Golf i Dalarna

Sommar är lika med husbilssemester – och få platser bjuder på så många spännande, intressanta, välsmakande och inspirerande besöksmål som Dalarna. Ge dig ut på vägarna och upptäck maten, kulturen och naturen som gör Dalarna till ett av våra mest älskade och uppskattade besöksmål. Här är nära mellan stoppen och det finns gott om rymliga ställplatser. Så ställ husbilen för en stunds lugn och ro eller för att verkligen ta dig tiden att upptäcka allt som finns i omgivningarna. När du känner dig redo att resa vidare är den enda utmaningen att välja vilket av alla guldkorn som ska utgöra nästa stopp. På Dalarnas Museum i Falun finns världens största samling av dalahästar. Ta husbilen längs Dalarnas kulturvägar och gör Kulturresan På husbilssemester i Dalarna är det inte bara stoppen som utgör höjdpunkter – minst lika stora upplevelser är vägarna mellan besöksmålen. Här finns många turistvägar och kulturvägar med unik natur och intressanta kulturhistoriska platser längs vägen. Kopparleden mellan Falun och Idre, Silverringen i Säter och Husbyringen i Hedemora är några förslag. Den ultimata resan genom Dalarnas kulturutbud går från Avesta i söder till Älvdalen i norr, via den så kallade Kulturresan. Följ rutten som tar dig till nio kulturhistoriska besöksmål, där intressanta världar öppnar sig och historiens vingslag blandas med modernare vindar. Besöksmålen är Avesta Art, Zornmuseet, Carl Larsson-gården, Falu Gruva, Munthes Hildasholm, Ornässtugan, Porfyrmuseet, Dalarnas museum och Nils Olsson Dalahästar. Packa Kulturpasset för att samla stämplar och få fina erbjudanden på varje resmål. Längs vägen finns också ett antal lämpliga ställplatser för husbilar. Till exempel finns en ställplats alldeles vid Falu Gruva, där det bara är att öppna dörren och kliva rakt ut i det klassiska världsarvet. Ställ husbilen vid Kulinariet och smaka på Dalarna I Stora Skedvi finns Kulinariet, en minst sagt god mötesplats. Här finns den perfekta ställplatsen för dig som är intresserad av goda smaker, närproducerade råvaror, mathantverk och vällagad mat – ständigt med den lokala maten i fokus. Smaka på nygräddat bröd från Skedvi Bröd, botanisera bland läckerheterna i saluhallen Visthusboden och ät lunch i den trivsamma och avslappnade miljön på Restaurang Kulinariet. Runt om i Dalarna finns dessutom många fler goda mat- och smakupplevelser. Nätverket Taste of Dalarna samlar ett flertal guldkorn som alla är väl värda ett besök. Smakrika ostar från Murboannas utanför Borlänge, gourmetmiddag med utsikt på Fryksås Hotell och Gestgifveri, ekologiskt nytänkande smaker på Dala-Floda värdshus eller en gemytlig fika på Café Wahlman i Hedemora. Låt smaklökarna upptäcka allt Dalarna har att erbjuda. De flesta aktörer i Taste of Dalarna har dessutom goda möjligheter till parkering för husbilen. Det finns flera natursköna cykelturer i Dalarna, med såväl kulturella som välsmakande stopp längs vägen. Upptäck naturen på cykel En cykelutflykt ger dig möjlighet att se och upptäcka mycket av landskapet med dess guldkorn. Utforska någon av Dalarnas många cykelleder och pausa för lunch på en gårdskrog. Dalhallarundan i Rättvik går till exempel förbi den välkända utomhusarenan för konserter och fabriken Nittsjö Keramik. Cykla genom den idylliska trästaden Säter på Ljusternrundan, delar av Ekomuseum Bergslagen på turen Norra Barken runt eller upplev naturen kring de tre sjöarna Väsman, Björken och Bysjön under Ludvikaturen. Har du inte egen cykel med i husbilen är det möjligt att hyra cykel på flera platser runt om i Dalarna – sedan är det bara att trampa iväg. Läs mer: Cykla i Dalarna Upptäck Dalarnas fjällvärld under en längre eller kortare vandring. Kortare vandringar med stora upplevelser Ställ husbilen och ta på vandringskängorna – passa på att utforska Dalarnas nära och lättillgängliga natur till fots. Det finns många fina vandringsleder, perfekta för kortare dagsutflykter. Flertalet ligger relativt stadsnära, med goda möjligheter till parkering – utan att för den delen göra avkall på den genuina naturupplevelsen. Gyllbergen och Frostbrunnsdalen i Borlänge samt Lugnet i Falun är exempel på några områden som har turer av varierande längd. Stadsnära vandring när den är som bäst finns längs Älvpromenaden i Avesta. Starta vid Verket i Koppardalen Avesta – här finns både