På tu man hand

Paret

Semester i Dalarna för par


Vare sig ni letar efter lyx, lugn eller fartfylld action finns det många möjligheter att hitta en unik upplevelse i gemytlig dalamiljö.


Parsemester i Dalarna? Här har vi samlat de bästa tipsen på boende, aktiviteter och evenemang som vi tror passar er som reser som par – vare sig det är med en partner, kompis eller någon annan kär vän. Checka in för en spaweekend på något av hotellen i Tällberg, upplev lugnet och stillheten i en fäbodstuga eller utmana varandra i ett fartfyllt race på cykel eller skidor. Möjligheterna är många och det finns något för alla inriktningar och smaker. Självklart finns även alla möjligheter att toppa upplevelsen med lokal mat och dryck, konserter eller andra evenemang, ofta i färdiga paket med boende. Utforska möjligheterna och hitta din perfekta parsemester i Dalarna.

Paket & Erbjudanden

Inspiration inför resan

Murboannas Mat i Dalarna – Hitta besöksmålen med dalasmak

Mat i Dalarna – Hitta besöksmålen med dalasmak

Runt om i Dalarna finns många möjligheter till kulinariska upplevelser. Det lokala mat- och dryckeshantverket är kännetecknande för flera av de aktörer som hälsar välkomna i vinter. Hälsa på hos några av alla gårdsbutiker, hantverksbryggerier, caféer och restauranger. I Idre i norr finns Renbiten som låter dig uppleva den traditionella samiska matkulturen. Renkött i alla dess former - färskt, torkat, rökt och suovas finns självklart bland delikatesserna. Renbiten har även en nyöppnad deli med samiska delikatesser på Åsgatan i Falun. På Rättviks Tunnbrödsbageri och Handelsbod bakas det dagligen mjukt tunnbröd och så snart du kliver in i butiken slår doften av nybakat emot dig. Förutom den klassiska varianten med mjöl och potatis kan du även smaka den något mer kryddade, lokala varianten Tuttul. Stanna till hos Murboannas utanför Borlänge och botanisera bland ostar för olika smaker och tillfällen. Avnjut dem till både vardag och fest – och kanske på en bit mjukt tunnbröd. Känner du för att krypa upp framför brasan med en kopp varm choklad, är Café Wahlmans i Hedemora ett mysigt utflyktsmål. En resa genom matlandskapet Dalarna är en upplevelse för alla sinnen och förutom att kittla smaklökarna bjuder många aktörer på god mat i unika miljöer. Storsätra Fjällhotell ligger mitt i Grövelsjöns fjällvärld, där middagen intas med de blånande bergen som fond. På Fryksås Hotell & Gestgifveri är det en magnifik utsikt över Orsa sjön som ackompanjerar matupplevelsen. Tällberg är känt för sina pittoreska och vackra by-miljöer och mitt i den genuina dalaupplevelsen kan du njuta av såväl klassiska husmansrätter som gourmetmat på Åkerblads Gästgiveri. I Västerdalarna finns Dala-Floda Värdshus som är helt och hållet ekologiska och gärna bjuder på grönt från sina egna odlingar. Taste of Dalarna Taste of Dalarna är ett nätverk av gårdsbutiker, hantverksbryggerier, caféer och restauranger runt om i Dalarna som sätter de lokala råvarorna och de lokala smakupplevelserna i främsta rummet. På de olika platserna hittar du mat- och dryckesupplevelser som präglas av ledorden äkta, ärligt, genuint och tydligt ursprung. Här möter du människor som jobbar med mat och dryck utifrån ett hållbart och lokalt perspektiv, med alltifrån ekologiska odlingar, gårdar med småskalig köttproduktion och nytänkande hantverksbagerier.

