Trollvasslan

Beskrivning

Omgivande skog domineras av tall och gran med en mer trivial flora, men är i gengäld ofta vackert behängd med långa lavgirlanger där även den sällsynta ringlaven ingår. Här och var finns också intressanta rikkärr i anslutning till källor. Här växer en rik mossflora och orkidéer som brudsporre och tvåblad.

Bäckdälden lockar djurlivet genom sin, jämfört med omgivningen, större produktion av blommor och gräs. I den gamla granskogen växer hänglavarna rikligt. Det gynnar fågellivet. Några fåglar som har noterats är talltita, tjäder och gråhäger. Av fjärilar flyger skogsgräsfjäril, ängspärlemorfjäril och liten guldvinge rikligt.

Eftersom diabas förekommer inom Trollvasslans avrinningsområde så är de vattenkemiska förhållandena bra. Det betyder att vattendraget sannolikt inte är drabbat av någon försurningspåverkan. Detta är förutsättningar som gynnar den krävande vattenfauna som påträffats här, t ex mollusker och vissa dagsländearter. Den relativt ovanliga ”jättebäcksländan” Dinocras cephalotes som upprepade gånger har påträffats i Trollvasslan, är ett av de mest renvattenkrävande bottendjuren som ofta även tyder på i övrigt höga naturvärden.
Bottenfaunasamhället i Trollvasslan bedöms vara ett av Dalarnas mest artrika och varierande med flera ovanliga arter. Allt detta tyder på en liten påverkan från mänskliga aktiviteter.
Trollvasslan har ett rikt bestånd av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera). I Trollvasslan förekommer även öring, elritsa och lake och i vattendragets nedersta del åtminstone sporadiskt även harr.

Fisket i Trollsjöarna har givetvis varit av stor betydelse för självhushållet. Flera båthus finns och har funnits uppförda längs stränderna. Inom naturreservatet, på Syndre Trollsjöns östra strand, ligger ett välbevarat båthus som tillhör Stenvallen.
Naturreservatet är beläget inom de historiska betesområdena för flera fäbodar, bland andra Stenvallen och Nysätervallen samt gården Grundsillret. Området har således brukats för såväl bete som slåtter i äldre tider, med avklingande intensitet under 1900-talet för att nu ha upphört.