parkering, information om och karta över leden. Följ sedan Dalälven och vandra i egen takt längs med älvkanten mot närliggande orten Krylbo innan du vänder tillbaka till starten i Avesta igen. Alldeles utanför centrala Säter sträcker sig Säterdalen, ett halvmilslångt ravinsystem, med slingrande vandringsled. Med utgångspunkt från Folkparken kan kortare turer göras. Är det fjällen som lockar är ett både välbesökt och lättillgängligt fjäll i närheten av Idre Nipfjället, med bergstoppen Städjan som klassiskt blickfång. Parkeringen uppe på fjällheden söder om Nipfjället är en bra utgångspunkt. Härifrån kan du göra en dagstur till Städjans topp, eller bara ta en kort promenad upp till Lillnipen. Även leder i Fulufjällets nationalpark utanför Särna rekommenderas. Parkera vid Naturum Fulufjället och vandra ca 2,5 km till ett av Sveriges högsta vattenfall Njupeskär. Läs mer: Vandra i Dalarna Från Söderås utanför Rättvik bjuds en milsvid utsikt över Siljan. Dalarnas bästa rastplatser – med godaste matsäcken Se till att stanna ofta för att verkligen ta in allt du passerar – det finns många härliga vyer som väntar där ute. Spjutmo rastplats längs väg 70 utanför Älvdalen har flera gånger utsetts till Sveriges vackraste rastplats, för sitt natursköna läge bredvid Spjutmosjön. En annan höjdare är Siljansfors Skogsmuseum, där det förutom restaurang och café även går att besöka friluftsmuseet med kolmila och eldpallkoja i naturlig miljö. Likaså är vyn från Söderås utanför Rättvik svårslagen. Passa då också på att stanna till i Hantverksbyn i Rättvik när du ändå är i krokarna. Hos Leksands Knäckebröd utanför Leksand, med den populära och uppskattade Bageributiken, är det läge att fylla på brödförrådet. Handla knäckebröd av andra sortering och säkra matsäcken med lokala delikatesser inför den fortsatta färden. Det finns för övrigt många goda stopp där matsäcken kan fyllas på – eller för den delen utgöra destinationer i sig. Snitths Hantverksbageri i Furudal, Solgårdskrogen i Nittsjö eller Sahlins struts gårdscafé i Borlänge utgör alla välsmakande kartnålar i dalageografin. Läs mer om campingplatser och ställplatser i Dalarna

Med en välbesökt premiärsommar i minnet rustar Robin Ambell med personal för att inleda en ny säsong och locka äventyrliga till klätterparken Högt & Lågt i Rättvik. Premiärsommaren 2019 för klätterparken i Rättvik lockade hela 7 000 klättrande gäster och nästan lika många medföljande gäster. - Vi är jättenöjda med första sommaren, vår och sommar var lugn enligt förväntan, men vi hade inte väntat oss det tryck från midsommar till slutet på juli. Då var det mer eller mindre fullt varje dag. Inför årets säsong 2020 väntar en nervkittlande nyhet för alla modiga. - Vi har byggt en till bana i år, av det svårare slaget. Det gjorde vi för att vi hade en sådan bra sommar och vi upplevde att vi behövde öka kapaciteten i parken. Vi har även köpt in fler selar. Den nya banan byggdes redan i höstas och ska invigas i maj när vi öppnar för säsongen. Vi är en väldigt familjär park med banor för alla nivåer men vi kände också att vi ville tillgodose önskemålet som vi fått gällande lite fler av dom svårare banorna. Med anledning av det rådande läget i samhället, vilka åtgärder vidtar ni? - På Högt & Lågt har vi alltid gästens säkerhet i fokus, vi har rutiner för säkerhet i träden men också för daglig hygien på till exempel hjälmar och selar efter de har varit ute i parken. Just nu lägger vi in fler rengöringsmoment i vår dagliga hantering av hjälmar och karbiner, samtliga gäster får också gratis handskar till aktiviteten, med mera. Vi gör helt enkelt allt vi kan med de förutsättningar vi har. Förberedelsearbetet med målet inställt på att öppna för säsongen den 9 maj går enligt planerna. - Vi siktar fortfarande på en sommar fylld med skratt och glädje på området, trots omständigheterna så är vi ändå peppade på att komma igång. Med dagens förutsättningar hoppas vi på att kunna öppna i maj, tills dess ta hand om er och fortsätt följa myndighetens rekommendationer. Besök hogtlagt.se för aktuella öppettider och bokning av klättring

