Utmana dig själv

Utmana dig själv

Lopp och tävlingar i Dalarna


Sugen på en riktig utmaning? Här i Dalarna finns äventyr, lopp och tävlingar utöver det vanliga - alltifrån triathlon till fjällmaraton. Hitta din upplevelse och utmana dig själv i Dalarna.


Dalarna erbjuder naturupplevelser för alla smaker med alltifrån tuffa löplopp med grymma hinder till cykellopp och simning i öppen älv. Här har vi samlat några av de lopp och tävlingar som finns att välja på. Välkommen till en aktiv och utmanande del av Dalarna!

Utmanande tävlingar

Inspiration inför resan

Sommar betyder klättring i Rättvik

Sommar betyder klättring i Rättvik

Med en välbesökt premiärsommar i minnet rustar Robin Ambell med personal för att inleda en ny säsong och locka äventyrliga till klätterparken Högt & Lågt i Rättvik. Premiärsommaren 2019 för klätterparken i Rättvik lockade hela 7 000 klättrande gäster och nästan lika många medföljande gäster. - Vi är jättenöjda med första sommaren, vår och sommar var lugn enligt förväntan, men vi hade inte väntat oss det tryck från midsommar till slutet på juli. Då var det mer eller mindre fullt varje dag. Inför årets säsong 2020 väntar en nervkittlande nyhet för alla modiga. - Vi har byggt en till bana i år, av det svårare slaget. Det gjorde vi för att vi hade en sådan bra sommar och vi upplevde att vi behövde öka kapaciteten i parken. Vi har även köpt in fler selar. Den nya banan byggdes redan i höstas och ska invigas i maj när vi öppnar för säsongen. Vi är en väldigt familjär park med banor för alla nivåer men vi kände också att vi ville tillgodose önskemålet som vi fått gällande lite fler av dom svårare banorna. Med anledning av det rådande läget i samhället, vilka åtgärder vidtar ni? - På Högt & Lågt har vi alltid gästens säkerhet i fokus, vi har rutiner för säkerhet i träden men också för daglig hygien på till exempel hjälmar och selar efter de har varit ute i parken. Just nu lägger vi in fler rengöringsmoment i vår dagliga hantering av hjälmar och karbiner, samtliga gäster får också gratis handskar till aktiviteten, med mera. Vi gör helt enkelt allt vi kan med de förutsättningar vi har. Förberedelsearbetet med målet inställt på att öppna för säsongen den 9 maj går enligt planerna. - Vi siktar fortfarande på en sommar fylld med skratt och glädje på området, trots omständigheterna så är vi ändå peppade på att komma igång. Med dagens förutsättningar hoppas vi på att kunna öppna i maj, tills dess ta hand om er och fortsätt följa myndighetens rekommendationer. Besök hogtlagt.se för aktuella öppettider och bokning av klättring