Välkommen in i värmen på Kulinariet

Välkommen in i värmen på Kulinariet

Hos Kulinariet i Stora Skedvi står den lokala maten i första rummet. Vi gör ett nedslag hos den goda mötesplatsen där såväl brödugnar som atmosfär lockar med värme i vinterkylan. Det finns alltid något nytt att upptäcka på Kulinariet. Är det inte lansering av en ny ost, arrangeras det skinksläpp eller serveras läckra rätter i restaurangen.    – Vi öppnar för lunchservering 1 november och vid jul går vi över till jullunch och julbord. Sedan stänger vi tillfälligt restaurangen under januari-februari för ombyggnad innan det blir nyöppning 28 februari. Därefter är lunchserveringen kvar i fast form, säger Anders Åkerberg på Kulinariet.   Kulinariet är ett centrum för småskaligt mathantverk – ”en god mötesplats” – som de själva beskriver sig. Här finns Visthus-bodens saluhall, där fokus ligger på närproducerat kött, ost, potatis, bröd och ägg. Stora Skedvi mejeri står för mjölk, ost och glass, Dalakassen levererar middagsmat från närområdet till hungriga hemmalagare och Skedvi Bröd gräddar knäckebröd i de vedeldade ugnarna.   – Finns det något mysigare en kall vinterdag än att komma in i bageriet och känna värmen från ugnarna när de gräddar knäckebröd? Att bli bjuden på en färsk mjukbulla som kommer alldeles varm direkt från ugnen.   En av årets nyheter som Anders Åkerberg själv ser fram emot extra mycket är knäckebrödet Wintervört som nyligen dykt upp i Kulinariets brödhylla.    – Det är ett samarbete mellan Skedvi Bröd och Oppigårds bryggeri, där vi bytt ut vätskan i knäckebrödet mot vört – ett riktigt vinterbröd alltså. Dessutom är det fantastiskt gott och verkligen min vintergrej i år.   Att vara en knutpunkt för lokala råvaror och producenter, dit såväl bevandrade gastronomer som nyfikna besökare kan komma och alltid känna sig säkra på att hitta varor av hög kvalitet, är en av grundbultarna i Anders Åkerbergs tanke med Kulinariet.   – Är man inte så hemma i matvärlden är Kulinariet ett fantastiskt ställe att besöka. Här finns en samlad kunskap om maten och man får hjälp och vägledning av alla duktiga människor som jobbar där.

Kulturresan – En upplevelseresa genom Dalarna

Kulturresan – En upplevelseresa genom Dalarna

Att resa är att uppleva och att genomföra Kulturresan Dalarna är en hänförande upplevelse. Kom bara ihåg att packa ner passet – kulturpasset alltså – innan det bär iväg mot de nio kulturhistoriska besöksmålen. Med Kulturpasset i hand har du en karta över nio av Dalarnas mest unika och ikoniska kulturmiljöer. Gör en rundresa med nedslag på platser som avslöjar spännande delar av Sveriges historia, ta del av autentiska kulturmiljöer och hör berättelser om människor som lämnat bestående avtryck. Kliv in i konstnärshem, världsarv, historiska industrimiljöer och trädgårdar och låt dig omfamnas av de levande berättelserna om Dalarna.   En av de som upptäckt passet är Linnéa Wålstedt från Dala-Floda.   – Jag tyckte det var en fin idé, att det inte var speciellt dyrt och att det skulle ge inspiration till vart jag kunde åka. Jag är ju från Dalarna och det är grejer som jag vet finns, men jag tror att det gör att jag faktiskt kommer iväg.  Hon tror också att passet kan fungera som en ögonöppnare – både för de som bor i Dalarna och för besökare.  – Jag tycker att man ska besöka det som finns i Sverige. Vi har ju så många museer och utställningar och man behöver inte åka så långt för att se något nytt.  Hittills har Kulturpasset tagit Linnéa till Dalarnas museum i Falun, där Christer Björklund är länsmuseichef och landsantikvarie. För honom var det en självklarhet att vara med i samarbetet kring Kulturpasset. Främst för att lyfta länets många kulturmiljöer, men lika mycket för att bredda bilden av vad Dalarna har att erbjuda. Både hos varje besöksmål, men lika mycket på vägarna däremellan.  – Som besökare ska man kunna uppleva, botanisera, bli nyfiken och undersöka och tycka att det är spännande på de enskilda besöksmålen i sig. Resan bidrar också till att skapa en gedigen, rikare bild av kulturen här. En bredare bild. Sen skulle jag också vilja att man ser landskapet här, de miljöer som finns längs vägen.  Han tror att Kulturpasset skapar värde både för länsinvånare som vill upptäcka sitt landskap och för besökare som reser i Dalarna. Dessutom tycker han att symboliken i just passet och tanken på en Kulturresa genom Dalarna är talande.  – Jag vill att de som köper passet får en inblick i Dalarnas kulturmiljöer, förutom att fördjupa sig i och bli hänförda av de enskilda besöksmålen. Bara genom att kalla det en resa har man slagit an tonen. Resan i sig är en upplevelse som tar en genom det kulturlandskap Dalarna är.  På Dalarnas museum innebär vintern utställningen Folkskolan 175 år. De öppnar även en tillfällig utställning med konstnären Anna Linnéa Liljeholm. Dessutom har de flera samarbeten och aktiviteter med olika aktörer runt om i länet, så Christer Björkman har att göra.  För Linnéa Wålstedt fortsätter utforskningarna av Dalarna med passet i hand. Nästa stopp blir troligtvis i Mora.  – Jag har inte varit på Zornmuseet och jag tror att det skulle vara spännande med konstutställningen. Jag har läst mycket om Zorn.  Kulturpasset  Kulturpasset är en guide till Kulturresan Dalarna - en rundresa till nio kulturhistoriska besöksmål i Dalarna. Sex av besöksmålen har öppet vintertid: Zornmuseet, Carl Larsson gården, Falu Gruva, Porfyrmuseet, Dalarnas museum och Nils Olsson Dalahästar. Sommartid har även Hildasholm, Ornässtugan och Avesta Art öppet. Passet säljs på besöksmålen och på din närmsta Turistinformation i Dalarna. I passet finns erbjudande för varje stopp. När erbjudandet använts får passet en stämpel. När alla kulturresemål besökts erhålls Kulturresans dalahäst.   Varje erbjudande i passet gäller för en person vid ett tillfälle under 2018–2019 med startdatum för dagen då passet införskaffas.

