Golf Falun

Golf i Falun


Dalarnas mästerskapsbana, en utmanande artonhåls bana mellan Falun och Borlänge. Här har tourspelarna Maria Hjort och Daniel Chopra slipat tekniken genom åren. Stadsnära golf på kuperad parkbana med spännande greener hittar du vid Samuelsdals golfbana fem min från Falu centrum. Artonhåls bana med pay and play varje dag.


 

Greenfee på Falun-Borlänge GK

Greenfee

Boende i Falun

Inspiration inför resan

Häst Dalarna Rättvik

Upplev Rättvik från hästryggen

Hästen har sedan urminnes tider varit viktig för folket kring Siljan. Ursprungligen som en kraft i det hårda arbetet ute i skog och på åkern och numer som en familjemedlem som tar dig ut i skog och mark på äventyr.  Silverhill Stable är en hästgård i smakfullt format, på en höjd med magnifik utsikt utanför Rättvik. Här kan du som vill rida på tur, både kort och långt, lättare eller avancerat, finna rätt utmaning. Regin står makarna Bertil Hansson och Lotta Hernek för, där Bertil själv är den som genomför de guidade ridturerna. ”Upplev Dalarna från hästryggen” brukar vi säga och det summerar vår verksamhet ganska bra, berättar Bertil. Vi erbjuder olika svårighetsgrad på ridningen och anpassar den efter kundens önskemål och erfarenhet. En pärla är helt klart vår heldagstur där vi rider “off road” rakt ut i skogen för att sedan rasta vid kanten av sjön och där hjälpas åt med att koka kaffe och laga mat över öppen eld.   Känner du för att utmana dig själv i en spännande sport som kräver enormt fokus och mycket träning, ska du testa Beridet bågskytte. Akademin för Beridet bågskytte i Rättvik erbjuder en tre timmar lång introduktionskurs på välutbildad häst med hjälp av kunnig handledare. När teorin och markträningen är avklarad är nästa steg att sadla hästarna och sitta upp på hästryggen. Rid i valfri gångart medan du fokuserar, spänner bågen och skjuter pil efter pil. Upplev den euforiska känslan och kicken som uppstår när du träffar målet! I övrigt erbjuds ridskolor, ridläger på Islandshästar, privatlektioner samt turer med häst och vagn.

Renbiten Grövelsjön

Renbiten: Mat och smak från Sveriges sydligaste sameby

Mat från Sápmi, från Sameland, är centralt för Peter och Helena Andersson på familjeföretaget Renbiten i Grövelsjön. De kombinerar renskötsel med egen förädling, butik och café och lever och arbetar inom Idre sameby, Sveriges sydligaste och en av landets minsta samebyar. Mat och smaker kan berätta mycket om en kultur och det gäller i allra högsta grad den samiska kulturen. I den karga fjällnaturen har samerna sedan urminnes tider levt av vad naturen ger under de åtta samiska årstiderna. Mycket av det som varit självklar föda för samerna är sådant som vi i våra moderna städer idag ser som oerhört lyxigt: Hjortron, vildfångad fisk, naturbeteskött som älg och ren. I fjällnaturen hittar vi också sådant som stundom anses oerhört trendigt eller benämns “superfoods”, som sprängticka, blåbär och björksav. Allt detta är centrala och naturliga inslag i Peter och Helena Anderssons liv och verksamhet. De driver företaget Renbiten i Grövelsjön, där den samiska kulturen och Idre Sameby i högsta grad står i centrum. – Det kommer en hel del besökare hit till Grövelsjön som söker efter “samebyn”. Vi är ledsna när vi måste göra dem besvikna, men det finns ingen “by” här med kåtor eller något slags reservat, säger Peter Andersson. Nej, en sameby är ingen “by” så som man kanske föreställer sig. Det är en ekonomisk och administrativ sammanslutning som ansvarar för renskötseln i området renarna tillåts beta inom. Men de turister som råkar fråga Peter och Helena efter samebyn har på sätt och vis ändå hittat helt rätt. Hela företaget Renbiten är uppbyggt kring tanken att fördjupa kunskapen kring samisk kultur när det gäller allt från mat till hantverk och traditioner. Bland annat erbjuds möjligheten att möta familjens tama renar, guidade turer och övernattning på renfäll i en kåta. Renbiten har också två butiker, en i centrala Falun och en i Grövelsjön. Butiken i Falun har renkött i olika former, vilt, fisk, goda ostar och en del samisk slöjd medan den i Grövelsjön erbjuder renkött, vilt och fisk, renfällar, tennslöjd, kåsor, stickade ylletröjor, hjortronsylt och mycket mer. Helena och Peter ser ett ökat intresse för deras köttprodukter, vilket de tror beror på att människor nu ser över sin köttkonsumtion. Många väljer att äta mindre mängder och vill ha riktigt bra kvalitet när de väl väljer att äta kött. – Renkött ligger helt rätt i tiden. Det är hälsosamt, djuren betar i naturen, de upplever minimalt med stress och får ingen antibiotika, berättar Peter. Renbiten är Dalarnas enda producent av renkött och företaget säljer alla typer av styckdetaljer. Den som besöker en saluhall i säg, Göteborg eller Stockholm, hittar vanligtvis endast filé, entrecôte och kanske skav men Renbiten tillhandahåller alla styckdetaljer från renen. Hela djuret tas tillvara och en del kött förädlas och blir till korv eller rökta detaljer. – Jag älskar att grilla reninnanlår, eller sadel. Men det finns ju inget insprängt fett i köttet så det gäller att inte grilla för hårt. Det samma gäller allt viltkött, medium-rare brukar bli perfekt, säger Helena. Hon är uppvuxen i Falun men har bott i Idre större delen av sitt liv. Peters släkt har varit renskötare i trakten så långt tillbaka som generationerna kan räknas. Nu jobbar också flera av deras barn inom familjeföretaget. En son jobbar ute i markerna med renarna men vid högsäsonger som kalvmärkning, renskiljning, slakt och styckning samlas de i familjen som har möjlighet att hjälpa till. Två av döttrarna är också ansvariga för butiken i Falun. – Vi är unika för vi har hela kedjan. Vi är renskötare och gör allt från att ta hand om kalvarna till att sälja direkt till slutkund. Dessutom serverar vi också våra egna produkter i caféet här i butiken, berättar Helena som ser ett ökande intresse för att få uppleva den samiska kulturen på alla vis. – Det är roligt och gör oss stolta att fler människor vill fira födelsedagar och annat tillsammans med våra tama renar och smaka samisk mat tillagad över eld i kåtan, avslutar hon.