Lådcykel med barn

En hållbar vardag med livskvalitet i Mora

Från stressen och konkurrensen i Stockholm, till en vardag med utrymme för lugn, återhämtning och nära aktiviteter för hela familjen. När Johanna Persson återvände till Mora blev de positiva upptäckterna fler än väntat. Dessutom gör förutsättningarna i Mora det möjligt för familjen att leva mer hållbart – och ta elcykeln istället för bil när de ska ut på äventyr. Johanna Persson är uppvuxen i Kråkberg utanför Mora, men har under lång tid bott och arbetat som lärare i Stockholm. Hemorten har dock haft konstant stark dragningskraft. – Jag kände hela tiden att jag ville hem, men sambon är från Haninge och han ville inte flytta till landet. Så det tog ett par år innan jag fick med honom hem, säger Johanna som 2016 ändå fick med sig mannen på tåget och flyttlasset gick norrut till en villa i centrala Mora. Framför allt var det när barnen kom som planerna på en flytt blev mer påtagliga. – Vi ville ha mer livskvalitet med barnen på ett annat sätt, vilket man får i en mindre stad. I Mora är det nära till allt, det är lätt att bara dra iväg och det finns många aktiviteter för barnen. Vi ville ha det lite lugnare helt enkelt. Sen har vi upptäckt andra saker när vi flyttade hit. En sådan upptäckt var möjligheten att leva mer hållbart, vilket är extra viktigt för familjen. – Av hållbarhetsskäl har vi valt att inte ha någon bil. När vi flyttade upp hit fick vi hela tiden höra att vi kommer behöva skaffa en, men vi skaffade en lådcykel istället. Visst är vi lite begränsade med längre utflykter, men det finns så otroligt mycket på nära håll kring där vi bor. Vill man ta sig till andra platser finns ju tåget och det är i så fall lätt att ta cykeln till stationen. Så vi tycker vi har många fördelar med cykeln, både om man ska prata hållbarhet och att visa barnen att man kan cykla, säger Johanna. Mer utrymme för ett socialt liv Tanken på hållbarhet kretsar inte bara kring den miljömässiga aspekten, där det handlar om exempelvis cykel istället för bil, att äta mestadels vegetariskt och i så stor mån som möjligt närproducerat eller konsumera medvetet. Lika mycket handlar det om en social hållbarhet, som även den fått ett uppsving i och med flytten till Mora. – Jag kände mig stressad i Stockholm. Det är en jätteviktig aspekt för mig i Mora, att jag har mycket lättare att hitta ett lugn och det finns mer tid för återhämtning. Det är en annan kultur här jämfört med Stockholm, där mycket handlar om konkurrens. Jag upplever att det finns mer utrymme för ett socialt liv, att fler är intresserade av att umgås, träffas med barnen. Jag hade svårt att komma in i ett socialt liv i Stockholm, det har jag upplevt helt annorlunda här och är en stor skillnad. Hur blev det då med sambon, som behövde sin bearbetning för att vilja flytta från storstaden? Vad tycker han om livet i Mora? – Han ser många fördelar och framför allt runt barnen. Också han ser att det finns en annan livskvalitet här, att man hittar på fler saker och att man kan aktivera barnen på ett annat sätt. Han har dessutom sett karriärmässiga fördelar med att bo här. En farhåga med att flytta var att få jobb, men i hans fall har det fallit väl ut. Konkurrensen kring jobb är mindre och arbetsmarknaden är lugnare. Spontanlek, uteaktiviteter och kreativitet De två barnen – som idag är 7 år – trivs med att bo i Mora, även om de var ganska små när familjen bodde i Stockholm. – Jag upplever att barnen fått ett helt annat lugn. De har mycket större möjligheter att få en vardag där de är ute i naturen, spontant kan leka och vara kreativa, säger Johanna. Bland barnens aktiviteter syns både hockey, fotboll, innebandy och ridning. Familjen ger sig också gärna iväg på utflykter i skogen, för att plocka bär eller göra cykelturer för att på så sätt ta vara på det som finns nära på plats. – Området kring Hemus Skidstation är en favorit. Där går det att grilla korv, åka pulka och skidor eller cykel på sommaren. Så där är vi mycket. Vi brukar använda stugorna längs Vasaloppsleden en del också. Vi tar cykeln ut och bor i en sådan stuga någon natt med barnen. Och i och med att jag är uppvuxen i Kråkberg hänger vi rätt mycket på stranden där på sommaren. Andra favoriter är Trollstigen i Östnor, där barnen kan leka i skogsmiljö, och de går gärna på Mora IK:s hemmamatcher. En bygd som rör på sig Även om mycket är positivt finns det ett par moln också på Moras himmel. – Kanske är jag formad av mitt yrke som lärare, men jag kan känna att man skulle behöva satsa mer på skolan. Det är något som har förbättringspotential kan jag känna. Den enda saken som skulle kunna få mig att flytta från Mora är om skolan inte fungerar för mina barn. Hon skulle också se Moras cyklister fick ta större plats i stadsplaneringen, exempelvis i form vinterunderhåll av cykelvägar. – Vi som lever utan bil i Mora saknar också en bilpool. En sådan skulle verkligen underlätta till exempel när barnen har bortamatcher eller när man behöver storhandla ibland. Annars är både hon, sambon och barnen mer än nöjda med livet i Mora. – Det är nära till fjällen, det är nära till storstaden. Det finns möjlighet att kombinera olika delar av livet och få det att gå ihop med familj och jobb. Mora är en väldigt aktiv bygd och det händer så otroligt mycket här. Människor är fortfarande engagerade i föreningslivet, stora evenemang som går runt på ideell kraft, vilket gör mycket för bygden och ger en spännande genomströmning av människor. Det är helt enkelt en bygd som rör på sig. Så Mora är ett bra val, det känns som att det finns en framtid att hämta här. Läs mer: Välkommen till Mora

Naturen gör oss till bättre människor

Naturen gör oss till bättre människor - Möt fotografen Sanne Brännström som nyligen flyttat till Mora

