Golf i Gagnef

Från fäbod till sommarviste för gourmander och vinterparadis för livsnjutare. På Fryksås Hotell och Gestgifveri är det lätt att trivas och njuta av allt från längdturer på skidor och cykling på branta sluttningar till avsmakningsmenyer med vilda inslag och bastubad med vidunderlig utsikt. Fryksås vackra södersluttning 500 meter över havet var en gång i tiden ett fördelaktigt läge för fäbodbruk. Hit vandrade gårdsfolk med sina djur för att odla och låta djuren beta under sommarmånaderna. Vem vet, kanske fanns det också lite tid över att njuta av den storslagna utsikten över bergen, skogarna och Orsasjön. Det kan i alla fall vi som besöker Fryksås nuförtiden göra. Dessutom kan vi bo bekvämt och äta bra på Fryksås Hotell och Gestgifveri som ligger mitt i det gamla fäbodstället. – Även om här är fullt med folk ibland så är det ändå tyst och lugnt, säger Ulla Karlsson, krögare och hotellägare på Fryksås Hotell och Gestgifveri, samtidigt som hon blickar ut mot de blånande bergen och Orsasjön långt där nedanför sluttningarna. Hon har drivit hotellet sedan 2011 och tröttnar aldrig på utsikten som ständigt fyller hennes mobil med bilder. Vyn skänker lugn och tar genast ner pulsen, även de dagar när det är fullbelagt och bråda tider på hotellet. Fryksås ligger vid vägs ände och väl här känner man som besökare genast för att stanna kvar och njuta så länge som möjligt. Därför är det för väl att Fryksås Hotell och Gestgifveri erbjuder såväl bekvämt boende som härliga menyer med många lokala inslag. Här serveras välkomponerade rätter signerade köksmästare Scott Ferguson och hans team och restaurangen passar lika bra för långlunch som för en helkväll med avsmakningsmeny. Rätter med viltkött är kökets specialitet och inte sällan finns en eller två rätter med björn på menyn. Vad sägs till exempel om Wallenbergare på björnfärs eller mjöd- och blåbärsmarinerad björnytterfilé med fryksåspotatis, gräddkokta murklor, fönsterlav och granskott? – Vi är också i det närmsta självförsörjande här på svamp och bär eftersom trattkantareller, blåbär, lingon och hjortron finns i skogarna här, berättar Ulla Karlsson. Hon jagade själv en hel del tidigare men nu har hon lagt bössan på hyllan och hinner hon med en tur i skogen så blir det tillsammans med hennes man Hasse som är ”galen i att plocka svamp”. Restaurang med vilda smaker På Fryksås kan den som föredrar vegansk eller vegetarisk mat också njuta av meny om fem eller sju rätter och här finns en diger vinkällare som Ulla i framtiden drömmer om att kunna öppna för besökare. Men det är ett projekt som hela tiden fått flyttas fram för sedan hon tog över hotellet har fokus varit på att renovera hotellrum och få de viktigaste ytorna upp till standard. Idag kan hotellet stolt erbjuda 45 bäddar i prydliga rum med olika inredning och här finns också tre ”fäbodsviter” i egna små stugor inredda med vackra tapeter, mysiga kaminer och egen bastu med utsikt över Orsasjön. Dagens hotell ligger delvis i den byggnad som entreprenören Anders Frelin 1932 lät öppna som turistgård med namnet Fryksåsgården. Det var några år efter att turistnäringen i Fryksås fått sig en blygsam start på 1910-talet då en handarbetslärarinna från Strängnäs öppnade en servering som växte till ett litet pensionat. Det är inte svårt att tänka sig att många av de tidiga gästerna blev stammisar direkt, för Fryksås är bestämt en plats som besökare gärna återvänder till. Menyerna på Fryksås har fokus på vilda smaker på Dalavis och nyzeeländske kökschefen Scott Ferguson kryddar upp med influenser utifrån. – Jag träffar många gäster som varit här som barn och som nu kommer med sina egna familjer, berättar Ulla Karlsson, som ser det som den stora charmen med sitt arbete att hinna prata med sina gäster och träffa de som återkommer, en del år efter år. – Om jag ”bara” drev restaurang skulle jag inte få så nära och trevlig kontakt med gästerna, förklarar hon. Från att på trettiotalet endast ha dragit besökare sommartid är Fryksås numera tillgängligt året om och även snöfattiga vintrar finns här fina skidspår. Julen firas ordentligt på Fryksås Hotell och Gestgifveri och julbordet och slädturer blir oförglömliga minnen hos nya generationer besökare. Orsa Grönklitts skidanläggning med 23 nedfarter och 100 kilometer längdspår nås bilvägen eller genom det två kilometer långa skidspåret rakt igenom skogen mellan Fryksås och Grönklitt. Även på sommaren kommer många aktiva gäster till Fryksås och Ulla Karlsson har sett en stor ökning av cyklande gäster de senaste åren. Tänk dig – det finns väl ingen bättre belöning än ett dygn på Fryksås med skön hotellsäng, egen bastu med utsikt och en vällagad avsmakningsmeny efter en cykeltur vägen upp till det vackra gamla fäbodstället. Det skulle vilken vallpiga som helst skriva under på! Läs mer om Taste of Dalarna, det nätverk av gårdsbutiker, producenter, hantverksbryggerier, caféer och restauranger runt om i Dalarna som sätter de lokala råvarorna och de lokala smakupplevelserna i främsta rummet.

