På tu man hand

Cykla par

Semester i Dalarna för par


Vare sig ni letar efter lyx, lugn eller fartfylld action finns det många möjligheter att hitta en unik upplevelse i gemytlig dalamiljö. Här finns många olika typer av semester för par och för er som vill resa tillsammans på tu man hand.


Parsemester i Dalarna? Här har vi samlat de bästa tipsen på boende, aktiviteter och evenemang som vi tror passar er som reser som par – vare sig det är med en partner, kompis eller någon annan kär vän. Checka in för en spaweekend på något av hotellen i Tällberg, upplev lugnet och stillheten i en fäbodstuga eller utmana varandra i ett fartfyllt race på cykel eller skidor. Möjligheterna är många och det finns något för alla inriktningar och smaker. Självklart finns även alla möjligheter att toppa upplevelsen med lokal mat och dryck, konserter eller andra evenemang, ofta i färdiga paket med boende. Utforska möjligheterna och hitta din perfekta parsemester i Dalarna.

Inspiration inför resan

Leonarden i Sälen

Leonard Lissdaniels och livet i Sälen

Sälen är ett vinterparadis och för många det självklara resmålet när det vankas fjällsemester. Men för vissa är Sälen så långt ifrån semester det går att komma. Så är det för Leonard Lissdaniels - dit andra åker på semester går han till jobbet. Leonard Lissdaniels är född och uppvuxen på fjället. I byn där hans mamma drog runt honom i längdspåren. Där han åkte skidor på både längden och tvären. Där han och kusinen svor över att behöva gå ut på tur – det var ju både bakhalt och jävligt. Men idag ser han hur det har format honom. – Det präglar en och man uppskattar det på annat sätt när man blir äldre. Att jag idag gillar fjäll och natur är för att jag är uppväxt med det. Efter några avstickare för utbildning och värnplikt blev längtan tillbaka till fjällen var för stark och behovet av att vara nära naturen blev för stort. – Jag saknade att kunna gå ut på fjället när jag ände för det. Att känna lugnet men ändå få farten under turistsäsongerna. Jag bodde ett tag i Stockholm och visst är det trevligt, men det blir väldigt inrutat och stressigt. Det ska planeras långt innan om man ska träffa någon. Det blir nästan som en sketch. Det passar mig bättre här. Så han flyttade hem till Sälen med siktet inställt på att bygga sin egen verksamhet kring just den natur som han saknade. Resultatet blev Leonarden, där olika typer av outdoorupplevelser står i fokus. – Jag vet inte om det är en trend eller ett förändrat beteendemönster, men det finns ett stort intresse för naturen. Jag tycker att det har förändrats påtagligt senaste femton åren. Det är inne att vara ute igen. Folk vill ut i naturen och det passar bra ihop med vår verksamhet, naturen är den röda tråden vi försöker erbjuda. Allt ska ha en anknytning till fjället. Vintern är både Sälens och hans egen högsäsong. Då går verksamheten på högvarv och skoteråkningen – som till stor del är kärnan i Leonarden – gör att många under semestern kan uppleva fjällens vita vidder, rykande kaffe framför en lägereld i skogen eller våfflor i vinterparadiset Storfjällsgraven. Men när andra åker på semester går Leonard Lissdaniels till jobbet. – Mina två döttrar frågar ibland varför vi måste jobba när andra är lediga. Men det är ju lite så när du verkar på en semesterort. Det blir inte samma sak med nyår, påsk och de här högtiderna. Det är ju då vi har som mest folk och som mest att göra. Ja, vi måste jobba när andra har semester. Det är så det ser ut här i Sälen. Han själv får passa in sina semestrar mellan högsäsongerna. – Det blir ju så när man är egen och det svårt att ha semester på hemmaplan. Men däremot brukar jag säga att jag avundas de som åker på semester till Sälen, det hade jag också gärna gjort, det verkar så mysigt. Samtidigt gör vi många av de saker andra gör på semestern till vardags. Vi åker skoter, vandrar, åker skidor. Vi utnyttjar vad Sälen har att erbjuda i vårt vanliga liv. Frågan är då bara vart den som bor i ett semesterparadis själv åker för att koppla ner och koppla bort. – Vi gjorde en fantastisk grej med familjen. Vi åkte till Svalbard med en annan familj och deltog i världens nordligaste maraton. De minsta sprang tre kilometer, mellanbarnen 10 kilometer och jag och kompisen gjorde halvmaran. Man glömde bort hur långt man sprang för det var så vackert. Fast inte ens på semestern slår entreprenörstankarna av på takten. Nu ska han erbjuda arrangerade löpresor till Svalbard som en del av aktivitetsutbudet på Leonarden. Fast även om han ibland åker iväg, kommer han alltid tillbaka till Sälen. – Här får jag det bästa av två världar. En natur som är fin alla fyra årstider och som är väldigt lättillgänglig. Det är lätt att ta sig ut på fjället och till skogen. Sen har vi ändå en puls stora delar av året, med influenser utifrån. Vi får besök från hela landet och även utlandet vilket gör att vi möter många intressanta världar. Här finns både naturen och lite stadskänsla stora delar av året. Det är unikt. Det gör att jag älskar Sälen. Leonard Lissdaniels tre favoriter i Sälen Storfjällsgraven. ”En plats man bara inte får missa. Det är en oas på fjället som saknar mobiltäckning och är vackert som få ställen. Du kan ta dig dit både med skoter, längdskidor och hundspann och när du väl kommer fram är det som att tiden stått stilla. Här finne n våffelstuga från 1951. Det är magiskt, du mår bra där. Själv tycker jag såklart att man ska åka skoter dit.” Trollskogen. ”Barnområdet på Hundfjället är roligt för alla åldrar och bra för den som vill lära sig åka skidor. Det är så mycket roligt runt omkring och man tänker inte på att man åker skidor, plötsligt har man släppt förälderns stav och åker själv.” Turskidor på fjället. ”Jag tycker man ska gå på tur på fjället. Det är en bortglömd konst – att bara ta turskidorna och gå ut på fjället.”   Fakta: Leonarden  Leonarden har sin utgångspunkt i Lindvallen och erbjuder det mesta inom motor, natur och äventyr. Förutom skoterverkstad samt skoter - och friluftsbutik ligger fokus på upplevelser. Vintertid finns skoteruthyrning, skotersafari, guidade turer på skoter och hundspann. Boka din skotertur.

Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Historien kittlar och är oerhört spännande. Den om hur Sverige växte fram och formades, med järntillverkningen i centrum. Bergslagsområdet var en motor för detta, som skapade möjligheten för Sverige att bli en av världens främsta järnproducenter från mitten av 1200-talet och ända fram till 1800-talet. Att Stockholm blev vår huvudstad är också kopplat till Bergslagen – det behövdes en stor hamn i Östersjön för att klara exporten. Omkring år 1750 svarade järnet för cirka 70 procent av hela Sveriges export.   Tiden har gått, det är nu ungefär 100 år sedan den traditionella produktionen stannade av, som Flogbergets gruva och Flatenbergs hytta, båda lades ner 1918. Det är tur att Ekomuseum Bergslagen finns – som tillsammans med olika aktörer, inte minst ideella föreningar – kan återberätta hur det gick till förr.   – I Ludvika och Smedjebacken går det att återuppleva en hel del, kolproduktionen, gruvorna, hyttorna och järnbruken. Det var här produktionen låg, Strömsholms kanal användes som transportled ner till Mälaren i söder.   Totalt brukar 600 000 besökare ta del av denna järnhistoria i Bergslagen, varje år. Till sommaren har sex nya besöksmål adderats, varav två finns i Dalarna, ett helt nytt och ett utökat, Finngården Skifsen, en nyuppförd finnmarksgård på en vacker plats vid sjön Skifsen, i närheten av Fredriksberg. Detta är en av flera platser som man med fördel kombinerar med en skön vandring genom klassisk Bergslagsnatur.   – På alla de olika besöksmålen finns det informationstavlor att läsa, och på flera av dem, främst nu under sommaren, är det flera olika aktiviteter som pågår. Totalt 40–50 olika föreningar ser till att detta är möjligt. Många av aktiviteterna är gratis, eller är väldigt billiga att delta i. Ibland är det aktiviteter som kostar en slant, som olika arrangerade dagsturer, eller den populära båtturen i Smedjebacken tillsammans med den lokala ångbåtsföreningen.   Ett tips är att besöka Flogbergets besöksgruva som fem-sex gånger varje sommar har ett intressant gruvspel där vi som publik får följa med tillbaka i tiden och se hur man levde och arbetade. Det finns även en mängd platser att äta på, allt från enklare hembygdsfika till herrgårdsrestauranger.    För den som vill uppleva allt i koncentrat finns ”Järnrutten”, en sommarvecka med över 100 evenemang.    – Vi är väldigt stolta över ”Järnrutten” och allt den står för. Under den här perioden botaniserar vi runt bland alla besöksmål och ger förslag på olika rutter och teman. Vi har samlat all information på hemsidan ekomuseum.se, där finns också en karta att skriva ut till de olika besöksmålen.   Fakta: Ekomuseum Bergslagen Ekomuseum Bergslagen är ett av världens största Ekomuseum och knyter samman en lång rad besöksmål i Västerbergslagen och söderut. Området omfattar cirka 750 kvadratkilometer och sträcker sig från Grangärde finnmark i norr, där skogsfinnar producerade träkol för hyttor och smedjor, ner till Mälaren och Borgåsunds hamn i söder, där järntackor och stångjärn lastades om för vidare transport till Stockholm.   Det gemensamma temat är ”järnets historia” med fokus på teknik, människans villkor, transportvägar och de naturresurserna som fanns att tillgå.    Läs mer om de olika besöksmålen, få tips och inspiration på ekomuseum.se.