Efter en tid i Borlänge och Oskarshamn styrdes flyttlasset åter till Dalarna och adressen Mora. Några månader här och några månader där – så ser livet ut för Sanne Brännström från Tornedalen som lever ett nomadliv tillsammans med sin hockeyspelande sambo Isak Pantzare, som nyligen skrivit kontrakt för Mora IK. - Just nu lever vi ett vagabondliv och det passar oss bra. Jag arbetar som frilans och studerar på distans så det går bra att kombinera. Fint att vara tillbaka i Dalarna, här är det alltid nära till naturen, oavsett om du bor i en stad eller i en by. Trots att de endast bott ett par månader i Mora har de redan bra koll på omgivningarna. - Vi älskar att vara utomhus, vi är ofta ute i skogen, gör upp eld och lagar mat, fiskar och tränar drag med våra två hundar. Vi tycker om att besöka naturreservat, det finns otroligt många i Mora, tror att det är hela 32 stycken. Alderängarna är fint. Med sin nyinköpta bil, en begagnad van, planerar paret att göra ännu fler fiske- och vandringsresor samt utflykter i närområdet. - Det finns så mycket att upptäcka, man blir lätt hemmablind. Jag besöker gärna loppisar och köper det mesta second hand. Spader Madame vintagebutik i Vikarbyn utanför Rättvik ser jag fram emot att besöka. Foto Sanne Brännström Sprider inspiration i sociala kanaler På sitt instagramkonto Warginna delar Sanne med sig av sin 70-talsdoftande vardag och sina frekventa utflykter i naturen. - Vi behöver få tillbaka kopplingen till naturen. Vi behöver bry oss om naturen, annars är vi ingenting. Ju mer vi vistas i den desto mer känner vi vördnad för den. Jag är helt övertygad om att naturen gör oss till bättre människor. Bilder från Mora varvas med skildringar från hembygden i Tornedalen. - Vi tornedalingar tillhör ett minoritetsfolk, det känner få till. Jag vill att fler ska känna till vår historia. Många jag möter har inte varit norr om Gävle och det är lätt att man bara klumpar ihop norra Sverige som Norrland. För mig är det viktigt att förmedla en mer nyanserad bild. Att Sanne fastnat så starkt för 70-talets livsstil och trender har sin förklaring. - Allt var så färgglatt och levande, man vågade ta ut svängarna inom design och mode. Det finns något fint i hippie-tänket med ”peace, love and understanding”. Jag känner mig som en gammal själ i en ung kropp Foto: Sanne Brännström Sanne BrännströmÅlder: 26 årGör: Driver kontot Warginna på Instagram, fotograf, pluggar digital design, arbetar med Swedish Lapland som marknadskommunikatör för Sorsele.Från: TornedalenBor: MoraIntressen: Natur och friluftsliv, 70-tals rock, sjunger och spelar gitarr, second hand och vintage (köper det mesta som går begagnat), kreativt skapande, illustrera, skriva.  

Njupeskär Fulufjällets nationalpark

Åk på vattenfallsafari – 3 vattenfall i Dalarna

Ge dig ut och jaga vattenfall i Dalarna. Upplev kraften från forsen som brusar och känn pirret i magen när du vandrar på svindlande höjder. Vi har listat topp 3 i Dalarna. 1. Njupeskär, Fulufjällets Nationalpark  Ljudet av vatt enmassor som krossas är nästan öronbedövande och skapar en tung dimma som är till fördel för en mängd ovanliga mossor och lavar längs branterna. Till Njupeskär är det lätt att gå under barmarksperioden. Du vandrar i trolsk natur, längs Njupåns dalgång, förbi 400 år gamla granar.  Med sina 93 meter, varav 70 meter fritt fall, är Njupeskär ett av Sveriges högsta vatten­fall. Hit går du från entrén vid naturum Fulufjället längs leden Njupeskärsslingan som är totalt 4 km lång. När du gått 1,5 km finns en liten raststuga med eldplats och en fantastisk utsikt mot vattenfallet. Vid stugan kan du välja om du vill gå upp ovanför fallet. Följ då leden ”Fallet runt” men tänk på att leden bitvis är mycket brant och stenig.   Njupeskärsslingan fram och till­baka till vattenfallet erbjuder ganska lätt vandring men är inte lämplig för rullstol eller barnvagn. Istället erbjuds en tillgänglig rundslinga om 2 km med utgångspunkt från naturum.   På naturum kan du se en utställning om Fulufjällets djur och natur, titta på film, följa med på guidade turer och få hjälp med vandringstips. Njupeskär 2. Styggforsen, Boda  Styggforsens brusande vattenfall med en fallhöjd på 36 meter, branta klip­por och mörka granskog ger en trolsk och dramatisk stämning åt besöket. Promenad­slingan om en knapp kilometer löper över smala spänger, trappor och stigar, runt fallet. Här finns sällsynta fjärilar, rara växter och spännande kulturhistoria att läsa om på informationsskyltarna. Som att Styggforsen är inspelningsplat­sen för Ingmar Bergmans film Jung­frukällan från 1960.  Platsen är ett enastående exempel på kraften i meteoritnedslaget som ägde rum i Siljansbygden för ca 377 miljoner år sedan. Här finns det 36 m höga tudela­de fallet och de mäktiga bergväggarna som ställt sig på högkant med gröna la­ger av kalksten, sandsten och granit. Förr i tiden fanns det flera kvarnar i området, något som en nyuppförd skvaltkvarn påminner om.  Vid parkeringen till naturreservatet finns en kaffestuga som håller öppet från mitten av juni till en bit in i augusti. Styggforsen 3. Helvetesfallet och Storstupet, Orsa Vattendraget Ämån som till större delen rinner genom Orsa Kommun kastar sig ner i ett antal sevärda forsar och vattenfall av olika storlekar. De mest kända och spektaku­lära ligger ca 20 km norr om Orsa och kallas Helvetesfallet samt Storstupet. Här har Ämån skurit sig djupt ner i berggrunden och forsar igenom en kanjon med 30 meter höga och branta bergväggar.  På 1800­talet byggdes Ämån ut till en flottningsled där man flottade ner timret från avverkningsplatserna uppe i skogen till sågverken. Vid Storstupet var fallet så högt att man fick anlägga en flottningsränna, vars rester syns ännu idag. På järnvägsbron, som är byggd över kanjonen, passerar Inlandsbanan och passagerarna på tåget erbjuds sommartid en fantastisk utsikt över den dramatiska ravinen.  Från fäboden Skräddar­Djurberga utgår den 15 km långa vandringsleden som passerar Storstupet. Om du gör en avstickare från leden och följer Siljansleden en bit når du även Helvetesfallet under din vandring. Storstupet  

