaste män. Virginia föddes i New York men flyttade tillsammans med sin familj i unga år till Bordeaux där hon år 1882 gifte sig med Walter Rathbone Bacon, en framstående affärsman som utvecklade spårvagnstrafik över stora delar av Europa. År 1897 målade Zorn ytterligare ett porträtt av Virginia, denna gång i helfigur. Detta porträtt hänger på The Metropolitan Museum of Art i New York, dit det skänktes av modellen 1915. Två år senare skrev tidskriften American Art News att det var ”det finaste damporträtt den svenske mästaren någonsin utfört”. Porträtter av Mrs Walter Bacon är Zornmuseets största och dyraste förvärv på decennier. Det klubbades för 2,2 miljoner kronor vid en auktion i juni 2019 och finns nu för beskådan på museet i Mora. Zornmuseet Hösten 2019 visar Zornmuseet ”Anders Zorn – Verk ur samlingarna”, där porträttet av Mrs Walter Bacon ingår. Museet har öppet 2 sep 2019 – 29 maj 2020, tisdag-söndag kl 11-17. Stängt på måndagar. För avvikande öppettider under helger och röda dagar, se hemsidan zorn.se. Läs mer: Zorn och Zornmuseet

Fryksås Hotell

Fryksås Hotell - Exklusiva dalasmaker med goda utsikter

Från fäbod till sommarviste för gourmander och vinterparadis för livsnjutare. På Fryksås Hotell och Gestgifveri är det lätt att trivas och njuta av allt från längdturer på skidor och cykling på branta sluttningar till avsmakningsmenyer med vilda inslag och bastubad med vidunderlig utsikt. Fryksås vackra södersluttning 500 meter över havet var en gång i tiden ett fördelaktigt läge för fäbodbruk. Hit vandrade gårdsfolk med sina djur för att odla och låta djuren beta under sommarmånaderna. Vem vet, kanske fanns det också lite tid över att njuta av den storslagna utsikten över bergen, skogarna och Orsasjön. Det kan i alla fall vi som besöker Fryksås nuförtiden göra. Dessutom kan vi bo bekvämt och äta bra på Fryksås Hotell och Gestgifveri som ligger mitt i det gamla fäbodstället. – Även om här är fullt med folk ibland så är det ändå tyst och lugnt, säger Ulla Karlsson, krögare och hotellägare på Fryksås Hotell och Gestgifveri, samtidigt som hon blickar ut mot de blånande bergen och Orsasjön långt där nedanför sluttningarna. Hon har drivit hotellet sedan 2011 och tröttnar aldrig på utsikten som ständigt fyller hennes mobil med bilder. Vyn skänker lugn och tar genast ner pulsen, även de dagar när det är fullbelagt och bråda tider på hotellet. Fryksås ligger vid vägs ände och väl här känner man som besökare genast för att stanna kvar och njuta så länge som möjligt. Därför är det för väl att Fryksås Hotell och Gestgifveri erbjuder såväl bekvämt boende som härliga menyer med många lokala inslag. Här serveras välkomponerade rätter signerade köksmästare Scott Ferguson och hans team och restaurangen passar lika bra för långlunch som för en helkväll med avsmakningsmeny. Rätter med viltkött är kökets specialitet och inte sällan finns en eller två rätter med björn på menyn. Vad sägs till exempel om Wallenbergare på björnfärs eller mjöd- och blåbärsmarinerad björnytterfilé med fryksåspotatis, gräddkokta murklor, fönsterlav