På tu man hand

Cykla par

Semester i Dalarna för par


Vare sig ni letar efter lyx, lugn eller fartfylld action finns det många möjligheter att hitta en unik upplevelse i gemytlig dalamiljö. Här finns många olika typer av semester för par och för er som vill resa tillsammans på tu man hand.


Parsemester i Dalarna? Här har vi samlat de bästa tipsen på boende, aktiviteter och evenemang som vi tror passar er som reser som par – vare sig det är med en partner, kompis eller någon annan kär vän. Checka in för en spaweekend på något av hotellen i Tällberg, upplev lugnet och stillheten i en fäbodstuga eller utmana varandra i ett fartfyllt race på cykel eller skidor. Möjligheterna är många och det finns något för alla inriktningar och smaker. Självklart finns även alla möjligheter att toppa upplevelsen med lokal mat och dryck, konserter eller andra evenemang, ofta i färdiga paket med boende. Utforska möjligheterna och hitta din perfekta parsemester i Dalarna.

Inspiration inför resan

Orsa kaffestuga

Orsa Kaffestuga bjuder på godbitar i alla väder

När höstvindarna viner utanför de timrade knutarna är det dags att krypa in i caféet för en fika. En annan dag fångas de sista varma solstrålarna bäst med en kaffekopp i hand mot husväggen. Ett besök hos Orsa Kaffestuga värmer i alla väder. Lugnet efter sommarsäsongen har lagt sig, även om ett par eftersläntrande utländska besökare fortfarande dyker upp. Nu när hösten står i full blom börjar istället stammisarna att ta större plats på Orsa Kaffestuga, så vid ett besök är det inte omöjligt att få samsas med någon lokalbo som är inne för att få sin dagliga fika. – Nu när det börjar bli höst ute är det många som köper te och sätter sig ner och myser, säger Helen Olpers på Orsa Kaffestuga. Även om det kanske är just kurandet inomhus som lockar mest ska de soliga höstdagarna inte underskattas. Att då ta med kaffekoppen ut i den lilla trädgården framför caféet och låta solstrålarna värma ansiktet är livskvalitet på hög nivå. Utbudet i diskarna är lika stort och lockande året om, där matiga smörgåsar trängs med både klassiska och mer moderna bakverk. För den som är ute efter något extra värmande har Helen en solklar egen favorit att tipsa om. – Jag tycker man ska prova någon av de varma smörgåsarna. Speciellt den med älgkött och pepparrot passar bra såhär års. Kaffe eller te till såklart, eller varför inte varm choklad. Det är ju också lite höstigt. På fikafronten är det klurigare att peka ut bara ett hustips – det finns ju så mycket gott att välja mellan. Först faller valet på biskvierna – ”de är väldigt goda” – men de trumfas sedan av glasswienerbröden. Framför allt för att det verkar vara en ännu ganska oupptäckt specialitet. – Det känns som att det inte är så många som vet vad det är. I somras var det många besökare, både från utlandet och från Sverige, som aldrig hade sett sådana förut och därför absolut fick lov att testa. Så det skulle jag rekommendera att prova. En utflykt till Orsa med sikte på smörgås och wienerbröd i den anrika kaffestugan är med andra ord väl värt att ta sikte på. Det är helt enkelt höstmys när det är som bäst. Helens tre guldkorn i Orsa Orsa Saluhall ”De har många goda ostar från Hansjö och mycket annat gott plock och chark, korvar och kallskuret. Det finns så himla mycket där och mycket som är från Dalarna. Jag brukar för det mesta köpa en supergod fårkorv.” Hällorna ”Klipphällarna ligger mellan Storstupet och Helvetesfallet. Sommartid är det fint att bada här och nu på hösten är ju naturen i sig vacker. Jag var där första gången i somras. Jag tror inte så många vet om det – förrän nu då.” Stopån ”Ett stort vattenfall norr om Orsa. Det ligger i ett naturreservat, så det är gammal skog, mossa och grönt, en lite fuktig känsla. Det är så mysigt. Det var lätt att gå dit också. Jag var där med mina barn på 3 och 7 år.”

