Välkommen till Dalarna

Sommar i Dalarna

Resmål i Dalarna


Från Avesta i söder till Grövelsjön i norr. Här har vi samlat 18 resmål i Dalarna, allt för att du lättare ska hitta det resmål som passar just dig. Varje plats har sin unika charm och profil. I Idre och Grövelsjön lockar fjällvärlden med sina oändliga vidder. I mellersta Dalarna väntar Siljansbygden, med klassiska pärlor som Mora, Leksand, Rättvik och Orsa. Falun och Borlänge bjuder på storstadspuls i kombination med stadsnära vildmark, innan södra Dalarna med sin industrihistoria och vidsträckta odlingslandskap tar vid. Utforska möjligheterna Dalarnas många resmål har att erbjuda och inspireras inför din nästa resa till Dalarna.

Artiklar & Inspiration

Hemmatäljarna som skapar Sverigeikoner

Hemmatäljarna som skapar Sverigeikoner

Varje steg i tillverkningen från träbit till färdigmålad dalahäst är ett hantverk i sig. John Eriksson utgör en viktig del i den kedjan. Han är en av de täljare som sitter i sina hem och arbetar med Sveriges mesta ikon. Med täljkniven i hand och radion i snickerboa på förser han dalahästarna sina mjuka följsamma former. Träflisorna bildar en allt tätare ring kring stolen där John Eriksson sitter och täljer. Händerna rör sig vant över den ofärgade trähästen, greppet om den sylvassa täljkniven är stadigt. De kantiga vinklarna blir allt färre och fram växer istället de mjuka former som känns när man stryker handen de färdigmålade dalahästarna. – Det går att sitta ute och tälja ibland, i trädgården eller på badstranden. Jag har suttit i båten på Siljan och täljt också. Rodde ut till en kobbe och satte mig, säger John och låter för en kort stund kniven vila. Han är en av de ungefär 50–60 täljare som arbetar för Nils Olsson Dalahästar. De som året runt sitter i sina hem och mejslar fram de välkända Sverigeikonerna. Täljarna hämtar säckar med tillsågade ämnen i fabriken i Nusnäs, runt 130 blivande hästar i varje. Sen går de hem och börjar tälja. Vissa täljer fler, andra färre. Vissa sitter hela dagarna och har täljningen som sin största inkomstkälla. Andra täljer mer sporadiskt, sätter sig när andan faller på. John berättar skrattande historien om mannen som hämtade en säck hästar för några år sedan, men som fortfarande inte levererat tillbaka. – För mig blir det någon timme då och då. Jag skulle inte kunna sitta från morgon till kväll och bara tälja. Tillslut måste jag ha ett break. Då tar jag bilen och åker en sväng, sen kan jag fortsätta igen. Han är pensionär efter över 40 år vid Vägverket. Sonen täljde dalahästar och tyckte att fadern också borde testa.   – Så jag tog hem några hästar, provade och sen fortsatte det. Jag har min lilla rastkoja som jag gjort om till snickerboa här på gården. Det är inte så stort, men här finns allt jag behöver efter mitt eget huvud och behov. En liten bandsåg, borrmaskin, en snickarbänk, mina verktyg. Det tar honom ungefär 20–25 minuter att tälja en häst. Enligt honom själv är det rätt långsamt, men tillägger att det också märks på resultatet att han tar sig tiden. För han är noggrann med kniven, när han försiktigt skalar bort flisa efter flisa av det ofärgade hästämnet. – Det är ingen brådska för mig. Plus att jag är rädd om mina dragspelsfingrar. För vid sidan av täljningen, jakten och hundarna är det dragspelandet som gäller. Han är med i Orsa Dragspelsklubb, som har mycket att göra nu på sommaren med midsommarfiranden, spelningar och Orsayror. – Hos mig står radion på från morgon till kväll. Det får inte vara tyst och jag lyssnar på allt möjligt. Oftast blir det Siljansradion, men det blir också mycket cd-skivor med dragspelsmusik för att lära mig nya låtar. Sommartid sitter han även i fabriken i Nusnäs och täljer, så att besökare kan se alla steg i tillverkningen. Annars är sommaren lågsäsong för hemmatäljarna – då har många annat för sig. Semestertider. På hösten drar det sedan igång ordentligt igen. Bandsågen i fabriken går på högvarv för att ta fram ämnen till alla som då är redo att sätta sig med trähästarna. Samtidigt är det är svårt med återväxten. De flesta som täljer i dag är pensionärer likt John. ”Ungdomarna” i gänget är i medelåldern och det blir allt svårare att få tag i folk, vilket han tycker är synd. – Det är en avkoppling och kul att se vad man kan åstadkomma. Sen är det ju roligt att tälja, plus att det blir ett extra tillskott i kassan. Dalahästen är ju verkligen en kändis och har blivit en riktig Sverigesymbol. Det är kul att få vara med på ett hörn och kunna bidra i det sammanhanget. Läs mer: Dalahästen och dalahästtillverkningen