Lövsåsgårdens Fjällhotell

Med fjället utanför dörren på Lövåsgården

På 800 meter över havet, med en vidunderlig utsikten över myrar och fjäll, väntar lugnet, stillheten och framför allt närheten till naturen. På Lövåsgårdens Fjällhotell kretsar livet kring här och nu, kring väder, vind och lederna som tar dig direkt ut på kalfjället. Härligt avslappnad musik och doften av nygräddade våfflor slår emot en innanför entrén till Lövåsgårdens Fjällhotell. Våffelbuffé med olika sorters sylt och grädde står framdukat och gästerna är i full gång med att grädda sig en frasig lunch. Anders Doverskog går avslappnat omkring bland borden. Skrattar, pratar och skämtar. Sedan 2015 äger och driver han Lövåsgården tillsammans med frun Linda. Innan de tog över hade de spenderat mycket tid i Grövelsjön, där längtan efter att ta flyttlasset norrut vuxit sig allt starkare. När Anders så en dag satt och ”Googlade konstiga sökord” snubblade han över Lövåsgården. Kombinationen med längtan efter fjällvärlden och dessutom nyfikenheten på att driva eget gjorde att de gjorde slag i saken. – Att komma hit till Lövåsgården ska kännas som att komma hem till oss. Vilket man ju faktiskt gör i och med att vi bor här på gården. Men det är den atmosfären och sköna stämningen vi vill skapa, den hemtrevliga. Det ska vara kvalitet i det vi levererar. Lövåsgården har 55 bäddar med helpension och Anders berättar att närmare 99 procent av gästerna söker sig hit för rekreation. – Hit åker man för att komma ifrån, koppla ner, skämma bort sig själv och äta god mat. Sommaren är som mest intensiv, när Grövelsjöns magiska vandring lockar. Då bjuder den nära fjällvärlden på ett smörgåsbord av leder för den med upptäckarlust. Även cyklister har börjat hitta hit, liksom fiskesugna. Alla söker de nära natur i kombination med lugn, ro och guldkant. – Många har gjort det där med stuga och familj. Nu vill man istället bara ha det bekväma i att packa en necessär och åka iväg. I restaurangen serveras varje kväll en fast trerätters meny, som varieras i takt med säsongernas växlingar. Så mycket som möjligt av maten är lokalproducerad eller från Dalarna. Här diskuterar gästerna dagens upplevelser och intryck över läckra anrättningar. Det hela toppas med en stor portion väder. För här på kanten till fjällvärlden är vind och regn, sol och blåst ständigt högaktuella ämnen. – Här lever man verkligen i nuet. Väder och vind styr mycket och vi lever från dag till dag beroende på vilket väder det är. Det är helt underbart att möta alla årstider här uppe. Dessutom är det ett helt annat tempo. Närheten till fjället skapar ett lugn. Det är bara att kliva utanför dörren och du är där. Mitt i den storslagna naturen.