Rättviks marknad

Rättviks Marknad – Ett säkert vårtecken

Ett lika säkert vårtecken som tussilago, fågelkvitter och grusfria gator är Rättviks vårmarknad. Första helgen i maj varje år är det dags för Sveriges största marknad, där närmare hundra tusen besökare under tre dagar botaniserar bland allt mellan himmel och jord. För Stina Lovén Adeström på Rättviks marknad är det hektiska tider med allt som ska färdigställas inför första marknadsfredagen. Det mesta är sig likt sedan tidigare år – det vinnande konceptet står sig starkt – men ett par nyheter står förstås på programmet. – Nere på mässplan utanför bowlingen har vi försökt att skapa en mer motorrelaterat yta, så att det ska bli som ett mässområde med motorfordon. Dels samma knallar som brukar stå där, dels fyller vi på med motorfordon. Hon ser vårmarknaden som inledningen på den riktiga vår- och sommarsäsongen för Rättvik. – Det känns som ett startskott efter en lång vinter och en kanske hittills kall vår. Men nu kommer folk ut och det känns som att, ja, nu börjar det igen. Det spritter, det börjar bli varmt och man börjar bli sugen på utelivet och på att handla blommor och annat till trädgården. Marknaden är populär bland knallar från hela Sverige och över 450 försäljare ställer upp sina stånd längs Rättviks gator. Många är återkommande sedan decennier, andra är desto nyare just här. Ytterligare andra är helt nya på marknadsscenen. Bland stånden finns det mesta en kan förvänta sig av en klassisk marknad. Godis och karameller i långa rader, munkar och bröd, ost, kryddor, strumpor, hantverk och keramik. –  Under just vårmarknaden är det väldigt många som handlar blommor. Sen är det livsmedel är alltid populärt. Som ostar, korv, kokosbollar – det går hem. Honung är också sådant många vill ha, säger Stina. Vare sig en har en redig inköpslista eller bara vill ta del av folkfesten och den härliga stämningen är Rättviks marknad väl värt ett besök. –  Jag hoppas på helt okej väder. Det får egentligen inte vara för fint, för då är folk hemma och pysslar i trädgården. Så lagom varmt och lagom soligt. Inget regn. Jag ser fram emot att besökarna kommer, den glada stämningen och glada människor. Rättviks Marknad, 3–5 maj 2019.