Efter en tid i Borlänge och Oskarshamn styrdes flyttlasset åter till Dalarna och adressen Mora. Några månader här och några månader där – så ser livet ut för Sanne Brännström från Tornedalen som lever ett nomadliv tillsammans med sin hockeyspelande sambo Isak Pantzare, som nyligen skrivit kontrakt för Mora IK. - Just nu lever vi ett vagabondliv och det passar oss bra. Jag arbetar som frilans och studerar på distans så det går bra att kombinera. Fint att vara tillbaka i Dalarna, här är det alltid nära till naturen, oavsett om du bor i en stad eller i en by. Trots att de endast bott ett par månader i Mora har de redan bra koll på omgivningarna. - Vi älskar att vara utomhus, vi är ofta ute i skogen, gör upp eld och lagar mat, fiskar och tränar drag med våra två hundar. Vi tycker om att besöka naturreservat, det finns otroligt många i Mora, tror att det är hela 32 stycken. Alderängarna är fint. Med sin nyinköpta bil, en begagnad van, planerar paret att göra ännu fler fiske- och vandringsresor samt utflykter i närområdet. - Det finns så mycket att upptäcka, man blir lätt hemmablind. Jag besöker gärna loppisar och köper det mesta second hand. Spader Madame vintagebutik i Vikarbyn utanför Rättvik ser jag fram emot att besöka. Foto Sanne Brännström Sprider inspiration i sociala kanaler På sitt instagramkonto Warginna delar Sanne med sig av sin 70-talsdoftande vardag och sina frekventa utflykter i naturen. - Vi behöver få tillbaka kopplingen till naturen. Vi behöver bry oss om naturen, annars är vi ingenting. Ju mer vi vistas i den desto mer känner vi vördnad för den. Jag är helt övertygad om att naturen gör oss till bättre människor. Bilder från Mora varvas med skildringar från hembygden i Tornedalen. - Vi tornedalingar tillhör ett minoritetsfolk, det känner få till. Jag vill att fler ska känna till vår historia. Många jag möter har inte varit norr om Gävle och det är lätt att man bara klumpar ihop norra Sverige som Norrland. För mig är det viktigt att förmedla en mer nyanserad bild. Att Sanne fastnat så starkt för 70-talets livsstil och trender har sin förklaring. - Allt var så färgglatt och levande, man vågade ta ut svängarna inom design och mode. Det finns något fint i hippie-tänket med ”peace, love and understanding”. Jag känner mig som en gammal själ i en ung kropp Foto: Sanne Brännström Sanne BrännströmÅlder: 26 årGör: Driver kontot Warginna på Instagram, fotograf, pluggar digital design, arbetar med Swedish Lapland som marknadskommunikatör för Sorsele.Från: TornedalenBor: MoraIntressen: Natur och friluftsliv, 70-tals rock, sjunger och spelar gitarr, second hand och vintage (köper det mesta som går begagnat), kreativt skapande, illustrera, skriva.  

Ylwa Woxmark som till vardags arbetar med hästar i Rättvik tog bilden vid Städjan i Idre under en av sina reportageresor. Berätta om bilden! - Vi var uppe på fjället för att göra ett reportage och gjorde en topptur för att uppleva naturen till häst, vilket var helt fantastiskt. Mats, min man, jobbade där uppe tidigare, så det finns en liten bakgrund i trakten. Att uppleva naturen i Dalarna till häst är helt underbart, och man kan göra det även om man inte är så ridvana. Man kommer så nära naturen, det går inte att komma närmare, vilket är en otrolig upplevelse. Hästarna är så säkra på foten, så de tar sig fram där det annars är otillgängligt att gå. Vad vill du förmedla med dina bilder? - Känslor oftast. Det är ganska svårt, men just den här bilden beskriver känslan av att komma nära naturen med hjälpen av ett djur, en enorm frihetskänsla, ödmjukhet inför det fantastiskt storartade i den svenska naturen. Allemansrätten är något helt otroligt och jag tror inte vi svenskar kan relatera till vilken tur vi har som får röra oss fritt. Hur och när startade ditt intresse för hästar? - Med modersmjölken. Jag är född i en hästfamilj. Mamma satte mig på en ponny när hon skulle göra saker, det var en bra barnvakt. Det var lite annat på den tiden, man fick åka av, testa och prova sig fram. Jag red barbacka, är så glad att jag hade den möjligheten. Fick lära mig tidigt att bry mig om en annan varelse. Man blir präglad av sin uppväxt. Lärde mig att jobba tidigt och att göra rätt för mig, det var uppfostrande. Det har alltid varit nära och användbart senare i livet. Vilka är dina guldkorn i Dalarna? - Oj! Ja, det finns en bunt! Jag tänker alltid på häst- och naturupplevelser, så att rida kring Städjan, skjuta pilbåge från häst hemma från gården och att besöka Styggforsen är speciellt. Dalhalla och konserterna där sommartid är ett måste.