Karta över Siljan med blåklockor

Siljans bucketlist – 15 tips på saker att göra i sommar

Sommaren är här och kring Siljan lockar många spännande, roliga, goda och vackra påhitt. Ta dig tid att upptäcka något nytt – och ta dig framför allt tid att njuta av sommardagarna. Här har vi skapat en bucketlist med 15 härligt enkla saker att hitta på under semestern, för ofta är det ju de små sakerna som blir de stora minnena. Hur många prickar du av? 1. Lyssna på det dånande bruset vid Helvetesfallet och Storstupet i Orsa. 2. Utforska fäboden Fryksås och vandra längs vallkullornas gamla stigar. 3. Känn stoltheten (och svettdropparna) efter att ha vandrat upp på Gesundabergets topp. Känn känslan av att passera under den klassiska målportalen i Mora - den finns på plats året runt. 4. Gå i mål under Vasaloppsportalen i Mora. 5. Morgonbada i Siljan och ät utefrukost på stranden. 5. Ta en selfie tillsammans med dalahästen i Nusnäs. Hälsa på hos dalahästtillverkningen i Nusnäs utanför Mora. 7. Promenera ut på Långbryggan i Rättvik och spegla dig i guldäggsbastun. 8. Se solen gå ner från Söderås utanför Rättvik. 9. Åk turistvägen mellan Rättvik och Leksand via Laknäs, Tällberg och Plintsberg. Längs turistvägen mellan Leksand och Rättvik väntar vida vyer över Siljan, som här vid Laknäs brygga. 10. Njut av den magiska utsikten i Tällberg – och spana samtidigt in den kurbitsmålade telefonkiosken. 11. Speja så många fågelarter som möjligt runt Limsjön i Leksand. 12. Besök en spelmansstämma. Sommartid bjuder Dalarna på ett smörgåsbord av musikevenemang. Många av dem är klassiska spelmansstämmor, som 50-årsfirande Bingsjöstämman. 13. Gör en roadtrip runt Siljan, håll utkik efter alla spännande skyltar längs vägarna, följ dem och se vad som händer! 14. Upptäck omgivningarna på cykel. Dalhallarundan och Orsasjön runt är två lättcyklade rundslingor som går genom natursköna och intressanta omgivningar. 15. Ge dig ut på Siljan och se bygden från vattensidan! Hyr en kanot eller kajak och paddla för egen maskin eller följ med M/S Gustaf Wasa eller S/S Engelbrekt på tur. Dalhallarundan är en lättcyklad rundslinga som går förbi många spännande sevärdheter: Långbryggan, Nittsjö Keramik och Dalhalla är några av dem.

Badfantasten Julius Aspman badar året runt, här i lagunen i Stopån utanför Orsa.

Badfantasten Julius: ”Ta tiden att bada, lufttorka och bada igen”

Sommar är lika med härliga dagar på stranden med bad, sol och värme. Självklart gäller det då också att hitta de bästa tänkbara badplatserna – och att sedan göra mesta möjliga av upplevelsen. Julius Aspman är badfantasten från Orsa som badar året om – på både kända och lite mer udda ställen. Här guidar han till sina bästa badstrategier, Siljansbygdens finaste badplatser och till vad som egentligen behövs för ett optimalt sommardopp. Hur badar man bäst? – De viktigaste komponenterna för en bra badplats är att det finns vatten och badsugna människor. Resten brukar lösa sig. För att göra badet bekvämt är det dock önskvärt att botten är av sand. Det kan vara besvärligt med hala vassa stenar att balansera på. Temperaturen ska vara någonstans mellan 10–23 grader. Viktigt är också att utse en plats som man kan ligga eller sitta och torka på efter badet. Det är många som går upp direkt, torkar sig hastigt med handduken, klär på sig och åker hem. Men baddelen är bara början. Att ta sig tiden att bada, lufttorka i solen och bada igen är något alla borde prova. Vilken är den bästa badplatsen? – Detta är svårt, som att välja vilket av sina syskon man gillar bäst. Men Finntjärn utanför Orsa kommer nog på första plats. Dels är det en känslomässig koppling från barndomen. Dels är det en lättillgänglig, men något avlägsen plats, med skog runtom som skyddar mot vind. Det finns en liten strand och en stor gräsplätt, parkbänkar, dass och soptunnor. Dessutom ses badplatsen över av en trevlig man som bor i närheten. Ett plus är också att den ligger i ett väderstreck som gör att man får en väldigt fin solnedgång under de ljumma sommarkvällarna. Fler badfavoriter i Siljansområdet? – Orsa camping eller Rättviks strand intill Långbryggan är perfekta för barnfamiljer. Där ligger solen på under hela dagen och värmer upp de långgrunda vikarna. Man har också bra uppsyn över barnen och kan själv ligga och åtnjuta en glass på stranden. För den lite mer äventyrslystne badaren kan jag varmt, eller snarare kallt, rekommendera att bada i lagunen i naturreservatet Stopån, 4 mil nordväst om Orsa. Där går man upp i skogen genom reservatet 1 km från där vägen slutar och möts av ett vattenfall med tillhörande lagun. Här är vattnet otroligt friskt och kallt och jag lovar att den medhavda matsäcken kommer att smaka ännu bättre efter ett bad. Badskor rekommenderas eftersom botten är stenig. Lagunen i Stopåns naturreservat utanför Orsa är ett av Julius mer äventyrsbetonade badtips. Foto: Julius Aspman. Ryktet säger att du badar året om. Vad är det med bad som lockar? – Om jag gör en hobbypsykoanalys på mig själv beror det nog på att det är så många minnen som är inbakade i ett bad för mig. När jag var liten hade vi inte råd med några långa utlandssemestrar om somrarna. Istället tog hela familjen varsin cykel som far hade snickrat ihop och cyklade ner till Finntjärn. En två kilometer fin cykelsträcka med skog och ängar tätt intill vägen. Sedan tillbringade vi vår lediga tid vid Finntjärnsbadet. För vår sparade veckopeng köpte vi glass på Violakiosken några hundra meter därifrån. Jag visste det inte då, men nu vet jag att de otaliga timmarna av lek och skvätt i Finntjärn la grunden för min något maniska kärlek till att bada. Vinterbaden också? – Ja, fast oftast är det en bastu eller någon vadslagning med i leken när det kommer till vinterbad. Sedan bör det också tilläggas att flyta runt i vattnet är det närmaste jag kommer att vara viktlös, vilket alltid har varit en dröm för mig. Jag är också en väldigt varm person, jag svettas lätt och blir alltid varmare än de runt mig. Så att omfamnas av svalkande vatten kyler ner mig på ett väldigt behagligt sätt. Sen tycker jag att både kroppen och knoppen vaknar till liv. Det är som att luften blir lite lättare att andas och färgerna lite starkare. Jag upplever att jag får lätt nerförsbacke i livet när jag badat. Och man ångrar aldrig ett bad. Julius Aspman badar allra helst vid Finntjärnsbadet i Orsa, både av nostalgiska och rent badpraktiska skäl. Foto: Julius Aspman. Badfantasten Julius Aspman Bor: Bonäs. Född och uppvuxen i Orsa.Gör: Fotograf och filmare.Bästa badplats: Finntjärn utanför Orsa.Badar helst: Efter att jag har sprungit runt med kameran en varm sommardag och blivit helt genomsvettig. Då sköljer jag av mig både jobb och svett och kan fokusera på att vara ledig.

Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Ekomuseum Bergslagen – Historiska upptäckter i järnets fotspår 

Historien kittlar och är oerhört spännande. Den om hur Sverige växte fram och formades, med järntillverkningen i centrum. Bergslagsområdet var en motor för detta, som skapade möjligheten för Sverige att bli en av världens främsta järnproducenter från mitten av 1200-talet och ända fram till 1800-talet. Att Stockholm blev vår huvudstad är också kopplat till Bergslagen – det behövdes en stor hamn i Östersjön för att klara exporten. Omkring år 1750 svarade järnet för cirka 70 procent av hela Sveriges export.   Tiden har gått, det är nu ungefär 100 år sedan den traditionella produktionen stannade av, som Flogbergets gruva och Flatenbergs hytta, båda lades ner 1918. Det är tur att Ekomuseum Bergslagen finns – som tillsammans med olika aktörer, inte minst ideella föreningar – kan återberätta hur det gick till förr.   – I Ludvika och Smedjebacken går det att återuppleva en hel del, kolproduktionen, gruvorna, hyttorna och järnbruken. Det var här produktionen låg, Strömsholms kanal användes som transportled ner till Mälaren i söder.   Totalt brukar 600 000 besökare ta del av denna järnhistoria i Bergslagen, varje år. Till sommaren har sex nya besöksmål adderats, varav två finns i Dalarna, ett helt nytt och ett utökat, Finngården Skifsen, en nyuppförd finnmarksgård på en vacker plats vid sjön Skifsen, i närheten av Fredriksberg. Detta är en av flera platser som man med fördel kombinerar med en skön vandring genom klassisk Bergslagsnatur.   – På alla de olika besöksmålen finns det informationstavlor att läsa, och på flera av dem, främst nu under sommaren, är det flera olika aktiviteter som pågår. Totalt 40–50 olika föreningar ser till att detta är möjligt. Många av aktiviteterna är gratis, eller är väldigt billiga att delta i. Ibland är det aktiviteter som kostar en slant, som olika arrangerade dagsturer, eller den populära båtturen i Smedjebacken tillsammans med den lokala ångbåtsföreningen.   Ett tips är att besöka Flogbergets besöksgruva som fem-sex gånger varje sommar har ett intressant gruvspel där vi som publik får följa med tillbaka i tiden och se hur man levde och arbetade. Det finns även en mängd platser att äta på, allt från enklare hembygdsfika till herrgårdsrestauranger.    För den som vill uppleva allt i koncentrat finns ”Järnrutten”, en sommarvecka med över 100 evenemang.    – Vi är väldigt stolta över ”Järnrutten” och allt den står för. Under den här perioden botaniserar vi runt bland alla besöksmål och ger förslag på olika rutter och teman. Vi har samlat all information på hemsidan ekomuseum.se, där finns också en karta att skriva ut till de olika besöksmålen.   Fakta: Ekomuseum Bergslagen Ekomuseum Bergslagen är ett av världens största Ekomuseum och knyter samman en lång rad besöksmål i Västerbergslagen och söderut. Området omfattar cirka 750 kvadratkilometer och sträcker sig från Grangärde finnmark i norr, där skogsfinnar producerade träkol för hyttor och smedjor, ner till Mälaren och Borgåsunds hamn i söder, där järntackor och stångjärn lastades om för vidare transport till Stockholm.   Det gemensamma temat är ”järnets historia” med fokus på teknik, människans villkor, transportvägar och de naturresurserna som fanns att tillgå.    Läs mer om de olika besöksmålen, få tips och inspiration på ekomuseum.se.