En nostalgisk båtresa tillbaka till 50-talet

En nostalgisk båtresa tillbaka till 50-talet

Strömsholms kanal sträcker sig från Smedjebacken i norr till Borgåsund i söder. En gång i tiden var det en viktig farled för järn och timmer. I dag handlar det mer om turism och sevärdheter. I Smedjebacken finns Håkan Jansson och Föreningen Barkens Ångbåtar. Varje sommar arrangerar de Nostalgituren med ångbåten Å/F Runn, där besökaren tas med på en tidsresa till svunna tider med både båttur och rälsbuss. Vad är Nostalgituren? – Det är en ångbåtsresa med Å/F Runn som utgår från hamnen i Smedjebacken. Därefter åker över sjön Barken, vidare genom sex slussar till Ängelsberg. Att åka ångbåt och se slussningar tycker alla är roligt, sedan är det en naturupplevelse. Det är väldigt fint i norra Barken, som en liten skärgård med väldigt många öar. På hemvägen blir det först rälsbuss till Kärrgruvan och därefter gammaldags Volvo landsvägsbuss tillbaka till Smedjebacken, berättar Håkan Jansson. Hur kom det sig att ni började med ångbåtsturerna? – För fem-sex år sedan fick vi tag på båten och föreningen har sedan restaurerat den till bra skick för att bedriva passagerartrafik på. Det ena gav nog det andra och idén växte fram, med ångbåten, rälsbuss och gammal landsvägsbuss från 50-talet. Vilka reaktioner har ni fått? – Det är en succé! Folk börjar ringa efter jul och frågar när vi ska släppa nya biljetter och turerna blir snabbt fullbokade. Jag tror att det intressanta ligger i konceptet med nostalgin, det blir som en resa tillbaka till hur det var förra i tiden, för 50 år sedan. Många av våra äldre passagerare kommer själva ihåg hur det är att åka rälsbuss och landsvägsbussarna. Det är en lång dag, men de allra flesta tycker det är otroligt intressant. Vad har ni på gång framöver? – Vi ska eventuellt renovera upp ytterligare ett ångfartyg. Förutom Nostalgiturerna har vi också Ångans dag i augusti. Då visar vi ångbåtar och ånglok i hamnen i Smedjebacken. Vi har till exempel ett litet industriånglok som vi kör på i hamnen under dagen, med arrangemang runt omkring. Allt lever på ånga brukar vi säga.   Nostalgituren görs vid totalt åtta tillfällen under juni, juli och augusti. Läs mer och boka: Nostalgituren med Å/F Runn

En älvtur med S/S Engelbrekt

En älvtur med S/S Engelbrekt

Upplev mat, musik och en ljudlös båtfärd längs Österdalälven. Vi säger hallå där till Mats Wallgren på ångfartyget S/S Engelbrekt, som i sommar kastar loss och bjuder in till stämningsfulla och välsmakande älvturer längs Österdalälven. Vad gör du ombord? – Jag är maskinist, så jag kör ångmaskinen. Kaptenen styr ju, men sen ger han order om det ska gå höger eller vänster, full fart eller halv fart – så det är viktigt att kommunikationen mellan kaptenen och maskinisten är bra. Sen finns en eldare också som ser till att det är tryck i pannan. För man eldar upp och kokar vatten så man får ånga som sen driver maskinen. Så det handlar om att reglera ånga för att få rätt hastighet på propellern. Vad är unikt med S/S Engelbrekt? – Det ett av världens äldsta passagerarfartyg. Hon är byggd 1866 i Göteborg och transporterades sedan i delar upp till Mora för att sättas ihop där. Sen gick hon i trafik mellan Mora och Insjön fram till 1952. Därefter blev det några olika vändor ägarmässigt innan hon totalrenoverades under 90-talet, då hon fick tillbaka sin ångpanna och ångmaskin. Att det är en ångbåt är ju också unikt och det som gör turen helt ljudlös. Ni utgår från hamnen i Leksand – vad får man se under en tur? – Vi åker nedströms Österdalälven genom Insjön och ner till Ålkilen, där vi rundar Morkarlön innan vi åker tillbaka. Mellan Leksand och Insjön får man se Leksandsbyarna passera som ett pärlband från sjösidan. Charmen är närheten till stränderna, älven är ganska smal så du får en nära upplevelse. På ena sidan är det många sommarhus och på den motsatta sidan är det mer vild natur. Vad serveras under en ”Älvtur med middag”? – Under resans gång bjuder vi på en trerätters middag tillagad av Rältagården, som har sin verksamhet utanför Leksand. Vi har olika menyer för nästan varje tur och här senast hade vi till exempel Prinsessans broccolisoppa med nybakat surdegsbröd, Rältagårdens lågtempererade nötkött och sen chokladmousse med hallonkompott till efterrätt. Naturscenerna i kombination med en så fin måltid är något som brukar imponera på gästerna. Ni har även New Orleans-inspirerade turer med musik? – Ja, under turerna ”Down by the river” kommer spelmannen Pelle Lindström tillsammans med två musiker. De här är femte året vi kör det temat och turerna blir snabbt fullbokade. Folk ringer redan efter jul och vill boka. Det är ingen hemlighet att Pelle är väldigt populär och vi serverar dessutom en speciell New Orleansbaserad meny under kvällen. Så kombinationen är helt magisk – att glida fram helt ljudlöst utmed älven, musiken och maten. Jag tror vi skulle kunna köra hur många som helst, det är ju fullt på varenda tur. Kryssningar avgår från Kajen i Leksand samt vissa turer från Mora. Läs mer och boka på steamship.nu.  