Bonden, Bananen och livet på gården

Bonden, Bananen och livet på gården

På gården i Övre Glamsarvet utanför Falun växer det så det knakar. Både i Sara May Kahls grönsaksodlingar och i det hållbarhetsengagemang som lagt grunden för Instagramduon ”Bonden och Bananen”. Här är ingen dag den andra lik, livet följer årstidernas växlingar och det finns ingen sommarsemester i sikte. Precis som Sara May vill ha det. Sara May Kahl sticker ut huvudet ur det lilla växthuset och vinkar glatt. Blå snickarbyxor och pigga ögon. Parson russel terriern Ali, som av någon outgrundlig anledning fått smeknamnet Bananen, springer nosande omkring bland hönshus, odlingsbäddar och plantlådor. Fast smeknamn borde kanske snarare bli artistnamn, för ”Bonden och Bananen” har blivit en uppmärksammad duo i sociala medier. Via Instagramkontot @bondenochbananen pratar Sara May om hållbarhet, miljöfrågor, odling och livet på landet. – Att jag skriver i vi-form gör att det inte blir lika mycket fokus på mig, samtidigt som Bananen får ta de tunga ämnena och kommunicera det under hashtaggen #bananenfunderar. Plus att det blir väldigt roligt att se allt ur en hunds perspektiv, att hon betraktar människorna och hur vi håller på. Engagemanget för hållbarhet är stort och en del i varför Sara May lever det liv hon gör här på den gamla bergsmansgården. Att hon driver upp och odlar sina egna grönsaker och plantor. Självhushåller. Säljer lokalodlade råvaror i den lilla försäljningsboden nere vid vägen. – Jag tror att det jag gör har en mening. Att lokal mat verkligen är något vi behöver i framtiden. Min lilla odling kanske inte gör stor skillnad, men hur och att jag gör något kanske kan det. Det är så många som pratar men inte gör. Att jag dessutom pratar i sociala medier blir ytterligare en styrka. Så dels finns grönsaksproduktionen, dels inspirations- och informationsdelen. Vad gäller själva produktionsdelen var det inget Sara May såg framför sig när hon växte upp på gården hon i dag äger och driver tillsammans med sambon Erik. Som tonåring drog hon iväg ut i världen, för hon skulle absolut inte bo på landet. Hon jobbade lite här och var, pluggade, utbildade sig till snickare. Sen kom det sig att ett av husen på gården blev tomt. Då kom tankarna på att flytta hem. – Det var nog huset som gjorde att jag tog steget. Sen har jag odlat åt mig själv sen jag flyttade tillbaka. När jag gick en permakulturkurs inventerade vi vilka tillgångar gården hade. Då insåg jag att det inte är mycket jag saknar för att börja odla i större skala. Kanske hade jag behövt en utbildning i småskaligt jordbruk också, men alla sådana fanns i Skåne. Jag visste att det var här jag ville odla, så jag körde igång och har lärt mig under tiden. I maj 2017 bestämde hon sig. Hon skulle skala upp verksamheten och odla för att sälja. – Det är egentligen väldigt sent på året, så då sådde jag bara alla frön jag hade hemma. Sen byggde jag ett litet skåp som jag sålde grönsakerna i. Första året fick bli ett test om någon skulle komma och handla – och det gick bra! Förra året kom jag igång i ännu större skala och nu växer det hela tiden. Kronärtskockor, flera sorters lök, rödbetor, morötter, vitlök, palsternacka, majs, bönor, ärtor, squash, grönkål, jordärtskockor, pumpor, gurkor, tomater, chili och olika blommor. Hon odlar mest kulturarvssorter och lokala grödor, som gråsockerärten "Lokförare Bergfälts Jätteärt", potatislöken '"Leksandslök" och kålroten "Vinttjärn". Listan över det Sara May trollar fram ur gårdens jordar kan göras lång. Hon rör sig vant fram och tillbaka i det kvava växthuset där tomatplantorna slingrar sig upp mot taket. Visar sedan de små gröna plantorna som står noggrant uppradade i kruka efter kruka i solen utanför. Skrattande konstaterar hon att hon till nästa år behöver skaffa en bättre etiketteringsmaskin. Att skriva de hundratals små lappar som talar om vad som är basilika, oregano eller dill tog lite väl lång tid. Det är mycket att hålla reda på och inget kommer gratis. Förra sommarens extrema torka var en ordentlig utmaning. Likaså har uppstarten av företagsdelen krävt stora investeringar, såväl tidsmässiga som ekonomiska. – Det är jättemycket jobb och man ligger alltid efter med allt. Men jag lärt mig den hårda vägen att prioritera. Man kan inte göra mer än man kan, utan bara ta det mest akuta och ändå försöka njuta och vara i det man gör. Man kan inte gå runt och stressa, för då är det kört. Jobbet är en livsstil där arbete och fritid flyter ihop. Aldrig riktigt ledig, men samtidigt får hon göra precis det hon vill. – Jag får vara ute och följa naturen hela året. Charmen är att dagarna är helt olika. Ibland jobbar jag väldigt intensivt, men om någon kommer på besök tar jag mig tiden att umgås. Och om det är en jättevarm dag blir det inte så produktivt som andra dagar, då får man ta det lite lugnare. Sommaren är högsäsong och arbetet är intensivt. Tanken på semester kan för en betraktare verka långt borta. Sara May tar det med ro. – Det är många som påpekar att jag ju inte har någon semester, att jag inte kan åka bort på sommaren. Men jag vill inte åka bort! Det folk åker bort till är ju natur, bad och att vara på landet. Och det är precis det jag har här. Visst skulle jag kunna åka bort på vintern – men vill det inte då heller.