Ekologisk mat lockar på Dala-Floda Värdshus

Ekologisk mat lockar på Dala-Floda Värdshus

När Per och Evalotta Ersson tog över Dala-Floda Värdshus för tio år sedan såg gästerna den ekologiska inriktningen som en trevlig överraskning. Idag söker besökarna sig hit för att få en genuin, ekologisk matupplevelse i den gemytliga värdshusmiljön. Katten Sipps tittar slött upp från trappan när de första middagsgästerna kommer släntrande över grusgången mot Dala-Floda Värdshus. En sådan här varm sommarkväll när kvällen är ljus, humlorna surrar och dofter av timjan sprider sig över den lummiga trädgården är värdshuset med sin kringbyggda gård ett riktigt paradis.   Det är tydligt att på Dala-Floda Värdshus, i den idylliska byn Syrholn, vårdas allt med stor kärlek och mycket omsorg. Trädgården, husen, odlingarna och katterna – allt har en hälsosam lyster. I dryga tio år har Per och Evalotta Ersson utvecklat Dala Floda Värdshus och idag kan de erbjuda en unik upplevelse där omtanke för gäst och miljö står i absolut fokus.  – Vår ekologiska profil är viktig och vi vill ha genomgående hög kvalitet. Samtidigt är det inget lyxigt ställe, vi vill förmedla det enkla och är inte så anspråksfulla. Det ska vara skönt, lugnt och harmoniskt här, inte märkvärdigt, säger Per som är kock och basar i köket där maten lagas på 100 % ekologiska råvaror och förädlade produkter.   Kvällens meny om tre rätter inleds med en fylld tuttul, ett mjukt tunnbröd. Till varmrätt serveras lamm från Wålstedts i Dala Floda med ljummen grönsaks- och potatissallad. Det hela avslutas med blåbärsglass gjord på bär från de omgivande skogarna. Smakerna är rena, inget har hastats fram utan allt har lagats från grunden i köket av Per. Omsorgen om råvarorna speglas också i dryckesutbudet där såväl lokalt hantverksöl som viner framställda enligt biodynamiska principer finns med.  Redan när Per och Evalotta tog över värdshuset hade det en miljöprofil som de tidigare ägarna, paret Aarts, byggt upp. Dala-Floda Värdshus var en av de första ekologiskt certifierade restaurangerna i Sverige och redan 2012, efter det att Per och Evalotta tagit över, nådde de den strängaste nivån inom KRAV för restauranger.   För Per och Evalotta, som alltid källsorterat, komposterat och dragit runt sina barn i cykelkärra i stället för att använda bil, kändes det självklart att bygga vidare på det ekologiska konceptet.  – Intresset kommer från en grundläggande tro att vi måste sätta så litet avtryck som möjligt efter oss i naturen och det måste ju vara bättre att inte använda gifter i odling och produktion, berättar Per.  För Evalotta är den ekologiska inriktningen lika viktig.  – Vi är väldigt glada och nöjda att vi kan driva och genomföra allt vi gör till 100 procent ekologiskt. Om vi inte kunde arbeta så skulle vi inte göra det här över huvud taget, förklarar hon.  De är självförsörjande på örter, sallatsblad och blommor och odlar också en del bönor och kål. Om sommaren åker de två, tre gånger i veckan till närbelägna Wålstedts gård för att köpa ekologiska grönsaker och ibland lamm. En del grönt köper de också in från Grönsakshallen Sorunda, som har en ökande andel ekologiskt i sitt sortiment. Idag är det sällan något problem att få tag i ekologiska råvaror och andra produkter till köket men för bara fem, sex år sedan var det svårare, för att inte tala om för tio år sedan.  – Det är som natt och dag! Fler odlare ställer om i takt med att efterfrågan på ekologiskt ökar och de som arbetar med förädlade produkter blir också allt fler. Som Lantbackens gårdsmejeri i Lima, Maria Leksell på Stora Lunån, Mjelga öl och Dalabryggeri som alla gör ekologiska ostar och öl. Dem köper vi in ifrån, berättar Per.  Han fortsätter med att förklarar att lokalt producerat är en rejäl bonus, men att det viktigaste för Dala-Floda Värdshus alltid är det ekologiska. Och äntligen börjar omvärlden också uppskatta och söka det ekologiska alternativet.   – Idag kommer gästerna tack vare vår profilering. För tio år sedan var det inte många som var speciellt intresserade men nu ser vi en trendförändring där fler söker sig just hit för att uppleva vår ekologiska inriktning. 

