Ornässtugan i solnedgången.

Här är Dalarnas sju underverk

377 nomineringar blev 70 bidrag som blev 7 vinnare – framröstade av svenska folket själva. Nu är det klart vilka platser, personer och företeelser som kan tituleras Dalarnas sju underverk. ”Vi var bara tvungna att rota fram allt spännande som finns i Dalarna”, säger Emma Henning på Dalarnas museum.


Säterdalen, Garpenbergs gruvkapell och bruk, hårslöjden i Våmhus, Ornäsloftet, Falu Gruva, Carl och Karin Larsson med Lilla och Stora Hyttnäs samt Ärteråsen med fäbodkulturen. Det är Dalarnas sju egna underverk, som har utsetts i sju olika kategorier. Projektet har drivits av Dalarnas museum, som velat samla och synliggöra sådant som är vackert, intressant, spännande, imponerande, charmigt eller bara konstigt i Dalarna. Helt enkelt allt som skulle kunna rymmas under, den enligt dem själva, högst subjektiva rubriken ”underverk”. Adam Mol på Dalarnas museum berättar mer

Hur kom ni på idén att ta fram Dalarnas sju underverk?

– Vi inspirerades av liknande omröstningar och utnämningar som gjorts i Västerbotten och i Västergötland. När vi började fundera på saken så såg vi vilken otrolig potential en omröstning kan ha för att samla in allt möjligt intressant som finns i vårt län. Vi var bara tvungna att rota fram alla underverk som finns i Dalarna, säger Adam.

Vilka reaktioner har ni fått?

– Vi har fått många positiva reaktioner, både från personer med kopplingar till nominerade underverk och från folk som engagerats av idén. Det verkar även ha uppstått lokalt engagemang här och var för att rösta fram traktens nominerade underverk.

Ni har bland annat velat engagera allmänheten och hitta gömda dalapärlor, hur har det gått?

– Med totalt 377 nomineringar så får vi säga att det gått jättebra! Det har dykt upp otroligt många fantastiska dalapärlor, och förmodligen finns det minst lika många kvar som inte nominerades. Vi ser mycket fram emot att kunna använda hela högen med nomineringar framöver i vår förmedling av kulturhistoria och som utflyktstips.

Vad tänker du om de sju dalaunderverk som blev slutgiltiga vinnare?

– Vi har inte gjort någon riktig analys än, men det verkar som att de underverk som fått flest röster är de som många haft en personlig relation till. Kanske att de besökt dem ofta eller haft starka upplevelser av dem. Men i urvalsprocessen var vi noga med att få med underverk från alla delar av Dalarna, och även sådana som inte är de mest uppenbara valen. Så vi får inte heller glömma bort alla underverk som inte vann omröstningen.

Vad händer nu?

– Närmast så kommer vinnarna att få diplom som bevisar deras status. Vi fortsätter att presentera de sju underverken i våra digitala kanaler ett tag framöver, men har också planer på att visa upp både dem och alla övriga nominerade på fler sätt. Hur är inte klart än, men det finns många tankar där. Potentialen för framtida samarbeten är även stor – kanske går det att göra en liten besöksguide? Den som kommer till Dalarna och besöker de sju underverken kommer garanterat att få många fina upplevelser!

Här är Dalarnas sju underverk

Garpenbergs gruvkapell och bruk

Kategori: Bygga och bo

Vid Garpenbergs bruk har det bedrivits gruvdrift bedrivits sedan omkring 375 f.v.t. Herrgården är Dalarnas största herrgårdsbyggnad och räknas som ett av de finaste exemplen i landet på den nyantika stilen. Garpenbergs gruvkapell är det enda bevarade av sitt slag och enligt traditionen är det från början av 1600-talet och flyttades till sin nuvarande plats i 1947. Byggnaden ligger nära den moderna gruvan som är Sveriges äldsta gruva i drift och Dalarnas enda. Där bryts idag bly, zink och silver och gruvdriften är den mest lönsamma industrin i Dalarna.

Garpenbergs gruvkapell.
Garpenbergs Gruvkapell, i Garpenberg utanför Hedemora, vann kategorin "Bygga och bo",

 

Carl och Karin Larsson med Lilla och Stora Hyttnäs

Kategori: Livsgärningar

Carl och Karin Larsson är ett av Sveriges mest kända konstnärspar. Carl är mest känd för sitt akvarellmåleri, framför allt de motiv som hämtats ur hemmet i Sundborn utanför Falun. Karin är mest känd för sina mycket originella textilier, som än idag känns moderna, samt inredningsdesignen som syns i hemmet. Paret blev med tiden de mest prominenta svenska företrädarna för den engelska arts and crafts-rörelsen. Lilla och Stora Hyttnäs är de hus och gårdar där de levde och verkade vid tiden för sekelskiftet 1900.