Hykjeberg – Vandra i dramatisk älvdalsnatur

Hykjeberg – Vandra i dramatisk älvdalsnatur

Det sägs att utsikten från Hykjeberg utanför Älvdalen är så fantastiskt svindlande att det nästan går att ta på molnen. Under en guidad tur tillsammans med Maria Olsson från Ut & Njut Äventyr, utforskar vi det dramatiska naturreservatet, tar selfies vid Prinsbänken och njuter av vyerna från toppen. Vi följer riksväg 70 från Mora, rakt genom Älvdalen. Därefter fortsätter vi ytterligare en liten bit, fram till Rot, innan vi viker av mot Klitten och vidare in i de djupa dalaskogarna. Här slingrar vi oss fram på grusvägar omgivna av ståtliga barrträd, men det är ingen risk att hamna fel – det är välskyltat. Snart vi anländer vi till grusplanen som utgör parkering. Just i dag är det bara vi, tystnaden och ett äldre norskt par på plats. De sitter i godan ro vid matsäcksbordet och smuttar på sina kaffekoppar medan vi sätter på oss våra ryggsäckar. Med oss har vi Maria Olsson, som driver företaget Ut & Njut Äventyr tillsammans med sin man Erik Persson. Sommartid guidar hon grupper i de spännande omgivningarna runt Älvdalens. Under turen upp på Hykjeberg berättar om såväl naturen som områdets historia. – Kännetecknande för Älvdalen är skogsvägarna, som slingrar sig fram så man tror man ska åka vilse. Sen plötsligt kommer man fram till en fantastisk utsikt, slående vy eller en fäbod. Så man ska inte döma Älvdalen för snabbt och bara se centrum. Älvdalen är allt som finns på sidorna runt omkring. På höjderna och i de djupa dalarna. Det är just en av de här höjderna vi ska besöka på dagens tur. Med sina branta stup sticker Hykjeberget upp som en jätte i skogslandskapet. Carl von Linné besökte berget redan på 1700-talet och beskrev den säregna floran nedanför bergsbranten. Den unika naturen kommer av att berget vetter mot söder och därmed fångar många av solens varma strålar. Här finns arter som annars är ovanliga i trakterna, som lönn, lind, skogstry, sötvedel, getrams och gaffelbräken. Utsikten från toppen av Hykjeberg är milsvid och de dramatiskt branta klipporna sticker ut i det omgivande skogslandskapet. Sen var det ju det här med den milsvida utsikten från toppen. För att belöna sig med den krävs förstås en viss fysiskt insats och stigen börjar snart luta uppåt. Det är ingen lång vandring upp på toppen, ungefär 1 km, men nog kommer flås och andning igång. Vi rundar vindskyddet på toppen och vårt godmodiga vandringsprat dör genast ut. Istället står vi tysta och försöker ta in det som finns framför oss. Blånande berg och vidsträckta barrskogar. En slående utsikt som sträcker sig bort mot horisonten. Uttrycken känns slitna och klyschiga i sammanhanget. Bilder talar bättre. Men frågan är om ens de på ett rättvist sätt kan matcha upplevelsen av att på plats blicka ut över landskapet. De branta klipporna dyker rakt ner i skogen nedanför, så det stadiga stängslet som står mellan oss och stupen känns trygga och stabila. – Någon som vill ha lite fika? Här finns frukt- och nötbollar, hojtar Maria och plockar fram en burk med härligt söta godsaker. Vi mumsar på, tar klunkar ur våra vattenflaskor och plockar sedan fram våra kameror. Dags att ta en bild på den omtalade Prinsbänken – den stenbänk i älvdalssandsten som Dalarna gav i bröllopspresent till prins Carl Philip och prinsessan Sofia. Lämpligt nog finns dessutom en ställning att placera mobilen eller kameran på för den som tagit sig upp på egen hand, men fortfarande vill föreviga sig själv på toppen med utsikten i bakgrunden. – Att vara ute, utöva friluftsliv och till exempel vandra är lugna sätt att umgås på. Man får inte bara vyerna och den fantastiska naturen, det händer något med en också, när man rör sig framåt, konstaterar Maria. Efter ett tag är det så ändå dags att slita oss från utsikten och bege oss in i skogen. Vi möter och säger hej till det norska paret från parkeringen, som med stavar i högsta hugg stegar mot toppen. Men på nedvägen viker vi av från den uppmärkta stigen och rör oss i obanad terräng med Maria i spetsen. Hon pekar på växter, berättar om träden, om områdets historia och om djuren som lever här. Tiden och höjdmetrarna flyger förbi och snart är vi tillbaka på grusplanen igen. När vi skumpar tillbaka mot Älvdalen längs de slingrande grusvägarna, med Hykjebergs klippor majestätiskt tronande i bakrutan, är vi rikare på både kunskaper och vyer. Läs mer: Vandring till Hykjeberg med Ut & Njut Äventyr

