Vandra i Dalarna

Guidade turer i Älvdalen, med fokus på vandring, friluftskunskap och en stor portion gemenskap. Maria Olsson på Ut & Njut Äventyr ser till att skapa minnesvärda utomhusupplevelser för hela familjen – på platsen där livet är enkelt och det är inte ett projekt att ta sig ut i naturen. Röken från elden sticker lite i ögonen och sätter sig i jackan på det där sättet som bara röken från en öppen eld kan göra. På Skärklitts fäbodar utanför Älvdalen rör Maria Olsson runt i muurikkan. Där fräser champinjoner, paprika, lök, broccoli och morot tillsammans med soja och kryddor. Hon knäcker upp ett par ägg vid sidan av woken och börjar göra äggröra. Efterrätten – som i dag består av äppel- och rabarberpaj – puttrar i en gryta över en andra eld lite längre bort. – Det är frihet att få vara sin egen. Jag älskar träffa människor och vara ute. Här sker riktiga samtal, över en eld eller ute på vandringsleden. Man kommer innanför huden på folk och det gillar jag. Sen älskar jag att guida. Det är ett väldigt dynamiskt jobb. Tillsammans med maken Erik ”Bamse” Persson driver hon Ut & Njut Äventyr. De genomför guidade turer och utomhusaktiviteter som innefattar vandringar, bushcraft, friluftskunskap och -säkerhet.  Guidat har hon gjort länge och runt om i hela världen: Italien, Frankrike, Kanada och Sverige. När hon ville komplettera erfarenheten med en utbildning och Älvdalen hade dåtidens bästa, till Fjäll- och äventyrsledare, blev det således en flytt till Dalarna. – Jag har jobbat i länder där det finns en otrolig stolthet hos befolkningen. Det finns inte på samma sätt i Sverige generellt eller där jag växte upp i Västergötland. Men den kärleken och stoltheten över sin hembygd finns här i Älvdalen. För alla älvdalingar älskar verkligen Älvdalen. Vi svenskar kan vara så inåtvända, men här är det lätt att känna sig välkommen när de märker att jag som inte är härifrån vill vara här. Sen är ju naturen och omgivningarna fantastiska. Det är ett enklare liv här och det är inte ett projekt att ta sig ut i naturen. När barnen kom flyttade hon och Bamse ändå söderut en sväng igen. Bodde på olika platser, men när Bamse fick heltidsjobb i Mora, gick flyttlasset till Dalarna permanent. De köpte ett gammalt kapell i Älvdalsbyn Klitten och med åren började tanken på en egen guideverksamhet växa sig starkare. I januari 2018 tog de steget. – Vi ville prova och se om vi kunde få snurr på det hela. Jag har sedan starten guidat en del i Fulufjällets Nationalpark, framför allt till Old Tjikko, världens äldsta träd. Annars har det främst varit turer kring Älvdalen. Det är också vandringar i de olika naturreservaten häromkring jag gärna vill göra fler av. Och fjällkurser för barn. Det finns så många barn som vill ut och testa friluftsliv, men där föräldrarna inte vet hur man gör. Planerna är många och kunskaperna Maria och Bamse besitter är stora. Det märks inte minst under dagen på Skärklitt. Maria guidar med van hand till de säkraste sätten att greppa kniven när det ska täljas eller späntas ved. Visar hur gnistor skapas med tändstålet. När turen på Skärklitts fäbodar genomförs dagtid är det primärt en familjeaktivitet med fokus på att lära sig använda kniven, göra upp eld och njuta av gott fika. Ut & Njut Äventyr anordnar också kvällsvarianter för vuxna, där de lagar trerätters middag över öppen eld tillsammans. Även då finns inslag av friluftskunskap med. – Både jag och Bamse är scouter i grund och botten. Vi har fostrats in i att göra saker med kniv och eld. Plus att jag älskar mat. Det är ett väldigt trevligt sätt att umgås på. Det blir fokus på här och nu, vilket jag tror är vad människor behöver idag. Att man får aktivitet, men att det handlar om att göra saker tillsammans. Efter att ha njutit av grönsakswok, äggröra och en härligt gojsig äppelpaj i slogboden börjar dagen på Skärklitt lida mot sitt slut. Maria packar ihop knivar, tändstål och matlagningsprylar. En dag på jobbet som egen. – Jag läste faktiskt till ekonom först, men jag mådde inte bra av att sitta still inomhus. Nu får jag vara ute och röra på mig. Det mår jag väldigt bra av. Det och att få vara kreativ och skapa allt det här. Att få se andra må bra och få andra att må bra. 