Loppisproffset Isabelle McAllister

Loppisproffset Isabelle McAllister guidar till fynden

Isabelle McAllister är inredaren, designern och programledaren som gärna spenderar sommaren i familjens hus i Leksand. Dessutom är hon en återbrukare av rang, där loppisletandet nästan blir en tävling, men där det mest spännande är mötena och människornas historier. Här delar hon med sig av sina bästa tips för loppis och second hand. Hur tar jag mig an en loppis? – Gå tidigt på morgonen, mest chans för fynd. Ha med cash även om de flesta numera tar Swish. Snacka med folk – det är nästan roligast. De oväntade mötena. Historierna och historiken. Att lära sig om prylar man knappt visste fanns. Vilken typ av grejer kan jag förvänta mig att hitta? – Man kan verkligen hitta allt. Det är det som också gör det roligt. Att det nästan blir som en tävling. Kommer jag hitta den där grejen före alla andra? Tänk om det finns ett fynd just precis här! Att handla second hand är inte konstigare än att handla något annat, förutom att det är bättre för miljön. Allt vi behöver finns redan, allt vi behöver kanske någon annat redan har tröttnat på. Hur gör du när du tar dig an en loppis – några strategier? – Som med all shopping så gäller det väl att först ställa sig frågan varför man vill shoppa? Behöver jag verkligen den här prylen eller grejen? Skillnaden mellan behov och önskan? Det gäller ännu mer i second hand-shopping eftersom allt kan finnas och det lätt kan kännas lite rörigt. Men man kan spana in en tidsepok eller en viss pryl för ett speciellt ändamål. Då blir det enklare. Vilken är din relation till loppis och second hand? – Älskar det! Som sagt jag har det lite som en ursäkt för att träffa folk. Men sen är det den enda shoppingen vi bör göra i en värld där allt redan finns. Plus att många gamla saker var bättre producerade och håller längre. Ditt eget bästa loppisfynd? – Kanske en gammal gymnastikplint som numera är en sittbänk. Men skulle uppskatta att 85–90 procent i mitt hem är secondhand, så det är svårt att välja en favorit. Följ Isabelle på Instagram: @isabellemcallister Läs mer: Din loppisguide i Dalarna

Åk gruvtunna och klättra på gruvstegar i Falu Gruva

Åk gruvtunna och klättra på gruvstegar i Falu Gruva

Såväl ovan som under jord erbjuder Falu Gruva upplevelser för stora och små besökare. Välkommen till en plats som spelat en viktig roll för Sveriges historia, ett världsarv som väcker nyfikenhet och upptäckarlust. Falu Gruva är så mycket mer än bara en gruva. Gruvområdet är ett stort besöksmål med aktiviteter, shopping, mat och boende. Perfekt att uppleva i sällskap med barn under en sommardag. Följ med ner i gruvan och lev er in i gruvdrängarnas hårda arbete. Bland flera hundra år gamla salar och vindlande gångar får ni ta del av historier och sägner och lära er om gruvans stora betydelse för Sveriges historia. – De flesta yngre följer med på våra vanliga gruvturer. Där berättas om livet i gruvan, om det hårda arbetet och om gruvans betydelse för både Falun och Sverige. Sommartid har vi också en speciell tur för yngre barn som heter Skrock och sägen. Då ligger fokus mer på de spännande historierna om bocken Kåre, Gruvfrun och Fet-Mats, säger Anna Björkman, verksamhetschef vid Falu Gruva.  Ovan jord väntar det nya Gruvmuseet, där det finns gott om roliga och kluriga aktiviteter för barn. – Här får man chans att verkligen prova på och det finns många delar där man själv är delaktig. Det går att testa äldre kläder, åka gruvtunna och klättra på gruvstegar eller sortera malm från gråberget. Det är också ett äventyr att utforska den karaktäristiska miljön runt gruvområdet till fots. Kring det gigantiska dagbrottet Stora Stöten, som är nästan hundra meter djupt, finns en promenad på knappt två kilometer. Därifrån är utsikten över dagbrottet och Falu stad slående. Eller så tar ni en tur med Lilla Gruvtåget. – Det är bara att hoppa på så får man åka en sväng på området och samtidigt höra historier om gruvan berättas. Det brukar vara väldigt populärt. Är ni sugna på glass och fika finns två caféer med uteserveringar. Det finns också en restaurang för den som vill ha något matigare. I Världsarvshuset kan ni köpa souvenirer och se filmer, bildspel och utställningar om hela Världsarvet Falun. På Gruvområdet finns dessutom flera butiker med alltifrån second hand och hantverk till kläder och inredning. Det finns med andra ord mycket att se och göra på Falu Gruva – och efter besöket kommer ni med största sannolikhet vara rikare på både kunskaper, upplevelser och härliga sommarminnen. Skrock och sägner vid Falu Gruva Under en tur i gruvan delar guiden med sig av spännande berättelser från Falu Gruvas långa historia. Sommartid erbjuds även en speciell skrock- och sägentur för barn 3–7 år. Vissa berättelse är sanna, andra finns kanske bara i fantasin. Vad tror du? BOCKEN KÅRE För tusen år sedan betade getabocken Kåre precis där gruvan ligger idag. En dag återvände den hem med rödfärgade horn vilket väckte bondens nyfikenhet. Nästa dag följde bonden efter bocken och fick se hur den skrubbade sina horn mot den rödfärgade marken. Bonden började gräva i jorden tills han såg berget skimra och glänsa. Bocken hade lett honom till en mycket rik malmåder. GRUVFRUN Förr i tiden trodde man att det fanns ett bergsrå i varje berg. I Falu Gruva kallas bergsrået för Gruvfrun och hon vill ha ordning och reda i berget. Så var försiktig! Gruvfrun gillar varken visslingar, svordomar eller buller. FET-MATS År 1719 gjordes en fruktansvärd upptäckt då man under rasmassor fann liket av en ung gruvarbetare. Den enda som kände igen mannen var en gammal gumma som förklarade att det var hennes försvunne fästman. Men det märkliga var att han såg precis lika ung ut som när han försvann 42 år tidigare… Läs mer om Falu Gruva