Cykelproffset: ”För mig är cykel en frihetsgrej”

Cykelproffset: ”För mig är cykel en frihetsgrej”

Sveriges bästa MTB-cyklist söker frihetskänslan på stigarna runt om i Dalarna. När Emil Lindgren pratar cykel är det tydligt att hemtrakterna levererar – i Dalarna finns det mesta en nyfiken cyklist kan önska. Intresset för cykel har ökat rejält de senaste åren. Träningsläger, resor, tävlingar och arrangemang blir både mer frekventa och populära. Inte minst har Cykelvasan mellan Sälen och Mora gjort att allt fler rullat ut på cykel i skogar och på vägar, resonerar proffscyklisten tillika Säterbon Emil Lindgren. – Alla är inte gjorda för att gå på gym eller gruppträning. På cykeln kommer man ut och får se mycket och se världen man bor i. Sen är det en både fysisk och emotionell kick när man susar fram. Han själv susar helst fram på vägarna och stigarna kring hemorten Säter. Som Sveriges bästa MTB-­cyklist, med flertalet SM­-guld i bagaget och med stor internationell erfarenhet, har han under sin karriär sett en hel del cykelområden runt om i världen. Därför kan han nöjt konstatera att Sverige står sig riktigt bra internationellt. Ännu nöjdare kan han dessutom slå fast att Dalarna verkligen ligger i framkant som cykeldestination. Plus att här finns det lilla extra som lyfter upplevelsen ytterligare. – Vi har vildmarksperspektivet. För här börjar vildmarken på riktigt, med häftigare natur. Man kan vara ute och cykla i flera timmar utan att se en enda människa. Dalarna har också legat i framkant med ledbyggnationssystemet om man jämför med övriga Sverige. Här finns ett väl utvecklat ledsystem och det finns överlag väldigt mycket stig att åka på. Så vi har det mesta som kan locka cykelsugna. Alla destinationerna i cykelnätverket Biking Dalarna ligger dessutom bra till.  En tjusning med cykel är att det passar de flesta och att det finns alla möjligheter att anpassa cyklingen till de egna förutsättningarna. En mer eller mindre brant backe. Landsväg eller mer utmanande skogsstig. En snabb adrenalinkick eller en lugnare njutningstur. – Det är svårt att komma ifrån att det är en materialsport på så sätt att du behöver en cykel. Men sen kan man anpassa efter sig själv och man kan cykla när man vill. Det bästa med allt är att folk kan cykla från 1,5 års ålder till att de är 80. Det är öppet för alla och det är en väldigt skonsam träningsform i och med att man tar det i den takt man vill själv. Cykel på landsväg brukar kallas leisure, stigcykling handlar primärt om MTB och så kallad downhill cyklas utför. Den senare cykelformen kan behöva några extra förberedelser innan avfärd. – Ha respekt för berget och för uppgiften. Ha mer skydd på dig än vid vanlig stigcykling. Det finns på de flesta stationer, med uthyrning av cyklar, utrustning och hjälmar. Vem som helst kan egentligen göra det. Det finns olika svårighetsgrader på lederna och det finns en utmaning för alla åldrar och kategorier. Hur kom det sig då egentligen att han själv fastnat för och blivit kvar inom cyklingen? För Emil Lindgren är svaret enkelt: – Det är en frihetsgrej. Jag har cyklat i princip 95 procent av alla mina dagar sen jag var liten. Det har blivit en passion, ett sätt att utforska världen – och det gör jag fortfarande. Det handlar inte bara om att tävla. Man får utmana sig själv både fysiskt och psykiskt. Och man blir aldrig fullärd, det finns nya utmaningar varje dag. Emils tre cykelpärlor i Dalarna 1. Säter. Det är väldigt fint runt hela staden. Bispbergs klack har fin utsikt. 2. Lugnet i Falun. Där ligger man i framkant med lite mer utmanande banor. Där är det väldigt utmanande terräng och världsnivå på banorna. Det andas idrott där. 3. Rörbäcksnäs. Fantastiska vyer, fint ledsystem som är otroligt bra. Har funnits på ledsystemkartan länge. Läs mer: Biking Dalarna - Sveriges största cykelparadis Foto: Jessica Blomqvist