Café Frostbrunnsdalen – Välfyllda kakfat och hemma hos-känsla

Café Frostbrunnsdalen – Välfyllda kakfat och hemma hos-känsla

En oas på cykelavstånd från Borlänge. Nära staden men ändå en helt annan värld. I Frostbrunnsdalens naturreservat har Eleonor Håkansdotter skapat ett besöksmål fyllt av välfyllda kakfat och läckra vegetariska maträtter. Hos Café Frostbrunnsdalens väntar njutning för alla sinnen. Stigen slingrar sig nerför den lummigt gröna ravinen. Det är en kort promenad, bara några hundra meter från parkeringen vid Stora Tuna kyrka, men ändå som att kliva in i en annan värld. Snart öppnar skogen upp sig. Den lilla tjärnen glittrar i solskenet, ett par änder hoppar i vattnet och i den timrade stugan som inhyser Café Frostbrunnsdalen står dörrarna välkomnande öppna. Det är precis så, nästan klichéartat, sommarvackert som det låter. – Jag vill att det ska vara som att kliva ner i en oas här. Även om centrum inte är så långt borta dämpas alla ljud här i ravinen. Det ska vara en plats där man kan slappna av och njuta av livet, naturen och äta något som är riktigt riktigt gott. Jag vill skapa njutning för alla sinnen, säger Eleonor Håkansdotter som driver caféet och slår sig ner vid ett av de många träborden utanför stugan. Hit, till platsen där hon numera spenderar majoriteten av sina sommardagar, kom hon första gången en kall decemberdag 2015. Hon hade bestämt sig för att starta ett sommarcafé och hörde sig för hos kommunen om de hade några förslag på potentiella platser. – Det skulle helst vara en fin stuga i naturen, så det kunde bli ett utflyktsmål. Plus att det skulle ligga på cykelavstånd från Borlänge, så det gick att ta sig dit på ett hållbart sätt. På kommunen fick jag en stor nyckel i handen och ett tips om att åka och titta på Frostbrunnsdalen. Jag hade aldrig varit här tidigare, inte ens sett stället på bild. Men jag kände direkt att det här är platsen. Så föddes Café Frostbrunnsdalen. Att botanisera bland de bakverk som ligger på faten i caféet är en fröjd för både öga och gom. Mangocheesecake med kokos, vackert dekorerade chokladkakor och citronrutor, jordnötsfyllda havreformar med choklad. Bakverken varieras från dag till dag, även om det förstås finns favoriter som återkommer. – Både kolapajen och mangocheesecaken har alltid varit poppis. Samma sak med mazarinkakan med rostade mandlar och hallonglasyr. De går alltid åt. I matväg är Frostbrunnsburgaren väldigt populär – en bönburgare med mangosås, picklad rödlök och rödkålsslaw som serveras med vår tomatsalsa och tortillachips. Sedan starten 2016 har antalet besökare dubblerats för varje år. Det gör att Eleonor kan utveckla verksamheten ytterligare. Från att enbart ha varit ett sommarcafé smider hon nu planer på aktiviteter året runt. Sommartid har de haft Afternoon Tea och yogafrukostar. Tema-helger som lakritshelg, chokladhelg och semmelhelg skymtar i kalendern, liksom årstidsinspirerade aktiviteter under Halloween och jul. – Det är så himla kul att se caféet växa, att få utveckla och förfina allt det vi gör. Plus att vi har världens bästa gäster, med bara glada och trevliga människor som kommer hit. Det tror jag är få caféer förunnat att ha det på det viset. Vi ser till att alltid ge ett fint bemötande, så det smittar nog av sig. De berömmer kakorna, tycker det är mysigt, att miljön är fantastisk. Man får sin härliga stund här. Café Frostbrunnsdalen ligger i Frostbrunnsdalens naturreservat utanför Borlänge. Sommaren 2019 har caféet öppet tisdag-söndag till och med 11 augusti. För aktuella öppettider, se caféets sida på Facebook.