Naturlig retreat för både kropp och själ i dalaidyll

Naturlig retreat för både kropp och själ i dalaidyll

Godsaker från skogens skafferi, stilla stunder med fågelkvitter istället för telefonens plingande och skön, djup sömn i total tystnad. En resa till Smens Experience Retreat i Fornby utanför Avesta är mer än bara en resa till Dalarna – det är en resa i ditt inre. Resan till dalaidyllen börjar dock utomlands. Ena halvan av ägardoun, Annah Lundgren, bodde i Sverige tills hon var 14 år. Efter många år utomlands landade hon i London där hon så småningom träffade sin partner Alex.  Där bodde de i tio år och arbetade i fastighets- och finansbranschen, men när de fick sina två söner bestämde de sig för att flytta ifrån storstaden. De ville ha mer tid för familjen och kunna ge sina barn en lugnare uppväxt närmare naturen. Idag delar de med sig av sin naturnära, rofyllda livsstil till gäster från hela världen. Annah och Alex driver Smens Experience Retreat, ett gårdshotell med holistisk, hälsosam syn på kropp och själ. Vägen dit var dock lång – de fick leta länge efter den perfekta platsen och hann titta på över 30 gårdar innan de hittade rätt. – Vi ville bo nära skogen där vi kunde njuta av årstiderna. Åka skidor på vintern, plocka svamp i skogen på hösten och bada i sjön på sommaren. Samtidigt ville vi bo relativt nära Arlanda, då vi båda har våra familjer utomlands, berättar Annah. I Fornby hittade de vad de sökte: närheten till naturen och det lugna livet. Det är också det som många av deras gäster kommer för att finna. Fornby ligger utanför Horndal i Avesta kommun. Byn består av kulturmark och jordbruk som håller det vackra landskapet öppet. Här finns rödmålade hus, bystuga och en hjälpsam, trevlig stämning bland byborna. Familjens gård består av två hus, ett som de själv bor i – ”den gröna villan” som de kallar det – och en gårdsvilla från sent 1800-tal som verksamheten för tillfället huserar i. På Smens Experience Retreat kan gästerna njuta av semester med särskilt fokus på återhämtning och avslappning i harmoni med naturen. Ett populärt program är Digital detox retreat där de får meditera, yoga, vandra i skogen varvat med att bada i vedeldad tunna ute på fältet och äta ekologisk mat – allt i totalt offlineläge såklart. – Vi hjälper bland annat dem som vill ”bara vara” ett par dagar. Det finns väldigt mycket forskning som talar för att man mår bra av att koppla bort och koppla ifrån, något som är viktigt för själen, säger Annah och fortsätter: – Ett par sa till och med att de blev snällare mot varandra efter att de hade varit hos oss! Inom kort kommer Annah och Alex utöka verksamheten i form av en nybyggd lada med 7-9 rum. De få rummen är till för att varje gäst ska hitta lugnet och få den servicen som passar just dem. Verksamheten i ladan kommer fokusera på naturnära prehabilitering och rehabilitering. – Vi vill att folk ska komma ut i naturen, motionera, rida på våra fantastiska hästar, få ordentligt med sömn och äta god mat hos oss. När kroppen rör sig får sinnet ro, tror vi. Intresset för holistisk hälsa, där både kropp och själ får vård och omsorg i balans, har ökat och skapar trender världen över. Allt fler spaanläggningar i metropoler som New York och London erbjuder lyxiga behandlingar med namn som ”oxygen therapy” och ”light therapy”. Annah kommenterar: – Det är nästan som att de försöker härma naturen. Deras behandlingar kan vara att man sitter i ett jättevarmt rum och sen badar i jättekallt vatten. Det är ju precis det vi redan gör i Skandinavien – bastar och doppar oss i sjön, bara att vi kallar det för vad det faktiskt är. Vi försöker även öppna upp rummen mot det fria för att ta vara på så mycket dagsljus som möjligt – det är vår variant av ”light therapy”.  