Det sägs att utsikten från Hykjeberg utanför Älvdalen är så fantastiskt svindlande att det nästan går att ta på molnen. Under en guidad tur tillsammans med Maria Olsson från Ut & Njut Äventyr, utforskar vi det dramatiska naturreservatet, tar selfies vid Prinsbänken och njuter av vyerna från toppen. Vi följer riksväg 70 från Mora, rakt genom Älvdalen. Därefter fortsätter vi ytterligare en liten bit, fram till Rot, innan vi viker av mot Klitten och vidare in i de djupa dalaskogarna. Här slingrar vi oss fram på grusvägar omgivna av ståtliga barrträd, men det är ingen risk att hamna fel – det är välskyltat. Snart vi anländer vi till grusplanen som utgör parkering. Just i dag är det bara vi, tystnaden och ett äldre norskt par på plats. De sitter i godan ro vid matsäcksbordet och smuttar på sina kaffekoppar medan vi sätter på oss våra ryggsäckar. Med oss har vi Maria Olsson, som driver företaget Ut & Njut Äventyr tillsammans med sin man Erik Persson. Sommartid guidar hon grupper i de spännande omgivningarna runt Älvdalens. Under turen upp på Hykjeberg berättar om såväl naturen som områdets historia. – Kännetecknande för Älvdalen är skogsvägarna, som slingrar sig fram så man tror man ska åka vilse. Sen plötsligt kommer man fram till en fantastisk utsikt, slående vy eller en fäbod. Så man ska inte döma Älvdalen för snabbt och bara se centrum. Älvdalen är allt som finns på sidorna runt omkring. På höjderna och i de djupa dalarna. Det är just en av de här höjderna vi ska besöka på dagens tur. Med sina branta stup sticker Hykjeberget upp som en jätte i skogslandskapet. Carl von Linné besökte berget redan på 1700-talet och beskrev den säregna floran nedanför bergsbranten. Den unika naturen kommer av att berget vetter mot söder och därmed fångar många av solens varma strålar. Här finns arter som annars är ovanliga i trakterna, som lönn, lind, skogstry, sötvedel, getrams och gaffelbräken. Utsikten från toppen av Hykjeberg är milsvid och de dramatiskt branta klipporna sticker ut i det omgivande skogslandskapet. Sen var det ju det här med den milsvida utsikten från toppen. För att belöna sig med den krävs förstås en viss fysiskt insats och stigen börjar snart luta uppåt. Det är ingen lång vandring upp på toppen, ungefär 1 km, men nog kommer flås och andning igång. Vi rundar vindskyddet på toppen och vårt godmodiga vandringsprat dör genast ut. Istället står vi tysta och försöker ta in det som finns framför oss. Blånande berg och vidsträckta barrskogar. En slående utsikt som sträcker sig bort mot horisonten. Uttrycken känns slitna och klyschiga i sammanhanget. Bilder talar bättre. Men frågan är om ens de på ett rättvist sätt kan matcha upplevelsen av att på plats blicka ut över landskapet. De branta klipporna dyker rakt ner i skogen nedanför, så det stadiga stängslet som står mellan oss och stupen känns trygga och stabila. – Någon som vill ha lite fika? Här finns frukt- och nötbollar, hojtar Maria och plockar fram en burk med härligt söta godsaker. Vi mumsar på, tar klunkar ur våra vattenflaskor och plockar sedan fram våra kameror. Dags att ta en bild på den omtalade Prinsbänken – den stenbänk i älvdalssandsten som Dalarna gav i bröllopspresent till prins Carl Philip och prinsessan Sofia. Lämpligt nog finns dessutom en ställning att placera mobilen eller kameran på för den som tagit sig upp på egen hand, men fortfarande vill föreviga sig själv på toppen med utsikten i bakgrunden. – Att vara ute, utöva friluftsliv och till exempel vandra är lugna sätt att umgås på. Man får inte bara vyerna och den fantastiska naturen, det händer något med en också, när man rör sig framåt, konstaterar Maria. Efter ett tag är det så ändå dags att slita oss från utsikten och bege oss in i skogen. Vi möter och säger hej till det norska paret från parkeringen, som med stavar i högsta hugg stegar mot toppen. Men på nedvägen viker vi av från den uppmärkta stigen och rör oss i obanad terräng med Maria i spetsen. Hon pekar på växter, berättar om träden, om områdets historia och om djuren som lever här. Tiden och höjdmetrarna flyger förbi och snart är vi tillbaka på grusplanen igen. När vi skumpar tillbaka mot Älvdalen längs de slingrande grusvägarna, med Hykjebergs klippor majestätiskt tronande i bakrutan, är vi rikare på både kunskaper och vyer. Läs mer: Vandring till Hykjeberg med Ut & Njut Äventyr

