Idre Kyrka
Visa kartanPå det tempeltun där biskopen i Nidaros (nuv. Trondheim) ska ha predikat frälsningens budskap restes under de svåra depressionsåren 1932–33 Idres fjärde kyrka.
Ingen vet inte med säkerhet när den första kyrkan uppfördes i Idre. En tradition gör dock gällande att den skulle ha funnits redan år 1403. En liten spånklädd kyrka fanns dock med säkerhet år 1624. Tidens tand for i det stränga klimatet hårt fram med det lilla kapellet, som första gången utdömdes redan på 1780-talet, utan att ett planerat nybygge kom till stånd. Ny kyrka kunde uppföras förs år 1842 efter ritningar av arkitekt C. Ståhl. Därefter revs den ursprungliga kyrkan.
Den nya kyrkan saknade värme och hade ett anspråkslöst yttre. Med sina fyrkantiga fönster liknade den, frånsett det lilla tornet, ett vitmålat bostadshus. Tornet var dåligt och kyrkorummet utkylt. Därför aktualiserade åter ett nytt kyrkobygge i samband med biskop Billings visitation år 1894. Arkitekt G. Améen ritade ett förslag som antogs år 1908.
Den 20 september år 1914 invigdes en pampig faluröd korskyrka med ett mäktigt centraltorn, vars spira syntes vida omkring. Två år senare blev Idre självständig församling. Men glädjen över den nya kyrkan varade bara i elva år. En söndagskväll i november 1925 brann kyrkan ned.
Efter mycken tvekan beslöt man år 1932 att låta uppföra det nuvarande templet på dess anrika plats vid Idresjön. Arkitekt var Knut Nordenskjöld. Den 19 november 1933 kunde idreborna för andra gången på 19 år inviga en ny kyrka. Denna Idres fjärde kyrka gavs en stil som i mycket påminde om gammelkyrkan. Interiören gjordes enkel och rätlinjig, stilren och med sparsam utsmyckning. De slutna bänkraderna har plats för 250 personer och åtskiljs från koret av två sirliga obelisker som bär upp varsin gyllene stjärna. Ett krucifix utfört av Carl Fagerberg utgör blickfång över altaret. Färgerna går övervägande i grått och över alltsammans välver sig ett vackert tunnvalv.
Kyrkobyggnaden
Idre kyrka domineras av sitt kraftigt accentuerade torn. I tornet hänger tre klockor: Storklockan, lillklockan och en stålklocka (ton F) för tornurverket. Storklockan och lillklockan är gjutna 1933 till den nya kyrkan medan den tredje klockan är tillverkad i Bochum 1875.
Kyrkans inredning är stram och sparsam, men stiltrogen. Interiören domineras av det stora krucifixet på korsväggen. Ingången till koret markeras av två snidade obelisker, krönta av morgonstjänor. Långhusets väggar pryds med lampetter där landskapsvapnet ingår: Dalpilarna, krönta med hertigkronan.
1933 års orgelverk, 2 manualer o pedal – 10 stämmor , ersattes 1971 med ett helt nytt . Den nya orgeln är byggd av Olof Hammarberg i Göteborg. Den har 2 manualer och pedal, sammanlagt 13 stämmor. Orgeln invigdes av dåvarande organisten i Mora, Gunnar Rosenberg.
Ovanför ingången. till sakristian hänger 1768 års kyrkklocka. Den bär inskriptionen: »Berg och dalar lofve Herren. Halleluja Laudat et minor Olymporum anno 1768».
Ingen vet inte med säkerhet när den första kyrkan uppfördes i Idre. En tradition gör dock gällande att den skulle ha funnits redan år 1403. En liten spånklädd kyrka fanns dock med säkerhet år 1624. Tidens tand for i det stränga klimatet hårt fram med det lilla kapellet, som första gången utdömdes redan på 1780-talet, utan att ett planerat nybygge kom till stånd. Ny kyrka kunde uppföras förs år 1842 efter ritningar av arkitekt C. Ståhl. Därefter revs den ursprungliga kyrkan. Den nya kyrkan saknade värme och hade ett anspråkslöst yttre. Med sina fyrkantiga fönster liknade den, frånsett det lilla tornet, ett vitmålat bostadshus. Tornet var dåligt och kyrkorummet utkylt. Därför aktualiserade åter ett nytt kyrkobygge i samband med biskop Billings visitation år 1894. Arkitekt G. Améen ritade ett förslag som antogs år 1908. Den 20 september år 1914 invigdes en pampig faluröd korskyrka med ett mäktigt centraltorn, vars spira syntes vida omkring. Två år senare blev Idre självständig församling. Men glädjen över den nya kyrkan varade bara i elva år. En söndagskväll i november 1925 brann kyrkan ned. Efter mycken tvekan beslöt man år 1932 att låta uppföra det nuvarande templet på dess anrika plats vid Idresjön. Arkitekt var Knut Nordenskjöld. Den 19 november 1933 kunde idreborna för andra gången på 19 år inviga en ny kyrka. Denna Idres fjärde kyrka gavs en stil som i mycket påminde om gammelkyrkan. Interiören gjordes enkel och rätlinjig, stilren och med sparsam utsmyckning. De slutna bänkraderna har plats för 250 personer och åtskiljs från koret av två sirliga obelisker som bär upp varsin gyllene stjärna. Ett krucifix utfört av Carl Fagerberg utgör blickfång över altaret. Färgerna går övervägande i grått och över alltsammans välver sig ett vackert tunnvalv. Kyrkobyggnaden Idre kyrka domineras av sitt kraftigt accentuerade torn. I tornet hänger tre klockor: Storklockan, lillklockan och en stålklocka (ton F) för tornurverket. Storklockan och lillklockan är gjutna 1933 till den nya kyrkan medan den tredje klockan är tillverkad i Bochum 1875. Kyrkans inredning är stram och sparsam, men stiltrogen. Interiören domineras av det stora krucifixet på korsväggen. Ingången till koret markeras av två snidade obelisker, krönta av morgonstjänor. Långhusets väggar pryds med lampetter där landskapsvapnet ingår: Dalpilarna, krönta med hertigkronan. 1933 års orgelverk, 2 manualer o pedal – 10 stämmor , ersattes 1971 med ett helt nytt . Den nya orgeln är byggd av Olof Hammarberg i Göteborg. Den har 2 manualer och pedal, sammanlagt 13 stämmor. Orgeln invigdes av dåvarande organisten i Mora, Gunnar Rosenberg. Ovanför ingången. till sakristian hänger 1768 års kyrkklocka. Den bär inskriptionen: »Berg och dalar lofve Herren. Halleluja Laudat et minor Olymporum anno 1768».
Visa mer Visa mindre