Bonden, Bananen och livet på gården

Bonden, Bananen och livet på gården

På gården i Övre Glamsarvet utanför Falun växer det så det knakar. Både i Sara May Kahls grönsaksodlingar och i det hållbarhetsengagemang som lagt grunden för Instagramduon ”Bonden och Bananen”. Här är ingen dag den andra lik, livet följer årstidernas växlingar och det finns ingen sommarsemester i sikte. Precis som Sara May vill ha det. Sara May Kahl sticker ut huvudet ur det lilla växthuset och vinkar glatt. Blå snickarbyxor och pigga ögon. Parson russel terriern Ali, som av någon outgrundlig anledning fått smeknamnet Bananen, springer nosande omkring bland hönshus, odlingsbäddar och plantlådor. Fast smeknamn borde kanske snarare bli artistnamn, för ”Bonden och Bananen” har blivit en uppmärksammad duo i sociala medier. Via Instagramkontot @bondenochbananen pratar Sara May om hållbarhet, miljöfrågor, odling och livet på landet. – Att jag skriver i vi-form gör att det inte blir lika mycket fokus på mig, samtidigt som Bananen får ta de tunga ämnena och kommunicera det under hashtaggen #bananenfunderar. Plus att det blir väldigt roligt att se allt ur en hunds perspektiv, att hon betraktar människorna och hur vi håller på. Engagemanget för hållbarhet är stort och en del i varför Sara May lever det liv hon gör här på den gamla bergsmansgården. Att hon driver upp och odlar sina egna grönsaker och plantor. Självhushåller. Säljer lokalodlade råvaror i den lilla försäljningsboden nere vid vägen. – Jag tror att det jag gör har en mening. Att lokal mat verkligen är något vi behöver i framtiden. Min lilla odling kanske inte gör stor skillnad, men hur och att jag gör något kanske kan det. Det är så många som pratar men inte gör. Att jag dessutom pratar i sociala medier blir ytterligare en styrka. Så dels finns grönsaksproduktionen, dels inspirations- och informationsdelen. Vad gäller själva produktionsdelen var det inget Sara May såg framför sig när hon växte upp på gården hon i dag äger och driver tillsammans med sambon Erik. Som tonåring drog hon iväg ut i världen, för hon skulle absolut inte bo på landet. Hon jobbade lite här och var, pluggade, utbildade sig till snickare. Sen kom det sig att ett av husen på gården blev tomt. Då kom tankarna på att flytta hem. – Det var nog huset som gjorde att jag tog steget. Sen har jag odlat åt mig själv sen jag flyttade tillbaka. När jag gick en permakulturkurs inventerade vi vilka tillgångar gården hade. Då insåg jag att det inte är mycket jag saknar för att börja odla i större skala. Kanske hade jag behövt en utbildning i småskaligt jordbruk också, men alla sådana fanns i Skåne. Jag visste att det var här jag ville odla, så jag körde igång och har lärt mig under tiden. I maj 2017 bestämde hon sig. Hon skulle skala upp verksamheten och odla för att sälja. – Det är egentligen väldigt sent på året, så då sådde jag bara alla frön jag hade hemma. Sen byggde jag ett litet skåp som jag sålde grönsakerna i. Första året fick bli ett test om någon skulle komma och handla – och det gick bra! Förra året kom jag igång i ännu större skala och nu växer det hela tiden. Kronärtskockor, flera sorters lök, rödbetor, morötter, vitlök, palsternacka, majs, bönor, ärtor, squash, grönkål, jordärtskockor, pumpor, gurkor, tomater, chili och olika blommor. Hon odlar mest kulturarvssorter och lokala grödor, som gråsockerärten "Lokförare Bergfälts Jätteärt", potatislöken '"Leksandslök" och kålroten "Vinttjärn". Listan över det Sara May trollar fram ur gårdens jordar kan göras lång. Hon rör sig vant fram och tillbaka i det kvava växthuset där tomatplantorna slingrar sig upp mot taket. Visar sedan de små gröna plantorna som står noggrant uppradade i kruka efter kruka i solen utanför. Skrattande konstaterar hon att hon till nästa år behöver skaffa en bättre etiketteringsmaskin. Att skriva de hundratals små lappar som talar om vad som är basilika, oregano eller dill tog lite väl lång tid. Det är mycket att hålla reda på och inget kommer gratis. Förra sommarens extrema torka var en ordentlig utmaning. Likaså har uppstarten av företagsdelen krävt stora investeringar, såväl tidsmässiga som ekonomiska. – Det är jättemycket jobb och man ligger alltid efter med allt. Men jag lärt mig den hårda vägen att prioritera. Man kan inte göra mer än man kan, utan bara ta det mest akuta och ändå försöka njuta och vara i det man gör. Man kan inte gå runt och stressa, för då är det kört. Jobbet är en livsstil där arbete och fritid flyter ihop. Aldrig riktigt ledig, men samtidigt får hon göra precis det hon vill. – Jag får vara ute och följa naturen hela året. Charmen är att dagarna är helt olika. Ibland jobbar jag väldigt intensivt, men om någon kommer på besök tar jag mig tiden att umgås. Och om det är en jättevarm dag blir det inte så produktivt som andra dagar, då får man ta det lite lugnare. Sommaren är högsäsong och arbetet är intensivt. Tanken på semester kan för en betraktare verka långt borta. Sara May tar det med ro. – Det är många som påpekar att jag ju inte har någon semester, att jag inte kan åka bort på sommaren. Men jag vill inte åka bort! Det folk åker bort till är ju natur, bad och att vara på landet. Och det är precis det jag har här. Visst skulle jag kunna åka bort på vintern – men vill det inte då heller.