Hemester i Dalarna Att semestra på hemmaplan – att ta hemester – är i dag ett självklart alternativ för många. Ägna sommaren åt att upptäcka allt det som finns på nära håll i Dalarna. Hitta nya platser och tidigare dolda guldkorn, vare sig det handlar om udda boenden, vattenfallssafari eller en tur på cykel. Kika närmare på våra 9 tips för semester i Sverige – en hemester i Dalarna. Ordet ”hemester” är en sammanslagning av ordet ”hemma” och ”semester” – helt enkelt handlar det om att spendera semestern på nära håll och utforska de äventyr som inte kräver långa (flyg-)resor. Gör en dagsutflykt eller spendera några dagar med att upptäcka vad som finns i Dalarna. Här finns mycket att göra för den som är sugen på natur och kultur, mat och musik, äventyr eller avkoppling.

Sebastian Westin, grundare och Creative Director på modeföretaget Sandqvist samlar kraft vid Dalarnas fiskevatten. Till den lilla timmerstugan i Tennäng, utanför Sälen, återvänder Sebastian Westin så ofta han kan. Här får han landa, mitt i den djupa dalaskogen, med Vanån runt knuten. Det är i Dalarna med flugfiskespöt i hand som han samlar ny inspiration och kraft till att driva ett av Sveriges mest framgångsrika modeföretag. Som flugfiskare är Sebastian Westin van vid att leta efter nya vattendrag. Att lusläsa och skanna av kartor, för att hitta nya potentiella vatten att fiska i, är en favoritsyssla. - Jag drömmer om det perfekta vattnet, där jag är först med att fiska. Flugfiske enligt mig är mer komplext än annat fiske – klurigare, mer spännande, en större utmaning och med mycket längre inlärningskurva, där man aldrig riktigt får full koll på vad man gör. Intresset för fiske har följt med sedan barnsben men intresset för att fiska med fluga kom för tio år sedan när kollegan Daniel Sandqvist lockade med sig Sebastian på en fisketur. - Det var en helt ny upplevelse att stå i vadarbyxor mitt i strömmen med vatten upp till midjan. Efter det var jag krokad (ordagrant!). Med tiden har många av Dalarnas vattendrag utforskats. Sjöar, stora älvar och dolda små vattendrag, där man får smyga sig fram för att inte skrämma bort den skygga fisken. Favoriten är Österdalälven och fisket kring Älvdalen – för den goda tillgängligheten och för de stora fiskarna. - Jag har många fiskeminnen från Dalarna, men om jag ska välja ett så blir det från just Älvdalen och Österdalälven. Jag och en vän hade bilat runt i norra Dalarna några dagar, tältat och testat nya vatten, egentligen utan några större resultat. Sista kvällen innan hemfärd, lite i panik och i ren envishet, stannade vi på ett jättefint ställe. Just den här kvällen var det superhögt vatten och blåste kuling. Vi harvade på utan resultat, men runt 23-tiden slutade det helt plötsligt att blåsa och började vaka. Precis innan det blev för mörkt tog jag en jättefin öring, helt klart den finaste på hela resan. Det fina med det minnet är inte fisken, utan allt jobb bakom. Fyra dagar i tält, med mygg, knott, regn, sol, vackra, kalla nätter och varma, vackra dagar, men framförallt frustration för utebliven fisk. Och sen på sista kastet gick resan från katastrof till succé. Jag tycker att det säger en hel del om flugfiske. Det handlar så mycket om tur, envishet och ork. Än finns det outforskade vatten att testa fiskelyckan på i Dalarna. Som Storån i Töfsingdalens nationalpark, norr om Grövelsjön i nordligaste delen av Dalarna, där Länsstyrelsen reglerar fisket. - Storån är ett legendariskt och mytomspunnet vatten där det ska finnas grov öring. Det är ett kvoterat flugfiskevatten och de limiterade fiskekorten tar slut snabbare än en avlöning. Dit går inga vägar utan en rejäl vandring över fjället är vad som gäller. För mig vore det en dröm att få fiska och uppleva det vattnet. Sebastians favoritplatser i Dalarna Stugan i Tennäng Min lilla timmerstuga strax söder om Tennäng. För mig finns det ingen bättre plats. Det är här jag laddar batteriet och hit åker jag så ofta jag kan. Fulufjällets nationalpark Det är en enorm känsla att stå precis nedanför vattenfallet Njupeskär och känna trycket från ett av Sveriges högsta vattenfall. Fina vandringsleder, tjärnar och mäktig natur. Här kan du dessutom hitta världens äldsta träd Old Tjikko. Navarsjön och Navardalen I sjön finns det både röding, lake och öring och naturen runtomkring känns storslagen och genuin. Sjöns vatten är klart och kallt. Känns lite som att stiga in i en vildmark från förr. Sebastian Westin Gör: Grundare och Creative Director av modeföretaget SandqvistÅlder: 41 årBor: StockholmIntressen: Flugfiske, stugliv, god mat och gott vin, löpning och böcker.Gillar: Att flugfiska och att hitta oupptäckta fiskevatten. Att jobba. Hänga med vänner.