Lisbet och Gocken Jobs – Pionjärer och konstnärer

Lisbet och Gocken Jobs – Pionjärer och konstnärer

Säg Jobs och tankarna går till en bokstavligt talat rik flora av mönster. De böljande blommorna, växterna och stråna som färglagt så många hem har sitt ursprung i Leksand. Där levde och verkade formgivarna och systrarna Lisbet och Gocken Jobs under en stor del av sina liv. Den nya boken Jobs keramik & textil: Lisbet Jobs och Gocken Jobs - två systrar, två konstnärskap är en rikt illustrerad berättelse som placerar de två systrarna i ett helt nytt, stilhistoriskt sammanhang. Efter att ha utbildat sig till keramiker i Stockholm kom Lisbet och Gocken Jobs att arbeta sida vid sida i samma ateljé, men fortfarande som två helt olika konstnärer. Det är i dessa två konstnärskap den nya boken tar sin utgångspunkt. Bokomslaget. – Det har tidigare skrivits om familjen, men då främst om livet de levde i Leksand och att de var kända på sin tid. Men det har inte handlat om deras konstnärskap. Där behövdes någon kunnig inom designhistoria, så jag vände mig till Hedvig Hedqvist, som är välkänd inom designkretsar. Hon har skrivit texterna och jag bad henne sätta in systrarna i sitt konstnärliga sammanhang och i stilhistorien, säger Christina Mattsson, som är både initiativtagare, redaktör och bildansvarig.  Hon själv har en nära personlig relation till familjen Jobs. Dels som ordförande i Gocken Jobs AB, som förvaltar det konstnärliga arvet efter Gocken Jobs, dels då Lisbet Jobs är hennes svärmor.  – Det finns en så otrolig mönsterskatt. Pratar du med unga idag som är intresserade av design känner de inte till Lisbet och Gocken. Då tänkte jag att här måste det göras en bok. Den fyller ett syfte i att lära folk vad var ursprunget, hur allt började.  Systrarna ritade hundratals mönster under åren. Många med välkända blommande namn så som Lisbets ”Aurora” eller Gockens ”Trollslända”, ”Ros och lilja” och ”Rabarber”. Idag är dock många av mönstren inte längre i produktion och svåra att få tag i – ytterligare en anledning till att skriva boken och framför allt till att ge illustrationerna plats att verkligen blomma ut på sidorna.  Men boken berättar inte bara om mönstren och tygerna. Lika mycket berättar den om systrarnas, framför allt Lisbets, entreprenörskap.  – Lisbet var pionjär när hon som första kvinna i Sverige skaffade egen keramisk verkstad och brännugn. Hon startade eget 1931, bodde då i Stockholm och öppnade butik på Norrlandsgatan. Gocken var fem år yngre, så det var Lisbet som drog igång och drev det hela till en början.  Nu hoppas Christina att systrarnas konstnärskap, formgivning och mönster ska få en nytändning. Mycket talar för att förhoppningen besannas. På senare år har mönstren prytt omslag till böcker och anteckningsböcker. Under våren öppnar Thielska galleriet i Stockholm en utställning om systrarna och deras mönster. Till våren 2019 släpper också den internationellt erkända designern Carin Rodebjer en kollektion där flera plagg är sydda av tyger med systrarna Jobs mönster.   – Det jag hoppas är att systrarna ska uppmärksammas. Att unga form- och designintresserade ska se och uppskatta den mönsterskatt som finns.  