Malingsbo-Kloten är ett av Sveriges största naturreservat, där chanserna är stora att uppleva de skandinaviska vilda djuren på riktigt. Vandraren Sanna Rosell berättar om sin första nära-älg-upplevelse och skildrar ett dygns vandring i de djupa skogarna i södra Dalarna. Följ med henne ut på vandringstur. Det prasslar i buskarna och knakar om grenarna. Plötsligt står den där, som en ståtlig skogsstaty, och våra blickar möts tvärs över stigen. Stora, bruna ögon klipper med de långa ögonfransarna och iakttar mig blickstilla. Skogens konung, eller kanske drottning, har överraskat mig och mitt vandringssällskap på vår tur genom Malingsbo-Kloten. Ett prassel senare är älgen några stora skutt bort och lämnar mig med min första nära-älg-upplevelse. Jag svär lite över att jag inte var snabb nog med mobilkameran och grämer mig över att ha gått miste om en sådan toppbild till Instagram. Sveriges sydligaste vildmarksområde är vackert och vargrikt Malingsbo-Kloten ligger i södra Dalarna och området sträcker sig även in i grannlänen. Det är ett av Sveriges älgrikaste områden, men det finns också många vargar och bävrar samt en del björn, lo och rådjur här. De vidsträckta skogarna flätar samman södra Dalarna med norra Västmanland och kallas Sveriges sydligaste vildmark. För nog är Malingsbo-Kloten vilt – och vidunderligt vackert. Vi vandrar den klassiska Malingsbo-Klotenrundan mot Abbortjärnen, med en avstickare till utsiktstornet i Gräsberg. Det är en stekande het sommardag, men skogen ger oss välbehövlig skugga. Tiden då granarna är som gladast Grantopparnas taggiga siluett möter oss långt innan vi kommer in i själva skogen, som en skyddande mur mot omvärlden. Det sägs att granen är skogens sorgsnaste träd, en riktig dysterkvist. Kanske är det de mörka barren eller de tunga, slokande grenarna? Dock finns det en tid när till och med granarna lever upp – och den tiden är nu. I skiftet mellan juni och juli, när natten knappt gör skäl för sitt namn och hundkäxen skummar. Då smyckas granarnas fingertoppar med ljusgröna skott som är mjuka som videkissar. Granarna speglar sig i sjöns stilla vatten och på en udde badar ett litet vindskydd i kvällssolens strålar. Vi har hittat det perfekta sovstället för natten och rullar trötta och nöjda ut våra sovsäckar på träbritsen. Solnedgången målar hela udden i lejongult och terrakottarött, men när natten väl kommer är det bara glöden i vår falnande eld som lyser som eldflugor. Dagen därpå väcker fåglarna oss med sin kvittrande orkester. Förutom det är skogen så tyst att det nästan väser i öronen. Mina stadsöron har ännu inte vant med den stilla, sköna ljudlösheten som kommande vandringsveckor ska bjuda på. Tystnaden bryts dock av ett plums i vattnet när jag vinglar fram på stenarna på sjöbottnen. Vattnet i tjärnen är friskt och sätter tonen och temperaturen för dagens vandring. Orörd natur trots fyrahundra år med människan Vi lämnar vår sovplats precis som vi fann den – bara fotspåren i mossan skvallrar om att någon sovit med trädtopparna som tak här i natt. Trots att Malingsbo-Kloten har präglats av flera sekler av skogs-, järn- och bergsbruk, syns knappt några spår. Skogen har återtagit det som människan under fyrahundra år brukade och formade. Under dagen går vi längs skogsstigar och grusvägar och passerar ett oräkneligt antal tjärnar. Det är inte så konstigt att fiske lockar många att besöka Malingsbo-Kloten. Naturen skiftar mellan trolsk barrskog och öppna ängar och ger skön variation för ögat att vila blicken på. Jag lyssnar efter prassel i buskarna och hoppas få se den majestätiska älgen igen. Nu har jag ju mobilen i handen och är beredd att föreviga ögonblicket! Men älgarna håller sig på tryggt avstånd från att bli fotade och mobilens batteri tickar snart ut. Och… kanske är det just det som är poängen? Att samla minnen istället för att fånga dem i mobilen. Kanske är det just det som älgen vet och låter mig bevara stunden vi möttes på stigen i mitt eget minne istället. Tips! Det finns flera vandringsleder att välja mellan i Malingsbo-Kloten. En av de mest klassiska är leden som är 35 kilometer lång och går mellan de små byarna Malingsbo, Kloten och Nyfors. Vill man inte sova i tält eller vindskydd finns det bed & breakfast i Kloten eller vildmarkscamping i Nyfors som erbjuder bekvämare sovmöjligheter. De flesta leder utgår från torget i Kloten. Läs mer: Naturreservatet Malingso-Kloten