Under våra familjeresor vill vi gärna ha en lagom mix av kultur, historia, lek och rörelse – vilket också var utgångspunkten för vår senaste vistelse i södra Dalarna. Vi utgick från en ombonad stuga i Tuna Hästberg utanför Borlänge och njöt av en vecka med äventyr och familjetid. På kvällarna spelade vi spel och hängde i stugan medan dagarna fylldes med roliga utflykter i närheten. Här är tips på utflyktsmål som vi besökt: Falu Gruva Med oljelampor som fladdrar av vinddraget och ljudet av vattendroppar som faller från hög höjd känns det stundtals som att tiden har stått stilla nere i Falu Gruva. Vi får höra om gruvarbetarnas hårda liv i underjorden och om det enorma raset som märkligt nog skedde utan att någon kom till skada. Vi får även lyssna till berättelser om den mystiska gruvfrun och upptäckten av Fet-Mats, vars välbevarade kropp är en snackis i historieböckerna än idag. Jag kan inte mer än hålla med min morbror, som hävdar att en resa hit borde vara obligatorisk för alla som bor i Sverige. Tänk på att klä dig i oömma kläder och skor. Och missa inte Gruvmuseet! Läs mer om Falu Gruva Äventyrsgruvan i Tuna Hästberg Även om vår utflykt till Falu Gruva är både uppskattad och intressant är det här gruvbesöket något helt annat, som kickar i gång både puls och äventyrslust. Genom klättring i Via Ferrata-systemet tar vi oss allt djupare ner under jord, där vi bland annat åker linbana och erbjuds chansen att krypa in i en isgrotta. Det är spännande, utmanande och fantastiskt roligt! Denna minnesvärda dag bjuder på ett av de bästa äventyren vi har fått uppleva hemma i Sverige. Längdgräns är 140 cm. Läs mer om Äventyrsgruvan 2047 Science Center (fd Framtidsmuseet) Borlänges vetenskapscentrum är fyllt med interaktiva experiment där barnen själva får använda sin fantasi och kunskap för att se hur saker och ting fungerar. Det är riktigt fint att se hur detta ställe lyckas med bedriften att göra ämnen som teknik, fysik och matematik roliga och intressanta för alla åldrar. Våra familjefavoriter är den guidade visningen om Solsystemet inne i Planetariet och VR-rummet. Läs mer om 2047 Science Center Sahlins Struts Sahlins Struts är efter 25 års verksamhet ett välkänt och uppskattat utflyktsmål i Borlängetrakten. Vårt besök bjuder på många skratt och nyfikenhet över Gunnar Sahlins beskrivningar om strutsarna och livet på gården. Besöket avslutas med lokala fikadelikatesser och shopping inne i gårdsbutiken. Läs mer om Sahlins Struts Aqua Nova En semester utan badhus är ingen riktig semester, det hävdar mina barn med bestämdhet. Äventyrsbadet Aqua Nova i Borlänge gör dem inte besvikna, här erbjuds både vattenrutschbanor, klättervägg och vildfors. Favoriten är Magic Eye, en stor och bred vattenrutschkana där våra äldre barn svischar fram på stora badringar. Läs mer om Aqua Nova Kulinariet - Stora Skedvi Efter några livliga timmar på Aqua Nova åker vi mot Stora Skedvi och Kulinariet för att fylla på energidepåerna. Här kan gästerna botanisera i saluhallen och se det berömda knäckebrödet som gräddas på plats. Vi tar sikte på lunchrestaurangen och knaprar i oss ansenliga mängder av knäckebrödet från Stora Skedvi innan vi hugger in på hamburgare och perfekt knapriga pommes. Läs mer om Kulinariet   På barnensdalarna.se hittar du fler familjevänliga utflyktsmål i Dalarna!Annika Myhre driver resebloggen Resfredag och Att resa-possen.

