Louise och Johanna framför en sjö

Louise och Johanna: ”Det ska vara en extra upplevelse kring våra vandringar”

En vandringskompis, gott att äta i ryggsäcken och en redig målbild att sikta mot när det känns tungt. Det är tre av ingredienserna som Louise Norström och Johanna Falk, som båda bor utanför Ludvika, gärna ser att deras vandringar innehåller. När de ger sig ut på vandringslederna i södra Dalarna handlar det om att sänka trösklarna och leta efter de många upplevelser som finns i närområdet.


Det är lätt att bli hemmablind. När saker och ting finns alldeles inpå, dag efter dag, är det lätt att tro att det vardagsnära inte bjuder på lika stora upplevelser som allt det där som finns lite längre bort. Kompisarna Louise Norström och Johanna Falk har själv fallit för hemblindheten, längtat bort och drömt om de ”stora” äventyren.

– Det är ju de stora turerna man läser om. Längre vandringar där man ska ha den här utrustningen, de fina tälten och de bästa kläderna. Man tänker att ska jag vandra är det ett jätteprojekt, men det behöver det absolut inte vara, säger Johanna.

Hon får direkt medhåll av Louise:

– Det här att man plötsligt ska ha ett stort kit för att ens ta sig ut i skogen – jag tror det är viktigt att man börjar där man är. Speciellt om man inte är jättevan att vandra. Jag tycker till exempel om att bara lufsa runt i skogen. Jag vill ha en skön stund, kunna gå ut och grilla korv, dricka kaffe och varm choklad.

Louise och Johanna på vandring
”Jag tror det är viktigt att man börjar där man är”, säger Louise som tillsammans med vännen Johanna ständigt är på jakt efter nya vandringsleder kring hemmet i södra Dalarna. Foto (samtliga): Louise Norström
​​​​​​

Vandringen ger tid att tänka och prata klart

De har känt varandra i över 20 år, jobbar tillsammans och umgås mest hela tiden. Ändå tycker de att vandringen blivit något helt annat, ett nytt sätt att umgås på.

– Ses vi hemma blir det lätt att man fastnar i att ta upp telefonen och kastas in i en vardag. När man är ute och går hinner man vara i tystnaden tillsammans, prata klart, tänka klart eller skapa minnen ihop på ett annat sätt, säger Louise.

Hon nämner det naturliga samtalet som flyter mellan människor när de är i rörelse i naturen. Att inte bli avbruten och att hinna prata om saker som inte alltid hinns med annars. Sen är det förstås så att naturen och vandringen bjuder på upplevelser, men för att de ska bli positiva kan det behövas lite hjälp på traven.

 När vi vandrade senast hade Johanna med sig hembakat, choklad och kaffe. Vi lade in peppiga fikapauser. Sen är ju en stor del av grejen att man tar sig runt ihop och gör det tillsammans. För det är inte alltid jättekul att gå sådär långt, konstaterar Louise.

Vandrare med hund i skogen

Inte bara halva, utan hela Kyrkstigen i Grangärde

Vandringen hon syftar på är deras tur längs ”Mårtens och Kullens Kyrkstig”, en 30 km lång vandring som binder samman Grangärdes skogsbyar med själva kyrkbyn. Först spånade de i och för sig kring de där långa vandringarna långt borta. Sedan skiftade de fokus. Det finns ju massvis att upptäcka alldeles runt stugknuten.

– Du och jag får ju pippi ibland och tränar stenhårt, med kettlebells och massa program. Vi ville göra något utöver det. Johanna föreslog att vi skulle gå ”Kyrkstigen”, men inte hela, hälften räckte.

– Ja, vandringen blev ”den här grejen skulle vi vilja göra – ja men då gör vi det!” Fast det blev ju inte bara hälften utan hela, lägger Johanna till.

För när de väl var där ute i skogen rullade det bara på, även om de behövde små knep för att motivera sig att fortsätta framåt.

  Vi måste peppa varandra när vi är ute och ha delmål, som att vi ska äta lunch där eller fika där. Sen när vi väl kommit till det delmålet kan vi ändå gå lite till och sen lite till, säger Louise.