Hemmatäljarna som skapar Sverigeikoner

Hemmatäljarna som skapar Sverigeikoner

Varje steg i tillverkningen från träbit till färdigmålad dalahäst är ett hantverk i sig. John Eriksson utgör en viktig del i den kedjan. Han är en av de täljare som sitter i sina hem och arbetar med Sveriges mesta ikon. Med täljkniven i hand och radion i snickerboa på förser han dalahästarna sina mjuka följsamma former. Träflisorna bildar en allt tätare ring kring stolen där John Eriksson sitter och täljer. Händerna rör sig vant över den ofärgade trähästen, greppet om den sylvassa täljkniven är stadigt. De kantiga vinklarna blir allt färre och fram växer istället de mjuka former som känns när man stryker handen över de färdigmålade dalahästarna. – Det går att sitta ute och tälja ibland, i trädgården eller på badstranden. Jag har suttit i båten på Siljan och täljt också. Rodde ut till en kobbe och satte mig, säger John och låter för en kort stund kniven vila. Han är en av de ungefär 50–60 täljare som arbetar för Nils Olsson Dalahästar. De som året runt sitter i sina hem och mejslar fram de välkända Sverigeikonerna. Täljarna hämtar säckar med tillsågade ämnen i fabriken i Nusnäs, runt 130 blivande hästar i varje. Sen går de hem och börjar tälja. Vissa täljer fler, andra färre. Vissa sitter hela dagarna och har täljningen som sin största inkomstkälla. Andra täljer mer sporadiskt, sätter sig när andan faller på. John berättar skrattande historien om mannen som hämtade en säck hästar för några år sedan, men som fortfarande inte levererat tillbaka. – För mig blir det någon timme då och då. Jag skulle inte kunna sitta från morgon till kväll och bara tälja. Tillslut måste jag ha ett break. Då tar jag bilen och åker en sväng, sen kan jag fortsätta igen. Han är pensionär efter över 40 år vid Vägverket. Sonen täljde dalahästar och tyckte att fadern också borde testa.   – Så jag tog hem några hästar, provade och sen fortsatte det. Jag har min lilla rastkoja som jag gjort om till snickerboa här på gården. Det är inte så stort, men här finns allt jag behöver efter mitt eget huvud och behov. En liten bandsåg, borrmaskin, en snickarbänk, mina verktyg. Det tar honom ungefär 20–25 minuter att tälja en häst. Enligt honom själv är det rätt långsamt, men tillägger att det också märks på resultatet att han tar sig tiden. För han är noggrann med kniven, när han försiktigt skalar bort flisa efter flisa från det ofärgade hästämnet. – Det är ingen brådska för mig. Plus att jag är rädd om mina dragspelsfingrar. För vid sidan av täljningen, jakten och hundarna är det dragspelandet som gäller. Han är med i Orsa Dragspelsklubb, som har mycket att göra sommartid, med midsommarfiranden, spelningar och Orsayror. – Hos mig står radion på från morgon till kväll. Det får inte vara tyst och jag lyssnar på allt möjligt. Oftast blir det Siljansradion, men det blir också mycket cd-skivor med dragspelsmusik för att lära mig nya låtar. Sommartid sitter han även i fabriken i Nusnäs och täljer, så att besökare kan se alla steg i tillverkningen. Annars är sommaren lågsäsong för hemmatäljarna – då har många annat för sig. Semestertider. På hösten drar det sedan igång ordentligt igen. Bandsågen i fabriken går på högvarv för att ta fram ämnen till alla som då är redo att sätta sig med trähästarna. Samtidigt är det är svårt med återväxten. De flesta som täljer i dag är pensionärer likt John. ”Ungdomarna” i gänget är i medelåldern och det blir allt svårare att få tag i folk, vilket han tycker är synd. – Det är en avkoppling och kul att se vad man kan åstadkomma. Sen är det ju roligt att tälja, plus att det blir ett extra tillskott i kassan. Dalahästen är ju verkligen en kändis och har blivit en riktig Sverigesymbol. Det är kul att få vara med på ett hörn och kunna bidra i det sammanhanget. Läs mer: Dalahästen och dalahästtillverkningen