Från fäbod till sommarviste för gourmander och vinterparadis för livsnjutare. På Fryksås Hotell och Gestgifveri är det lätt att trivas och njuta av allt från längdturer på skidor och cykling på branta sluttningar till avsmakningsmenyer med vilda inslag och bastubad med vidunderlig utsikt. Fryksås vackra södersluttning 500 meter över havet var en gång i tiden ett fördelaktigt läge för fäbodbruk. Hit vandrade gårdsfolk med sina djur för att odla och låta djuren beta under sommarmånaderna. Vem vet, kanske fanns det också lite tid över att njuta av den storslagna utsikten över bergen, skogarna och Orsasjön. Det kan i alla fall vi som besöker Fryksås nuförtiden göra. Dessutom kan vi bo bekvämt och äta bra på Fryksås Hotell och Gestgifveri som ligger mitt i det gamla fäbodstället. – Även om här är fullt med folk ibland så är det ändå tyst och lugnt, säger Ulla Karlsson, krögare och hotellägare på Fryksås Hotell och Gestgifveri, samtidigt som hon blickar ut mot de blånande bergen och Orsasjön långt där nedanför sluttningarna. Hon har drivit hotellet sedan 2011 och tröttnar aldrig på utsikten som ständigt fyller hennes mobil med bilder. Vyn skänker lugn och tar genast ner pulsen, även de dagar när det är fullbelagt och bråda tider på hotellet. Fryksås ligger vid vägs ände och väl här känner man som besökare genast för att stanna kvar och njuta så länge som möjligt. Därför är det för väl att Fryksås Hotell och Gestgifveri erbjuder såväl bekvämt boende som härliga menyer med många lokala inslag. Här serveras välkomponerade rätter signerade köksmästare Scott Ferguson och hans team och restaurangen passar lika bra för långlunch som för en helkväll med avsmakningsmeny. Rätter med viltkött är kökets specialitet och inte sällan finns en eller två rätter med björn på menyn. Vad sägs till exempel om Wallenbergare på björnfärs eller mjöd- och blåbärsmarinerad björnytterfilé med fryksåspotatis, gräddkokta murklor, fönsterlav och granskott? – Vi är också i det närmsta självförsörjande här på svamp och bär eftersom trattkantareller, blåbär, lingon och hjortron finns i skogarna här, berättar Ulla Karlsson. Hon jagade själv en hel del tidigare men nu har hon lagt bössan på hyllan och hinner hon med en tur i skogen så blir det tillsammans med hennes man Hasse som är ”galen i att plocka svamp”. Restaurang med vilda smaker På Fryksås kan den som föredrar vegansk eller vegetarisk mat också njuta av meny om fem eller sju rätter och här finns en diger vinkällare som Ulla i framtiden drömmer om att kunna öppna för besökare. Men det är ett projekt som hela tiden fått flyttas fram för sedan hon tog över hotellet har fokus varit på att renovera hotellrum och få de viktigaste ytorna upp till standard. Idag kan hotellet stolt erbjuda 45 bäddar i prydliga rum med olika inredning och här finns också tre ”fäbodsviter” i egna små stugor inredda med vackra tapeter, mysiga kaminer och egen bastu med utsikt över Orsasjön. Dagens hotell ligger delvis i den byggnad som entreprenören Anders Frelin 1932 lät öppna som turistgård med namnet Fryksåsgården. Det var några år efter att turistnäringen i Fryksås fått sig en blygsam start på 1910-talet då en handarbetslärarinna från Strängnäs öppnade en servering som växte till ett litet pensionat. Det är inte svårt att tänka sig att många av de tidiga gästerna blev stammisar direkt, för Fryksås är bestämt en plats som besökare gärna återvänder till. Menyerna på Fryksås har fokus på vilda smaker på Dalavis och nyzeeländske kökschefen Scott Ferguson kryddar upp med influenser utifrån. – Jag träffar många gäster som varit här som barn och som nu kommer med sina egna familjer, berättar Ulla Karlsson, som ser det som den stora charmen med sitt arbete att hinna prata med sina gäster och träffa de som återkommer, en del år efter år. – Om jag ”bara” drev restaurang skulle jag inte få så nära och trevlig kontakt med gästerna, förklarar hon. Från att på trettiotalet endast ha dragit besökare sommartid är Fryksås numera tillgängligt året om och även snöfattiga vintrar finns här fina skidspår. Julen firas ordentligt på Fryksås Hotell och Gestgifveri och julbordet och slädturer blir oförglömliga minnen hos nya generationer besökare. Orsa Grönklitts skidanläggning med 23 nedfarter och 100 kilometer längdspår nås bilvägen eller genom det två kilometer långa skidspåret rakt igenom skogen mellan Fryksås och Grönklitt. Även på sommaren kommer många aktiva gäster till Fryksås och Ulla Karlsson har sett en stor ökning av cyklande gäster de senaste åren. Tänk dig – det finns väl ingen bättre belöning än ett dygn på Fryksås med skön hotellsäng, egen bastu med utsikt och en vällagad avsmakningsmeny efter en cykeltur vägen upp till det vackra gamla fäbodstället. Det skulle vilken vallpiga som helst skriva under på! Läs mer om Taste of Dalarna, det nätverk av gårdsbutiker, producenter, hantverksbryggerier, caféer och restauranger runt om i Dalarna som sätter de lokala råvarorna och de lokala smakupplevelserna i främsta rummet.