Fritidshus

Vandrare i naturen med hund
Det blev inte bara halva Kyrkstigen, utan hela. När Louise och Johanna väl började vandra flöt det på och efter ett passerat delmål tog de direkt sikte på nästa hållpunkt.
 

De använde av appen Naturkartan för att hitta rätt, som ett komplement till de färgade markeringar som brukar finnas på plats längs leden. Flera av Dalarnas kommuner är anslutna till appen och förutom tips på stigar och vandringsleder, finns också information om till exempel kojor och rastplatser.

  Hur man än är i skogen är det skönt att vara där, det är en lugn och skön plats. Man får röra på sig samtidigt som man är ute och umgås på ett väldigt lättsamt sätt. Så egentligen handlar vandringen bara om att få komma ut och göra något trevligt tillsammans, säger Johanna.

Viktigt med tydlig målbild

Med det sagt vill de ändå ha en tydlig målbild när de vandrar. Det kan vara en utsikt på toppen av en höjd, en vacker sjö i skogen eller någon intressant plats längs leden. När Louise och Johanna vandrade Kyrkstigen hade de siktet inställt på något extra festligt.

  Det ska vara ytterligare en liten upplevelse kring vandringarna vi gör, inte bara att man går ut i skogen och går. Vi visste till exempel våra karlar stod redo med grillat på gräsmattan när vi kom hem. Så det kan man ju också ha som en målbild, skrattar Louise.

Nu väntar nya vandringsäventyr i sommar och för dem är det självklart att fortsätta utforska Dalarna. Det lutar åt turer på stigarna runt Knutsbo och Räfsnäs.

  Vi kanske inte är i vårt livs form, men det funkar ju ändå och vi har himla roligt när vi är ute. Det får ta den tid det tar. Vi kan stoppa med oss något gott att dricka ryggsäcken och gå ut och vandra. Man är hela tiden på väg någon annanstans, men allt finns ju supernära här i Dalarna, avslutar Johanna.

Vandrare kollar på skylt
Vandringen längs Mårtens och Kullens Kyrkstig gav mersmak och nu planerar vännerna för nya äventyr i dalaskogarna.
 

Louise och Johanna tipsar om tre vandringar i Dalarna

Bastbergs fäbodar: ”Där är helt fantastiskt och en perfekt dagsutflykt. En levande fäbod från 1700-talet. Kor går lösa, man kan köpa hemkärnat smör, ost och messmör och ibland gör de våfflor där. Det är en fantastisk upplevelse bara att vara i miljön. Man kan gå från parkeringen upp till en fin utsiktspunkt eller välja mellan längre och kortare turer. Det ligger 19 km norr om Grangärde, så det är inte jättelångt.”

Skattlösberg och Luossastugan: ”Gå från parkeringen 800 meter till poeten Dan Anderssons Luossastugan. Här går man genom kohage med hässjor och milsvid utsikt. En sjungande guide finns i stugan under sommarmånaderna. I naturreservatet finns sedan olika vandringsleder med saker att se längs vägen, som Finngammelgården och gruvfallet.”

Predikstolen/Tansvägga naturreservat: ”Det är en oslagbar utsikt från Predikstolen! Från skogsbilvägen vid Brynbergets boställe finns en stig fram till predikstolen. Det finns ett gapskjul där man kan elda, laga mat och umgås. Kom ihåg att ta med egen ved. Tänk på att det krävs hundraprocentig uppsikt över barn, då det är väldigt brant. Ligger ca 50 km norr om Ludvika.”

Louise och Johanna fikar

Om Louise Norström och Johanna Falk

Louise Norström bor i Björnhyttan utanför Ludvika, jobbar som lärare, fotograf och skribent. Hon driver också bloggen Abborrbergs Louise och Instagram-kontot @abborrbergslouise, där hon delar med sig av livet i en finnmarksby i dalaskogen.

Johanna Falk både jobbar som och studerar till lärare, vid sidan av ett stort friluftsintresse. Hon bor i Norrbo, Nyhammar.

Läs mer: Vandra i Dalarna