Café Wahlman i Hedemora

Café Wahlman i Hedemora – god mat och fina bakverk i historisk miljö

Ett besök i på Café Wahlman är ett måste vid ett besök i Hedemora. Inte bara för den som är fikasugen och vill uppleva ett klassiskt konditori. För den som är intresserad av byggnadsvård och vill uppleva genuina historiska miljöer har också mycket att hämta på det unika caféet. I kvarteret Ugglan, vid Hedemoras och Dalarnas äldsta torg, förenas kärleken till gamla miljöer och lokal mat. Det gamla kulturkvarteret invid Stora Torget är från 1700-talet. Här driver Maritha Gunnarsson och Fredrik Jansson byggnadsvårdsföretaget Klassiska Byggvaror med butik och verkstad sedan 2015. Vägg i vägg med butiken finns Café Wahlman som sköts av Marithas syster Sofia Gustavsson, bagare och konditor och Kim Jarl som är kock. Butiken och caféet samspelar på ett väldigt bra sätt med varandra. – Många kunder har åkt en bra bit för att komma till butiken och då passar det bra med caféet. Och de som kommer för att fika tar sig gärna en titt i butiken, berättar Sofia. När Maritha och Fredrik köpte husen från kommunen hade de använts som kontor i många år. Sedan har rum för rum renoverats varsamt enligt byggnadsvårdsmetoder och nu är så gott som hela kvarteret upprustat. Byggnadsvårdsbutiken finns i en lokal som en gång i tiden rymde Hedemoras apotek och Café Wahlman är inrymt i huset där apotekarfamiljen bodde. Varje rum har sin stil och här kan man till exempel välja att äta sin lunch och dricka sitt kaffe i biblioteket som är varmt och ombonat med vacker grön tapet, bröstpanel och sammetsfåtöljer. "Kungarummet" är ljust och elegant med medaljongtapet i blått och guld och porträtt på Kung Oscar och drottning Sophia på väggen. Stil- och tidsmässigt är caféet inrett som det hade kunnat se ut omkring år 1900. Hela kvarteret är byggnadsminne och den sista apotekarfamiljen bodde här så sent som på 1970-talet. – Genom att öppna café gjorde vi det här vackra gamla huset tillgängligt för allmänheten. Om vi hade tänkt ekonomiskt då skulle vi ha byggt om det till lägenheten, säger Maritha. Innan hon började arbeta professionellt med byggnadsvård var hon lantbrukare, satsade tidigt på KRAV och drev en egen liten gårdsbutik. Det är ingen slump att återbruk, närodlat och miljövänlighet genomsyrar hela verksamheten idag, från byggnadsvårdsbutiken ut i minsta kaka som serveras i caféet. Att välja så lokala och närodlade produkter som möjligt är helt självklart. – Vi köper en hel del ekologiskt, men viktigast är att det är lokala produkter, säger Sofia och pekar på en lista på väggen där alla lokala leverantörer de använder finns angivna. Till exempel kommer skinkan till smörgåsarna från Rältagården i Leksand och mejerivarorna från Grådö. På caféet serveras enklare luncher som paj, sallad och smörgåsar och på vintern finns det soppa. Det söta utbudet rymmer många klassiker som chokladbollar med pärlsocker, toscakaka, vaniljhjärtan och i sortimentet finns alltid gluten- och laktosfria alternativ. – En stor del av ingredienserna är ekologiska men det ser vi som en självklarhet och vi bemödar oss inte med att skylta om det. Sofia tycker att hon har världens bästa jobb som får arbeta med mat och bak i den här fantastiska miljön. Om sommaren är gården en riktig oas, omgärdad av de gamla husen, stockrosor mot väggarna och glada gäster som fikar vid små bord i gruset på gårdsplanen. Om vintern brinner det ofta i de öppna spisarna och det är fantastiskt mysigt i de vackra rummen. Det är bara att titta sig omkring för att förstå själva essensen av byggnadsvård. Det är en mycket kärleksfull behandling av äldre miljöer som ger något alldeles extra i atmosfär, stämning och kvalitet. Dessutom: – Byggnadsvård behöver inte bli dyrt, bara man har tid att återbruka, inflikar Maritha. Hon, om någon, vet. Redan som 17-åring köpte hon sitt första hus och restaurerade det enligt byggnadsvårdsmetoder. Idag blomstrar minst sagt intresset kring byggnadsvård i Sverige och i Hedemora förenas det på ett unikt och mycket passande sätt med förmågan att servera god mat och fina bakverk i en enastående historisk miljö.