Vintern är här och Dalarna lockar med många spännande, roliga, goda och vackra upplevelser. Ta dig tid att upptäcka något nytt – och ta dig framför allt tid att njuta av vinterdagarna. Här har vi skapat en bucketlist med 22 härliga utflykter, stämningsfulla aktiviteter och natursköna platser väl värda ett besök. Ofta är det ju de små sakerna som blir de stora minnena. Hur många prickar du av? 1. Smaka nygräddat, ugnsvarmt knäckebröd med smältande smör hos Skedvi Bröd på Kulinariet i Stora Skedvi. Passa samtidigt på att utforska resten av läckerheterna i saluhallen eller slå dig ner för en måltid i restaurangen. 2. Vandra med snöskor genom det snöbeklädda vinterlandskapet i Fulufjällets Nationalpark utanför Särna och upplev Sveriges högsta vattenfall Njupeskär i frusen form. 3. Vandra den slingrande stigen upp till den mäktiga utsikten från Hykjeberg utanför Älvdalen. Den är framkomlig även vintertid – men se till att vara extra försiktig och se vart du sätter fötterna. 4. Ta en promenad eller skidtur i de magiska omgivningarna kring Koppångens naturreservat utanför Orsa. En vårvinterdag i strålande sol vid fäboden Blomtäckt går inte av för hackor. 5. Gå ut i midvinternatten och njut av stjärnhimmelen. Hur många stjärnbilder hittar du? 6. Övernatta i en trädkoja mitt ute i skogen eller uppe i trädtopparna hos Näsets Marcusgård i Furudal. 7. Träffa livs levande renar! I trakterna kring Idre vandrar de fritt, så bli inte förvånad om de plötsligt står där på vägen. 8. Gör Kulturresan genom Dalarna. Fem av de nio kulturhistoriska besöksmålen som utgör rutten har öppet i vinter: Zornmuseet, Carl Larsson-gården, Falu Gruva, Porfyrmuseet och Nils Olsson Dalahästar. Övriga besöksmål är Hildasholm, Ornässtugan, Avesta Art och Dalarnas museum. 9. Slå dig ner och njut av musiken vid någon av de många julkonserter i Dalarna som anordnas vintertid. Fartfyllda shower i Tällberg, stämningsfulla julkonserter och klassiska nyårskonserter med Dalasinfoniettan är bara några av höjdpunkterna. 10. Upplev stämningen, smakerna och dofterna av den stundande julen vid någon av Dalarnas många julmarknader som börjar dyka upp redan i november. Den största och kanske mest kända är julmarknaden vid Falu Gruva, som i år går av stapeln söndag 8 december. 11. Fira lucia under jord. Både i Falu Gruva i Falun och Äventyrsgruvan Tuna Hästberg utanför Borlänge går det att lyssna till ljuva stämmor i bergrum med häftig akustik. 12. Upplev Tällberg. Spendera en dag – eller varför inte en hel weekend – i den mysiga byn vid Siljans strand. Utforska de små butikerna och de timrade husen, njut i hotellens spa-anläggningar och bli serverad läckra rätter. Är du på plats i december är firandet av Lissjul ett måste! 13. Besök någon av Dalarnas hemslöjdsbutiker och botanisera bland hantverk, slöjd och andra dalainspirerade produkter. Hitta ett minne att ta med dig hem från Älvdalen, Mora, Rättvik, Leksand, Dala-Floda eller Falun. 14. Ge dig ut på längdskidor i dalanaturen. De flesta både större och mindre orter har alla sina egna skidpärlor. Ljungåsen i Ludvika, Sörskog i Bjursås, Gyllbergen i Borlänge, Vasaloppsarenan, Grövelsjöfjällen, Idre Fjäll, Orsa Grönklitt. Listan kan göras lång och det är bara att välja och vraka bland godbitarna. 15. Koka varm choklad, packa ditt godaste gofika och ge dig ut i snölandskapet. Hitta en väl vald plats och njut av vinterdagen. 16. Besök ett museum eller utställning. Det finns alltifrån konst och hantverk till TV-historia, mynt och gamla sjukhusmiljöer. 17. Glid fram över isen på långfärdsskridskor och upplev frihetskänslan. 18. Åk spark! Flera hotell och anläggningar har de klassiska åkdonen för utlåning, så ta chansen att ge dig ut på tur. 19. Anordna ett pulkarace. Känn svetten lacka och barnasinnet väckas till liv när du flyger nerför backen. 20. Grilla utelunch och njut framför den sprakande elden. 21. Ta steget ut på skaren och utforska naturen bortom de upptrampade stigarna med ett par snöskor på fötterna. Hyr ett par snöskor eller boka en guidad tur, packa ryggsäcken och ge dig ut. 22. Hyr en skoter och ge dig ut på äventyr i fjällen eller vildmarken. Susa fram över de vita vidderna längs någon de hundratals mil av preparerade skoterleder som står till förfogande, framför allt i norra Dalarna. Tänk på att du måste ha rätt körkort eller förarbevis för skoter innan du ger dig iväg.