Klenshyttan

Museet där miljöerna är huvudattraktioner

Ett museum utan de traditionella föremålen – men med desto fler hänförande, spännande, fantasieggande och intressanta platser. På de många besöksmålen i Ekomuseum Bergslagen står just platserna och dess rika historia i fokus. Malin Andersson, verksamhetschef för Ekomuseum Bergslagen, berättar mer. Vad är ett ekomuseum? - Ett Ekomuseum har alltid ett grundtema, i vårt fall ”järnet”. Men ordet ”eko” kommer från grekiskans ”oikos” som betyder helhet, eller hushåll, och ett ekomuseum ska handla om hela livet kring grundtemat: som hur människor bodde, vad de åt, om religionen, skolan, kulturen. I ett ekomuseum står allting kvar på sin ursprungliga plats, saker är inte flyttade till en museibyggnad. När man åker till besöksmålen står man precis där historien har utspelat sig! Man kan säga att ett traditionellt museum är en byggnad med ditflyttade föremål i medan ett ekomuseum är ett område där platserna motsvarar föremålen i det traditionella museet. Vad innebär det att ni har järnet som grundtema? - Ekomuseum Bergslagen handlar om hur järnet tillverkats här i området i nästan 3000 år - järnet som påverkade hela Sveriges ekonomi och historia och som fortfarande påverkar oss. I området ser du gruvor, hyttor och smedjor, bostäder - alltifrån små finnpörten och arbetarbostäder till herrgårdar och slott! Du ser kyrkor, skolor och andra arbetsplatser. Vad finns att göra hos er sommartid? - Det finns 68 besöksmål i Ekomuseum Bergslagen. Alla går att besöka på egen hand, många har öppet på bestämda tider och man kan boka guidade turer på de flesta. Under sommaren är det många aktiviteter och främst under #järnruttenveckan händer det mycket, med fullspäckade dag-för-dag-program. Kan du rekommendera några besöksmål? - En mycket vacker och dramatisk plats är Stollbergs gruva, med gruvhål, utsiktstorn, lekpark och vandringsleder. I Grängesberg finns både visningsgruva, gruvmuséum, arbetarbostäder, tågmuséum och konserthus. Två fina hyttor, alltså platser där man gjorde järn, är Klenshyttan och Flatenberg. Och så finns ju Ludvika Gammelgård, gammelgården i Smedjebacken med hela Kyrkgatan och hamnområdet och så hembygdsgården och kyrkbyn i Söderbärke - alla med massor med olika hus och aktiviteter.  Ekomuseum Bergslagen finns i sju kommuner i Västmanland och Dalarna. Dalakommunerna är Ludvika, med 16 besöksmål, och Smedjebacken, med nio besöksmål. Sommaren 2019 anordnas #järnruttenveckan lördag 29 juni till och med söndag 7 juli. Ett dag för dag-program finns på http://ekomuseum.se/.