Hotel Bishops Arms: En personlig mötesbar i Mora

Hotel Bishops Arms: En personlig mötesbar i Mora

När pubkedjan Bishops Arms öppnar hotell och gastropub i Mora är det med ambitionen att erbjuda en plats för god mat och dryck, värme och avslappnat umgänge. – Vi vill skapa en komma hem-miljö, säger pub- och hotellchef UllaCarin Nylund. Tidigare Hotell Siljan har de senaste månaderna varit en hektisk byggarbetsplats. Hela nedervåningen har fått en rejäl uppfräschning inför nyöppningen, när hotellet officiellt blir en del av Bishops Arms. En helt ny restaurangdel har inretts, med den autentiska och unika pubmiljön som löper som en röd tråd genom kedjans restauranger. Den mesta inredningen är original inköpt i England. I Mora är det en valnötspanel från tidigt 1800-tal som sätter stämningen. Troligtvis har den tidigare suttit i en bank eller advokatbyrå.  – Jag gillar det här lite ombonade, den engelska avslappnade stilen. Vi är ju en mötesbar, en mötesplats. Det blir inte ett standardmässigt hotell, utan receptionen är till exempel i anslutning till puben. Du kommer in i miljön direkt i och med att du checkar in i puben. Det känns trevligt tycker jag, säger UllaCarin Nylund, pub- och hotellchef. Det har varit bråda dagar inför öppningen och nu ser hon fram emot att äntligen få slå upp dörrarna. – Det har varit otroligt mycket jobb, men det har också varit jättekul! Att få vara med från början och i hela uppstarten. Hon själv är uppvuxen i Mora och har under åren arbetat inom många olika yrken och branscher, både i Sverige och utom-lands. Ambitionen för den nya verksamheten är att skapa en mötesplats för såväl lokalbor som besökare kring verksamhetens hjärta – puben. – Grunden är vällagad, hemlagad mat. Alltifrån husman till klassisk pubmat. Det kan vara fish and chips, charkbrickor och hamburgare. Vi jobbar med lokalproducerat-rat så mycket vi kan, som ost från Hansjö och kött från närliggande producenter. Mora blir den 41:a puben under Bishops Arms flagg i Sverige. Det är dessutom en av sju orter där restaurangdelen kompletteras med hotellverksamhet. – Vi har sett att det finns en positiv utveckling i Mora under längre tid. När möjligheten dök upp var det lätt att ta beslut om etablering. Kombinationen med puben och hotellet är dessutom väldigt trevlig, så Hotel Bishops Arms blir ett fint komplement, säger Oskar Svanström, operativ chef på Bishops Arms. Tanken är att kombinationen av hotell och pub ska skapa dynamik – där gästen direkt efter incheckning kan slå sig ner för att äta. Det blir liv, rörelse och en lobby där det alltid finns människor. Dessutom kommer de populära luncherna att finnas kvar. – Vi försöker ha något för alla. Det är inte bara öl och dryck, utan bra mat och trevlig atmosfär. Det ska vara ett bra ställe för att fira en födelsedag, träffa kollegorna eller ta en familjemiddag. En bra bredd, bra kvalitet och hemlagad mat, säger Oskar Svanström. Nu står UllaCarin Nylund och hennes personal redo att hälsa de första besökarna och gästerna välkomna. – Jag vill skapa en komma hem-miljö. Att man har möjlighet att få en bra service och att bli igenkänd. Att man känner personalen och att personalen känner igen en. Man ska kunna gå hit och få en upplevelse, säger hon.