Leksands folkdanslag – 100-åringen som dansar vidare

Leksands folkdanslag – 100-åringen som dansar vidare

I sann nationalromantisk anda satte ett par Tibblepojkar fart på folkdanslaget i Leksand när de återvände från Amerika år 1918. Under de senaste hundra åren har medlemmarna tagit otaliga danssteg, hållit liv i gamla traditioner och knutit vänskapsband världen över. Hej Anders Tull, du är dansledare och starkt engagerad i Leksands folkdanslag, berätta om ert jubileumsår! – Det har varit fantastiskt! Vi har bland annat haft en danskväll i Hjulbäcks bystuga tillsammans med Mora spelmanslag och bjudit in gästinstruktörer i bugg, linedance, squaredance och andra internationella danser till våra träningar. I våras hade vi premiär för en föreställning inspirerad av Anders Zorns resa till Andalusien – den innehöll både flamencodans och folkdans från Dalarna. Sedan blev vår jubileumsfest verkligen en kväll i minnenas tecken, då vår jubileumsfilm med minnesbilder och filmklipp från hundra år premiärvisades. Så mycket vi har upplevt tillsammans! Vi har dansat på festivaler i många länder, på Himlaspelets scen och på Melodifestivalens.  Hur har intresset för folkdans sett ut under dessa hundra år? – Förr var det vanligt att man umgicks och dansade långdans eller ringdans till sång eller spelmansmusik på lördagskvällarna. Folkdans kallar vi de danser som skapades i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet då man satte ihop gamla danser till längre danser med olika turer. I Dalarna finns en stor dansskatt och det är polskorna som är vanligast. När moderna dansstilar blev populära fick folkdansen stå tillbaka, men tack vare Bosse Larsson och tv-programmet ”Nygammalt” väcktes folkdansen till liv igen under 1970- och 80-talet.   Hur ser intresset ut idag?  – Här i Leksand är vi en trogen grupp som håller traditionerna vid liv. Leksands folkdanslag är omtyckta underhållare, vi uppträder ofta för hotellgäster och midsommarfirandet har alltid varit viktigt för oss. Veckorna före och efter själva midsommarhelgen dansar vi på majstångsresningar i centrala Leksand och på äldreboenden och hotell. Vi deltar också under Leksands julmarknad där vi säljer tjockbulla och ärtbulla på lördagen och dansar på söndagen. Dessutom värnar vi om folkdräktens överlevnad, vi bär alltid dräkt när vi uppträder och varje år arrangerar vi en dräktbytardag för den som vill lämna in eller komplettera sin dräkt.   Vad lockar med folkdans? – Att man får göra något tillsammans i grupp, träffa likasinnade. Folkdans är bra för både knoppen och kroppen. Genom folkdansen har vi fått vänner över hela världen och ett kulturutbyte utan dess like.  Om man vill dansa med er i vinter, kan man höra av sig till er då?  – Absolut, alla är välkomna till våra träningar. Vi är en blandgrupp, så jag varierar alltid svårighetsgraden så att alla får dansa på sin nivå. Om det kommer nybörjare börjar vi med grunderna i schottis, vals, hambo och polka. Det som är roligt är att det börjar dyka upp fler män på träningarna nu. Intresset går i vågor men jag tror att folkdansen alltid kommer att överleva.  DANSA MED LEKSANDS FOLKDANSLAG Tid: Onsdagar kl. 19.00–21.00. Uppehåll under jul- och nyårsveckorna. Vårterminen startar onsdag 9 januari. Plats: Samlingssalen på Edshultsgården, Leksand.  Tänk på att: Bära ledig klädsel och ta med lämpliga skor för dans. leksandsfolkdanslag.se 