Ejheden: Sveriges bästa abborrfiske

Ejheden: Sveriges bästa abborrfiske

En alldeles egen sjö, mitt ute i vildmarken. Fiskespöt står redo. I lugnet och stillheten vid Ejheden utanför Furudal väntar Sveriges bästa abborrvatten. Följ grusvägen norrut från Furudal mot Håven och sväng höger efter Oreälven. Efter 3,5 mil är du framme vid Ejheden, där skogarna fortfarande ser ut som de en gång gjorde. Där älg, björn och varg strövar fritt och där det finns gott om frodiga gamla granar och ståtligt grånande tallar. – Det är en nästan spirituell känsla, ett väldigt känslomässigt ställe. Mitt ute i skogen, långt bort. Det finns ingen bebyggelse i närheten. Själva husen ligger mellan två sjöar, Lillejen och Storejen. Det är nästan svårt att beskriva känslan, men det är så lugnt och stillsamt. Det är också vad de flesta som kommer hit känner. Stillheten, säger Olle Vixner. Han är grundare av Guidefathers, fiskeföretaget som arrenderar sjöarna och husen vid Ejheden. De har privat fiskerätt och reglerar fisket helt, vilket innebär att de tar hand om fiskevårdsarbetet och ser till att skapa bästa möjliga förutsättningar för fisken i sjön. Det gör att de i sin tur kan erbjuda unika fiskemöjligheter för den som vill uppleva den orörda naturen, men kanske framför allt något för den som är sugen på att dra upp riktigt stora abborrar. – Här finns verkligt exklusivt fiske i ett av Sveriges bästa abborrvatten. Det är här man fångar abborre på upp till 2 kilo.  Det beror framför allt på naturen runt omkring, den grovblockiga morän som ligger i skogen och även i sjön. Det gör att det blir väldigt bra fiskproduktion i sjöarna. De sista fasta boende flyttade från Ejheden i slutet av 60­talet. Som mest har 97 personer bott i byn, som levt av jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. I en av de renoverade stugorna, som en gång i tiden var byns skola, hänger svarta tavlan fortfarande kvar som ett minne från svunna tider. Här finns varken el eller rinnande vatten och för värme gäller det att elda i kaminerna. Den här vildmarkskänslan i kombination med premiumfisket är vad Olle Vixner tror lockar. – Här har du en hel sjö för dig själv, ingen annan kan vara här just nu. Tänk dig att du hyr en sjö! Det finns inte så många möjligheter till det i Sverige. Det blir också lite som att leva som förr i tiden. Man kommer bort, från både el och rinnande vatten. Man börjar tänka efter hur mycket vi egentligen förbrukar i vardagen. I Ejheden har såväl nybörjare som den inbitna sportfiskaren något att hämta. Att hyra området innebär en smidig helhetslösning, där såväl fiskeupplåtelsen som fiskebåten och stugorna ingår. Det går även att boka Olle eller någon av hans guidekollegor för att skapa ännu bättre förutsättningar för att lyckas med fisket. Då ingår såväl praktiska fiskekunskaper som tips på hur man kan tänka kring val av utrustning, drag, vatten, fiskedjup. Det finns även möjlighet att hyra kanot eller kajak. – Många kanske aldrig har fiskat förut eller bara fiskar ett par gånger per år. Då kanske man inte har möjlighet att köpa en sportfiskebåt. Men då kan man hyra det här en vecka eller en helg istället, så slipper man krånglet. I början av juni drar sommarsäsongen igång, när de första fiskesugna anländer för fiske på öppet vatten. Sedan fortlöper fisket i takt med årstiderna och i samklang med naturen. Det är ändå mitt ute i vildmarken, där de djupa dalaskogarna i århundraden stått pall för tidens tand. I Ejheden väntar lugnet, stillheten och kanske ett och annat djur att spana på. Plus en hel del abborrar förstås.