Vackert och väglöst - naturreservatet Gyllbergen mellan Borlänge och Ludvika bjuder på sommarens finaste familjeäventyr. Här finns orörda skogar, stora klippblock och trolsk natur som passar för både små och stora barn att upptäcka. Gyllbergen är södra Dalarnas största väglösa vildmarksområde, vilket gör att endast skogens sus bryter genom den sköna tystnaden. Bruset från bilar är långt borta och det elektriska ljuset från staden ersätts av naturens egna ljus. Tack vare att Gyllbergens högsta punkt är nästan 500 meter över havet, liknar landskapet en riktig fjällidyll. Det är enkelt att ta sig till Gyllbergen med bil och parkeringar finns vid Gyllfäbodarna, Spånsfäbodarna, Prästbodarna och Långmyran. Vid de tre förstnämnda finns även vindskydd med eldplatser, perfekt ifall man behöver fylla på med energi innan vandringen. En populär dagstur för barn är den fem kilometer långa vandringen från Gyllfäbodarna till Fjortasjön. Det är lätt terräng där leden passerar de mytomspunna platserna Saras sjö och Jättebordet. Sjön sägs ha uppkallats efter Sara, en vallkulla som slutade sina dagar i den vackra tjärnen. Hon väntade barn men var ogift, något som inte var acceptabelt förr i tiden, och ”gick i sjön” som det gamla uttrycket heter. Jättebordet är en stor sten som ser ut att ligga utslängd mitt på myren. Det sägs att Gyllbergets jättar förr i tiden använde stenen som sitt middagsbord – och med lite fantasi kan man tänka sig att dagens jättar också gör det också. På vägen tillbaka till Gyllfäbodarna passerar leden Dragsjön där det finns raststugor, eldstäder och en kolarkoja för övernattning. Strax väster om sjön ligger Dragbergsgatan som är en av Gyllbergens största sevärdheter. Det är en förkastning som är cirka 400 meter lång, 10 meter bred och har en 10 meters djup klyfta i berget. Här närmar sig den trolska skogen på riktigt. Bland urskogslika furor, gamla granar och porlande, underjordiskt vatten vandrar man i trollens rike. Det finns flera vandringsleder i området med allt från lätta på bara några kilometer till medelsvåra turer på lite över milen. En längre vandringsled är Vildmarksleden som med sina 35 kilometer löper längs fäbodar, myrar, gammelskog och annat av naturens sevärdheter. Långväga besökare som åker till Gyllbergen hittar ett mysigt boende på Rämsbyns fritidsby. Här finns möjlighet att hyra egen lägenhet, med balkong, grill, privat strand, wifi och andra moderna bekvämligheter. Boendet ligger i en mil söder om Idkerberget, som i sin tur finns några kilometer från Gyllbergen. Andra alternativ är att hyra egen stuga med sjön intill och skogen runt knuten för att njuta av naturen på bästa sätt. Förutom vandring i Gyllbergen finns många andra roliga aktiviteter för hela familjen. Strax bortanför Gyllbergen finns det lilla familjeägda mejeriet Murboannas ost. Den gamla släktgården har väckts till liv igen och här produceras delikatessostar från gårdens egna kor. Ostarna, med fyndiga namn som Gertruds mjuka och Hinsbos lycka, kan köpas på plats men också avnjutas i det lilla caféet. En annan rolig aktivitet i närheten är att rida hos Sör Sellnäs islandshästar, som ligger bara 30 minuters bilresa från Gyllbergen. För badsugna finns äventyrsbadet Aqua Nova i Borlänge med svindlande vattenruschkanor, vågmaskiner och tropiska bubbelpooler. 2047 Science Center, också den i Borlänge, är ett annat bra tips för barn (och vuxna) som gillar att experimentera och lära sig mer om bland annat rymden. En förmiddag i Gyllbergen är en naturupplevelse med känslan att vara mil och åter mil ifrån städer och folkliv – men eftermiddagens aktiviteter ligger förvånansvärt nära och gör familjesemestern till upplevelserika dagar! Läs mer: Gyllbergen Naturreservat

Vandra i vallkullornas spår och hör historierna om hur de en gång levde. Toppa det hela med helpension, läckra måltider och avkopplande fäbodrelax. När Smidgården i Fryksås bjuder in till vandringshelg är just fäbodlivet den röda tråd som genomsyrar maten, vandringen och samtalsämnena efter leden. De timrade stugorna bredvid varandra med slående utsikt över Siljan, Orsasjön och maffigt blånande berg. En helg på fäboden må låta spartanskt, men på Smidgården i Fryksås utanför Orsa handlar det om helpension med boende i stugor av hög standard, fäbodrelax och vällagade middagar. Nu har dessutom Liselott Länsmans, som driver Smidgården, slagit sig ihop med guiden Therese Eriksson på Mitt Orsa, för att skapa en vandringshelg med fäbodtouch. – Fäboden och livet här ska genomsyra hela helgen. Man ska känna att man går på vallkullornas gamla stigar och känna historiens vingslag, säger Liselott. Helgens stämning arbetas upp redan under fredagskvällen. Förutom mingel framför brasan med fäbodtapas blir det också en hel del fäbodskrock och -skrönor. – Det blir historier och lite som en berättarkväll. Som sägnen om den dam som vakar över Hällbergs fäbodar och som man kan träffa på. Hällbergs-Kisti, som hon heter, ser efter djur och stugor där, berättar Therese. Det är hon som kommer att hålla i lördagens vandring, som går till just Hällbergs fäbodar. – Vi kommer att gå längs naturstigar från Smidgården till Hällbergs fäbodar, vilket blir ungefär 14 km fram och tillbaka. Längs vägen passerar vi sjöar och mysigt lummiga