Blyberget Naturreservat

Blyberget har en topp som reser sig 525 meter över havet och består av bergarten porfyr, kallad Blybergsporfyr. Tack vare de konstföremål som finns spridda över världen är bergarten världskänd. Miljön i och kring porfyrbrotten är av stort kulturhistoriskt intresse. I området finns även värden knutna till växt- och friluftsliv. Sedan 2018 är Blyberget ett naturreservat.

Historia I området finns två stenbrott som ägs av Blybergs samfällighetsförening. Det gamla brottet användes från och med porfyrepokens början 1788 fram till början av 1940-talet. Porfyrbearbetningen startade som ett arbetsmarknadsprojekt efter flera nödår, Porfyrverket grundades i syfte att ge invånarna i Älvdalen en utkomst. Det gamla porfyrbrottet är nu skyddat som fornlämning. Det nya porfyrbrottet startades 1939 och användes fram till 1960-talet framförallt i industriändamål. Genom skickligt ingenjörsarbete och konstnärligt högtstående design blev Älvdalens porfyrverk ledande inom konsthantverk i Europa. Leder, natur och utsikt Det går fina leder runt och till porfyrbrotten, dock är det brant att ta sig på vissa ställen. Vid de brantaste partierna finns trappor. Runt porfyrbrotten är leden ungefär tre kilometer. Berget har branta sidor som är typiskt för porfyrberggrunden. I den östra branten växer granskogen tät, här finns även olika hänglavar. På västsidan är det lite torrare och där trivs tallarna. Under midsommarnatten kan man söka sig upp på berget för att se soluppgången, först syns solen gå upp i öster och åt väster syns solens strålar nudda bergstopparna på andra sidan för att sedan söka sig ner i dalen. Ugglasstenen Intill gamla porfyrbrottets stup finns ett porfyrblock med inristningar. Stenen har fått sitt namn efter en av de många ristningar som finns på den, varav den dominerande inskriptionen skapades av Samuel af Ugglas år 1810. Samuel af Ugglas var delägare av porfyrbolaget i Älvdalen och ristade in sitt namn på stenen efter ett besök på Näset och Långön, där porfyrverken tidigare låg.