och granskott? – Vi är också i det närmsta självförsörjande här på svamp och bär eftersom trattkantareller, blåbär, lingon och hjortron finns i skogarna här, berättar Ulla Karlsson. Hon jagade själv en hel del tidigare men nu har hon lagt bössan på hyllan och hinner hon med en tur i skogen så blir det tillsammans med hennes man Hasse som är ”galen i att plocka svamp”. Restaurang med vilda smaker På Fryksås kan den som föredrar vegansk eller vegetarisk mat också njuta av meny om fem eller sju rätter och här finns en diger vinkällare som Ulla i framtiden drömmer om att kunna öppna för besökare. Men det är ett projekt som hela tiden fått flyttas fram för sedan hon tog över hotellet har fokus varit på att renovera hotellrum och få de viktigaste ytorna upp till standard. Idag kan hotellet stolt erbjuda 45 bäddar i prydliga rum med olika inredning och här finns också tre ”fäbodsviter” i egna små stugor inredda med vackra tapeter, mysiga kaminer och egen bastu med utsikt över Orsasjön. Dagens hotell ligger delvis i den byggnad som entreprenören Anders Frelin 1932 lät öppna som turistgård med namnet Fryksåsgården. Det var några år efter att turistnäringen i Fryksås fått sig en blygsam start på 1910-talet då en handarbetslärarinna från Strängnäs öppnade en servering som växte till ett litet pensionat. Det är inte svårt att tänka sig att många av de tidiga gästerna blev stammisar direkt, för Fryksås är bestämt en plats som besökare gärna återvänder till. Menyerna på Fryksås har fokus på vilda smaker på Dalavis och nyzeeländske kökschefen Scott Ferguson kryddar upp med influenser utifrån. – Jag träffar många gäster som varit här som barn och som nu kommer med sina egna familjer, berättar Ulla Karlsson, som ser det som den stora charmen med sitt arbete att hinna prata med sina gäster och träffa de som återkommer, en del år efter år. – Om jag ”bara” drev restaurang skulle jag inte få så nära och trevlig kontakt med gästerna, förklarar hon. Från att på trettiotalet endast ha dragit besökare sommartid är Fryksås numera tillgängligt året om och även snöfattiga vintrar finns här fina skidspår. Julen firas ordentligt på Fryksås Hotell och Gestgifveri och julbordet och slädturer blir oförglömliga minnen hos nya generationer besökare. Orsa Grönklitts skidanläggning med 23 nedfarter och 100 kilometer längdspår nås bilvägen eller genom det två kilometer långa skidspåret rakt igenom skogen mellan Fryksås och Grönklitt. Även på sommaren kommer många aktiva gäster till Fryksås och Ulla Karlsson har sett en stor ökning av cyklande gäster de senaste åren. Tänk dig – det finns väl ingen bättre belöning än ett dygn på Fryksås med skön hotellsäng, egen bastu med utsikt och en vällagad avsmakningsmeny efter en cykeltur vägen upp till det vackra gamla fäbodstället. Det skulle vilken vallpiga som helst skriva under på! Läs mer om Taste of Dalarna, det nätverk av gårdsbutiker, producenter, hantverksbryggerier, caféer och restauranger runt om i Dalarna som sätter de lokala råvarorna och de lokala smakupplevelserna i främsta rummet.