Spendera en avkopplande vinterdag i Mora

Spendera en avkopplande vinterdag i Mora

Ta en paus från vardagen och njut av vintern när den är som bäst. En tur i skidspåret följt av en värmande lunch framför brasan, därefter en avkopplande spabehandling och en storslagen middag som avslutning. I Mora är det nära till både lugn och lyx. När snön har lagt sig, eller när det är tillräckligt kallt för att konstsnön ska vilja ligga kvar, är det bara att hoppa i Vasaloppsspåret och ge sig iväg. Spåret startar vid Zornmuseet och sträcker sig via campingen och Hemus skidstadion innan det ringlar sig vidare mot Sälen. Starta dagen med en lugn och frisk tur i eget tempo. Glid fram i de välpreparerade spåren och säg hej till andra glada motionärer.  Efter genomförd skidtur är det bara att ställa skidorna utanför dörren och direkt krypa in framför brasan hos Café Zorn. Här serveras varje dag värmande soppor, hembakat bröd och mumsiga bakverk. Slå dig ner och låt dig väl smaka. Flera rätter och bakverk är hämtade från Anders Zorns egna handskrivna receptböcker, som den söta korintkakan eller klassikern Kronans kaka.  – Vi har fått bläddra bland Emma och Anders receptsamlingar och hämtat mycket inspiration därifrån. Kronans kaka finns till exempel nedskriven där. Den bakas bland annat på kokt potatis, mandelmjöl och rivet citronskal. Sedan lagades det mycket soder, alltså soppor. Där har vi till exempel tagit fram en köttsoppa inspirerad av Zorn, berättar Mari Moberg på Café Zorn.   När du ändå är i närheten av vår kanske mest kände konstnär, missa inte vinterns utställning på Zornmuseet: Anders Zorn – målarnas målare. Den låter dig uppleva många av hans mest kända målningar, akvareller, skulpturer och etsningar. Dessutom ställer silversmeden Berndt Janusch ut sin smyckeskonst.   Traska därefter bort mot Mora Hotell och checka in på deras spa. Hoppa i morgonrocken och tofflorna och känn kroppen slappna av. Skäm bort dig med en behandling från deras läckra spameny, där det finns behandlingar för både ansikte och kropp samt massage. Välutbildade kroppsterapeuter tar väl hand om dig medan du bara behöver ägna dig åt att njuta.   – Vi vill att folk ska komma och bli omhändertagna. Vardagslyx är lite av ett ledord i verksamheten. Du ska inte behöva vänta till på fredag för att ha det lite lyxigt, kom in på en måndag, onsdag eller torsdag och njut lite grann. Låt oss ta hand om dig, säger Petter Lund, platschef på Mora Hotell.  Sedan är det bara kronan på dagsverket kvar – kvällens middag. Här bjuder Mora Hotell och restaurang Terassen in till en förstklassig smakupplevelse. Köket är specialiserat på vilt och har ett stort fokus på lokalproducerade råvaror i säsong.   Ta gärna en extra titt på den spännande vinlistan, som även kompletteras med ett brett utbud av champagne.   – Vi vill visa upp det som är Dalarna för våra gäster och därför jobbar vi med lokala råvaror så mycket vi bara kan. All vår öl är till exempel från lokala små bryggerier i Dalarna och kött och grönsaker är i säsong från leverantörer i omnejden, säger Petter Lund.  Efter middagen kan du endera smyga upp på rummet och låta dagens intryck vagga dig till sömns eller slå dig ner en stund i någon av pubens soffor med en god kopp kaffe och trevligt sällskap. Hur du än väljer att avsluta din dag i Mora, lär dagens aktiviteter ha fyllt på energiförrådet inför stundande friska vinterdagar.

