Konstnären Anders Zorn på skidor.

Zorn, skidåkningen och fröet till Vasaloppet på Zornmuseet

När Zornmuseet öppnar dörrarna till vinterns utställning 12 februari 2022 är temat Zorn och skidåkningen – ett sätt att uppmärksamma Vasaloppets 100-årsjubileum. Morakonstnären hade ett brinnande intresse för såväl hembygden som idrotten, vilket tog sig uttryck i ett antal dramatiska skidtävlingar. Kan det måhända vara så att det faktiskt var Zorn som därmed sådde fröet till det första Vasaloppet?


Konstnären Anders Zorn var en utpräglad tävlingsmänniska, om det så handlade om konst eller idrott. Vad gäller det senare var han en tidig talang, med skridskor som främsta gren och en av landets bästa som ungdom. Han höll dessutom på med ridning, simning, fäktning och bowling, som på Zorns tid kallades kägelspel, och förstås skidåkning.

– Zorn började arrangerade skidtävlingar 1907–1909, den första från Älvdalen till Orsa. Det fanns inga spår, så löparna åkte i stort sett på hästvägar och stigar och fick spåra själv genom skogen. Det berättas till och med om hur några åkare föll ner i vakar på Orsasjön. Det var väldigt dramatiskt, berättar Johan Cederlund, museidirektör på Zornmuseet.

Den 12 februari 2022 öppnar de vinterns utställning, som går under arbetsnamnet ”Zorn och skidåkningen”. Temat faller sig naturligt med tanke på att Vasaloppet firar 100 år.

– Gustav Vasa var på många sätt Zorns stora hjälte. 1903 hade han till exempel fått resa sin staty över honom, bredvid det som idag är Vasaloppsmålet. 1907 målade Zorn också en känd målning, ”En flykting”, som visar Vasa i skidspåret. Platsen Zorn placerade Vasa på, är framför Gopsberget i Gopshus – alltså där Vasaloppet faktiskt går idag.

Zorns målning "En flykting" som visar Gustav Vasa samt Zorns Vasa-staty i Mora.
Zorns målning "En flykting" som visar Gustav Vasa skidandes genom Dalarna samt Zorns välkända Vasa-staty i Mora.

Zorns tävlingar som nationell maktfråga

Zorn åkte även skidor själv, om än inte i tävling. Det finns bilder från när han åker med de gäster som besökte honom i Mora, som när han står skidklädd tillsammans med prins Eugen framför stugan i Gopsmor.

– Han var idrottsintresserad rent generellt och en idrottsman, det är en parameter i hans intresse för att anordna skidtävlingar. En andra är det allmänna intresset för hembygden, kulturen och folket här. Oavsett om det gällde musik, dans eller som nu idrott. Han ville visa att dalfolket var lika bra på att åka skidor som övriga landet. Så man kan säga att han hade ett dubbelt intresse och ville både inspirera den lokala kulturen och det allmänna idrottsintresset, resonerar Johan.

Zorn var på många sätt en pionjär och föregångare för sin tid, något som förstås även återspeglades när han stod som tävlingsarrangör.

– Vinnaren i hans tävlingar fick 100 kronor i prispengar. Att han gav pengar till segraren retade upp det då nybildade ”Svenska skidlöparförbundet”. Det stred nämligen mot deras reglerna om amatörism och det blev världens kamp, vilket slutade med att förbundet bannlyste skidlöparna som var med på Zorns tävlingar.

Många skidlöpare valde att bortse från hoten om avstämning och fortsatte tävla för Zorn.

– Zorns visste att det fanns en massa bondsöner som kunde åka skidor och han ville uppmuntra dem med sina tävlingar. Men det var en dramatisk tid, när det kommer till frågan om vem som ska ha makten över svensk idrott och skidåkningen.

Utsikt över Mora Kyrka från Zorngården.

Zorngården i Mora.
Besök Zornmuseet och Zorngården i centrala Mora i vinter.

Sådde Zorn fröet som blev Vasaloppet?

Tanken är alltså att Zornmuseets utställning ska ta fasta på kopplingarna mellan Zorn, Vasa, den lokala skidåkartraditionen och Vasaloppet. Utställningen berättar dessa historier och visar bilder på såväl Zorn som samtida åkare.

– Det är framför allt en fotoutställning med bilder på Zorn, hans vänner och skidåkarna. Att vi gör det nu är förstås för att uppmärksamma Vasaloppets 100-årsfirandet. Vasaloppet har betytt mycket för många.

Även om Zorn själv inte levde att uppleva det första Vasaloppet 1922, så är det med stor sannolikhet så att de tävlingar han anordnade på ett eller annat sätt lade en slags grund till det första loppet.

– Skidåkare som var aktiva vid tiden har uttalat sig om att Zorn redan under sina tävlingar lekte med tanken på ett Vasalopp. Den som sedan kom att väcka idén om Vasaloppet var Anders Pers från Vinäs, han var gammal skolkamrat och kompis till Zorn. Det här är vad jag menar är det intressanta, att idén ursprungligen kan har kommit från Zorn och att han inspirerat andra till att kläcka den idén.

Läs mer om Zornmuseet, Zorngården och kommande utställningar på Zornsmuseets hemsida.