En av världens mest miljöcertifierade anläggningar ligger mitt i norra Dalarnas mäktiga fjällvärld. På STF Grövelsjön Fjällstation är hållbarhetsarbetet en så självklar del av vardagen att de ibland måste påminna sig själva om allt de faktiskt gör. Det är frukostdags på STF Grövelsjön Fjällstation. De allra mest morgonpigga har redan varit här och såväl ätit som packat sina bruna lunchpåsar i papper, men fortfarande rör sig hungriga gäster bland borden med tallrikar fyllda av pannkakor, smörgåsar och yoghurt. Aktiva dagar på fjället kräver sin uppladdning. Utanför fönstret lockar en slående utsikt över fjällen. Det ser ut som filmkulisser och en får nästan gnugga ögonen och titta igen för att förstå alla möjligheter som faktiskt väntar där ute. I matsalen står rejäla träbord och dito trästolar. Det är träpanel på väggarna, dörrarna är av trä, ja, till och med flera av strömbrytarna. Så lite miljöförstörande plast som möjligt med andra ord. Träinredningen är bara en del i det genuina och idoga hållbarhetsarbete som präglar såväl fjällstationen i Grövelsjön som hela STF:s verksamhet. – Vi är utsedda till världens mest hållbara Mountain Station av UNESCO. Det väger rätt tungt. Det ska finnas en hållbarhetsfaktor i allt vi gör, in i minsta detalj, säger Carl Johan Ingeström, platschef på STF Grövelsjön Fjällstation. I nästa mening förklarar han hur hållbarheten blivit en så självklar del av hur de tänker, planerar och arbetar att det ofta behövs att någon utifrån kommer in med perspektiv på hur långt i framkant de faktiskt ligger. Här innefattar hållbarhetsarbetet alltifrån uppvärmning och transporter till hur avfall hanteras och hur maten serveras i restaurangen. – Ska vi servera renkött köper vi hela renar och använder allt. Allt kött serveras, vi kokar fonder på delarna som blir över. Vill vi göra ärtsoppa en vecka ser vi till att servera fläsklägg någon dag innan, så att vi kan använda resterna till att koka buljongen till soppan. Det ska inte bara vara en fin maträtt, det handlar om en fin helhet i hela tankesättet. Carl Johan ser att fjällstationens gäster är väldigt miljömedvetna och att hållbarhet är viktigt. Att STF dessutom har tagit tydlig ställning och har höga ambitioner för sitt arbete på området gör även att kraven och förväntningarna ökar. –  Det märks att många har synpunkter på hållbarhetsfrågan när vi gör undersökningar och utvärderingar. Endera får vi positiva hejarop eller konstruktiva förslag på förbättringar. Till exempel att folk förväntar sig att vi ska se till att det går att ta sig hit kollektivt med buss och tåg. I takt med att matsalen blir allt mer folktom följer vi strömmen mot receptionen, där den ena friluftsklädda entusiasten efter den andra dyker upp. De hittar sina grupper och sin guide, går igenom dagens schema och ger sig sedan ut i terrängen för dagens fjälläventyr. Lisa Sundström, som jobbar med utrustning och uthyrning, är dock kvar inomhus i dag. Hon sitter och putsar kängor i det välfyllda rummet som rymmer alltifrån fiskeutrustning, sovsäckar och tält till skidor, pjäxor, snöskor och isdubbar. Även uthyrningen blir ett viktigt led i helheten som skapar hållbarhet. – Vi har investerat i bra grejer som ska hålla länge och man ska kunna komma hit utan att ha något som helst med sig, säger hon. Att fjällstationen i dagsläget är en av världens mest miljöcertifierade anläggningar i sin bransch är inget som gör att de planerar att luta sig tillbaka och slå av på takten – tvärt om. Snarare gör det dem än mer motiverade att agera föregångare, förebilder och utvecklas än mer. Carl Johan berättar om planerna som just nu pågår för hur och när de ska kunna producera egen solel. – Utmaningen är att prata om hållbarhet och förmedla vad vi gör. Sedan är det förstås också en utmaning att hänga med i utvecklingen, att vi anpassar oss till vad som händer i omvärlden. Omvärlden må kanske känns långt borta just i dag, när solen leker över fjällen mot den klarblå himmeln och allt som hörs är vindens sus mot en i övrigt slående tystnad. Men framtiden kräver att fler anammar det tankesätt som präglar STF Grövelsjön Fjällstation. Så att också kommande generationer ska kunna ta sig ut i Grövelsjöns ännu oförstörda fjällvärld. Om miljöarbetet - STF Grövelsjön Fjällstation är en av världens mest miljöcertifierade anläggningar i sin bransch. - Hela anläggningen är certifierad som Svanenmärkt hotell. - Restaurangen är KRAV-auktoriserad och turer, temaveckor samt kurser är ekoturismcertifierade.   - Det finns fem källsorteringsstationer för fjällstationens gäster och alla rum är utrustade med källsorteringsmöbler. - Alla rengöringsmedel är biologiska och helt nedbrytbara. - All el som används är förnyelsebar. Inom några år är planen att fjällstationen ska kunna producera egen solel.

Att vandra i Dalarna under hösten må vara något speciellt, men landskapet är vackert året om. Runt omkring Siljan finns en hel uppsjö av leder, stigar och naturområden att välja mellan när det är dags att ge sig ut på tur. Här har vi samlat fyra olika vandringsförslag, alla med sin unika profil. Vilken av dem väljer du? Övernattaren Är du sugen på en flerdagarstur är 90 km långa Vasaloppsleden det perfekta alternativet. Mellan den klassiska startplatsen i Berga by i Sälen och målet i Mora finns ett flertal rastplatser, vindskydd och dessutom nio övernattningsstugor på åtta olika platser. Bara att planera för lagom långa dagsetapper och börja vandra via de klassiska Vasaloppskontrollerna. Leden går genom trolska granskogar, på spänger över myrar, genom tallskog och grönskande fäbodvallar. Förutom naturen i sig finns också många spännande sevärdheter och utsiktsplatser längs vägen. Vasaloppsleden är lättvandrad och hela sträckan är välmarkerad. Självklart går det också att vandra delar av leden eller göra kortare dagsetapper. Övernattningsstugorna är öppna året runt och går inte att boka. En övernattning kostar 50 kr/person/bädd och det går utmärkt att Swisha betalningen. Foto: Vasaloppet Äventyraren Om äventyret lockar är det skogarna norr om Orsa som gäller. Ta vägen mot Furudal och sväng av mot Tallhed flygplats. Efter en bit på grusväg väntar Storstupet och, ytterligare fem kilometer bort med bil, Helvetesfallet – två minst sagt kraftfulla naturupplevelser. Det forsande vattnet i Ämån, som trycker sig fram mellan de branta bergväggarna, är en mäktig syn. Vandringen i sig är inte speciellt lång, från parkeringsplatserna är det 200–300 meter fram till själva fallen. Däremot är det något av en utmaning att ta sig fram över ibland regnhala trappsteg, grova rötter, stenblock och ringlande stigar. Det gäller att hålla koll på såväl fötter som balans, vilket ger utflykten en äventyrsaura. Vid fallen är det sedan bara att ta fram kameran och matsäcken och njuta. Kanske har du tur och får se Inlandsbanetåget passera över den 34 meter höga järnvägsbron vid Storstupet? Livsnjutaren Är du på jakt efter enkel vandring med stor belöning? Då är Styggforsen i Boda utanför Rättvik helt klart rätt val. Styggforsens brusande vattenfall har en fallhöjd på 36 meter och är omgivet av branta klippor och högrest granskog som ger besöket en trolsk och dramatisk inramning. Här spelades till exempel delar ur Ingmar Bergmans film ”Jungfrukällan” in. Från parkeringen leder en 750 meter lång gångstig fram till och runt fallet. I området finns skyltar där det går att läsa om de många sagor och sägner som omgärdar vattenfallet. Som namnet Styggforsen, som sägs komma från "styggmannen", ett annat namn för djävulen. Eller historierna om tomtarna som mjölnaren såg, om tjuvarnas tillhåll i grottan, om fogdeklippan och vad man ska göra för att undvika att den rasar.  