skogsstigar samtidigt som jag berättar fäbodarna, fäbodlivet och spåren av fäbodbruket som fortfarande syns i naturen. Just att vandra mellan fäbodarna hör ju till, för det var så man gjorde. Man gick för att möta grannarna på kringliggande fäbodar. Therese ser inte bara fram emot att få guida helgens vandrare genom skog och mark. Lika mycket handlar det om att förmedla kulturen, historien och känslan på platserna de besöker. – Jag vill dela med mig av min nyfikenhet inför det gamla. För min del handlar det om att hitta tillbaka till rötterna. Det är ju så mycket som händer i dag, med storstadsstress och att man ska vara uppkopplad på allt jämt och ständigt. Naturen och känslan från historien blir ett sätt att verkligen jorda sig igen. Efter dagens vandring och naturupplevelse väntar sedan en något mer modern variant av fäbodlivet. Då finns möjlighet att uppleva Sveriges enda fäbodrelax, med bad i vedbastu och pool med utsikt. På kvällen blir det middag i Smidgårdens restaurang, som drivs av Dalasmaker. De har fokus på lokala råvaror, med rätter som som halstrad halloumi på ost från Hansjö Mejeri med bakade gulbetor. Efter en vandringshelg i Fryksås, med naturen och stillheten nära inpå knuten, är det inte omöjligt att bli så biten att platsen kräver ett återbesök. Liselotte har sett det hända flertalet gånger. – Fryksås är plats som människor upplever en förälskelse till har jag märkt. De som kommer hit blir alldeles kära och ofta åker de härifrån med en slags nykär känsla i kroppen.    Läs mer och boka: Vandringshelg i Fryksås anordnas 30 augusti–1 september

En extra äventyrlig helg i Dalarnas fjällvärld. När Leonard Lissdaniels bjuder in till Sälenfjällen Adventure Weekend finns alla möjligheter för den som är nyfiken på att testa friluftsliv på sina egna villkor. Vandring och paddling står på schemat under helgen där upplevelsen och inte prestationen som står i fokus. Under fyra dagar kommer det vara extra äventyrlig stämning i Sälen och Sälenfjällen. Då anordnas Sälenfjällen Adventure Weekend. Den består av tre delar: en outdoormässa, en två dagar lång vandring och en tre dagar lång, lite tuffare tur med både vandring och kanot.   – Syftet med helgen och de olika uppläggen är att få ut folk på fjället. Vi har en fantastisk fjällmiljö i Sälen och den vill vi visa upp, berättar Leonard Lissdaniels, som driver Leonarden i Sälen och står bakom helgens evenemang. Vandringen går under namnet Sälenfjällen Hike. Då förflyttar man sig 15–20 km per dag och övernattar i ett gemensamt basläger. – Det är en perfekt vandring för den som vill testa hur det är att vistas i fjällen med övernattning, men ändå ha lite service runt omkring dig. Man får lagad mat på kvällen och det finns möjlighet att gå in vid baslägret om vädret skulle vara dåligt. Samtidigt gör sträckorna att det ändå är en utmaning. Men vill man ha sin packning transporterad till baslägret så löser vi det och det är också möjligt att anpassa vandringssträckan. Målet är inte att det ska vara för tufft utan att man ska få uppleva fjällvandring. För att skapa en härlig gruppkänsla berättar Leonard att de medvetet har ett begränsat antal deltagare. – Alla som har varit med tidigare år pratar om den sociala biten och att man efter ett par dagar blir som en familj. Vi har också lagt in lite utbildningsmoment under vandringen, där tanken är att man samtidigt som man upplever fjällen också öka sina outdoorkunskaper. Kombinationen av upplevelse, fjällmiljö och härlig stämning lockar en varierad uppsättning friluftssugna till Sälen. – Vi har haft både rena nybörjare och mer erfarna fjällrävar, liksom familjer, kompisgäng och företag. Alla går i sin egen takt och eventen passar de flesta. Åldersspannet har varit mellan 10 och 70 år. Vi vandrar i varierad terräng, över kalfjäll, i gammal granskog, genom raviner och bredvid fjällsjöar. På kvällarna byter vi erfarenheter med varandra framför lägerelden. Leonard konstaterar att man inte behöver vara någon toppatlet för att vara med under Sälenfjällen Hike, även om det förstås inte är någon nackdel att ha lite flås. Via Leonarden är det också möjligt att hyra utrustning om det är något man saknar. – Sälenfjällen är ju faktiskt Sveriges närmsta fjäll vilket gör att många inte behöver åka så långt för att ta sig till oss. Väl på plats tar inte lång tid förrän man befinner sig mitt på fjället och känslan är total vildmark – det är unikt. Sälenfjällen Adventure Weekend 2019 anordnas 4–7 september. Outdormässan anordnas 4–5 september, Sälenfjällen Hike 6–7 september samt Sälenfjällen Hike & Kanot 5–7 september. Läs mer: Sälenfjällen Adventure Weekend eller på evenemangets sida på Facebook.

