Bil åker mellan faluröda hus vintertid.

Upptäck Säter och Hedemora vintertid

En kall torsdag i slutet av januari med kanske inte verkar ultimat för att ge sig ut på en rundtur. Men jo, det visade sig vara det! Faluröda trähus strösslade längs med pittoreska gränder. Lekfulla detaljer som drar ögat till sig. Mysiga caféer och affärer fyllda med lokalproducerade läckerheter. Och en och annan vägskylt för datumparkering som invaderade ett annars perfekt kort. Om detta adderas till att fara fram på de slingrande byvägarna bland det vita vinterlandskapet så kan du tänka dig att vi hade en mysig dag framför oss. Så häng till Säter och Hedemora!


Kl. 09.41 Säters trästad i snöyran

Efter en biltur från Falun med hög musik spelandes och oroliga blickar mot himlen och snön som föll allt tätare anlände vi i Säter. Staden fick sina stadsrättigheter av drottning Kristina år 1642 och än idag kan man se dåtidens traditionella rutmönster i stadsplanen. 3 parallella gator korsar av 4 tvärgator och skapar trästadens kvarter som är några av Sveriges bäst bevarade och därför klassats som ett riksintresseområde. Framför allt är det mysigt att gå runt här och suga i sig småstadsmiljön som får en extra guldkant genom färgglada fasader och mysiga detaljer. 

Kvinna som går på snöig gata.
Säters trästad är en underbar plats att upptäcka och strosa runt i när snön faller.
Två detaljbilder på fasader i Säter.
Byggnaderna här bjuder på snickarglädje, lekfulla detaljer och dalaidyll.

Kl. 11.34 Kulinariska upplevelser hos Kulinariet

Vi började bli hungriga och ett besök i Säter är inte komplett utan ett stopp hos Kulinariet i Stora Skedvi. Här står mathantverket helt i centrum och i en och samma byggnad hittar vi en saluhall, ett bageri och en restaurang. Det är en upplevelse att se bagarna med brödspadarna i högsta hugg röra sig mellan de vedeldade ugnarna och man det vattnas i munnen av lukten från det nygräddade knäckebrödet Skedvi Bröd är kända för. Lika spännande är det att botanisera i saluhallen och kika på allt från pasta till marmelad, från chark till sötsaker. Det finns många lokala matproducenter representerade här, och det märks att kvalité och omsorg värderas högt. Bara en sån sak som att man kan tappa upp mjölk från Stora Skedvi Mejeri på en glasflaska och köpa med sig hem. Och sen lunchen i restaurangen! Vi provade den vegetariska burgaren med grillost och jalapeñomajonäs, och när vi åkte vidare efteråt var vi väldigt mätta och belåtna.

Bagare framför vedeldad ugn och hylla med varor.
Bagarna på Skedvi bröd får allt att se enkelt ut och hyllorna i Kulinariets Saluhall har mycket som lockar.
Hamburgare och pommes frites på tallrik.
Den vegetariska burgaren som serveras med jalapeñomajonäs, cheddar, dillpicklad gurka och lökkräm var en kulinarisk upplevelse!

Kl. 13.16 Ett soligt Långshyttan i vinterskrud

Vi hade hört en hel del om Husbyringen i Hedemora kommun och att om man vill uppleva vackra vyer i kombination med industrihistoria så är det dit man åker. Och det var det verkligen! Solen sken, snön knarrade och luften var helt klar och ren. Vi stannade till i Långshyttan, som har en historia som bergsmanasby och järnindustrisamhälle, och herrgården där som byggdes år 1856. Carina och Bengt heter paret som driver Långshyttans Brukshotell i herrgården, och Bengt kom ut på trappen direkt från köket och hälsade. Vi avbröt honom mitt i lunchmatlagningen till en grupp konferensgäster, men Carina visade oss runt och berättade mer om platsens historia och hur hon tänkt när hon inredde hotellet. Varje detalj verkar ha en intressant historia, och det fanns mycket spännande att titta på.

Gul herrgårdsbyggnad i vintermiljö.
Den gula herrgården från 1856 är idag Långshyttans brukshotell och ligger fantastiskt vackert i södra Dalarna.
Interiör och kvinna som går i i en byggnad.
Herregården är inredd med omtanke och det finns många vackra detaljer att se här.

Kl. 14.11 Dalarnas enda medeltidsstad 

Efter att vi upptäckt de små samhällena runt Hedemora så ville vi se själva staden. För visste du att Hedemora är Dalarnas enda medeltidsstad och faktiskt är den äldsta i länet? Orten har en lång och spännande historia med rötterna i industrihistorien. En gammal kändis härifrån är Peder Svensson som ledde svenskarna armen när de besegrade danskarna 1521 och Gustav Vasa kunde bli kung. Stadens har eldhärjats svårt 2 gånger under 1700- och 1800-talen, men tur nog så finns det ändå många äldre byggnader och mysiga miljöer att utforska. Vackra portar leder till gömda innergårdar, byggnader hintar om hur det var all leva här för århundraden sen och små söta parker och minnesmärken verkar finnas runt varje hörn.

Kvinna går framför en vit byggnad
Hedemora är Dalarnas enda medeltidsstad och i stadskärnas äldre kvarter finns mycket att upptäcka.
Två detaljbilder från fasader i Hedemora.
Frostbeklädda fasader och snötäckta tak skapar en mysig atmosfär.

Kl. 15.19 Lokalproducerat hos Wahlmans och Labys

Efter en dag då en stor del av tiden spenderats utomhus var vi tacksamma för att få komma in och njuta av den mysiga miljön hos café Wahlman. På 1700-talet fanns här ett apotek, men idag är caféet inrett i sekelskiftesstil och det är som att ta ett steg in i det föregående århundrandet. Här bakas allt från grunden och det var svårt att välja!

Efter caféet gjorde vi ett stopp hos Labys choklad och honung. Det är ett litet familjeföretag och de dagsfärska pralinerna som görs här har ofta en fyllning från svenska bär och frukter och grädde från närliggande Grådö mejeri. Chokladbräck med havssalt eller chili, chokladkakor och burkar fyllda med gyllene honung lockade också, men att prova pralinerna var ett måste!

Interiör från café i sekelskiftsstil.
I Café Wahlmans sekelskiftmiljöer kunde vi värma oss och slappna av över en kopp varm choklad och kaffe.
Två bilder på cafédisk och hyllor fyllda med choklad.
Bakverken skapas från grunden hos café Wahlman och hos Labys choklad och Honung blev det svårt att välja bland läckerheterna!

Efter en händelserik dag med många nya intryck kunde vi dra slutsatsen att det är fantastiskt mysigt i Dalarna året runt, och att alla miljöer upplevs olika beroende på årstid och har sin egen charm. Men vintertid levererar ändå något i särklass. De kala träden täcka med rimfrost. Byggnadernas skarpa kontrast mot den vita snön. Tystnaden. Lugnet. Det kändes som att energitankarna fyllts på rejält när det var dags att åka hem igen. Och dagens insikt var att när naturen ligger i dvala kan det ibland kännas som att det finns ett större utrymme för återhämtning. Det, och att det blir en del frusna fingrar när att klättra i snödrivor känns som en bra idé och kameran går varm. Så svaret på frågan om det lönt att ta sig runt och upptäcka Dalarna även vintertid? Svaret är ett rungande ja!