Elsa Billgren: Gör som Karin Larsson och våga skapa ett hem

Elsa Billgren: Gör som Karin Larsson och våga skapa ett hem

En frostig decemberdag kliver Elsa Billgren in på Carl Larsson-gården i Sundborn. Där möts hon av både värme, kärlek och gemenskap. Framför allt väntar där en stor dos av Karin Larsson, kvinnan som idag är mer aktuell än någonsin. För i en flyktig digital tid behöver vi något som får oss att landa. Vi behöver våga göra precis som Karin gjorde – värna om familjen och börja skapa med våra egna händer. Pirret i magen fanns där redan när bloggaren Elsa Billgren närmade sig Lilla Hyttnäs, konstnärshemmet i Sundborn utanför Falun som hon både sett och hört så mycket om på förhand. Nu skulle hon äntligen få uppleva allt med egna ögon. Pirret växte snabbt till eufori. – Det var helt fantastiskt, en inspirationsbomb. Som att kliva in i ett hem fyllt av kärlek, kreativitet och värme. Först trädgården, som man känner igen från alla målningar. Sen kliver man in i hallen och då möts man direkt av Karin. Hon är min stora kärlek och inspiration. Som konstnärsbarn var det en självklar del av Elsas uppväxt att ha koll på den svenska konstvärlden – och därmed Carl Larsson. Det var först på senare år hon upptäckte den andra halvan av den larssonska duon, Karin. – Hennes sätt att se på romantik, familj, hem, kreativitet och konstnärlighet är otroligt inspirerade. Som välkomsttexten i husets hall som berättar om vilka som bor där och brokigheten i att texten byggts på för varje barn. Det tycker jag man kan bära med sig nuförtiden när vi flyttar runt, byter hem och när bostadsmarknaden bara handlar om investeringar. Vi vågar inte vara personliga. Men där på gården var de rotade, de målade namnen på väggarna. Det saknar jag idag. Karin Larssons handgjorda kärleksförklaring Att vandra genom rummen beskriver Elsa som att se fotografier ur ett liv och få ta del av en berättelse om en familj. Där Carl Larsson plötsligt sattes i ett sammanhang och den offentliga konstnären plötsligt blev en del av ett hem. – Och köket! utbrister hon och fortsätter: – Att alla satt tillsammans och barnen fick sitta med. Den känslan av gemenskap. Att man kan fira vardagen och vara lite festlig fast det är en helt vanlig dag. Sen var dottern Solveigs rum underbart, där hon själv målat solrosorna på väggarna med inspiration från trädgården. Likadant med vadden i fönstren, med torkade eterneller. Så många detaljer. Det är också i detaljerna hon ser familjen Larssons starka kärlek till varandra. Som i Karins alla textilier, med alltifrån hemgjorda vävnader till handsydda kuddar.  – Alltså draperiet i hennes sovrum! Hon och Carl sov i olika rum, men hon satte upp det här draperiet och skapade det till honom. Så att när hon ligger där och han i andra rummet kan de ändå se varandra. Så romantiskt! Paret Larsson inspirerar till trygghet i en flyktig tid Paret Larsson – och framför allt Karin – har den senaste tiden fått en rejäl renässans. Alltifrån inredningsföretag till livsstilsbloggare inspireras av Karin och hemmet i Sundborn. En helt ny, yngre målgrupp söker sig till gården för att ta del av atmosfären, kreativiteten, färgerna och formerna. Vad är det egentligen som tilltalar oss idag? – Vi lever i en flyktig digital tid där vi har konsumerat och hetsat så länge. Nu är det dags att gräva där vi står, förkovra oss, laga mat själva, äta och sitta tillsammans, titta varandra i ögonen. Att kunna göra något med händerna har för första gången på länge blivit högstatus. Som att sy, väva eller våga måla på en himla byrå – det är underbart! Där inspirerar paret Larsson. Deras kärlek, trygghet och långsiktighet är sådant vi längtar efter att ha mer av i våra liv, resonerar Elsa. En jul á la Carl och Karin Larsson I juletider finns dessutom ytterligare anledning att låta paret Larsson inspirera. Elsa börjar snabbt måla upp levande bilder av en typisk allmogejul á la Carl Larsson-gården, där alla samlas runt ett dignande och härligt uppdukat bord. – Jag tänker mycket tända ljus och färger som klarblått, klargrönt och klarrött. Hembroderade gardiner och värme, samtal, skratt. Inte så mycket fokus på prylar utan mer på varandra. Det är också just det hon tar med sig in i sitt eget julfirande. – Jag längtar efter att få tända brasan, duka upp julfrukosten och hänga julstrumpor på kakelugnskanterna. Äta äpplen och nötter. Laga en stor god lunch som alla ska äta tillsammans. Vi är nyinflyttade, så jag ser fram emot att skapa traditioner och att göra det mysigt och varmt så att hela släkten känner sig välkomnade hem till oss, säger Elsa. Troligtvis blir det en riktig Larsson-jul även i den nya lägenheten. Där besökaren möter precis samma känsla som den som kliver över tröskeln på gården i Sundborn. Där Carl och Karins värme, kärlek och kreativitet mer än 100 år senare fortfarande lever kvar och lyser upp i vinterkylan. Om Elsa Billgren Bor: Stockholm Gör: Bloggar, driver podcasten Billgren Wood tillsammans med Sofia Wood, författar och programleder. Aktuell: Aktuell med realityserien Äkta Billgrens, som sänds i SVT i början av 2020. Besök Carl Larsson-gården Gården i Sundborn utanför Falun visas under vintern en gång per dag. Vardagar kl 11 och helger kl 13.  Här kan du läsa mer och förboka ditt besök.