Långt, kort eller mittemellan? Hur lång vandringssträcka känner du för att uppleva idag? I Dalarna finns vandringsleder för alla smaker och behov. Dalarnas skiftade landskap, från kalfjäll med dramatiska vattenfall till djungelliknande raviner i söder, bjuder på natur som du upplever allra bäst längs vandringsleden. Oavsett om du tar dig fram till fots, i rullstol, med rullator eller med barnvagn, finns möjligheter att komma naturen riktigt nära. Här tipsar vi om några vandringssträckor i Dalarna som är extra lätta att ta sig fram på. Vandringsleder i Fulufjällets nationalpark Den vackra skogen i Njupåns dalgång är både mystisk och magisk. Vattenfallet Njupeskär skapar dimmiga slöjor av droppar som reflekteras i solen och lavens färger om hösten växlar mellan orange, terrakotta och lejongult. Lavskrikeleden är en tillgänglig vandringsled som bjuder på 2 kilometer av norra Dalarnas vackra natur. Den startar och slutar vid Naturum i nationalparken och består av både packat grus och träspänger, så att både rullstolar och barnvagnar kan ta sig fram. Längs leden kan du verkligen ta in Fulufjällets skönhet – som att se den färggranna laven och lyssna till flyttfåglarnas orkester. Delar av vandringsleden Njupeskärsslingan är tillgänglighetsanpassad. Leden är grusad och upprustad med spänger för att göra det lättare att ta sig fram, dock är det en del trappsteg så den är inte helt anpassad för rullstol eller barnvagn. Besökare får en fin vy över det dramatiska vattenfallet från Njupeskärsslingan. Nipfjället i Idre Ett av Dalarnas mest välkomnande fjäll är Nipfjället. De många vägarna, stigarna och de välplacerade parkeringsplatserna som utgångspunkter gör naturreservatet Städjan-Nipfjället till ett välbesökt naturområde. Från sommarparkeringen kan du göra en dagstur till toppen av Städjan eller ta den kortare turen till Lillnipen som är 1,5 kilometer. Säterdalen i Säter I södra Dalarna ligger staden Säter, med den djungelliknande dalen strax intill. Säterdalen är en halvmil lång ravin där ormbuskarna växer högt och vilt och ån slingrar sig in i grönskan. Att ta sig fram längs vandringsleden här är som att uppleva tropisk natur! De flesta vandringslederna går längs Ljusterån och leden mellan Norddalskvarn och Almbacken är tillgänglighetsanpassad. Här finns även en grillstuga för den som är sugen på en varm matbit efter turen. Zooma i Avesta Att vandra kan vara så mycket mer än bara ta sig fram till fots! I Fallängetorp utanför Avesta finns de eldrivna terrängfordonen Zoom Uphill som ”zoomar” dig ljudlöst fram i naturen. Det är en annorlunda utomhusupplevelse för alla och ger särskilt möjligheter för personer med nedsatt rörelseförmåga att uppleva omgivningarna – i precis den takt man själv önskar. Frostbrunnsdalen i Borlänge Naturreservatet Frostbrunnsdalen i Borlänge är ytterligare ett exempel på naturens häftiga ravinbildning. Här kan man höra både näktergalens och törnfågelns kvitter och även dricka vattnet direkt ur källan. Det är isande kallt och kristallklart rent! Vandringslederna är anpassade för barnvagnar och parkeringen ligger nära dalen. Läs mer: Vandring i Dalarna

Mossgröna marker, silvergråa stenar, lavendelljusa kvällar och de blåa, blåa bergen. I slutet av maj spricker naturen på Fulufjället upp i fjällrikets somriga färgspektra. Sedan inleds den långa härliga sommarsäsongen, när Fulufjällets Nationalpark, bjuder in till mäktiga naturupplevelser. I brytpunkten mellan maj och juni väcks Fulufjället ur sin långa vintervila av sång och kvitter. Flyttfåglarna kommer tillbaka från sydligare breddgrader för att njuta av en kort och intensiv sommar på fjället, med långa ljusa dagar och korta nätter. Tidiga morgnar kring midsommar är hela Fulufjället upplyst av solen och den sista, smältande snön kryper sakta undan. Det är även dessa dagar som det finns chans att se det magiska silverljuset som skapas när solljuset lyser ända in i vattenfallet Njupeskär, som är Sveriges högsta vattenfall med sina 93 meter och 70 meters fallhöjd. Vattnets kraft har under årens lopp etsat sig in i berget och sprickan blir allt djupare. Sommaren på Fulufjället erbjuder, förutom landets högsta vattenfall och världens äldsta träd, flera andra naturupplevelser. Sofia Tiger, naturumföreståndare på naturum Fulufjället, berättar om sitt bästa sommarminne härifrån: – Jag minns den gången jag gick iväg helt ensam och satte mig uppe på Brattfjället och lagade lunch på Trangiaköket, bara låg där i riset och lyssnade på tystnaden och njöt av den milsvida utsikten. Njupeskärs vattenfall, Sveriges högsta, lyses upp av morgonsolen under några minuter i samband med