Barnvänlig vandring i Dalarna

Barnvänlig vandring i Dalarna

Vandring är ett häftigt sätt att komma nära naturen, utforska allt spännande som finns där och framför allt att spendera tid tillsammans. Här har vi samlat förslag på platser och vandringar som är extra lämpliga för dig som vandrar med barn. Så packa ryggsäcken, snöra på kängorna och ge er ut på Dalarnas härliga vandringsleder! Gyllbergen Endast någon mil utanför centrala Borlänge väntar familjevänlig vildmarkskänsla och orörd natur. I naturreservatet Gyllbergen kan du vandra längre eller kortare sträckor längs välmarkerade leder. Här går du genom både hög tallskog, frodigt trolska granskogar och mellan myrar. Passa på att utforska områdets många växter, lavar, svampar, insekter och fåglar. Har du tur kan du få syn på häckande tranor eller tjäder, orre och uggla. Den stora stenen Jättebordet och vallkullan Saras sjö är två sägenomspunna platser väl värda ett besök. Likaså är det en hemlig och lite mystisk känsla att vandra genom förkastningssprickan Dragbergsgatan. Lugnet, Falun På Lugnet i Falun finns en vandringsled för alla, från kortare leder på någon timme till längre dagsetapper. Här finns också gott om rastplatser, vindskydd och stugor. Vandra fram genom den rogivande naturen, genom idylliska fårhagar och passa på att göra avstickare till de olika spännande platserna längs vägen. Njut av utsikten från ”Högsta punkten”, Lärkstugan eller Sjulsarvstugan. Vid den senare har du en fantastisk vy över Falun. Gör en avstickare till Kolarkojan! Säterdalen Starta äventyret i centrala Säter med att ta det lilla Turis-tåget till naturområdet Säterdalen. Väl framme väntar Barnens Dal, med lekparker och härliga gräsytor för barn med spring i benen. Dessutom finns det flera leder och stigar om ni vill utforska det frodiga naturreservatet och ravinlandskapet ytterligare. Det finns mycket att titta på längs vägen, förutom djur och växter finns också historiska lämningar efter skvaltkvarnar, hyttor och smedjor. Leden mellan Norddalskvarn och Almbacken är tillgänglighetsanpassad. Orsa Grönklitt & Fryksås Utgå från Orsa Grönklitt och vandra den 4,5 km långa turen Rädsjön runt. Här vandrar ni på stigar och spårgator längs sjön, med lätt kupering och fin utsikt. Det finns flera slogbodar längs vägen när fikasuget sätter in. Gör också en utflykt till närliggande fäboden Fryksås, en vandring på 3,5 km fram och tillbaka. I Fryksås kan ni fika eller äta lunch på Smidgården eller Fryksås Hotell och Gestgifveri. Sälen och Södra Kungsleden Starta vid Högfjällshotellet i Sälen och vandra genom portalen som markerar starten på Södra Kungsleden. Början av leden är asfalterad och mycket lättvandrad – perfekt för den som vill ta med barnvagn. Mot slutet av asfalteringen finns ett vindskydd för såväl fikapaus som för att njuta av utsikten. Om ni fortsätter en bit till breder en utsikt med milsvida fjäll ut sig och snart väntar Östfjällsstugan, vackert belägen vid en tjärn. Njupeskär Besök Sveriges högsta vattenfall Njupeskär! Det ligger i Fulufjällets Nationalpark utanför Särna och vägen fram till fallet går genom mäktiga granskogar med trolsk natur. Den 4 km långa Njupeskärsslingan är spångad, grusad och lättvandrad, men det förekommer också trappor, så lämna barnvagnen i bilen vid den stora parkeringen. Vid nationalparkens huvudentré finns ett spännande Naturum där det finns mycket att både se och göra. Se på småkryp, känn på älghorn och gissa bajset. Det finns också mat, fika och glass. Idre Runt omkring Idre Fjäll finns flera olika vandringsleder att välja mellan. En lättvandrad tur går mot Nipfjället, med omväxlande fjällnatur och storslagna vyer. Starta vid Nipfjällets sommarparkering. Efter någon kilometer finns lämningar från inlandsisen i form av stora stenhögar – kanske dags för matsäckspaus! Barnen kan också göra egna små ”toppbestigningar” och leka bland högarna. Från sommarparkeringen är det också möjligt att ta er upp på Lillnipen. Efter 1,5 km vandring uppför väntar en strålande utsikt över Härjedalsfjällen och Fulufjället. Stigen till toppen är tydligt upptrampad.   7 tips för en lyckad vandring med barn Ha rätt förväntningar: Prata med barnet på förhand om vad som väntar. Det kan handla om att beskriva turen, hur långt ni ska gå och hur lång tid det tar. Berätta också om vad ni kommer se längs vägen och den goda matsäcken ni kommer fika med under pauserna. Packa gofika: Se till att ladda med matsäck. Smörgåsar, frukt, pastasallader, kalla pannkakor, fika, varm choklad – låt era smaklökar styra. En fikapaus uppskattas alltid och energidepåerna behöver fyllas på med jämna mellanrum! Ta det lugnt: Sakta ner tempot, ta många pauser och låt vandringen vara på barnets villkor. Planera in extra mycket tid så att ni slipper stress. Gå på säkra leder: Se till att välja lagom långa leder, utan svåra och utmanande etapper. Ha roligt: Räkna upplevelser, inte kilometrar. Lek er fram längs stigen och ha roligt – så är chansen större att barnet glömmer bort både eventuell trötthet och att de gått långt.   Ha bra kläder: Talesättet ”Kläder efter väder” är en högaktuell klassiker. Med kläder och utrustning som tål att användas ute och exempelvis regnkläder och stövlar när det är blött, kommer turen bli klart mycket mer behaglig. Lär längs vägen: Ta med en fågelbok, växtbok eller kikare och titta på det som finns omkring er. Låt barnen hänga med på kartan och se var ni vandrar. Läs mer om vandring i Dalarna visitdalarna.se/vandra