Renar Grövelsjön

22 tips på saker att göra i Dalarna i vinter

Vintern är här och Dalarna lockar med många spännande, roliga, goda och vackra upplevelser. Ta dig tid att upptäcka något nytt – och ta dig framför allt tid att njuta av vinterdagarna. Här har vi skapat en bucketlist med 22 härliga utflykter, stämningsfulla aktiviteter och natursköna platser väl värda ett besök. Ofta är det ju de små sakerna som blir de stora minnena. Hur många prickar du av? 1. Smaka nygräddat, ugnsvarmt knäckebröd med smältande smör hos Skedvi Bröd på Kulinariet i Stora Skedvi. Passa samtidigt på att utforska resten av läckerheterna i saluhallen eller slå dig ner för en måltid i restaurangen. 2. Vandra med snöskor genom det snöbeklädda vinterlandskapet i Fulufjällets Nationalpark utanför Särna och upplev Sveriges högsta vattenfall Njupeskär i frusen form. 3. Vandra den slingrande stigen upp till den mäktiga utsikten från Hykjeberg utanför Älvdalen. Den är framkomlig även vintertid – men se till att vara extra försiktig och se vart du sätter fötterna. 4. Ta en promenad eller skidtur i de magiska omgivningarna kring Koppångens naturreservat utanför Orsa. En vårvinterdag i strålande sol vid fäboden Blomtäckt går inte av för hackor. 5. Gå ut i midvinternatten och njut av stjärnhimmelen. Hur många stjärnbilder hittar du? 6. Övernatta i en trädkoja mitt ute i skogen eller uppe i trädtopparna hos Näsets Marcusgård i Furudal. 7. Träffa livs levande renar! I trakterna kring Idre vandrar de fritt, så bli inte förvånad om de plötsligt står där på vägen. 8. Gör Kulturresan genom Dalarna. Fem av de nio kulturhistoriska besöksmålen som utgör rutten har öppet i vinter: Zornmuseet, Carl Larsson-gården, Falu Gruva, Porfyrmuseet och Nils Olsson Dalahästar. Övriga besöksmål är Hildasholm, Ornässtugan, Avesta Art och Dalarnas museum. 9. Slå dig ner och njut av musiken vid någon av de många julkonserter i Dalarna som anordnas vintertid. Fartfyllda shower i Tällberg, stämningsfulla julkonserter och klassiska nyårskonserter med Dalasinfoniettan är bara några av höjdpunkterna. 10. Upplev stämningen, smakerna och dofterna av den stundande julen vid någon av Dalarnas många julmarknader som börjar dyka upp redan i november. Den största och kanske mest kända är julmarknaden vid Falu Gruva, som i år går av stapeln söndag 8 december. 11. Fira lucia under jord. Både i Falu Gruva i Falun och Äventyrsgruvan Tuna Hästberg utanför Borlänge går det att lyssna till ljuva stämmor i bergrum med häftig akustik. 12. Upplev Tällberg. Spendera en dag – eller varför inte en hel weekend – i den mysiga byn vid Siljans strand. Utforska de små butikerna och de timrade husen, njut i hotellens spa-anläggningar och bli serverad läckra rätter. Är du på plats i december är firandet av Lissjul ett måste! 13. Besök någon av Dalarnas hemslöjdsbutiker och botanisera bland hantverk, slöjd och andra dalainspirerade produkter. Hitta ett minne att ta med dig hem från Älvdalen, Mora, Rättvik, Leksand, Dala-Floda eller Falun. 14. Ge dig ut på längdskidor i dalanaturen. De flesta både större och mindre orter har alla sina egna skidpärlor. Ljungåsen i Ludvika, Sörskog i Bjursås, Gyllbergen i Borlänge, Vasaloppsarenan, Grövelsjöfjällen, Idre Fjäll, Orsa Grönklitt. Listan kan göras lång och det är bara att välja och vraka bland godbitarna. 15. Koka varm choklad, packa ditt godaste gofika och ge dig ut i snölandskapet. Hitta en väl vald plats och njut av vinterdagen. 16. Besök ett museum eller utställning. Det finns alltifrån konst och hantverk till TV-historia, mynt och gamla sjukhusmiljöer. 17. Glid fram över isen på långfärdsskridskor och upplev frihetskänslan. 18. Åk spark! Flera hotell och anläggningar har de klassiska åkdonen för utlåning, så ta chansen att ge dig ut på tur. 19. Anordna ett pulkarace. Känn svetten lacka och barnasinnet väckas till liv när du flyger nerför backen. 20. Grilla utelunch och njut framför den sprakande elden. 21. Ta steget ut på skaren och utforska naturen bortom de upptrampade stigarna med ett par snöskor på fötterna. Hyr ett par snöskor eller boka en guidad tur, packa ryggsäcken och ge dig ut. 22. Hyr en skoter och ge dig ut på äventyr i fjällen eller vildmarken. Susa fram över de vita vidderna längs någon de hundratals mil av preparerade skoterleder som står till förfogande, framför allt i norra Dalarna. Tänk på att du måste ha rätt körkort eller förarbevis för skoter innan du ger dig iväg.