Styggforsen är ett litet och mysigt naturreservat, som bjuder på desto större upplevelser i form av natur, geologi, biologi och historia. Se till att fylla utflyktskorgen med tillräckligt med gofika för ett långt besök. Slå dig ner och blicka ut över det magiska fallets brus med en kopp kaffe i handen. Är inte det att njuta av livet så säg? Familjen Den grusade vandringsleden runt fågelsjön Limsjön i Leksand är perfekt för en familjeutflykt. En 7 km lång slinga som garanterat kommer göra såväl stora som små vandrare nöjda. Packa ordentligt med matsäck för att hålla energi- och humörnivåer uppe, parkera vid Norsbo och börja utforska omgivningarna. Längs vägen finns flera rastplatser. Passa också på att gå upp i fågeltornet och speja ut över markerna. Kanske får ni syn på någon spännande fågelart? Limsjön är även en av Mellansveriges viktigaste rastplatser för flyttande sjöfågel. I området finns även betesmarker, så det är inte heller omöjligt att ni kan få syn även på fyrbenta djur. Informationstavlor står utplacerade längs med vägen, så det är enkelt att göra det till en både rolig och lärorik upplevelse för hela familjen. Läs mer om vandringsleder och att vandra i Dalarna

Höstmörkret och de gråmulna dagarna står för dörren. Den spontana reaktionen var kanske tidigare att fly landet för stekande sol och fuktig värme. Fast aldrig tidigare har det varit vare sig trendigare eller lättare att istället hemestra på hemmaplan. Så stanna i Sverige, packa weekendväskan och maxa hösten i Dalarna. Här har vi samlat hotellen, restaurangerna och upplevelserna som sätter extra guldkant på höstdagarna. 1. Boka ett bra hotell I Dalarnas utbud av boenden finns alltifrån mysiga stugor till fina gårdar. Om du kommer till Dalarna för en långweekend – passa på att unna dig några nätter på ett lyxigt hotell. I Mora finns anrika Mora Hotell och Spa, ett fyrstjärnigt hotell som ligger alldeles i centrum. Hotellet har en egen restaurang som serverar läckra rätter av lokalt producerade råvaror. Passa också på att koppla av i spaet och njut av en välgörande massage eller behandling. Lockar boende i gemytlig bymiljö är det Tällberg som gäller. Den pittoreska byn vid Siljans strand är Sveriges hotelltätaste och här finns till exempel klassiska Åkerblads Hotell & Gästgiveri. Här bor du i individuellt ombonade och inredda rum med hög standard och romantisk stil. Passa också på att njuta av de mysiga omgivningarna under en kvällspromenad med Siljan som fond. För dig som söker en upplevelse utöver det vanliga är ett tips att boka boende på Fryksås Hotell & Gestgifveri. Hotellet ligger mitt i en av Sveriges äldsta och största fäbodmiljöer, en historisk plats utanför Orsa. Från området är det möjligt att njuta av den hänförande utsikten över Orsasjön och Siljan, samtidigt som ni hugger in på menyns vilda smaker – som wallenbergare på björn. 2. Ät och fika på White Guide-listade guldkorn I Dalarna kan du äta och fika på restauranger och caféer som omnämns i White Guide. Faktum är att hela 15 krogar i Dalarna platsar i 2019 års restaurangguide. På Sjövillan i Rättvik bjuds gästerna på både fantastisk utsikt och mat. Här kan du äta god mat som komponerats av krögarparet Magnus och Linn Ollas. Paret driver även restaurangen Bruntegården i Rättvik, som även den tagit sig in i den prestigefyllda restaurangguiden. För den som är fikasugen är Café Zorn, även de listade i White Guide, väl värt ett besök. Mitt i centrala Mora, i Emma och Anders Zorns gamla stall, serveras ett ständigt varierande utbud av både mat och bakverk. Förutom de klassiska bakverken finns här också alternativ för den som vill fika glutenfritt, veganskt och raw food. Flera White Guide-listade caféer i Dalarna är Vansbro Konditori i Vansbro, Bergslagskonditoriet i Ludvika och det säsongsöppna Café Nyfiket i Rättvik. 3. Hälsa på hos Zorn, gör en Kulturresa och ta del av Dalarnas unika form Om konst och kultur lockar är Dalarna och Siljansbygden ett riktigt paradis. I Mora finns Zornmuseet och Zorngården, där det är möjligt att ta del av Anders Zorns konst och hem. Se också till att utforska Kulturresan, som består av nio kulturhistoriska besöksmål runt om i Dalarna. Förutom Zornmuseet ingår här bland annat Nils Olsson Dalahästar i Nusnäs, Porfyrmuseet i Älvdalen och Carl Larsson-gården i Sundborn. Under en intensiv vecka varje höst tar skapandet dessutom extra stor plats i rampljuset – då arrangeras tredje upplagan av Formveckan Dalarna. Från Smedjebacken i söder till Orsa i norr har besökare möjlighet att ta del av en mängd olika evenemang – alltifrån öppna ateljéer och utställningar, till föreläsningar, workshops, inspirations- och prova på-aktiviteter. Tanken med veckan, som arrangeras av Svensk Form Dalarna, är att synliggöra all den kreativitet och de kreatörer som finns runt om i länet. 4. Upptäck Dalarna med cykel Efter mycket god mat och dryck är det skönt att röra lite på sig och Dalarna som landskap är perfekt att upptäcka med cykel. Varje säsong besöker omkring 60 000 cyklister cykelnätverket Biking Dalarnas 19 olika områden. Välj mellan att cykla lugnt på landsvägar eller hoppa upp på en mountainbike och susa fram i skogen. Idag finns populära cykeldestinationer som Mora, Rättvik, Orsa Grönklitt, Säfsen, Lugnet i Falun, Sälen och Idre Fjäll med på kartan. 5. Shoppa daladesign Innan hemfärd, se till att köpa med ett vackert minne från weekendresan. Besök någon av de små hemslöjdsbutikerna runt om i Dalarna. I Mora finns till exempel Mora Hemslöjd, med handvävda textilier, skinnfällar, kuddar och smide. Även Rättvik och Leksand har uppskattade och anrika hemslöjdsbutiker. När du ändå är i Leksand, planera in ett besök på Stationsgatan 6, där det formligen sprutar av kreativitet. Botanisera bland det noggrant utvalda sortimentet av kläder, hantverk, keramik och inredningsdetaljer som finns hos Crona Craft. Alldeles bredvid har kalligrafen och formgivaren Ylva Skarp sin ateljé och showroom där hon visar och säljer sina karakteristiska prints och produkter, originalkonst, möbler och skulpturer.