En av världens mest miljöcertifierade anläggningar ligger mitt i norra Dalarnas mäktiga fjällvärld. På STF Grövelsjön Fjällstation är hållbarhetsarbetet en så självklar del av vardagen att de ibland måste påminna sig själva om allt de faktiskt gör. Det är frukostdags på STF Grövelsjön Fjällstation. De allra mest morgonpigga har redan varit här och såväl ätit som packat sina bruna lunchpåsar i papper, men fortfarande rör sig hungriga gäster bland borden med tallrikar fyllda av pannkakor, smörgåsar och yoghurt. Aktiva dagar på fjället kräver sin uppladdning. Utanför fönstret lockar en slående utsikt över fjällen. Det ser ut som filmkulisser och en får nästan gnugga ögonen och titta igen för att förstå alla möjligheter som faktiskt väntar där ute. I matsalen står rejäla träbord och dito trästolar. Det är träpanel på väggarna, dörrarna är av trä, ja, till och med flera av strömbrytarna. Så lite miljöförstörande plast som möjligt med andra ord. Träinredningen är bara en del i det genuina och idoga hållbarhetsarbete som präglar såväl fjällstationen i Grövelsjön som hela STF:s verksamhet. – Vi är utsedda till världens mest hållbara Mountain Station av UNESCO. Det väger rätt tungt. Det ska finnas en hållbarhetsfaktor i allt vi gör, in i minsta detalj, säger Carl Johan Ingeström, platschef på STF Grövelsjön Fjällstation. I nästa mening förklarar han hur hållbarheten blivit en så självklar del av hur de tänker, planerar och arbetar att det ofta behövs att någon utifrån kommer in med perspektiv på hur långt i framkant de faktiskt ligger. Här innefattar hållbarhetsarbetet alltifrån uppvärmning och transporter till hur avfall hanteras och hur maten serveras i restaurangen. – Ska vi servera renkött köper vi hela renar och använder allt. Allt kött serveras, vi kokar fonder på delarna som blir över. Vill vi göra ärtsoppa en vecka ser vi till att servera fläsklägg någon dag innan, så att vi kan använda resterna till att koka buljongen till soppan. Det ska inte bara vara en fin maträtt, det handlar om en fin helhet i hela tankesättet. Carl Johan ser att fjällstationens gäster är väldigt miljömedvetna och att hållbarhet är viktigt. Att STF dessutom har tagit tydlig ställning och har höga ambitioner för sitt arbete på området gör även att kraven och förväntningarna ökar. –  Det märks att många har synpunkter på hållbarhetsfrågan när vi gör undersökningar och utvärderingar. Endera får vi positiva hejarop eller konstruktiva förslag på förbättringar. Till exempel att folk förväntar sig att vi ska se till att det går att ta sig hit kollektivt med buss och tåg. I takt med att matsalen blir allt mer folktom följer vi strömmen mot receptionen, där den ena friluftsklädda entusiasten efter den andra dyker upp. De hittar sina grupper och sin guide, går igenom dagens schema och ger sig sedan ut i terrängen för dagens fjälläventyr. Lisa Sundström, som jobbar med utrustning och uthyrning, är dock kvar inomhus i dag. Hon sitter och putsar kängor i det välfyllda rummet som rymmer alltifrån fiskeutrustning, sovsäckar och tält till skidor, pjäxor, snöskor och isdubbar. Även uthyrningen blir ett viktigt led i helheten som skapar hållbarhet. – Vi har investerat i bra grejer som ska hålla länge och man ska kunna komma hit utan att ha något som helst med sig, säger hon. Att fjällstationen i dagsläget är en av världens mest miljöcertifierade anläggningar i sin bransch är inget som gör att de planerar att luta sig tillbaka och slå av på takten – tvärt om. Snarare gör det dem än mer motiverade att agera föregångare, förebilder och utvecklas än mer. Carl Johan berättar om planerna som just nu pågår för hur och när de ska kunna producera egen solel. – Utmaningen är att prata om hållbarhet och förmedla vad vi gör. Sedan är det förstås också en utmaning att hänga med i utvecklingen, att vi anpassar oss till vad som händer i omvärlden. Omvärlden må kanske känns långt borta just i dag, när solen leker över fjällen mot den klarblå himmeln och allt som hörs är vindens sus mot en i övrigt slående tystnad. Men framtiden kräver att fler anammar det tankesätt som präglar STF Grövelsjön Fjällstation. Så att också kommande generationer ska kunna ta sig ut i Grövelsjöns ännu oförstörda fjällvärld. Om miljöarbetet - STF Grövelsjön Fjällstation är en av världens mest miljöcertifierade anläggningar i sin bransch. - Hela anläggningen är certifierad som Svanenmärkt hotell. - Restaurangen är KRAV-auktoriserad och turer, temaveckor samt kurser är ekoturismcertifierade.   - Det finns fem källsorteringsstationer för fjällstationens gäster och alla rum är utrustade med källsorteringsmöbler. - Alla rengöringsmedel är biologiska och helt nedbrytbara. - All el som används är förnyelsebar. Inom några år är planen att fjällstationen ska kunna producera egen solel.

