Folkärna kyrka ligger väldigt vackert intill sjön Bäsingen.
Förmodligen var den allra första kyrkan av trä och uppförd på 1300-talet. Den brann 1378 och ersattes av en rektangulär gråstensbyggnad med sakristia. Under senare delen av 1400-talet fick den ett torn av gråsten och tegel. Detta torn står kvar än idag och med sina originella vita blinderingar anses det vara ett av de bäst bevarade medeltidstornen i Dalarna. Tornspiran är från 1788.
Dopfunten är från 1670, men den bärande pelaren rekonstruerades 1931, då dopfunten återfanns på kyrkvinden. Bland kyrkans övriga inventarier märks ett praktfullt altarskåp från Antwerpen, tillverkat vid 1490-talets slut, epitafier över kyrkoherden Andreas Olai Hesselius och major Nils Diurklow, en rad prästporträtt samt minnestavla över psalm- och postillaförfattaren Anders Nohrborg, som är begravd här.
Den senaste större inre renoveringen ägde rum 1978-79.
Förmodligen var den allra första kyrkan av trä och uppförd på 1300-talet. Den brann 1378 och ersattes av en rektangulär gråstensbyggnad med sakristia. Under senare delen av 1400-talet fick den ett torn av gråsten och tegel. Detta torn står kvar än idag och med sina originella vita blinderingar anses det vara ett av de bäst bevarade medeltidstornen i Dalarna. Tornspiran är från 1788.
Dopfunten är från 1670, men den bärande pelaren rekonstruerades 1931, då dopfunten återfanns på kyrkvinden. Bland kyrkans övriga inventarier märks ett praktfullt altarskåp från Antwerpen, tillverkat vid 1490-talets slut, epitafier över kyrkoherden Andreas Olai Hesselius och major Nils Diurklow, en rad prästporträtt samt minnestavla över psalm- och postillaförfattaren Anders Nohrborg, som är begravd här.
Den senaste större inre renoveringen ägde rum 1978-79.