Guidade turer i Älvdalen, med fokus på vandring, friluftskunskap och en stor portion gemenskap. Maria Olsson på Ut & Njut Äventyr ser till att skapa minnesvärda utomhusupplevelser för hela familjen – på platsen där livet är enkelt och det är inte ett projekt att ta sig ut i naturen. Röken från elden sticker lite i ögonen och sätter sig i jackan på det där sättet som bara röken från en öppen eld kan göra. På Skärklitts fäbodar utanför Älvdalen rör Maria Olsson runt i muurikkan. Där fräser champinjoner, paprika, lök, broccoli och morot tillsammans med soja och kryddor. Hon knäcker upp ett par ägg vid sidan av woken och börjar göra äggröra. Efterrätten – som i dag består av äppel- och rabarberpaj – puttrar i en gryta över en andra eld lite längre bort. – Det är frihet att få vara sin egen. Jag älskar träffa människor och vara ute. Här sker riktiga samtal, över en eld eller ute på vandringsleden. Man kommer innanför huden på folk och det gillar jag. Sen älskar jag att guida. Det är ett väldigt dynamiskt jobb. Tillsammans med maken Erik ”Bamse” Persson driver hon Ut & Njut Äventyr. De genomför guidade turer och utomhusaktiviteter som innefattar vandringar, bushcraft, friluftskunskap och -säkerhet.  Guidat har hon gjort länge och runt om i hela världen: Italien, Frankrike, Kanada och Sverige. När hon ville komplettera erfarenheten med en utbildning och Älvdalen hade dåtidens bästa, till Fjäll- och äventyrsledare, blev det således en flytt till Dalarna. – Jag har jobbat i länder där det finns en otrolig stolthet hos befolkningen. Det finns inte på samma sätt i Sverige generellt eller där jag växte upp i Västergötland. Men den kärleken och stoltheten över sin hembygd finns här i Älvdalen. För alla älvdalingar älskar verkligen Älvdalen. Vi svenskar kan vara så inåtvända, men här är det lätt att känna sig välkommen när de märker att jag som inte är härifrån vill vara här. Sen är ju naturen och omgivningarna fantastiska. Det är ett enklare liv här och det är inte ett projekt att ta sig ut i naturen. När barnen kom flyttade hon och Bamse ändå söderut en sväng igen. Bodde på olika platser, men när Bamse fick heltidsjobb i Mora, gick flyttlasset till Dalarna permanent. De köpte ett gammalt kapell i Älvdalsbyn Klitten och med åren började tanken på en egen guideverksamhet växa sig starkare. I januari 2018 tog de steget. – Vi ville prova och se om vi kunde få snurr på det hela. Jag har sedan starten guidat en del i Fulufjällets Nationalpark, framför allt till Old Tjikko, världens äldsta träd. Annars har det främst varit turer kring Älvdalen. Det är också vandringar i de olika naturreservaten häromkring jag gärna vill göra fler av. Och fjällkurser för barn. Det finns så många barn som vill ut och testa friluftsliv, men där föräldrarna inte vet hur man gör. Planerna är många och kunskaperna Maria och Bamse besitter är stora. Det märks inte minst under dagen på Skärklitt. Maria guidar med van hand till de säkraste sätten att greppa kniven när det ska täljas eller späntas ved. Visar hur gnistor skapas med tändstålet. När turen på Skärklitts fäbodar genomförs dagtid är det primärt en familjeaktivitet med fokus på att lära sig använda kniven, göra upp eld och njuta av gott fika. Ut & Njut Äventyr anordnar också kvällsvarianter för vuxna, där de lagar trerätters middag över öppen eld tillsammans. Även då finns inslag av friluftskunskap med. – Både jag och Bamse är scouter i grund och botten. Vi har fostrats in i att göra saker med kniv och eld. Plus att jag älskar mat. Det är ett väldigt trevligt sätt att umgås på. Det blir fokus på här och nu, vilket jag tror är vad människor behöver idag. Att man får aktivitet, men att det handlar om att göra saker tillsammans. Efter att ha njutit av grönsakswok, äggröra och en härligt gojsig äppelpaj i slogboden börjar dagen på Skärklitt lida mot sitt slut. Maria packar ihop knivar, tändstål och matlagningsprylar. En dag på jobbet som egen. – Jag läste faktiskt till ekonom först, men jag mådde inte bra av att sitta still inomhus. Nu får jag vara ute och röra på mig. Det mår jag väldigt bra av. Det och att få vara kreativ och skapa allt det här. Att få se andra må bra och få andra att må bra. 