Mora Outdoor – En knutpunkt för friluftsliv

Mora Outdoor – En knutpunkt för friluftsliv

Owe Hållmarker brinner för friluftsliv. Via portalen och Facebook-sidan Mora Outdoor samlar han förslag på leder för cykling och vandring, fäbodar, friluftsbad, naturreservat och utsiktsturer i Mora med omnejd. En riktig guldgruva för den som vill ge sig ut i naturen i sommar, endera på de mer välkända turerna eller för att upptäcka nya guldkorn. Först och främst grattis – du utnämndes nyligen till Årets miljöpristagare i Mora kommun för ditt arbete med Mora Outdoor. – Ja, det var en trevlig överraskning. Jag har lagt ner mycket tid på det här under många år, det startade för elva år sedan, så det är kul att det uppskattas. I motiveringen lyftes att jag inspirerar till att semestra på hemmaplan, uppskatta det som finns i närområdet och samtidigt ha förståelse och respekt för vår natur. Vilka är dina egna friluftsfavoriter? – Jag har ju varit överallt, men jag återvänder ibland till vissa ställen. På Mora Outdoor finns något som heter utsiktsturer. Det är berg där man får kämpa lite, men sen kommer man upp på fina utsikter. Som Hykjeberg, Linnéstigen på Gopshusberget eller Mora-Nisserundan på Norra Garberg upp till Brandtornet. Vi måste ta med Gesundaberget, efter en kämpainsats när man nått toppen är det en vidunderlig utsikt över Siljan. En fika i toppstugan sitter då fint. Sen är Alderängsturen fin nere vid älven. BanAnna i Läde är också bra, med både berg, älv och Hökbergs fäbod. En lite okänd runda är den som går till Harkenberget i Siljansfors. Den är 5 km lång, välmärkt och där kan man samtidigt passa på att titta närmare på Siljansfors skogsmuseum. Vad är det som lockar där ute i skogen? – Jag uppskattar platser där det är helt tyst och lugnt, där man bara hör fåglarna och ingen trafik. Just den avkopplingen och att komma ifrån tjo och tjim. Jag tror man behöver och uppskattar det. Det är ofta utländska turister jag brukar se när jag är ute på vägar bortom staden, då möter jag ofta någon holländare eller tysk som är ute och rekar. De läser kartor och hittar ställen på egen hand, för de gillar den vilda naturen vi har här. Märker du någon skillnad i inställningen till natur och friluftsliv sen du började? – Ja, det är en rejäl skillnad. Vandring och cykel har verkligen slagit igenom. Som Orsasjön runt för ”vanliga” cyklister har blivit populär och Biking Dalarna som har tagit fram flera turer som utgår centralt från Mora Parken. Sen tror jag att fäbodar ligger i tiden. Bara att besöka och uppleva sådana, som Vika-fäbodarna Fulåberg och Axi eller Våmhusfäboden Indnäs. Indnäs är en riktigt fin fäbod som fått utmärkelse för hur välskött den är. Sen måste jag lägga till att man måste vara varsam när man är ute i naturen och på fäbodar. Var varsam mot naturen och ta med allt du tar ut hem igen. Har du själv varit på alla ställen du tipsar om på Mora Outdoor? – Jag är ute och rekar allt. Eftersom jag är fotointresserad så jag slår ihop nytta med nöje och tar bilder samtidigt. Min sambo blir lite irriterad om vi går tillsammans, för jag ska stanna och ta kort hela tiden, men hon har vant sig nu. Sen märker jag att fler och fler visar uppskattning och många betar av hela vandringslistan. Det är kul! Läs mer på moraoutdoor.se Owe Hållmarker brinner för friluftsliv och för att få fler att upptäcka naturen i och kring Mora. Nyligen utnämndes han till Årets miljöpristagare av Mora kommun, bland annat för arbetet med att inspirera till att semestra på hemmaplan.

Cykla på Gesundaberget i Gesunda Bike Park och utmanas av den häftiga naturen.