Tre sjöar och en rundtur till pärlorna däromkring

Tre sjöar och en rundtur till pärlorna däromkring

Kring Ludvika, Sunnansjö och Grangärde ligger de tre sjöarna Bysjön, Björken och Väsman. De är inte bara natursköna platser i sig – i omgivningarna finns även en hel uppsjö av aktiviteter, butiker, boenden och sevärdheter. Längs rutten Tre sjöar är ett antal av dessa hållplatser utplacerade. Ta bilen, cykeln eller båten runt för att uppleva allt som de tre sjöarna Bysjön, Björken och Väsman med omgivning har att erbjuda. – Charmen med Tre sjöar är variationen av upplevelser. Allt från vackra miljöer, ätbart, spännande boenden, kreativitet och skaparglädje, säger Solveig Solveig Åkerhielm som driver trädgårdshandeln Lilla Wextverk. I hennes butik finns dessutom mer än bara växter. Tillsammans med kreatören, inspiratören och svetsaren Ida ”Sullkullan” Gustafsson driver hon Kraftcentralen 1911 – butiken som ligger i den gamla nedlagda kraftcentralen i Brunnsvik mellan Ludvika och Grangärde. Här säljer de uteväxter, trädgårdstillbehör, en del inredningsprylar och även material för alla som själva vill vara kreativa. – Här i Kraftcentralen 1911 finns skaparglädje och energi i en bevarad, unik industrimiljö invid stranden till sjön Väsman, säger Solveig. Tre sjöar bjuder på utflyktsmål av olika slag, alltifrån trädgår och inredning som hos Solveig och Ida till mat, fika och naturmiljöer. Till exempel kan du säkra matsäcken hos sommarcaféet Café & Dé, släcka törsten med must från Grangärde musteri eller bunkra läckra ostar hos Ostbutiken i Västansjö. Njut av utsikterna i Lekomberga eller Halvar. Hälsa däremellan på i den gamla Kraftcentralen från 1911, Ateljé Vävglädje eller Tallmo Handelsträdgård och utforska utbudet av växter, inredning och hantverk. Läs mer: Ladda ner Tre sjöars karta med alla besöksmål utplacerade.

Vild och vacker vandring i Malingsbo-Kloten

Vild och vacker vandring i Malingsbo-Kloten

Malingsbo-Kloten är ett av Sveriges största naturreservat, där chanserna är stora att uppleva de skandinaviska vilda djuren på riktigt. Vandraren Sanna Rosell berättar om sin första nära-älg-upplevelse och skildrar ett dygns vandring i de djupa skogarna i södra Dalarna. Följ med henne ut på vandringstur. Det prasslar i buskarna och knakar om grenarna. Plötsligt står den där, som en ståtlig skogsstaty, och våra blickar möts tvärs över stigen. Stora, bruna ögon klipper med de långa ögonfransarna och iakttar mig blickstilla. Skogens konung, eller kanske drottning, har överraskat mig och mitt vandringssällskap på vår tur genom Malingsbo-Kloten. Ett prassel senare är älgen några stora skutt bort och lämnar mig med min första nära-älg-upplevelse. Jag svär lite över att jag inte var snabb nog med mobilkameran och grämer mig över att ha gått miste om en sådan toppbild till Instagram. Sveriges sydligaste vildmarksområde är vackert och vargrikt Malingsbo-Kloten ligger i södra Dalarna och området sträcker sig även in i grannlänen. Det är ett av Sveriges älgrikaste områden, men det finns också många vargar och bävrar samt en del björn, lo och rådjur här. De vidsträckta skogarna flätar samman södra Dalarna med norra Västmanland