Gesundaberget utanför Mora har allt mer tagit position som ett riktigt mecka för cyklister sugna på adrenalinfylld downhill-cykling i såväl utmanande som natursköna miljöer. Selma Svarf är chef för Gesunda Bike Park. Här berättar hon om cyklingen, lederna och sin egen favoritbana – den som kan vara Sveriges svåraste downhillspår – Huggormen. Berätta om Gesundaberget! – Sedan länge är ”Bjerä” (Berget på Sollerömål) ett omtyckt turistmål såväl sommar som vinter. Lokalbefolkningen är också flitiga besökare året runt och dygnet runt för träning och rekreation. En dag hos oss kan vara rogivande och lugn eller energigivande och aktiv. Toppen på Berget ligger på 514 meter över havet och det går att ta sig upp till toppen via sittliften eller till fots. På toppen finns också Toppstugan, med mat och fika. Utsikten från toppen har belönats med tre stjärnor i Guide Michelins Green Guide. Vilken typ av cykling och leder finns hos er? – Vi är en av Sveriges mest anrika cykelanläggningar för downhill. Här finns leder för alla, oavsett om man älskar enklare, kurviga leder eller tuffare naturstigar från grön. Vi har både enklare ”gröna” leder och riktigt svåra ”svarta”. Våra Crosscountry-leder som kretsar kring Berget med omnejd utgår från liften. Banorna bjuder på en fantastisk mix av naturliga stigar, leder och grusvägar som går förbi magiskt vackra platser i naturen. Cykla på Gesundaberget i Gesunda Bike Park och utmanas av den häftiga naturen. Passa också på att njuta av utsikten och omgivningarna. Ni anordnar också olika tävlingar? – Ja, tack vare just sina mer avancerade leder har Gesunda även blivit en flitigt använd i tävlingsanläggning inom downhill. Här körs ESS, Enduro Sweden Series, i början av augusti där alla åkglada enduroälskare kan anmäla sig. Vi har också den mer lättsamma tävlingen Gesunda Downhill Cup, som körs den sista söndagen i varje månad från juni till oktober. Det går också att vara med på kurser eller cykla med guide? – Ja, vi har en introduktionskurs för den som cyklar downhill för första gången, vill lära sig grunderna och samtidigt få en smak av vad cykelparken har att erbjuda. Det behövs inga andra förkunskaper än att kunna cykla på gatan med en standardcykel. Guiden hjälper en sedan att bli bekant med cykeln i terrängen och träna på att rulla, svänga och bromsa på rätt sätt för att sedan öka hastigheten allt eftersom. Efter kursen kommer man garanterat att kunna cykla i parkens lättare leder på egen hand och ha kul och känna spänningen. Vi har också en mer avancerad kurs för den som har cyklat en del förut, men vill ha lite mer tips och råd och cykla i våra blå, röda och svarta leder. Vilka är dina egna favoritleder? – Det är väldigt svårt att välja ut en favoritbana, men två av dem jag gillar lite extra är Caro-Line och Åggvårms-Stijän. Caro-Line är en grymt rolig nybörjarbana som man även som duktig cyklist kan utvecklas i. Den bjuder på doserade kurvor, mindre platåhopp och pumps vilket gör att man som cyklist får en bra introduktion i downhillcyklingen. Åggvårms-Stijän betyder ”huggorm” på Sollerömål och är en av mina stora favoriter. Det är en svart bana som bjuder på många utmaningar och man måste ha tungan rätt i mun som cyklist för att ta sig ned. Namnet klär banan väldigt bra då den slingrar sig i ett zickzack mönster ned för berget. Selma Svarf är chef för Gesunda Bike Park. Hennes två favoritbanor är den lättcyklade Caro-Line och Sveriges kanske svåraste downhillspår Åggvårms-Stijän, "Huggormen". Om Gesunda Bike Park - Gesunda Bike Park är en av Sveriges främsta anläggningar för MTB-cykling på alla nivåer och det finns flera olika banor att välja mellan. - Från toppen av berget går flera downhillspår och i naturen kring Gesunda är det möjligt att välja mellan en rad mer eller mindre utmanande stigar. - Bikeshop och cykeluthyrning finns i Kattis Kafé vid foten av berget. Här är det möjligt att hyra cykel för att åka downhill, crosscountry eller enduro. Det går också att hyra skydd, hjälp och köpa liftkort. Stolliften som går upp på toppen av Gesundaberget ligger alldeles bredvid uthyrningen. - För cykellektioner med guide kostar 1,5 timme 395 kr per person. Medföljare kostar 200 kr. Cykelhyra (om man inte har egen cykel) och liftkort tillkommer. - Gesundaberget erbjuder också boende i rum eller stuga året om.   Gesunda Bike Park är en del av cykelnätverket Biking Dalarna, med 19 olika cykelområden runt om i Dalarna. Läs mer: Biking Dalarna

Sommar är lika med härliga dagar på stranden med bad, sol och värme. Självklart gäller det då också att hitta de bästa tänkbara badplatserna – och att sedan göra mesta möjliga av upplevelsen. Julius Aspman är badfantasten från Orsa som badar året om – på både kända och lite mer udda ställen. Här guidar han till sina bästa badstrategier, Siljansbygdens finaste badplatser och till vad som egentligen behövs för ett optimalt sommardopp. Hur badar man bäst? – De viktigaste komponenterna för en bra badplats är att det finns vatten och badsugna människor. Resten brukar lösa sig. För att göra badet bekvämt är det dock önskvärt att botten är av sand. Det kan vara besvärligt med hala vassa stenar att balansera på. Temperaturen ska vara någonstans mellan 10–23 grader. Viktigt är också att utse en plats som man kan ligga eller sitta och torka på efter badet. Det är många som går upp direkt, torkar sig hastigt med handduken, klär på sig och åker hem. Men baddelen är bara början. Att ta sig tiden att bada, lufttorka i solen och bada igen är något alla borde prova. Vilken är den bästa badplatsen? – Detta är