En fullspäckad lördag i Älvdalen

En fullspäckad lördag i Älvdalen

På väg till dalafjällen? Då är sannolikheten stor att resvägen går längs riksväg 70 och därmed via Älvdalen. Gör ett stopp och upptäck byn som bjuder på såväl sten- som musikhistoria, trevliga restauranger och spännande vildmark. Kanske lyckas Älvdalen till och med övertyga om en extra övernattning? Älvdalen är världskända för sin sten. Det är förstås inte vilken sten som helst, utan den karaktäristiskt röda älvdalsporfyren. På Porfyrmuseet finns unika samlingar av konstverk, urnor och föremål i porfyrsten. I samma museum går det dessutom att uppleva en mäktig dos musikhistoria. Här finns nämligen en stor samling av Hagström-gitarrer, alla tillverkade av världskända Albin Hagström som hade sin bas i just Älvdalen. Vintertid har museet öppet på lördagar och som besökare vandrar du på egen hand runt bland utställningarna och beundrar hantverket, de maffiga porfyrföremålen och de häftiga gitarrerna. Fråga gärna personalen om de har någon spännande historia eller anekdot på lager – att höra berättelserna om människorna som tillverkade föremålen ger besöket ytterligare ett lager. På Porfyr- och Hagströmsmuseet i Älvdalen går det att ta del av de maffiga stenföremålen av älvdalsporfyr, liksom flera av de dragspel och gitarrer som tillverkades av AB Albin Hagström. Sedan kanske lunchsuget sätter in och då ligger Hotell Älvdalen på lämpligt avstånd på andra sidan parkeringen. Här serveras lunchbuffé alla dagar i veckan och även middag kvällstid. Är det istället sötsuget som gjort sig påmint finns nyöppnade caféet CaKe. Här får du dessutom fika och vintagebutik i ett, så passa på att leta efter härliga fynd. Är det vildmarken och naturen som lockar efter många mil i bil levererar Älvdalen flera gånger om. Här finns alla möjligheter att upptäcka och utforska de djupa dalaskogarna, under såväl kortare stopp som längre turer. Naturreservatet Hykjeberg utanför Älvdalen är en trevlig och lagom lång ”topptur” på 2 km tur och retur. Stigen brukar vara gångbar även vintertid, men se upp med eventuell halka. På toppen väntar sedan milsvida och magiska vyer över landskapet. I de djupa dalaskogarna på Navardalens Vildmarksstation finns ingen el eller moderna bekvämligheter. Här spenderas kvällarna bäst framför en sprakande brasa, med tystnaden nära inpå, under en stjärnklar himmel. Lockar den verkliga vildmarken finns STF Navardalens Vildmarksstation. Förutom lugn, ro och absolut ingen el är det här marker där älg, björn och lo har sin hemvist. Stanna till för en vandring i den omväxlande naturen och avsluta med matsäck framför en sprakande eld. Annars kanske ett vinterbad i sjön med efterföljande bastu hägrar. Efter en dag i Älvdalen har byn förhoppningsvis charmat både den som söker kultur och den som är mer sugen på äventyr. Då är det bara att stanna lite längre och upptäcka ännu mer! I centrum finns till exempel STF Vandrarhem Tre Björnar – en perfekt utgångspunkt för ännu flera Älvdalsupplevelser, innan resan går vidare mot de där dalafjällen som med största sannolikhet står kvar även imorgon.   Läs mer om Älvdalen och vad som finns att göra här