Leonarden i Sälen

Leonard Lissdaniels och livet i Sälen

Sälen är ett vinterparadis och för många det självklara resmålet när det vankas fjällsemester. Men för vissa är Sälen så långt ifrån semester det går att komma. Så är det för Leonard Lissdaniels - dit andra åker på semester går han till jobbet. Leonard Lissdaniels är född och uppvuxen på fjället. I byn där hans mamma drog runt honom i längdspåren. Där han åkte skidor på både längden och tvären. Där han och kusinen svor över att behöva gå ut på tur – det var ju både bakhalt och jävligt. Men idag ser han hur det har format honom. – Det präglar en och man uppskattar det på annat sätt när man blir äldre. Att jag idag gillar fjäll och natur är för att jag är uppväxt med det. Efter några avstickare för utbildning och värnplikt blev längtan tillbaka till fjällen var för stark och behovet av att vara nära naturen blev för stort. – Jag saknade att kunna gå ut på fjället när jag ände för det. Att känna lugnet men ändå få farten under turistsäsongerna. Jag bodde ett tag i Stockholm och visst är det trevligt, men det blir väldigt inrutat och stressigt. Det ska planeras långt innan om man ska träffa någon. Det blir nästan som en sketch. Det passar mig bättre här. Så han flyttade hem till Sälen med siktet inställt på att bygga sin egen verksamhet kring just den natur som han saknade. Resultatet blev Leonarden, där olika typer av outdoorupplevelser står i fokus. – Jag vet inte om det är en trend eller ett förändrat beteendemönster, men det finns ett stort intresse för naturen. Jag tycker att det har förändrats påtagligt senaste femton åren. Det är inne att vara ute igen. Folk vill ut i naturen och det passar bra ihop med vår verksamhet, naturen är den röda tråden vi försöker erbjuda. Allt ska ha en anknytning till fjället. Vintern är både Sälens och hans egen högsäsong. Då går verksamheten på högvarv och skoteråkningen – som till stor del är kärnan i Leonarden – gör att många under semestern kan uppleva fjällens vita vidder, rykande kaffe framför en lägereld i skogen eller våfflor i vinterparadiset Storfjällsgraven. Men när andra åker på semester går Leonard Lissdaniels till jobbet. – Mina två döttrar frågar ibland varför vi måste jobba när andra är lediga. Men det är ju lite så när du verkar på en semesterort. Det blir inte samma sak med nyår, påsk och de här högtiderna. Det är ju då vi har som mest folk och som mest att göra. Ja, vi måste jobba när andra har semester. Det är så det ser ut här i Sälen. Han själv får passa in sina semestrar mellan högsäsongerna. – Det blir ju så när man är egen och det svårt att ha semester på hemmaplan. Men däremot brukar jag säga att jag avundas de som åker på semester till Sälen, det hade jag också gärna gjort, det verkar så mysigt. Samtidigt gör vi många av de saker andra gör på semestern till vardags. Vi åker skoter, vandrar, åker skidor. Vi utnyttjar vad Sälen har att erbjuda i vårt vanliga liv. Frågan är då bara vart den som bor i ett semesterparadis själv åker för att koppla ner och koppla bort. – Vi gjorde en fantastisk grej med familjen. Vi åkte till Svalbard med en annan familj och deltog i världens nordligaste maraton. De minsta sprang tre kilometer, mellanbarnen 10 kilometer och jag och kompisen gjorde halvmaran. Man glömde bort hur långt man sprang för det var så vackert. Fast inte ens på semestern slår entreprenörstankarna av på takten. Nu ska han erbjuda arrangerade löpresor till Svalbard som en del av aktivitetsutbudet på Leonarden. Fast även om han ibland åker iväg, kommer han alltid tillbaka till Sälen. – Här får jag det bästa av två världar. En natur som är fin alla fyra årstider och som är väldigt lättillgänglig. Det är lätt att ta sig ut på fjället och till skogen. Sen har vi ändå en puls stora delar av året, med influenser utifrån. Vi får besök från hela landet och även utlandet vilket gör att vi möter många intressanta världar. Här finns både naturen och lite stadskänsla stora delar av året. Det är unikt. Det gör att jag älskar Sälen. Leonard Lissdaniels tre favoriter i Sälen Storfjällsgraven. ”En plats man bara inte får missa. Det är en oas på fjället som saknar mobiltäckning och är vackert som få ställen. Du kan ta dig dit både med skoter, längdskidor och hundspann och när du väl kommer fram är det som att tiden stått stilla. Här finne n våffelstuga från 1951. Det är magiskt, du mår bra där. Själv tycker jag såklart att man ska åka skoter dit.” Trollskogen. ”Barnområdet på Hundfjället är roligt för alla åldrar och bra för den som vill lära sig åka skidor. Det är så mycket roligt runt omkring och man tänker inte på att man åker skidor, plötsligt har man släppt förälderns stav och åker själv.” Turskidor på fjället. ”Jag tycker man ska gå på tur på fjället. Det är en bortglömd konst – att bara ta turskidorna och gå ut på fjället.”   Fakta: Leonarden  Leonarden har sin utgångspunkt i Lindvallen och erbjuder det mesta inom motor, natur och äventyr. Förutom skoterverkstad samt skoter - och friluftsbutik ligger fokus på upplevelser. Vintertid finns skoteruthyrning, skotersafari, guidade turer på skoter och hundspann. Boka din skotertur.

Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Historien kittlar och är oerhört spännande. Den om hur Sverige växte fram och formades, med järntillverkningen i centrum. Bergslagsområdet var en motor för detta, som skapade möjligheten för Sverige att bli en av världens främsta järnproducenter från mitten av 1200-talet och ända fram till 1800-talet. Att Stockholm blev vår huvudstad är också kopplat till Bergslagen – det behövdes en stor hamn i Östersjön för att klara exporten. Omkring år 1750 svarade järnet för cirka 70 procent av hela Sveriges export.   Tiden har gått, det är nu ungefär 100 år sedan den traditionella produktionen stannade av, som Flogbergets gruva och Flatenbergs hytta, båda lades ner 1918. Det är tur att Ekomuseum Bergslagen finns – som tillsammans med olika aktörer, inte minst ideella föreningar – kan återberätta hur det gick till förr.   – I Ludvika och Smedjebacken går det att återuppleva en hel del, kolproduktionen, gruvorna, hyttorna och järnbruken. Det var här produktionen låg, Strömsholms kanal användes som transportled ner till Mälaren i söder.   Totalt brukar 600 000 besökare ta del av denna järnhistoria i Bergslagen, varje år. Till sommaren har sex nya besöksmål adderats, varav två finns i Dalarna, ett helt nytt och ett utökat, Finngården Skifsen, en nyuppförd finnmarksgård på en vacker plats vid sjön Skifsen, i närheten av Fredriksberg. Detta är en av flera platser som man med fördel kombinerar med en skön vandring genom klassisk Bergslagsnatur.   – På alla de olika besöksmålen finns det informationstavlor att läsa, och på flera av dem, främst nu under sommaren, är det flera olika aktiviteter som pågår. Totalt 40–50 olika föreningar ser till att detta är möjligt. Många av aktiviteterna är gratis, eller är väldigt billiga att delta i. Ibland är det aktiviteter som kostar en slant, som olika arrangerade dagsturer, eller den populära båtturen i Smedjebacken tillsammans med den lokala ångbåtsföreningen.   Ett tips är att besöka Flogbergets besöksgruva som fem-sex gånger varje sommar har ett intressant gruvspel där vi som publik får följa med tillbaka i tiden och se hur man levde och arbetade. Det finns även en mängd platser att äta på, allt från enklare hembygdsfika till herrgårdsrestauranger.    För den som vill uppleva allt i koncentrat finns ”Järnrutten”, en sommarvecka med över 100 evenemang.    – Vi är väldigt stolta över ”Järnrutten” och allt den står för. Under den här perioden botaniserar vi runt bland alla besöksmål och ger förslag på olika rutter och teman. Vi har samlat all information på hemsidan ekomuseum.se, där finns också en karta att skriva ut till de olika besöksmålen.   Fakta: Ekomuseum Bergslagen Ekomuseum Bergslagen är ett av världens största Ekomuseum och knyter samman en lång rad besöksmål i Västerbergslagen och söderut. Området omfattar cirka 750 kvadratkilometer och sträcker sig från Grangärde finnmark i norr, där skogsfinnar producerade träkol för hyttor och smedjor, ner till Mälaren och Borgåsunds hamn i söder, där järntackor och stångjärn lastades om för vidare transport till Stockholm.   Det gemensamma temat är ”järnets historia” med fokus på teknik, människans villkor, transportvägar och de naturresurserna som fanns att tillgå.    Läs mer om de olika besöksmålen, få tips och inspiration på ekomuseum.se.