5 cykeltips i södra Dalarna

5 cykeltips i södra Dalarna

Att cykla i södra Dalarna är både ett äventyr och en upptäcktsresa. Här kan du välja mellan lugn cykling på fina vägar eller söka spänningen på flowiga stigar. Cykla MTB nedför backen i downhill, där allt fokus ligger på nästa kurva. Vare sig du är nybörjare eller van cyklist, cyklar på egen hand, med kompisgänget eller tillsammans med familjen finns det passande led. Här har vi samlat 5 tips på platser att cykla i södra Dalarna. 1. Cykla på Lugnet i Falun Lugnet i Falun är ett av nordens mest kompletta område för sport och friluftsliv. Vintertid är arenan mest känd för längdskidåkning i världsklass, men de senaste åren har Lugnet satsat hårt på att bli en lika bra arena för MTB på sommaren. Ta bergbanan upp och njut av utsikten innan det är dags att ta sig nedför via någon av lederna ”Gamla Mormor” eller ”Fet-Mats” ner – garanterat härligt pirr i magen! Det finns också flera skogsleder för MTB, från den korta och lättcyklade ”Berguven” till den riktigt utmanande ”Stora Stöten”. Den senare inleds med en minst sagt tuff klättring uppför den omtalade Mördarbacken. Läs mer: Cykling på Lugnet Full fart längs cykelleden ”Gamla Mormor” på Lugnet i Falun. 2. Cykla i Bjursås Bjursås är en nyfiken uppstickare på cykelkartan i Dalarna. Här har många hittat ett skönt cykelområde för både träning, kompishäng och allmänt härliga cykelturer. För den som vill cykla cross country finns slingor på alltifrån 10 km till 41 km. ”Lundbergsledens” 24 km bjuder på lång fin cykling med perfekt rastplats vid Lundbergs fäbodar – eller så håller ni ut till badplatsen i Bodarna. ”Hambergsspurten” passerar också den många natursköna platser och utsikter. Plus en hel del pulshöjande backar och tekniska passager – för att inte tala om ett och annat lerhål. Utmärkande för cyklingen i Bjursås är att flera leder går genom kulturbygd och passerar stugor, gårdar, fäbodar och utsiktsplatser vilket gör cyklingen upplevelserik på flera plan. Läs mer: Cykling i Bjursås 3. Cykla Ljusternrundan i Säter Den 11 km långa Ljusternrundan bjuder på det bästa av Säters natur och historia. Unikt med turen runt sjön Ljustern är de många olika miljöer som väntar längs rundan. På vägen cyklar ni förbi Gruvplan med sina gruvhål, den slingrande Ljusterån, det gamla sjukhusområdet Skönvik, golfbanans vackra natur, den ståtliga kyrkan och den genuina trästaden Säter. Allt hinns med på den dryga timme det tar att i lugnt tempo cykla fram i de natursköna omgivningarna. Cyklingen är förhållandevis enkel, med både asfalts- och grusvägar. Turen börjar och slutar lämpligen på Gruvplan i centrala Säter, där det finns en stor parkeringsplats och det dessutom är nära till ortens trevliga utbud av caféer, restauranger och butiker. Läs mer: Ljusternrundan Ljusternrundan är 11 km lång och passerar flera av Säters höjdpunkter. 4. Cykla i Säfsen På Säfsen är det framför allt cross country-cykling som står i fokus. Här finns hela 12 leder på totalt 336 km att välja mellan. Det gör också att Säfsen är en perfekt plats att cykla på för såväl nybörjare som mer erfarna. ”Stackberget” är till exempel en 20 km lättcyklad grusvägstur som är perfekt för en utflykt med familjen. Stanna till vid Lisjöns fågeltorn eller bada i Älgsjöbadet. Det finns också flertalet mer utmanande leder, som ”Toppturen”. Då är det teknisk cykling med många höjdkurvor som gäller och den högsta punkten är Österhöjden med sina 534 m.ö.h. På Säfsen Resort finns också praktiskt boende nära lederna, med olika typer av stugor, restaurang, SPA, kringaktiviteter och service. Läs mer: Cykling på Säfsen 5. Cykla runt Husbyringen Husbyringen är en riktig pärla för den som vill cykla i Dalarna. Längs den 6 mil långa rundslingan finns både natursköna omgivningar och spännande besöksmål för den som vill krydda turen med historiska inslag. Utgå från Husbyringens besökscentrum i Stjärnsund och trampa sedan ut på turen som går på befintliga vägar mellan det 25-tal skyltade besöksmål som finns längs cykelleden. Bland annat passeras herrgårdar, parker, hyttor, museum och ateljéer. Just blandningen mellan historiska platser, natursköna områden och små butiker och gallerier är en stor del av charmen med Husbyringen. Passa också på att ladda ner Husbyringens app. Där finns en överskådlig karta för färdvägen samt information och ljudguide om besöksmålen. Läs mer: Turförslag: På cykel runt Husbyringen Bild: cykla Borlänge (filen finns redan uppladdad på webben och döpt till ”Cykla Borlänge) Bildtext: Längs Husbyringen finns ett 25-tal skyltade besöksmål. Såväl karta som ljudguide och information om besöksmålen finns i Husbyringens egen app. Läs mer om cykling i Dalarna