svårt, som att välja vilket av sina syskon man gillar bäst. Men Finntjärn utanför Orsa kommer nog på första plats. Dels är det en känslomässig koppling från barndomen. Dels är det en lättillgänglig, men något avlägsen plats, med skog runtom som skyddar mot vind. Det finns en liten strand och en stor gräsplätt, parkbänkar, dass och soptunnor. Dessutom ses badplatsen över av en trevlig man som bor i närheten. Ett plus är också att den ligger i ett väderstreck som gör att man får en väldigt fin solnedgång under de ljumma sommarkvällarna. Fler badfavoriter i Siljansområdet? – Orsa camping eller Rättviks strand intill Långbryggan är perfekta för barnfamiljer. Där ligger solen på under hela dagen och värmer upp de långgrunda vikarna. Man har också bra uppsyn över barnen och kan själv ligga och åtnjuta en glass på stranden. För den lite mer äventyrslystne badaren kan jag varmt, eller snarare kallt, rekommendera att bada i lagunen i naturreservatet Stopån, 4 mil nordväst om Orsa. Där går man upp i skogen genom reservatet 1 km från där vägen slutar och möts av ett vattenfall med tillhörande lagun. Här är vattnet otroligt friskt och kallt och jag lovar att den medhavda matsäcken kommer att smaka ännu bättre efter ett bad. Badskor rekommenderas eftersom botten är stenig. Lagunen i Stopåns naturreservat utanför Orsa är ett av Julius mer äventyrsbetonade badtips. Foto: Julius Aspman. Ryktet säger att du badar året om. Vad är det med bad som lockar? – Om jag gör en hobbypsykoanalys på mig själv beror det nog på att det är så många minnen som är inbakade i ett bad för mig. När jag var liten hade vi inte råd med några långa utlandssemestrar om somrarna. Istället tog hela familjen varsin cykel som far hade snickrat ihop och cyklade ner till Finntjärn. En två kilometer fin cykelsträcka med skog och ängar tätt intill vägen. Sedan tillbringade vi vår lediga tid vid Finntjärnsbadet. För vår sparade veckopeng köpte vi glass på Violakiosken några hundra meter därifrån. Jag visste det inte då, men nu vet jag att de otaliga timmarna av lek och skvätt i Finntjärn la grunden för min något maniska kärlek till att bada. Vinterbaden också? – Ja, fast oftast är det en bastu eller någon vadslagning med i leken när det kommer till vinterbad. Sedan bör det också tilläggas att flyta runt i vattnet är det närmaste jag kommer att vara viktlös, vilket alltid har varit en dröm för mig. Jag är också en väldigt varm person, jag svettas lätt och blir alltid varmare än de runt mig. Så att omfamnas av svalkande vatten kyler ner mig på ett väldigt behagligt sätt. Sen tycker jag att både kroppen och knoppen vaknar till liv. Det är som att luften blir lite lättare att andas och färgerna lite starkare. Jag upplever att jag får lätt nerförsbacke i livet när jag badat. Och man ångrar aldrig ett bad. Julius Aspman badar allra helst vid Finntjärnsbadet i Orsa, både av nostalgiska och rent badpraktiska skäl. Foto: Julius Aspman. Badfantasten Julius Aspman Bor: Bonäs. Född och uppvuxen i Orsa.Gör: Fotograf och filmare.Bästa badplats: Finntjärn utanför Orsa.Badar helst: Efter att jag har sprungit runt med kameran en varm sommardag och blivit helt genomsvettig. Då sköljer jag av mig både jobb och svett och kan fokusera på att vara ledig.

Det sägs att utsikten från Hykjeberg utanför Älvdalen är så fantastiskt svindlande att det nästan går att ta på molnen. Under en guidad tur tillsammans med Maria Olsson från Ut & Njut Äventyr, utforskar vi det dramatiska naturreservatet, tar selfies vid Prinsbänken och njuter av vyerna från toppen. Vi följer riksväg 70 från Mora, rakt genom Älvdalen. Därefter fortsätter vi ytterligare en liten bit, fram till Rot, innan vi viker av mot Klitten och vidare in i de djupa dalaskogarna. Här slingrar vi oss fram på grusvägar omgivna av ståtliga barrträd, men det är ingen risk att hamna fel – det är välskyltat. Snart vi anländer vi till grusplanen som utgör parkering. Just i dag är det bara vi, tystnaden och ett äldre norskt par på plats. De sitter i godan ro vid matsäcksbordet och smuttar på sina kaffekoppar medan vi sätter på oss våra ryggsäckar. Med oss har vi Maria Olsson, som driver företaget Ut & Njut Äventyr tillsammans med sin man Erik Persson. Sommartid guidar hon grupper i de spännande omgivningarna runt Älvdalens. Under turen upp på Hykjeberg berättar om såväl naturen som områdets historia. – Kännetecknande för Älvdalen är skogsvägarna, som slingrar sig fram så man tror man ska åka vilse. Sen plötsligt kommer man fram till en fantastisk utsikt, slående vy eller en fäbod. Så man ska inte döma Älvdalen för snabbt och bara se centrum. Älvdalen är allt som finns på sidorna runt omkring. På höjderna och i de djupa dalarna. Det är just en av de här höjderna vi ska besöka på dagens tur. Med sina branta stup sticker Hykjeberget upp som en jätte i skogslandskapet. Carl von Linné besökte berget redan på 1700-talet och beskrev den säregna floran nedanför bergsbranten. Den unika naturen kommer av att berget vetter mot söder och därmed fångar många av solens varma strålar. Här finns arter som annars är ovanliga i trakterna, som lönn, lind, skogstry, sötvedel, getrams och gaffelbräken. Utsikten från toppen av Hykjeberg är milsvid och de dramatiskt branta klipporna sticker ut i det omgivande skogslandskapet. Sen var det ju det här med den milsvida utsikten från toppen. För att belöna sig med den krävs förstås en viss fysiskt insats och stigen börjar snart luta uppåt. Det är ingen lång vandring upp på toppen, ungefär 1 km, men nog kommer flås och andning igång. Vi rundar vindskyddet på toppen