STF Grövelsjön Fjällstation: Världsledande på hållbarhet

STF Grövelsjön Fjällstation: Världsledande på hållbarhet

En av världens mest miljöcertifierade anläggningar ligger mitt i norra Dalarnas mäktiga fjällvärld. På STF Grövelsjön Fjällstation är hållbarhetsarbetet en så självklar del av vardagen att de ibland måste påminna sig själva om allt de faktiskt gör. Det är frukostdags på STF Grövelsjön Fjällstation. De allra mest morgonpigga har redan varit här och såväl ätit som packat sina bruna lunchpåsar i papper, men fortfarande rör sig hungriga gäster bland borden med tallrikar fyllda av pannkakor, smörgåsar och yoghurt. Aktiva dagar på fjället kräver sin uppladdning. Utanför fönstret lockar en slående utsikt över fjällen. Det ser ut som filmkulisser och en får nästan gnugga ögonen och titta igen för att förstå alla möjligheter som faktiskt väntar där ute. I matsalen står rejäla träbord och dito trästolar. Det är träpanel på väggarna, dörrarna är av trä, ja, till och med flera av strömbrytarna. Så lite miljöförstörande plast som möjligt med andra ord. Träinredningen är bara en del i det genuina och idoga hållbarhetsarbete som präglar såväl fjällstationen i Grövelsjön som hela STF:s verksamhet. – Vi är utsedda till världens mest hållbara Mountain Station av UNESCO. Det väger rätt tungt. Det ska finnas en hållbarhetsfaktor i allt vi gör, in i minsta detalj, säger Carl Johan Ingeström, platschef på STF Grövelsjön Fjällstation. I nästa mening förklarar han hur hållbarheten blivit en så självklar del av hur de tänker, planerar och arbetar att det ofta behövs att någon utifrån kommer in med perspektiv på hur långt i framkant de faktiskt ligger. Här innefattar hållbarhetsarbetet alltifrån uppvärmning och transporter till hur avfall hanteras och hur maten serveras i restaurangen. – Ska vi servera renkött köper vi hela renar och använder allt. Allt kött serveras, vi kokar fonder på delarna som blir över. Vill vi göra ärtsoppa en vecka ser vi till att servera fläsklägg någon dag innan, så att vi kan använda resterna till att koka buljongen till soppan. Det ska inte bara vara en fin maträtt, det handlar om en fin helhet i hela tankesättet. Carl Johan ser att fjällstationens gäster är väldigt miljömedvetna och att hållbarhet är viktigt. Att STF dessutom har tagit tydlig ställning och har höga ambitioner för sitt arbete på området gör även att kraven och förväntningarna ökar. –  Det märks att många har synpunkter på hållbarhetsfrågan när vi gör undersökningar och utvärderingar. Endera får vi positiva hejarop eller konstruktiva förslag på förbättringar. Till exempel att folk förväntar sig att vi ska se till att det går att ta sig hit kollektivt med buss och tåg. I takt med att matsalen blir allt mer folktom följer vi strömmen mot receptionen, där den ena friluftsklädda entusiasten efter den andra dyker upp. De hittar sina grupper och sin guide, går igenom dagens schema och ger sig sedan ut i terrängen för dagens fjälläventyr. Lisa Sundström, som jobbar med utrustning och uthyrning, är dock kvar inomhus i dag. Hon sitter och putsar kängor i det välfyllda rummet som rymmer alltifrån fiskeutrustning, sovsäckar och tält till skidor, pjäxor, snöskor och isdubbar. Även uthyrningen blir ett viktigt led i helheten som skapar hållbarhet. – Vi har investerat i bra grejer som ska hålla länge och man ska kunna komma hit utan att ha något som helst med sig, säger hon. Att fjällstationen i dagsläget är en av världens mest miljöcertifierade anläggningar i sin bransch är inget som gör att de planerar att luta sig tillbaka och slå av på takten – tvärt om. Snarare gör det dem än mer motiverade att agera föregångare, förebilder och utvecklas än mer. Carl Johan berättar om planerna som just nu pågår för hur och när de ska kunna producera egen solel. – Utmaningen är att prata om hållbarhet och förmedla vad vi gör. Sedan är det förstås också en utmaning att hänga med i utvecklingen, att vi anpassar oss till vad som händer i omvärlden. Omvärlden må kanske känns långt borta just i dag, när solen leker över fjällen mot den klarblå himmeln och allt som hörs är vindens sus mot en i övrigt slående tystnad. Men framtiden kräver att fler anammar det tankesätt som präglar STF Grövelsjön Fjällstation. Så att också kommande generationer ska kunna ta sig ut i Grövelsjöns ännu oförstörda fjällvärld. Om miljöarbetet - STF Grövelsjön Fjällstation är en av världens mest miljöcertifierade anläggningar i sin bransch. - Hela anläggningen är certifierad som Svanenmärkt hotell. - Restaurangen är KRAV-auktoriserad och turer, temaveckor samt kurser är ekoturismcertifierade.   - Det finns fem källsorteringsstationer för fjällstationens gäster och alla rum är utrustade med källsorteringsmöbler. - Alla rengöringsmedel är biologiska och helt nedbrytbara. - All el som används är förnyelsebar. Inom några år är planen att fjällstationen ska kunna producera egen solel.