Köket på Carl Larsson-gården, Lilla Hyttnäs.
På Lilla Hyttnäs i Sundborn utanför Falun levde och verkade konstnärsparet Carl och Karin Larsson.

Hårslöjden i Våmhus

Kategori: Kreativitet och tradition

Hårarbeten är samlingsnamnet för smycken och minnestavlor av människohår. Hårkullorna kom främst från Våmhus utanför Mora, men även från andra byar runt Orsasjön. Kullorna gjorde också arbeten i tagel som är de långa hårstråna från häst. Hårarbetena såldes utanför socknen och utomlands och arbetet med hår var en inkomstkälla som gav mer pengar till bygden än männens sysslor. Första världskriget avslutade hårarbetets internationella historia och idag förvaltas traditionen och hantverket av hårkullor från Våmhus.

Bildkollage som visar kvinna som gör hårarbeten samt färdiga hårarbeten i en monter.
På Våmhus Gammelgård utanför Mora går det att ta del av hårkullornas arbete. I bygden är hantverket fortfarande levande.

Säterdalen

Kategori: Natur och landskap

Säterdalen är ett halvmilslångt ravinsystem som skär djupt ned genom det omgivande platta slättlandet. Ravinerna växer och förändras som de gjort i tusentals år alltsedan istiden. På ravinens botten slingrar Ljusterån som rinner från sjön Ljustern till Dalälven. Här finns markerade leder som gör det enkelt att upptäcka olika branta raviner, böljande ängsbackar och den djungelliknande artrika grönskan. Här finns även folkparken Säterdalen och dess turistfäbod.

Grönskande natur i Säterdalens naturreservat.
Ravinsystemet Säterdalen är en spännande plats att upptäcka, med sin unika natur och slingrande stigar och vandringsleder.

Falu Gruva

Kategori: Arbete och industri

Falu Gruva med dagbrottet Stora Stöten, Gruvmuseet, en rad historiska industribyggnader och det omgivande slagglandskapet är hjärtat i Världsarvet Falun. Falu Gruva har varit en viktig arbetsplats i cirka tusen år. Det gigantiska dagbrottet ger området en unik karaktär, det är ett landmärke för Falun, Dalarna och Sverige. Det bildades vid det stora raset 1687, på en ledig dag då ingen arbetade i gruvan. Diametern på ringen är 22 km och omkretsen 7 mil. Det är imponerande med vilken precision arbetet med utmätning av markeringarna gjorts. Rösena och de resta stenarna går att upptäcka i skogarna runt Falun än i dag.

Vy över Stora Stöten vid Falu Gruvva.
Området kring Falu Gruva är idag ett uppskattat besöksmål med aktiviteter att ta del av både ovan och under jord.

Ärteråsen med fäbodkulturen

Kategori: Spår av det förflutna

Dalarnas fäbodkultur hade, och har, en stor bredd och mångfald. Under 1800-talet fanns tusentals fäbodställen i bruk bara i Dalarna. Än idag är fäbodkulturen livaktig här på många ställen. I Dalarna finns de flesta kända fäbodristningarna på träd och sten i skogarna runt vallarna och en del är till och med gjorda i dalrunor. Ärteråsens fäbodar utan för Furudal är en representant för den här gäbodkulturen. Det stora fäbodstället är högt beläget i väglös terräng och med storslagen utsikt över sjöar och skogar. Där finns 12 eldhus med tillhörande mjölkbodar. Under 1800-talets mitt hade Ärteråsen sin storhetstid och då fanns där minst 18 eldhus, 36 brukare och 200 djur. Mellan de många fäbodgårdarna finns gärdesgårdsinhägnade fägator och vallen hålls öppen genom att kor och får betar på vallen om somrarna.

Naturen vid Ärteråsens fäbodar.
Ärteråsens fäbod utanför Furudal är ett exempel på den unika och på många håll levande färbodkulturen i Dalarna.

Ornäsloftet, Ornässtugan

Kategori: Landmärken

Ornäsloftet, eller Ornässtugan som den oftast kallas, är just ett loft även om den som sagt ofta omtalas som en ”stuga”. Den är knuttimrad i två våningar och alla rum har ingång från byggnadens framsida. Ornäsloftets plats i den svenska historien hänger ihop med berättelsen om Gustav Vasas väg till tronen. Efter Vasas död 1560 skrevs en berättelse om en dramatisk flykt som ska ha skett från Ornäs, där Gustav först mottagits som vän men sedan blivit förrådd.

Ornäsloftet, som också kallas Ornässtugan.
Ornäsloftet är känt som platsen där Gustav Vasa flydde genom ett dass för att undkomma danskarna.

Textmaterialet är hämtat från Dalarnas museum. Läs mer om projektet Dalarnas sju underverk och de sju vinnarna på deras hemsida dalarnasmuseum.se.