och vårt godmodiga vandringsprat dör genast ut. Istället står vi tysta och försöker ta in det som finns framför oss. Blånande berg och vidsträckta barrskogar. En slående utsikt som sträcker sig bort mot horisonten. Uttrycken känns slitna och klyschiga i sammanhanget. Bilder talar bättre. Men frågan är om ens de på ett rättvist sätt kan matcha upplevelsen av att på plats blicka ut över landskapet. De branta klipporna dyker rakt ner i skogen nedanför, så det stadiga stängslet som står mellan oss och stupen känns trygga och stabila. – Någon som vill ha lite fika? Här finns frukt- och nötbollar, hojtar Maria och plockar fram en burk med härligt söta godsaker. Vi mumsar på, tar klunkar ur våra vattenflaskor och plockar sedan fram våra kameror. Dags att ta en bild på den omtalade Prinsbänken – den stenbänk i älvdalssandsten som Dalarna gav i bröllopspresent till prins Carl Philip och prinsessan Sofia. Lämpligt nog finns dessutom en ställning att placera mobilen eller kameran på för den som tagit sig upp på egen hand, men fortfarande vill föreviga sig själv på toppen med utsikten i bakgrunden. – Att vara ute, utöva friluftsliv och till exempel vandra är lugna sätt att umgås på. Man får inte bara vyerna och den fantastiska naturen, det händer något med en också, när man rör sig framåt, konstaterar Maria. Efter ett tag är det så ändå dags att slita oss från utsikten och bege oss in i skogen. Vi möter och säger hej till det norska paret från parkeringen, som med stavar i högsta hugg stegar mot toppen. Men på nedvägen viker vi av från den uppmärkta stigen och rör oss i obanad terräng med Maria i spetsen. Hon pekar på växter, berättar om träden, om områdets historia och om djuren som lever här. Tiden och höjdmetrarna flyger förbi och snart är vi tillbaka på grusplanen igen. När vi skumpar tillbaka mot Älvdalen längs de slingrande grusvägarna, med Hykjebergs klippor majestätiskt tronande i bakrutan, är vi rikare på både kunskaper och vyer. Läs mer: Vandring till Hykjeberg med Ut & Njut Äventyr

En oas på cykelavstånd från Borlänge. Nära staden men ändå en helt annan värld. I Frostbrunnsdalens naturreservat har Eleonor Håkansdotter skapat ett besöksmål fyllt av välfyllda kakfat och läckra vegetariska maträtter. Hos Café Frostbrunnsdalens väntar njutning för alla sinnen. Stigen slingrar sig nerför den lummigt gröna ravinen. Det är en kort promenad, bara några hundra meter från parkeringen vid Stora Tuna kyrka, men ändå som att kliva in i en annan värld. Snart öppnar skogen upp sig. Den lilla tjärnen glittrar i solskenet, ett par änder hoppar i vattnet och i den timrade stugan som inhyser Café Frostbrunnsdalen står dörrarna välkomnande öppna. Det är precis så, nästan klichéartat, sommarvackert som det låter. – Jag vill att det ska vara som att kliva ner i en oas här. Även om centrum inte är så långt borta dämpas alla ljud här i ravinen. Det ska vara en plats där man kan slappna av och njuta av livet, naturen och äta något som är riktigt riktigt gott. Jag vill skapa njutning för alla sinnen, säger Eleonor Håkansdotter som driver caféet och slår sig ner vid ett av de många träborden utanför stugan. Hit, till platsen där hon numera spenderar majoriteten av sina sommardagar, kom hon första gången en kall decemberdag 2015. Hon hade bestämt sig för att starta ett sommarcafé och hörde sig för hos kommunen om de hade några förslag på potentiella platser. – Det skulle helst vara en fin stuga i naturen, så det kunde bli ett utflyktsmål. Plus att det skulle ligga på cykelavstånd från Borlänge, så det gick att ta sig dit på ett hållbart sätt. På kommunen fick jag en stor nyckel i handen och ett tips om att åka och titta på Frostbrunnsdalen. Jag hade aldrig varit här tidigare, inte ens sett stället på bild. Men jag kände direkt att det här är platsen. Så föddes Café Frostbrunnsdalen. Att botanisera bland de bakverk som ligger på faten i caféet är en fröjd för både öga och gom. Mangocheesecake med kokos, vackert dekorerade chokladkakor och citronrutor, jordnötsfyllda havreformar med choklad. Bakverken varieras från dag till dag, även om det förstås finns favoriter som återkommer. – Både kolapajen och mangocheesecaken har alltid varit poppis. Samma sak med mazarinkakan med rostade mandlar och hallonglasyr. De går alltid åt. I matväg är Frostbrunnsburgaren väldigt populär – en bönburgare med mangosås, picklad rödlök och rödkålsslaw som serveras med vår tomatsalsa och tortillachips. Sedan starten 2016 har antalet besökare dubblerats för varje år. Det gör att Eleonor kan utveckla verksamheten ytterligare. Från att enbart ha varit ett sommarcafé smider hon nu planer på aktiviteter året runt. Sommartid har de haft Afternoon Tea och yogafrukostar. Tema-helger som lakritshelg, chokladhelg och semmelhelg skymtar i kalendern, liksom årstidsinspirerade aktiviteter under Halloween och jul. – Det är så himla kul att se caféet växa, att få utveckla och förfina allt det vi gör. Plus att vi har världens bästa gäster, med bara glada och trevliga människor som kommer hit. Det tror jag är få caféer förunnat att ha det på det viset. Vi ser till att alltid ge ett fint bemötande, så det smittar nog av sig. De berömmer kakorna, tycker det är mysigt, att miljön är fantastisk. Man får sin härliga stund här. Café Frostbrunnsdalen ligger i Frostbrunnsdalens naturreservat utanför Borlänge. Sommaren 2019 har caféet öppet tisdag-söndag till och med 11 augusti. Därefter helgöppet 17-18/8 samt alla helger i september. För aktuella öppettider, se Café Frostbrunnsdalens sida på Facebook eller på Instagram @frostbrunnsdalen.