och kallas Sveriges sydligaste vildmark. För nog är Malingsbo-Kloten vilt – och vidunderligt vackert. Vi vandrar den klassiska Malingsbo-Klotenrundan mot Abbortjärnen, med en avstickare till utsiktstornet i Gräsberg. Det är en stekande het sommardag, men skogen ger oss välbehövlig skugga. Tiden då granarna är som gladast Grantopparnas taggiga siluett möter oss långt innan vi kommer in i själva skogen, som en skyddande mur mot omvärlden. Det sägs att granen är skogens sorgsnaste träd, en riktig dysterkvist. Kanske är det de mörka barren eller de tunga, slokande grenarna? Dock finns det en tid när till och med granarna lever upp – och den tiden är nu. I skiftet mellan juni och juli, när natten knappt gör skäl för sitt namn och hundkäxen skummar. Då smyckas granarnas fingertoppar med ljusgröna skott som är mjuka som videkissar. Granarna speglar sig i sjöns stilla vatten och på en udde badar ett litet vindskydd i kvällssolens strålar. Vi har hittat det perfekta sovstället för natten och rullar trötta och nöjda ut våra sovsäckar på träbritsen. Solnedgången målar hela udden i lejongult och terrakottarött, men när natten väl kommer är det bara glöden i vår falnande eld som lyser som eldflugor. Dagen därpå väcker fåglarna oss med sin kvittrande orkester. Förutom det är skogen så tyst att det nästan väser i öronen. Mina stadsöron har ännu inte vant med den stilla, sköna ljudlösheten som kommande vandringsveckor ska bjuda på. Tystnaden bryts dock av ett plums i vattnet när jag vinglar fram på stenarna på sjöbottnen. Vattnet i tjärnen är friskt och sätter tonen och temperaturen för dagens vandring. Orörd natur trots fyrahundra år med människan Vi lämnar vår sovplats precis som vi fann den – bara fotspåren i mossan skvallrar om att någon sovit med trädtopparna som tak här i natt. Trots att Malingsbo-Kloten har präglats av flera sekler av skogs-, järn- och bergsbruk, syns knappt några spår. Skogen har återtagit det som människan under fyrahundra år brukade och formade. Under dagen går vi längs skogsstigar och grusvägar och passerar ett oräkneligt antal tjärnar. Det är inte så konstigt att fiske lockar många att besöka Malingsbo-Kloten. Naturen skiftar mellan trolsk barrskog och öppna ängar och ger skön variation för ögat att vila blicken på. Jag lyssnar efter prassel i buskarna och hoppas få se den majestätiska älgen igen. Nu har jag ju mobilen i handen och är beredd att föreviga ögonblicket! Men älgarna håller sig på tryggt avstånd från att bli fotade och mobilens batteri tickar snart ut. Och… kanske är det just det som är poängen? Att samla minnen istället för att fånga dem i mobilen. Kanske är det just det som älgen vet och låter mig bevara stunden vi möttes på stigen i mitt eget minne istället. Tips! Det finns flera vandringsleder att välja mellan i Malingsbo-Kloten. En av de mest klassiska är leden som är 35 kilometer lång och går mellan de små byarna Malingsbo, Kloten och Nyfors. Vill man inte sova i tält eller vindskydd finns det bed & breakfast i Kloten eller vildmarkscamping i Nyfors som erbjuder bekvämare sovmöjligheter. De flesta leder utgår från torget i Kloten. Läs mer: Naturreservatet Malingso-Kloten