Att vandra i Dalarna under hösten må vara något speciellt, men landskapet är vackert året om. Runt omkring Siljan finns en hel uppsjö av leder, stigar och naturområden att välja mellan när det är dags att ge sig ut på tur. Här har vi samlat fyra olika vandringsförslag, alla med sin unika profil. Vilken av dem väljer du? Övernattaren Är du sugen på en flerdagarstur är 90 km långa Vasaloppsleden det perfekta alternativet. Mellan den klassiska startplatsen i Berga by i Sälen och målet i Mora finns ett flertal rastplatser, vindskydd och dessutom nio övernattningsstugor på åtta olika platser. Bara att planera för lagom långa dagsetapper och börja vandra via de klassiska Vasaloppskontrollerna. Leden går genom trolska granskogar, på spänger över myrar, genom tallskog och grönskande fäbodvallar. Förutom naturen i sig finns också många spännande sevärdheter och utsiktsplatser längs vägen. Vasaloppsleden är lättvandrad och hela sträckan är välmarkerad. Självklart går det också att vandra delar av leden eller göra kortare dagsetapper. Övernattningsstugorna är öppna året runt och går inte att boka. En övernattning kostar 50 kr/person/bädd och det går utmärkt att Swisha betalningen. Foto: Vasaloppet Äventyraren Om äventyret lockar är det skogarna norr om Orsa som gäller. Ta vägen mot Furudal och sväng av mot Tallhed flygplats. Efter en bit på grusväg väntar Storstupet och, ytterligare fem kilometer bort med bil, Helvetesfallet – två minst sagt kraftfulla naturupplevelser. Det forsande vattnet i Ämån, som trycker sig fram mellan de branta bergväggarna, är en mäktig syn. Vandringen i sig är inte speciellt lång, från parkeringsplatserna är det 200–300 meter fram till själva fallen. Däremot är det något av en utmaning att ta sig fram över ibland regnhala trappsteg, grova rötter, stenblock och ringlande stigar. Det gäller att hålla koll på såväl fötter som balans, vilket ger utflykten en äventyrsaura. Vid fallen är det sedan bara att ta fram kameran och matsäcken och njuta. Kanske har du tur och får se Inlandsbanetåget passera över den 34 meter höga järnvägsbron vid Storstupet? Livsnjutaren Är du på jakt efter enkel vandring med stor belöning? Då är Styggforsen i Boda utanför Rättvik helt klart rätt val. Styggforsens brusande vattenfall har en fallhöjd på 36 meter och är omgivet av branta klippor och högrest granskog som ger besöket en trolsk och dramatisk inramning. Här spelades till exempel delar ur Ingmar Bergmans film ”Jungfrukällan” in. Från parkeringen leder en 750 meter lång gångstig fram till och runt fallet. I området finns skyltar där det går att läsa om de många sagor och sägner som omgärdar vattenfallet. Som namnet Styggforsen, som sägs komma från "styggmannen", ett annat namn för djävulen. Eller historierna om tomtarna som mjölnaren såg, om tjuvarnas tillhåll i grottan, om fogdeklippan och vad man ska göra för att undvika att den rasar.  Styggforsen är ett litet och mysigt naturreservat, som bjuder på desto större upplevelser i form av natur, geologi, biologi och historia. Se till att fylla utflyktskorgen med tillräckligt med gofika för ett långt besök. Slå dig ner och blicka ut över det magiska fallets brus med en kopp kaffe i handen. Är inte det att njuta av livet så säg? Familjen Den grusade vandringsleden runt fågelsjön Limsjön i Leksand är perfekt för en familjeutflykt. En 7 km lång slinga som garanterat kommer göra såväl stora som små vandrare nöjda. Packa ordentligt med matsäck för att hålla energi- och humörnivåer uppe, parkera vid Norsbo och börja utforska omgivningarna. Längs vägen finns flera rastplatser. Passa också på att gå upp i fågeltornet och speja ut över markerna. Kanske får ni syn på någon spännande fågelart? Limsjön är även en av Mellansveriges viktigaste rastplatser för flyttande sjöfågel. I området finns även betesmarker, så det är inte heller omöjligt att ni kan få syn även på fyrbenta djur. Informationstavlor står utplacerade längs med vägen, så det är enkelt att göra det till en både rolig och lärorik upplevelse för hela familjen. Läs mer om vandringsleder och att vandra i Dalarna