Cykla på Gesundaberget: Utsikt, utmaning och Sveriges svåraste Huggorm

Gesundaberget utanför Mora har allt mer tagit position som ett riktigt mecka för cyklister sugna på adrenalinfylld downhill-cykling i såväl utmanande som natursköna miljöer. Selma Svarf är chef för Gesunda Bike Park. Här berättar hon om cyklingen, lederna och sin egen favoritbana – den som kan vara Sveriges svåraste downhillspår – Huggormen. Berätta om Gesundaberget! – Sedan länge är ”Bjerä” (Berget på Sollerömål) ett omtyckt turistmål såväl sommar som vinter. Lokalbefolkningen är också flitiga besökare året runt och dygnet runt för träning och rekreation. En dag hos oss kan vara rogivande och lugn eller energigivande och aktiv. Toppen på Berget ligger på 514 meter över havet och det går att ta sig upp till toppen via sittliften eller till fots. På toppen finns också Toppstugan, med mat och fika. Utsikten från toppen har belönats med tre stjärnor i Guide Michelins Green Guide. Vilken typ av cykling och leder finns hos er? – Vi är en av Sveriges mest anrika cykelanläggningar för downhill. Här finns leder för alla, oavsett om man älskar enklare, kurviga leder eller tuffare naturstigar från grön. Vi har både enklare ”gröna” leder och riktigt svåra ”svarta”. Våra Crosscountry-leder som kretsar kring Berget med omnejd utgår från liften. Banorna bjuder på en fantastisk mix av naturliga stigar, leder och grusvägar som går förbi magiskt vackra platser i naturen. Cykla på Gesundaberget i Gesunda Bike Park och utmanas av den häftiga naturen. Passa också på att njuta av utsikten och omgivningarna. Ni anordnar också olika tävlingar? – Ja, tack vare just sina mer avancerade leder har Gesunda även blivit en flitigt använd i tävlingsanläggning inom downhill. Här körs ESS, Enduro Sweden Series, i början av augusti där alla åkglada enduroälskare kan anmäla sig. Vi har också den mer lättsamma tävlingen Gesunda Downhill Cup, som körs den sista söndagen i varje månad från juni till oktober. Det går också att vara med på kurser eller cykla med guide? – Ja, vi har en introduktionskurs för den som cyklar downhill för första gången, vill lära sig grunderna och samtidigt få en smak av vad cykelparken har att erbjuda. Det behövs inga andra förkunskaper än att kunna cykla på gatan med en standardcykel. Guiden hjälper en sedan att bli bekant med cykeln i terrängen och träna på att rulla, svänga och bromsa på rätt sätt för att sedan öka hastigheten allt eftersom. Efter kursen kommer man garanterat att kunna cykla i parkens lättare leder på egen hand och ha kul och känna spänningen. Vi har också en mer avancerad kurs för den som har cyklat en del förut, men vill ha lite mer tips och råd och cykla i våra blå, röda och svarta leder. Vilka är dina egna favoritleder? – Det är väldigt svårt att välja ut en favoritbana, men två av dem jag gillar lite extra är Caro-Line och Åggvårms-Stijän. Caro-Line är en grymt rolig nybörjarbana som man även som duktig cyklist kan utvecklas i. Den bjuder på doserade kurvor, mindre platåhopp och pumps vilket gör att man som cyklist får en bra introduktion i downhillcyklingen. Åggvårms-Stijän betyder ”huggorm” på Sollerömål och är en av mina stora favoriter. Det är en svart bana som bjuder på många utmaningar och man måste ha tungan rätt i mun som cyklist för att ta sig ned. Namnet klär banan väldigt bra då den slingrar sig i ett zickzack mönster ned för berget. Selma Svarf är chef för Gesunda Bike Park. Hennes två favoritbanor är den lättcyklade Caro-Line och Sveriges kanske svåraste downhillspår Åggvårms-Stijän, "Huggormen". Om Gesunda Bike Park - Gesunda Bike Park är en av Sveriges främsta anläggningar för MTB-cykling på alla nivåer och det finns flera olika banor att välja mellan. - Från toppen av berget går flera downhillspår och i naturen kring Gesunda är det möjligt att välja mellan en rad mer eller mindre utmanande stigar. - Bikeshop och cykeluthyrning finns i Kattis Kafé vid foten av berget. Här är det möjligt att hyra cykel för att åka downhill, crosscountry eller enduro. Det går också att hyra skydd, hjälp och köpa liftkort. Stolliften som går upp på toppen av Gesundaberget ligger alldeles bredvid uthyrningen. - För cykellektioner med guide kostar 1,5 timme 395 kr per person. Medföljare kostar 200 kr. Cykelhyra (om man inte har egen cykel) och liftkort tillkommer. - Gesundaberget erbjuder också boende i rum eller stuga året om.   Gesunda Bike Park är en del av cykelnätverket Biking Dalarna, med 19 olika cykelområden runt om i Dalarna. Läs mer: Biking Dalarna