En matresa i södra Dalarna #2: Mejeri, konditori och härodlad White Guide-middag

En matresa i södra Dalarna #2: Mejeri, konditori och härodlad White Guide-middag

Lokala mat- och dryckesupplevelser är en viktig del av Dalarnas kulturarv. Exotiskt, traditionellt, unikt och spännande på samma gång. Här finns ett förstklassigt utbud av smakupplevelser väl värda ett besök. Låt den rundtur vi presenterar här, eller någon av de många andra guldkornen inom Taste of Dalarna, guida dig i dalasommaren. Starta dagen i byn Fors utanför Avesta. Hos Muddus Hjortron på Kolarbo gård tas det bästa från naturens skafferi till vara. Resultatet blir läckerheter som sylter och marmelader, teer och chutneys. Passa på att redan nu inhandla julens glögg med smak av vildmark, blåbär och vanilj, havtorn eller äpple och fläder. Gå loss i gårdsbutiken och fyll på lagren. Kanske bokar ni till och med en chokladprovning av gårdens egen choklad. Hedemora nästa! Stanna till för en fika eller lunch på anrika Café Wahlman, som ligger mitt i de välbevarade 1700-talskvarteren. Här bakas det mesta i eget bageri av närproducerade råvaror. Njut i den härliga trädgården om vädret tillåter. Inomhus har varje rum sin egen unika stil, så varför inte äta lunch i biblioteket med sin vackra gröna tapet, bröstpanel och sammetsfåtöljer. Till kaffet kan ni förflytta er till det ljusa och eleganta "Kungarummet" med kungaporträtt på väggarna. Passa också på att titta in i den trevliga butiken Klassiska byggvaror som fokuserar på byggnadsvård och inredning och ligger alldeles vägg i vägg. Ett par mil utanför Falun ligger sedan Stora Lunån Gårdsmejeri och gårdsbutik. I deras minimejeri görs flera läckra ostar som Doris Blå, Tages Tuffa, Marias Söta och Noras Färskost. För att inte tala om den populära Farmors Ostkaka. Gårdsbutiken har självbetjäning och är öppen dygnet runt, även när gårdscaféet och anläggningen inte är öppen. Såväl ostar som marmelader är prismärkta och ni räknar själva ihop summan ni handlar för. Dags för dagens slutmål – och här finns två möjliga alternativ. Endera styr ni kosan mot Dala-Floda Värdshus. Här serverar Evalotta och Per Ersson mat lagad med både kärlek och bästa tänkbara råvaror. Ekologiskt är en självklarhet och ofta är det lokala bönder som levererar – ”härodlat” som de själva säger. Slå er ner för att njuta av en läcker middag med rena smaker i den White Guide-listade slowfood-restaurangen. Annars tar ni sikte på Långshyttan, bli serverade välsmakande lokalproducerade rätter av Carina och Bengt Wåhlin på Brukshotellet Långshyttan. Här finns inga fasta menyer utan ni som gäster bjuds på det köket har att erbjuda för dagen. All mat lagas från grunden av noggrant utvalda råvaror, gärna med såväl lokal som vild touch. Kom ihåg att höra av er senast dagen innan om ni planerar ett besök. Var ni än väljer att spendera kvällen – och kanske även natten – kommer ni att ha många nya intryck och smaker att bearbeta. Kanske börjar ni också planera för kommande utflykter till några av de andra smakrika guldkorn som väntar runt om i Dalarna.   Läs mer på tasteofdalarna.se