Slogbod

Vild och vacker vandring i Malingsbo-Kloten

Malingsbo-Kloten är ett av Sveriges största naturvårdsområden, där chanserna är stora att uppleva de skandinaviska vilda djuren på riktigt. Vandraren Sanna Rosell berättar om sin första nära-älg-upplevelse och skildrar ett dygns vandring i de djupa skogarna i södra Dalarna. Följ med henne ut på vandringstur. Det prasslar i buskarna och knakar om grenarna. Plötsligt står den där, som en ståtlig skogsstaty, och våra blickar möts tvärs över stigen. Stora, bruna ögon klipper med de långa ögonfransarna och iakttar mig blickstilla. Skogens konung, eller kanske drottning, har överraskat mig och mitt vandringssällskap på vår tur genom Malingsbo-Kloten. Ett prassel senare är älgen några stora skutt bort och lämnar mig med min första nära-älg-upplevelse. Jag svär lite över att jag inte var snabb nog med mobilkameran och grämer mig över att ha gått miste om en sådan toppbild till Instagram. Sveriges sydligaste vildmarksområde är vackert och vargrikt Malingsbo-Kloten ligger i södra Dalarna och området sträcker sig även in i grannlänen. Det är ett av Sveriges älgrikaste områden, men det finns också många vargar och bävrar samt en del björn, lo och rådjur här. De vidsträckta skogarna flätar samman södra Dalarna med norra Västmanland och kallas Sveriges sydligaste vildmark. För nog är Malingsbo-Kloten vilt – och vidunderligt vackert. Vi vandrar den klassiska Malingsbo-Klotenrundan mot Abbortjärnen. Det är en stekande het sommardag, men skogen ger oss välbehövlig skugga. Tiden då granarna är som gladast Grantopparnas taggiga siluett möter oss långt innan vi kommer in i själva skogen, som en skyddande mur mot omvärlden. Det sägs att granen är skogens sorgsnaste träd, en riktig dysterkvist. Kanske är det de mörka barren eller de tunga, slokande grenarna? Dock finns det en tid när till och med granarna lever upp – och den tiden är nu. I skiftet mellan juni och juli, när natten knappt gör skäl för sitt namn och hundkäxen skummar. Då smyckas granarnas fingertoppar med ljusgröna skott som är mjuka som videkissar. Granarna speglar sig i sjöns stilla vatten och på en udde badar ett litet vindskydd i kvällssolens strålar. Vi har hittat det perfekta sovstället för natten och rullar trötta och nöjda ut våra sovsäckar på träbritsen. Solnedgången målar hela udden i lejongult och terrakottarött, men när natten väl kommer är det bara glöden i vår falnande eld som lyser som eldflugor. Dagen därpå väcker fåglarna oss med sin kvittrande orkester. Förutom det är skogen så tyst att det nästan väser i öronen. Mina stadsöron har ännu inte vant med den stilla, sköna ljudlösheten som kommande vandringsveckor ska bjuda på. Tystnaden bryts dock av ett plums i vattnet när jag vinglar fram på stenarna på sjöbottnen. Vattnet i tjärnen är friskt och sätter tonen och temperaturen för dagens vandring. Orörd natur trots fyrahundra år med människan Vi lämnar vår sovplats precis som vi fann den – bara fotspåren i mossan skvallrar om att någon sovit med trädtopparna som tak här i natt. Trots att Malingsbo-Kloten har präglats av flera sekler av skogs-, järn- och bergsbruk, syns knappt några spår. Skogen har återtagit det som människan under fyrahundra år brukade och formade. Under dagen går vi längs skogsstigar och grusvägar och passerar ett oräkneligt antal tjärnar. Det är inte så konstigt att fiske lockar många att besöka Malingsbo-Kloten. Naturen skiftar mellan trolsk barrskog och öppna ängar och ger skön variation för ögat att vila blicken på. Jag lyssnar efter prassel i buskarna och hoppas få se den majestätiska älgen igen. Nu har jag ju mobilen i handen och är beredd att föreviga ögonblicket! Men älgarna håller sig på tryggt avstånd från att bli fotade och mobilens batteri tickar snart ut. Och… kanske är det just det som är poängen? Att samla minnen istället för att fånga dem i mobilen. Kanske är det just det som älgen vet och låter mig bevara stunden vi möttes på stigen i mitt eget minne istället. Tips! Det finns flera vandringsleder att välja mellan i Malingsbo-Kloten. En av de mest klassiska är leden som är 35 kilometer lång och går mellan de små byarna Malingsbo, Kloten och Nyfors. Vill man inte sova i tält eller vindskydd finns det bed & breakfast i Kloten eller vildmarkscamping i Nyfors som erbjuder bekvämare sovmöjligheter. De flesta leder utgår från torget i Kloten. Läs mer: Naturreservatet Malingso-Kloten

Skräckförfattaren Sofia Albertssons favoriter i Avesta

Skräckförfattaren Sofia Albertssons favoriter i Avesta

Sofia Albertsson är författare, konstnär och dalkulla ut i fingerspetsarna. Även om hon numera bor och verkar i Stockholm finns Dalarna – och speciellt hemorten Avesta – ständigt närvarande. Naturen och omgivningarna är en stor källa för inspiration i skapandet och när hon vänder hemåt har hon sina speciella guldkorn. Här delar Sofia med sig av sina bästa tips på utflyktsmål för den som vill åka på hemester i Dalarna och Avesta. Tipsa om tre utflyktsmål i Avesta! 1. Karlfeldtsgården i Karlbo – Jag är uppvuxen ett stenkast från Karlfeldtsgården. När jag var barn gick jag ofta dit på sommarlovsdagarna och köpte glass. Vi i min familj går alltid dit och tittar på vintermarknaden, men även de marknader som är på sommaren och hösten. Där finns mycket fint hantverk och olika lokalt producerade råvaror. Dessutom är det en vacker gammal gård som också är ett museum – med gratis inträde – och man kan fika i Trädgårdscaféet i den lummiga trädgården. 2. Verket och Avesta Art – Verket och Avesta Art ligger i min favoritbyggnad i Avesta, den gamla Hyttan i Koppardalen. Den är som ett rustikt konstverk i sig med sin vackra grönblå slaggsten och märkliga former. Hyttan fungerar både som museum och inhyser konstutställningar. 3. Älvpromenaden – Älvpromenaden går hela vägen från Gamla Byn i centrala Avesta till byn Krylbo och tillbaka. Det är en jättefin naturled vid kanten av Dalälven, som man tar sig fram genom via broar och små rastplatser. Perfekt att ta med sig något att äta och dricka och ta en promenad där på sommarkvällen. Det är också något jag försöker hinna med varje sommar. Hur spenderar du helst en ledig dag i Dalarna? – Jag brukar åka till Hyttan i Koppardalen för att knäppa lite foton. Byggnaden är som sagt min favoritbyggnad i Avesta så det brukar jag alltid försöka hinna med. Sist jag var hem bjöd min vän in mig på en midnattspicknick tillsammans med sin syster och vi gick genom skogen i Bengtsbo, det var helt tyst och mörkt men snön lyste upp granarna och marken så fint. Annars vill jag mest passa på att umgås med mina föräldrar och se till att min dotter på 1,5 år får insupa Dalanaturen, det är viktigt att hon får uppleva annat än storstaden. Vad betyder Dalarna för dig? – Dalarna betyder väldigt mycket för mig, både som privatperson men också som konstnär och författare. Avesta är min hemstad, men också skogarna runt Gesunda utanför Mora, där vi har vår släktgård och där jag tillbringat varje sommar sen jag var nyfödd. Det är den vackraste platsen jag vet och vi försöker åka dit så ofta vi kan för att koppla av, plocka svamp, besöka övergivna fäbodar i skogen och hämta inspiration. Du väver också in Dalarna i ditt skapande? – Nästan allt jag skriver har en koppling till Dalarna. Snart släpps min novellsamling "Benkvarnen", där flera av novellerna utspelar sig både i Avesta och i Gesunda. Titelnovellen utspelar sig till exempel i den gamla skvaltkvarnen i Mångbro i Gesunda. Min förra roman "Stockholmspesten" utspelade sig också till viss del i Avesta. Jag kan dessutom avslöja att min nästa skräckroman kommer att utspela sig på myrarna norr om Mora. När det gäller min konst så hämtar jag inspiration från naturen i Dalarna, jag tycker om de mörka och mystiska skogarna som ännu står otämjda där. Om Sofia Albertsson Sofia är född i Avesta och är i dag bosatt i Stockholm tillsammans med dotter, man och tre katter. Hon är konstnär och författare. Bland intressena finns bland annat att äta indisk mat, måla, skriva, besöka övergivna byggnader, se på skräckfilm, samla på konstiga antikviteter, läsa dystopier och plocka svamp. Läs mer om Sofia och hennes arbete på sofia-albertsson.se.