Klenshyttan

Museet där miljöerna är huvudattraktioner

Ett museum utan de traditionella föremålen – men med desto fler hänförande, spännande, fantasieggande och intressanta platser. På de många besöksmålen i Ekomuseum Bergslagen står just platserna och dess rika historia i fokus. Malin Andersson, verksamhetschef för Ekomuseum Bergslagen, berättar mer. Vad är ett ekomuseum? - Ett Ekomuseum har alltid ett grundtema, i vårt fall ”järnet”. Men ordet ”eko” kommer från grekiskans ”oikos” som betyder helhet, eller hushåll, och ett ekomuseum ska handla om hela livet kring grundtemat: som hur människor bodde, vad de åt, om religionen, skolan, kulturen. I ett ekomuseum står allting kvar på sin ursprungliga plats, saker är inte flyttade till en museibyggnad. När man åker till besöksmålen står man precis där historien har utspelat sig! Man kan säga att ett traditionellt museum är en byggnad med ditflyttade föremål i medan ett ekomuseum är ett område där platserna motsvarar föremålen i det traditionella museet. Vad innebär det att ni har järnet som grundtema? - Ekomuseum Bergslagen handlar om hur järnet tillverkats här i området i nästan 3000 år - järnet som påverkade hela Sveriges ekonomi och historia och som fortfarande påverkar oss. I området ser du gruvor, hyttor och smedjor, bostäder - alltifrån små finnpörten och arbetarbostäder till herrgårdar och slott! Du ser kyrkor, skolor och andra arbetsplatser. Vad finns att göra hos er sommartid? - Det finns 68 besöksmål i Ekomuseum Bergslagen. Alla går att besöka på egen hand, många har öppet på bestämda tider och man kan boka guidade turer på de flesta. Under sommaren är det många aktiviteter och främst under #järnruttenveckan händer det mycket, med fullspäckade dag-för-dag-program. Kan du rekommendera några besöksmål? - En mycket vacker och dramatisk plats är Stollbergs gruva, med gruvhål, utsiktstorn, lekpark och vandringsleder. I Grängesberg finns både visningsgruva, gruvmuséum, arbetarbostäder, tågmuséum och konserthus. Två fina hyttor, alltså platser där man gjorde järn, är Klenshyttan och Flatenberg. Och så finns ju Ludvika Gammelgård, gammelgården i Smedjebacken med hela Kyrkgatan och hamnområdet och så hembygdsgården och kyrkbyn i Söderbärke - alla med massor med olika hus och aktiviteter.  Ekomuseum Bergslagen finns i sju kommuner i Västmanland och Dalarna. Dalakommunerna är Ludvika, med 16 besöksmål, och Smedjebacken, med nio besöksmål. Sommaren 2019 anordnas #järnruttenveckan lördag 29 juni till och med söndag 7 juli. Ett dag för dag-program finns på http://ekomuseum.se/.

Kryssa med M/S Gustaf Wasa på Siljan

Kryssa med M/S Gustaf Wasa på Siljan

Vi säger hallå där Erik Jalking, skeppare på fartyget M/S Gustaf Wasa, som varje sommar visar dalabygden från sjösidan på fartyget som trafikerat Siljan sedan 1876. Vad händer under en tur med M/S Gustaf Wasa? – Man får se allt det vackra runt Siljan från sjön, vilket ger en lite annan vy och en överblick över det som finns på land. På dagsturerna har vi också guidning, där vi berättar om platserna vi passerar. Sen får man äta och dricka gott och uppleva ett av världens äldsta fartyg, som är K-märkt, byggt 1876 och som gått på Siljan varje sommar sen dess. Vad händer hos dig i kaptenshytten? – Det alltid öppet hos kaptenen, man får hälsa på och fråga om det är något man undrar. De flesta som kommer upp brukar fråga om någon specifik by vi passerar, om båten eller hur djup sjön är. Ja, hur djup är egentligen Siljan? – Vad jag har kunnat mäta så är den 150 meter prick, vilket är djupare än de officiella siffrorna. Jag tror det står 134 meter på sjökortet, men det är lätt att hitta större djup än så. Vilken är din egen favoritplats på sjön? – Österviken är väldigt fin. När man utgår från Leksand, kommer mot Tällberg och ser alla vackra dalabyar längs stranden. Det är också häftigt när man ser bort mot Mora och får en uppfattning om hur stor Siljan faktiskt är. Och solnedgångarna kan vara helt fantastiska, med riktiga färgexplosioner. Du har jobbat på Gustaf Wasa i 30 år, några minnen som sticker ut? – De flesta ska man ju inte berätta… Men det var rätt speciellt när Kungen åkte med. Det var första sommaren jag jobbade här och det var ett väldigt pådrag med bombhundar och Säpo-personal. Genom åren har det också varit många idrottsmän, musiker och kändisar som åkt med, men jag nämner inga namn. Det sägs också att Anders Zorn var en ofta förekommande passagerare, fast det var ju före min tid. Vad tänker du om sommaren som kommer? – Jag drömmer om en sommar som förra året. Varm, lugn och soligt med många glada människor. Kryssningar avgår från Leksand, Rättvik eller Mora enligt turlista 12 juni–18 augusti 2019. Läs mer här. Om M/S Gustaf Wasa - Byggt 1876 och har trafikerat Siljan sedan dess. - Är 30 m lång och 5,3 m bred. - Har sin hemmahamn i Leksand. - Är K-märkt. - Har ett matsäcksdäck för den som vill ta med fika. - Under dagskryssningar serveras dagens lunch eller á la carte i restaurangen och på kvällskryssningar finns förutom den fasta menyn även räkor.

Paket & Erbjudanden