Tunnbröd runt Siljan – Kärt barn har många namn

Tunnbröd runt Siljan – Kärt barn har många namn

Tunnbröd, kavelbulle, tuttul, lur, stitjôr. Kärt bröd har många namn och i trakterna kring Siljan verkar just det mjuka tunnbrödet ha extra många sådana. För många har det mjuka tunnbrödet en självklar plats på julbordet och runt om i bygdens bagarstugor går ugnarna på högvarv såhär års. Följ med på en upptäcktsresa runt Siljan för att undersöka vad som egentligen döljer sig bakom de mjuka brödens olika namn. Åke Danielsson: Rättviks Tunnbrödsbageri, Rättvik Vad kallar ni ert tunnbröd?  – Vi har olika typer av mjuka tunnbröd, så det beror på vilken sort det handlar om. Det finns till exempel tunnbröd, kavelbulle och tuttul – eller stitjôr som det också kallas. Jag vet inte exakt var namnen kommer ifrån, men hemma hos min mormor sa de tuttul, medan det hos farmor hette stitjôr. Fast det var samma bröd.  Vad är speciellt med ert tunnbröd? – Kavelbulle är vårt handbakade bröd, som bakas som man gjorde förr i tiden. Det är samma kryddor som i tuttul – anis och fänkål – men brödet får en annan struktur när det kavlas för hand.  Hur äter du helst ditt tunnbröd? – Kavelbulle äter jag med bara hoprullad med salt smör. Sen kan jag också gärna äta det med en ostbit, gärna någon smakrik sort.    Elvy Gudmunds: Gudmunds Tunnbrödsbageri, Vikarbyn  Vad kallar ni ert tunnbröd? – Det heter tunnbröd och är ett riktigt gammaldags tunnbröd som de gjorde förr i tiden. Vad är speciellt med ert tunnbröd? – Potatis är bindningsmedel och sedan bakar vi med olika mjölsorter som vetemjöl och rågmjöl. Det är lite segt och alla är så förtjusta i det, man kan inte sluta äta när man har börjat. Inför jul har vi många kunder som ringer och beställer tunnbröd som säger att det inte blir någon jul om vi inte får tunnbröd, det är ett måste att ha till julskinkan. Bakningen är som sagt inspirerad av hur det förr gjordes en tunnbrödsdeg när potatisen var klar och som sen hängdes på stickor i härbret. Jag vet att när jag var liten och man tog i de där kakorna så var de alldeles hårda, men när man tog in dem så blev de mjuka. Så fungerade det innan det fanns frysboxar. Hur äter du helst ditt tunnbröd? – Jag vill gärna ha ost på, helst vanlig herrgårdsost som inte är så stark. Sen ibland brukar vi steka steksill med lök, skiva kokt potatis, rulla ihop och gör en smörgås. Det blir en så kallad bitå.   Inger Bergli: Rälta Tunnbrödsbageri, Leksand  Vad kallar ni ert tunnbröd?  – Vi kallar brödet för lur, eftersom man helst ska rulla ihop det och då blir det en liten lur. Vad är speciellt med ert tunnbröd?  – Det ska vara potatis och mjöl, inte något annat. Förr när det var jul bakades det i varenda gård och man åt inte tunnbrödet året runt. Det var alltid kring jul man bakade och då var det överallt – alla kokade potatis och gjorde tunnbröd, förutom den vanliga tjockbullen. Det fanns en bagarstuga eller bakugn i nästan varenda gård. Endera i köket eller källaren, beroende på hur man hade det. Vi försöker göra så snarlika tunnbröd som möjligt idag.   Hur äter du helst ditt tunnbröd? – Det ska vara smör och messmör, eller skinka. Om det är jul, då ska det vara julskinka.    FAKTA: TUNNBRÖD Varje tillfälle kräver sitt eget tunnbröd och det är väl därför som varianterna tycks vara oändliga. Definitionen av tunnbröd är ett kavlat, tunt och naggat bröd som gräddas under kort tid i hög värme på häll. Det kan vara hårt eller mjukt, tunt som ett linnetyg eller bubbligt som en trasmatta. Traditionen med tunnbröd tillskrivs ofta Norrland, och visst är det tunna brödets kultur starkt i norr, men det finns också en utbredd sedvana av tunnbröd i Dalarna – och kanske framför allt i Siljansbygden. Källa: Tunnbrödsakademin    TUNNBRÖDSLEXIKON Tunnbröd är ett traditionellt folkligt bröd som bakats i alla tider och i olika kulturer. Varje socken, varje by och kanske varje gård har sitt eget ”riktiga recept” på tunnbröd. Kärt barn har många namn sägs det. Tunnbröd, kvalbulle, stitjôr, släppor, tult, kavelgris och tuttul – för att bara nämna några. Tunnbröd kan vara hårt eller mjukt. Förr fanns det bara mjukt tunnbröd på själva bakdagen, sedan torkades brödet. Tunnbröd kan bakas med korn eller vetemjöl. Enligt viss tradition ska det även bakas med potatis. Tuttul är egentligen namnet på tunnbrödsrullen som blir när du tar en bit tunnbröd, brer på pålägg och rullar ihop. Kavelbulle är finbrödet som bakas till fest. Det är hela, stora, runda kakor bakade med riktig komjölk, smör och kryddor. Kallas även stitjôr, släppor eller kavelgris. Källa: Rättviks Tunnbrödsbageri

