Häxor

I Herrens år 1668 släpps Satans raseri lös i Sverige. Plötsligt anklagas kvinnor för häxeri och samvaro med Djävulen. Kungen sänder ut en trolldomskommission med rätt att utmäta dödsstraff.

Domarna börjar falla och blir gnistan som får häxbålen att flamma upp över hela landet. »Det stora oväsendet« har inletts. Och innan det tystnar, kommer yxan och elden ha släckt närmare 300 kvinnoliv. Den nyskapande utställningen Häxor rymmer både sanning och dröm. Den skildrar verkliga händelser och livsöden och berättar om hur kvinnor anklagades för trolldom i Sverige under 1600-talet. Här blir skvallret i stugorna till sanningar och får ödesdigra konsekvenser, gestaltat genom scenografier, filmer och bilder. Tanken bakom Häxor är att uppmärksamma en av svensk historias största rättsskandaler och att hedra de närmare 300 oskyldiga kvinnor som halshöggs och brändes på bål i Sverige 1668-1676, säger Pompe Hedengren och Cecilia Düringer. Men hur såg de ut, kvinnorna som blev utpekade, barnen som vittnade mot dem och männen som dömde dem? De drabbade får ett ansikte tack vare bilderna i utställningen som är skapade med hjälp av artificiell intelligens. Därmed är Häxor den första historiska utställningen i Sverige som är skapad med AI. Utställningen är skapad av konstnären Pompe Hedengren och scenografen Erik Gullberg. Texterna i utställningen är skrivna av historieläraren och P3 Historia-programledaren Cecilia Düringer. Utställning pågår 23 maj - 1 november 2026.