Sanna rappar på älvdalska

Sanna rappar på älvdalska

Sanna Sjödén är skidskytten som började rappa – på älvdalska. Det blev startskottet på en helt ny väg i livet, där musiken tar allt större plats. Här berättar hon mer om det unika språket älvdalska, om reaktionerna på hennes rapmusik och om sina vinterfavoriter i Älvdalen. Du rappar på älvdalska – berätta mer! – Jajamen! Jag har skrivit en raplåt där hooken är på älvdalska. Det är en låt som handlar om att stå upp för sig själv skita i vad alla andra tycker. Att man ska vara stolt över den man är. Ett riktigt cheesy budskap egentligen, men attityden som det finns att ta fram i rappen och beatet väger upp och ger låten en mäktig känsla som också gör den riktigt kul att köra live! Vilka reaktioner har du fått på rappen och låten ”Ig ir ig”? – Hemma i Älvdalen tycker många att det är kul att jag ”sätter byn på kartan” som de säger. Andra undrar hur jag kom på den idén och det undrar faktiskt jag med, så det har jag inget svar på. Det bara blev så helt enkelt. Sen skulle jag säga att reaktionerna är kraftigare utanför Älvdalen. Efter många av mina spelningar är det folk som kommit fram och berättat hur häftigt de tycker att det är att för första gången få höra språket som de hört talas om så mycket. Andra berättar att de inte haft en aning om att språket ens fanns och säger att det låter som isländska eller grönländska – eller som de föreställer sig fornnordiskan. Vad är grejen med Älvdalen? – Några av mina kompisar som kommit för att hälsa på tycker att det ser ut som en riktig ”julkalanderby” och det håller jag med om. På vintern är Älvdalen lite av en köldhåla, vilket kanske inte låter så himla najs, men det jag menar är att snön ofta kommer tidigt och att den ligger kvar. Perfekt för mig som förknippar en bra vinter med snötäckta landskap och skidåkning i massor. Men det allra bästa för mig är förstås familjen och älvdalskan. Få saker får mig att känna mig lika hemma som att prata älvdalska eller höra folk dalska med varandra. Var åker du helst skidor här i krokarna? – På Älvdalens skidstadion finns det en finfin skidskyttevall, så det är som oftast där jag tränar. Stadion ligger centralt och där finns det både kuperade och mer snälla spår som inte är lika tekniskt kvävande. Totalt finns det 17 km skidspår varav 5 km är elljusspår. På mina myspass brukar jag åka till Rännkölen. Där finns 22 km skidspår i Instagramvänlig terräng med varierande kupering. På båda ställena finns det värmestuga så se till att komma ihåg att ta med fika till efteråt! Några andra vintriga tips i Älvdalen? – På Nässjön finns det en flera kilometer lång skridskobana uppskottad där man kan åka långfärdsskridskor, åka spark och spela hockey. Skoterleder finns det gott om lite överallt och så finns det en massa bra ställen att pimpla på. Älvdalen är perfekt för de som faktiskt vill ut i naturen och göra saker – njuta av årstiden helt enkelt. Namn: Sanna SjödénGör: Skapar musik och jobbar på nytt material. Rappar på älvdalska. Är skidskytt, även om en stressfraktur just nu sätter käppar i hjulet för just skidåkningen.Instagram: @sjsanna