sommarsolståndet. Sofia har arbetat på naturum Fulufjället i lite mer tio år. Hennes arbetsplats är öppen hela sommaren, på höstlovet, under jul och nyår samt på vårvintern. Årstidernas skiftningar och möjligheter gör att de jobbar mycket med aktiviteter som ska passa alla väder, åldrar och intressen. På vårvintern, precis innan sommaren blommar ut, har de bland annat tittat på spår i snön, gjort fågelmat och lärt ut mer om rovdjur. – Under sommaren har många aktiviteter hos oss, som guidade turer, midnattsvandring och fisketur med övernattning på fjället. Vi har även fågelmorgnar och turer i gammelskogen. På naturum Fulufjället finns något att lära för både stora och små och de flesta aktiviteter utgår härifrån. Fulufjället passar alla, menar Sofia, då det finns vandringsleder som är från 4 till 20 kilometer långa och även olika typer av boende i nationalparken. – Man kan övernatta i Rösjöstugorna med fullt utrustat kök, gasolplattor, sängar med täcke och kudde och vedeldad bastu. Eller så kan man dra iväg med tältet och njuta av ensamheten och tystnaden. Här finns utmaningar för förstagångsvandraren och den mer erfarne. Mina barn gick till Rösjöstugorna första gången när de var 3 och 4,5 år gamla. Idag är de 14 och 15, men de vill fortfarande till Rösjön varje sommar. För de som gillar ”fjällvandring light” är Fulufjället bra då det är väldigt tätt mellan alla stugor och vindskydd. Men det passar även de mer äventyrliga då det enkelt går att vandra bort ifrån rastplatserna och de lätta stigarna mot de längre lederna i vildmarken. Framför en ligger då ett orört naturområde med fjällhed och kalfjäll. Landskapet är format av miljontals år med sol, vind, vatten och kyla och de stora blockmarkerna har därför skulpterats fram av vädrets makter. De branta backarna tar dig upp till svindlande utsikter och tjocka mattor av lav. Fulufjället är det enda större fjället där inga renar betar och marken täcks därför av den lysande, vita laven – ännu en färg i fjällrikets somriga färgspektra. Sofias bästa tips till dig som besöker Fulufjället på sommaren: - För små barn är det ett lagom äventyr att gå till Njupeskärs vattenfall. Från huvudentrén är det 4 kilometer. Ta med ett utomhuskök och laga lunchen på fjället så ni kan vara ute hela dagen. - Ni kan även boka in er i Rösjöstugorna och göra en lättare fjällvandring. Det är trots allt spännande att hämta vatten i bäcken, gå på dass och tända levande ljus på kvällen! - Ställ alla frågor du kan komma på till oss på naturum Fulufjället. Ju bättre förberedd du är, desto roligare blir din vandring. - Den 17 juli 2019 har vi BioBlitz, där vi ska hitta så många arter som möjligt under 24 timmar. Kom gärna och hjälp till!  Läs mer om Fulufjällets Nationalpark och planera ditt besök!

Owe Hållmarker brinner för friluftsliv. Via portalen och Facebook-sidan Mora Outdoor samlar han förslag på leder för cykling och vandring, fäbodar, friluftsbad, naturreservat och utsiktsturer i Mora med omnejd. En riktig guldgruva för den som vill ge sig ut i naturen i sommar, endera på de mer välkända turerna eller för att upptäcka nya guldkorn. Först och främst grattis – du utnämndes nyligen till Årets miljöpristagare i Mora kommun för ditt arbete med Mora Outdoor. – Ja, det var en trevlig överraskning. Jag har lagt ner mycket tid på det här under många år, det startade för elva år sedan, så det är kul att det uppskattas. I motiveringen lyftes att jag inspirerar till att semestra på hemmaplan, uppskatta det som finns i närområdet och samtidigt ha förståelse och respekt för vår natur. Vilka är dina egna friluftsfavoriter? – Jag har ju varit överallt, men jag återvänder ibland till vissa ställen. På Mora Outdoor finns något som heter utsiktsturer. Det är berg där man får kämpa lite, men sen kommer man upp på fina utsikter. Som Hykjeberg, Linnéstigen på Gopshusberget eller Mora-Nisserundan på Norra Garberg upp till Brandtornet. Vi måste ta med Gesundaberget, efter en kämpainsats när man nått toppen är det en vidunderlig utsikt över Siljan. En fika i toppstugan sitter då fint. Sen är Alderängsturen fin nere vid älven. BanAnna i Läde är också bra, med både berg, älv och Hökbergs fäbod. En lite okänd runda är den som går till Harkenberget i Siljansfors. Den är 5 km lång, välmärkt och där kan man samtidigt passa på att titta närmare på Siljansfors skogsmuseum. Vad är det som lockar där ute i skogen? – Jag uppskattar platser där det är helt tyst och lugnt, där man bara hör fåglarna och ingen trafik. Just den avkopplingen och att komma ifrån tjo och tjim. Jag tror man behöver och uppskattar det. Det är ofta utländska turister jag brukar se