Rättviks marknad

Rättviks Marknad – Ett säkert vårtecken

Ett lika säkert vårtecken som tussilago, fågelkvitter och grusfria gator är Rättviks vårmarknad. Första helgen i maj varje år är det dags för Sveriges största marknad, där närmare hundra tusen besökare under tre dagar botaniserar bland allt mellan himmel och jord. För Stina Lovén Adeström på Rättviks marknad är det hektiska tider med allt som ska färdigställas inför första marknadsfredagen. Det mesta är sig likt sedan tidigare år – det vinnande konceptet står sig starkt – men ett par nyheter står förstås på programmet. – Nere på mässplan utanför bowlingen har vi försökt att skapa en mer motorrelaterat yta, så att det ska bli som ett mässområde med motorfordon. Dels samma knallar som brukar stå där, dels fyller vi på med motorfordon. Hon ser vårmarknaden som inledningen på den riktiga vår- och sommarsäsongen för Rättvik. – Det känns som ett startskott efter en lång vinter och en kanske hittills kall vår. Men nu kommer folk ut och det känns som att, ja, nu börjar det igen. Det spritter, det börjar bli varmt och man börjar bli sugen på utelivet och på att handla blommor och annat till trädgården. Marknaden är populär bland knallar från hela Sverige och över 450 försäljare ställer upp sina stånd längs Rättviks gator. Många är återkommande sedan decennier, andra är desto nyare just här. Ytterligare andra är helt nya på marknadsscenen. Bland stånden finns det mesta en kan förvänta sig av en klassisk marknad. Godis och karameller i långa rader, munkar och bröd, ost, kryddor, strumpor, hantverk och keramik. –  Under just vårmarknaden är det väldigt många som handlar blommor. Sen är det livsmedel är alltid populärt. Som ostar, korv, kokosbollar – det går hem. Honung är också sådant många vill ha, säger Stina. Vare sig en har en redig inköpslista eller bara vill ta del av folkfesten och den härliga stämningen är Rättviks marknad väl värt ett besök. –  Jag hoppas på helt okej väder. Det får egentligen inte vara för fint, för då är folk hemma och pysslar i trädgården. Så lagom varmt och lagom soligt. Inget regn. Jag ser fram emot att besökarna kommer, den glada stämningen och glada människor. Rättviks Marknad, 3–5 maj 2019.

En nostalgisk båtresa tillbaka till 50-talet

En nostalgisk båtresa tillbaka till 50-talet

Strömsholms kanal sträcker sig från Smedjebacken i norr till Borgåsund i söder. En gång i tiden var det en viktig farled för järn och timmer. I dag handlar det mer om turism och sevärdheter. I Smedjebacken finns Håkan Jansson och Föreningen Barkens Ångbåtar. Varje sommar arrangerar de Nostalgituren med ångbåten Å/F Runn, där besökaren tas med på en tidsresa till svunna tider med både båttur och rälsbuss. Vad är Nostalgituren? – Det är en ångbåtsresa med Å/F Runn som utgår från hamnen i Smedjebacken. Därefter åker över sjön Barken, vidare genom sex slussar till Ängelsberg. Att åka ångbåt och se slussningar tycker alla är roligt, sedan är det en naturupplevelse. Det är väldigt fint i norra Barken, som en liten skärgård med väldigt många öar. På hemvägen blir det först rälsbuss till Kärrgruvan och därefter gammaldags Volvo landsvägsbuss tillbaka till Smedjebacken, berättar Håkan Jansson. Hur kom det sig att ni började med ångbåtsturerna? – För fem-sex år sedan fick vi tag på båten och föreningen har sedan restaurerat den till bra skick för att bedriva passagerartrafik på. Det ena gav nog det andra och idén växte fram, med ångbåten, rälsbuss och gammal landsvägsbuss från 50-talet. Vilka reaktioner har ni fått? – Det är en succé! Folk börjar ringa efter jul och frågar när vi ska släppa nya biljetter och turerna blir snabbt fullbokade. Jag tror att det intressanta ligger i konceptet med nostalgin, det blir som en resa tillbaka till hur det var förra i tiden, för 50 år sedan. Många av våra äldre passagerare kommer själva ihåg hur det är att åka rälsbuss och landsvägsbussarna. Det är en lång dag, men de allra flesta tycker det är otroligt intressant. Vad har ni på gång framöver? – Vi ska eventuellt renovera upp ytterligare ett ångfartyg. Förutom Nostalgiturerna har vi också Ångans dag i augusti. Då visar vi ångbåtar och ånglok i hamnen i Smedjebacken. Vi har till exempel ett litet industriånglok som vi kör på i hamnen under dagen, med arrangemang runt omkring. Allt lever på ånga brukar vi säga.   Nostalgituren görs vid totalt åtta tillfällen under juni, juli och augusti. Läs mer och boka: Nostalgituren med Å/F Runn

Paket & Erbjudanden