Borlänge Science Festival – Tekniken intar staden

Borlänge Science Festival – Tekniken intar staden

Den 26–29 september anordnas Borlänge Science Festival på flera platser runt om i staden. Bland annat för att locka unga till tekniska utbildningar och samtidigt förändra bilden av såväl industrin som av Borlänge. Angelica Ekholm, näringslivschef på Borlänge kommun, berättar mer. Hur kommer det sig att ni anordnar en Science Festival? – Flera anledningar. Dels bidrar problemet med framtida kompetensförsörjning i vår region. Många unga väljer bort tekniska utbildningar och vi känner att vi behöver sprida intresset för vetenskap och teknik på ett bättre sätt. Dels vill vi också förändra bilden av Borlänge. Vi har ett gammalt arv av att vara industristad, men industrin har förändrats. Idag är den högt digitaliserad och automatiserad och Borlänge är inte längre en trött gammal industristad, vi är en teknik- och vetenskapsstad med till exempel Högskolan Dalarna, Dalarna Science Park och 2047 Science Center. Vad kommer hända under festivalen? – Den bygger på att vi plockar ut teknik och vetenskap i staden – till platser som köpcentrum, torg och bibliotek. På så sätt får vi ut teknik och vetenskap till fler och målet är att det ska vara gratis för alla. Vi siktar på att ha aktiviteter för alla åldrar, alltifrån små barn med väldigt enkla experiment till vuxna med föreläsningar av bland andra Fredrik Löfgren som pratar om AI, robotar och smarta hem. SSAB öppnar upp och visar sin verksamhet, på Kupolen kan man prova AI-glasögon och Tekniska museet i Stockholm har en buss där man kan testa experiment, som står på olika platser de olika dagarna. Och 2047 Science Center har Forskarfredag med massor av aktiviteter under fredagen och lördagen. Vilka aktiviteter ser du själv fram emot? – Jag fram emot torsdagens invigning i Bullerforsen. Den kommer bli riktigt spektakulär, där vi kommer återupprepa den halo, det ljusfenomen, som syntes i Borlänge i december förra året och som blev en stor nyhet både i Sverige och i världen. Jag tror att det blir både kul och spännande att lyssna på Fredrik Löfgren och även att testa AI-glasögonen på Kupolen. Det är helt enkelt väldigt mycket som händer och det kommer bli dagar när man får testa mycket. Vad hoppas du att festivalen ska ge? – Målet är framför allt att inspirera unga till teknik och vetenskap. I förlängningen hoppas vi att det är fler som söker sig till den här typen av utbildningar och jobb. Jag hoppas också att vi ska få många besökare till Borlänge under festivaldagarna. Jag vill att folk ska känna att Borlänge är en stad där det händer mycket. Där det finns mycket energi, en vilja och ett driv – att det är en plats att trivas på.   Borlänge Science Festival anordnas 26–29 september 2019. Läs mer: Borlänge Science Festival