Falu Gruva

World Heritage Journeys of Europe

Falu Gruva och Falu Kommun i spännande samarbete med Unesco och National Geographic. Visit Dalarna har sedan tidig höst 2017 samarbetat med Falu Gruva och Falu Kommun kring projektet ”World Heritage Journeys of Europe”. Vi har deltagit i 3 workshops och i ett omfattande arbete med att leverera material till Unesco som byggt en ny hemsida som uppmärksammar utvalda världsarv. Sidan lanseras den 13 september och därefter rullar en marknadsföringskampanj igång. Bakgrund: Unesco har uppmanats att under det Europeiska Kulturarvsåret 2018 belysa hållbar turism kopplat till de europeiska världsarven, och därför tillhandahållit ekonomiska medel av EU-kommissionen. Unesco i samarbete med National Geographic lyfter fram 34 av Europas 320 världsarv i 19 länder och synliggör dem på en digital plattform. Hela projektet går under namnet World Heritage Journeys of Europe. Det viktigaste syftet är att öka medvetenheten om våra mest intressanta europeiska världsarv och attrahera fler internationella besökare. I samarbete med National Geographic visas de utvalda världsarven på inspirationssidan World Heritage Journeys under fyra teman: Royal Europé, Ancient Europé, Romantic Europé och Underground Europé. Sverige representeras av Världsarvet Falun under temat Underground Europe och av Drottningholms slott under temat Royal Europe. I samband med lanseringen av hemsidan har tio attraktioner/besöksmål och 10 upplevelser i närheten av Falu Gruva i Världsarvet Falun valts ut vilka har erbjudits utrymme på Falu Gruvas landningssida. Dessa bidrar på så sätt till att bygga ett mervärde för besökaren genom att addera kända besöksmål i vårt närområde. Medverkande besöksmål i Dalarna är Carl Larsson gården, Zornmuseet, Dalarnas museum, Orsa Rovdjurspark, Nils Olsson Dalahästar, Fulufjällets nationalpark, Ekomuseum Bergslagen, Biking Dalarna. Med är även Hälsingegårdar och Sala Silvergruva. https://visitworldheritage.com/FalunMine www.visiteuworldheritage.com Pressrelease från Falu Gruva

Dalainspirerad vinterläsning

Dalainspirerad vinterläsning

Visst brukar sommaren kallas deckarnas högsäsong, men att krypa upp framför brasan med en vinterdeckare är svårslaget. Snöstormen som viner utanför fönstret och det täta mörkret skapar en extra stämningsfull inramning till de nervkittlande historier som utspelas i fiktionens Dalarna. Här har vi samlat boktips för både stora och små lässugna. När startskottet för Vasaloppet går är det ingen som vet att en av segerfavoriterna kommer att dö under loppets gång. Catrine Tollström förlägger handlingen i sin bladvändare Loppet till den klassiska sträckan mellan Sälen och Mora. En nyutexaminerad psykolog vid rättspsykiatriska kliniken i Säter börjar få hotfulla meddelanden samtidigt som en patient hittas död. Innan snön faller är Helena Kubicek Boyes debutroman och i den ger hon läsaren en både ruggig och intressant inblick i mentalsjukvårdens slutna värld. Under en semester i Dalarna hittar den livskrisande polisen Mikaela kroppen av en död kvinna – sen är historien igång. Karin Pilts spänningsroman Pärlbäraren berör både våld i nära relationer, skam, skuld, förnekelse och lögner. För den yngre bokslukaren finns Dan Höjer och Stina Lövkvists Cirkusdeckarna och skidmysteriet. Där får vi följa tvillingarna Kaspar och Katinka när de försöker lösa mysteriet kring den stöldvåg som plötsligt drabbat Vasaloppsåkarna. I Äventyren på Hildasholm: Malum av Hanna Blixt får läsaren följa med de tre vännerna Maja, Svante och Ludde i deras kamp mot den ondskefulle härskaren Malum. När de får veta att Malum inte tycker om traditioner och kultur smider de en listig plan och skrider till verket – mitt under världens största midsommarfirande i Leksand.