när jag är ute på vägar bortom staden, då möter jag ofta någon holländare eller tysk som är ute och rekar. De läser kartor och hittar ställen på egen hand, för de gillar den vilda naturen vi har här. Märker du någon skillnad i inställningen till natur och friluftsliv sen du började? – Ja, det är en rejäl skillnad. Vandring och cykel har verkligen slagit igenom. Som Orsasjön runt för ”vanliga” cyklister har blivit populär och Biking Dalarna som har tagit fram flera turer som utgår centralt från Mora Parken. Sen tror jag att fäbodar ligger i tiden. Bara att besöka och uppleva sådana, som Vika-fäbodarna Fulåberg och Axi eller Våmhusfäboden Indnäs. Indnäs är en riktigt fin fäbod som fått utmärkelse för hur välskött den är. Sen måste jag lägga till att man måste vara varsam när man är ute i naturen och på fäbodar. Var varsam mot naturen och ta med allt du tar ut hem igen. Har du själv varit på alla ställen du tipsar om på Mora Outdoor? – Jag är ute och rekar allt. Eftersom jag är fotointresserad så jag slår ihop nytta med nöje och tar bilder samtidigt. Min sambo blir lite irriterad om vi går tillsammans, för jag ska stanna och ta kort hela tiden, men hon har vant sig nu. Sen märker jag att fler och fler visar uppskattning och många betar av hela vandringslistan. Det är kul! Läs mer på moraoutdoor.se Owe Hållmarker brinner för friluftsliv och för att få fler att upptäcka naturen i och kring Mora. Nyligen utnämndes han till Årets miljöpristagare av Mora kommun, bland annat för arbetet med att inspirera till att semestra på hemmaplan.

Att leta upp det perfekta picknick-stället är ett spännande vardagsäventyr för både stora och små. Oavsett om du längtar efter blånande berg, mäktiga fjäll eller vidsträckta skogslandskap behöver du inte åka särskilt långt. Det finns gott om hänförande platser, slående utsikter och minst sagt maffiga vyer i Dalarna. Här är guiden till några av Dalarnas vackraste vyer. Städjan, Idre Städjan är den sydligaste toppen i det svenska fjällmassivet med sina 1131 meter. Det skiljer sig dessutom karakteristiskt från de omgärdade fjällen, med sin branta topp som höjer sig från ett lågfjäll. I Selma Lagerlöfs "Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige" navigerar till och med ledargåsen Akka med hjälp av Städjans säregna profil. Sommartid är det en populär vandring att ta sig upp på toppen av Städjan, där en milsvid utsikt åt alla håll väntar. Hykjeberget, Älvdalen Hykjeberget, som med sina höga klippväggar och branta stup är ett unikt blickfång i det älvdalska landskapet. Den kilometerlånga vandringen från parkeringen till utkiksplatsen är kuperad men enkel och den milsvida utsikten som väntar på toppen är väl värd insatsen. Slogboden med eldstad är en fin rastplats för medhavd kaffe och bulle. Eller varför inte slå er ner på “Prinsbänken” – den bänk av älvdalskvartsit som gavs i bröllopsgåva till prins Carl Philip och prinsessan Sofia, som kommer från Älvdalen. Gesundaberget, Mora I Gesunda utanför Mora väntar Gesundaberget med sina 514 meter över havet. Ta dig upp till toppen för egen maskin och njuta av den slående utsikten över Sollerön och Siljan. Hit kommer såväl lokalbor som besökare på jakt efter de vyer som väntar efter den svettiga stigningen. Sommartid är det också möjligt att köpa biljett i sittliften, som även transporterar MTB-cyklister upp till starten av de downhill-banor som kretsar kring berget. Om Toppstugan är öppen går det att njuta av nygräddade våfflor, fika och annat smått och gott som med största sannolikhet kommer göra utflykten – och utsikten – ännu härligare. Söderås, Rättvik Ta riksväg 69 från Falun via Bjursås mot Rättvik. Efter flera mil i de djupa barrskogarna öppnar så världen upp sig igen – kanske kan det till och med sägas vara entrén till Siljansbygden. För här, alldeles innan Rättvik, ligger Söderås. Nedanför sluttningen breder Siljan ut sig, inramad av de blånande bergen i fjärran. Passa på att stanna till i en parkeringsficka för att verkligen ta in de maffiga vyerna innan resan genom Dalarna fortsätter. Bispbergs klack, Säter Ungefär 4 km söder om Säter, alldeles intill riksväg 70 ligger Bispbergs klack. Berget reser sig 315 meter över havet, brant över de bördiga åkrar, gårdar och skogar som utgör landskapet runt omkring. Själva klacken finns på bergets sydvästra sida. Här krävs bara en kort promenad genom skogen och inga stora strapatser för att nå utsikten som täcker stora delar av södra Dalarna. Vid vackert väder kan man från utsiktspunkten urskilja Lugnets hoppbacke i Falun, Kupolen i Borlänge och gruvlavarna i Garpenberg, liksom många torn och kyrkor på närmare håll.