Vy över fjäll i Grövelsjön

I Grövelsjön är fjällen nära och alla toppar går att bestiga

En nära och lättillgänglig fjällvärld, med gott om utrymme att låta naturen skänka lugn och välmående. En vandring upp på en fjälltopp för att njuta av de milsvida vyerna. I Grövelsjöfjällen finns allt det och lite till. Här väntar naturupplevelser och aktiviteter för såväl barnfamiljer som de som söker äventyr eller avkopplande sommardagar. Grövelsjöfjällen ligger mitt bland de svensk-norska fjällen längst uppe i det nordligaste hörnet av Dalarna. Här står vandring och naturupplevelser i fokus, med de vidsträckta fjällen som självklar grund för aktiviteterna. Just upplevelser utomhus i naturen är dessutom mer lockande än någonsin i dessa tider – och där kan Grövelsjön verkligen leverera. – Det finns fantastiska dagsturer och leder att gå i alla väderstreck. Hävlingestugorna, som Länsstyrelsen driver, är fina att gå till. Där går det att fiska i sjön och övernatta. Vi har också en båt som man kan åka med över själva Grövelsjön och tillbaka. Det finns helt enkelt en hel del småsaker att göra, små dagsturer, både för barnfamiljer och för vuxna. Sen vet vi ännu inte om man får gå in i Norge i sommar, det är kanske det lilla smolket i bägaren, säger Carl Johan Ingeström, platschef på STF Grövelsjön Fjällstation och ordförande i Grövelsjöfjällens Turistförening. Många toppar att bestiga När det kommer till resande är en av fördelarna med Grövelsjöfjällen lyfter Carl Johan närheten. I fjällmått mätt är det kortare avstånd och lägre trösklar för den som vill uppleva såväl vidder som toppar. – Grövelsjön är nära, det är lätt att ta sig hit. Det går att gå upp på alla toppar här, du får en milsvid utsikt överallt och det är inte heller farligt att ta sig upp på topparna. På andra fjäll kan det annars vara ganska bökigt att ta sig upp. På så sätt är här fjällen är lättillgängliga. Grövelsjöfjällen genomgår dessutom en viss förändring, där nya besökare upptäcker fördelarna med den nära fjällvärlden. Carl Johan ser till exempel alltfler löpare som ger sig ut för att springa på fjället. Likaså dyker alltfler unga och yngre barnfamiljer upp på anläggningarna. – Det gör också gör att det blir andra aktiviteter man vill göra och pröva på, som att hyra kanot och paddla. Så visst sker det förändringar. Grövelsjön redo för en aktiv sommar Förändringar har också gjorts med tanke på rådande omständigheter, för att möta såväl myndigheternas riktlinjer som besökarnas frågor. – På STF har vi till exempel tagit bort större gruppaktiviteter. På restaurangerna har vi tagit bort bord så att folk inte sitter så tätt och gör fler sittningar vid middagen. I övrigt utgår hela miljön här och alla aktiviteter från att du är ute och vandrar i en natur som är stor runt omkring dig. Det är ju fjällvandring som är den stora saken – och där finns det gott om plats. Även om årets sommar kanske för många blir annorlunda, är Carl Johan övertygad om att det ändå blir en god sådan – och att Grövelsjön står redo för de som vill spendera den i fjällen. – Jag tror att det kommer att bli en bra sommar. Jag tror det här gör att folk ännu mer får upp ögonen för att vara ute i naturen. Så vi ser fram emot en händelserik sommar på fjället. Läs mer: Välkommen till Grövelsjön