Skulptören Lisa Hellrup

Skulptören Lisa Hellrup om det livsavgörande valet som förändrade allt

Skulptören Lisa Hellrup valde ett snällare liv. Hon styrde kosan från storstadshetsen till konstnärslivet på landsbygden, när hon flyttade till Leksand för att hitta sitt eget uttryckssätt och landa själsligt.


Under en föräldraledighet fick Lisa, efter många år i finansbranschen, möjlighet att utforska leran och i och med det började hon söka efter nästa fas i livet. Efter ett besök på Leksands Folkhögskola var det ett faktum – leran skulle få ta plats på allvar i Lisas liv och familjen skulle flytta till Dalarna.

– När jag kom till skolan i Leksand och såg studion kändes det helt rätt, det var det här jag ville göra. Jag sökte till den tvååriga utbildningen Keramisk form och blev antagen. Det var läge att skapa förändring, vi lämnade Stockholm och flyttade till Leksand.

På den konstnärliga utbildningen fick Lisa möjlighet att landa, utveckla ett nytt språk genom att arbeta taktilt med händerna och gå på djupet känslomässigt. Det var där hon hittade den tråd som hon nu följer och utvecklar. Det organiska och människans avtryck är närvarande i alla Lisas verk.

– Jag arbetar intuitivt och ger form till alla intryck, mestadels bygger jag med händerna. Leran är som ett verktyg för att få ut allt som finns inom mig. Jag jobbar både med det svarta, tunga, mastiga och det skira, transparenta, alltid med spår av kroppen, människans avtryck. Går ofta tillbaka till Karin Larssons devis att handen ska synas – det ska synas att det är ett hantverk.

Lisa Hellrups alster: keramik och skulpturer.
Det organiska och människans uttryck är ledord för Lisa, där hon i sitt skapande bland annat inspireras av Karin Larsson och filosofin att handen ska synas i konsten, att det uppenbart är ett hantverk.
 

Finns familjen närvarande i ditt skapande?

– Nej, detta är mitt jobb. Min man har inte ens fått prova på att dreja. Jag är otroligt snål med det. Detta är min arbetsplats, det är ofta grejer överallt, sköra objekt som står och torkar. Det finns absolut utrymme för barnen att vara kreativa, men inte i min verkstad.

Konstnärsyrket kan verka som en drömtillvaro, men verkligheten är periodvis utmanande.

– Det finns en romantiserad bild av hur det är att vara egen företagare och konstnär. Ibland är det riktigt tufft och påfrestande, jag är hela tiden min egen motor och jag jobbar mot tydligt utstakade mål. Efter sommarsemestern tänker jag ofta, 'nu är allt borta', 'vem är jag'? Går igenom olika stadier av tvivel och sen kommer det tillbaka, att jag åter tror på att jag har förmågan. Jag kan se tillbaka på det jag åstadkommit de senaste åren och även titta på det jag skapat tidigare, vrida och vända och ta med mig lärdomar och få inspiration.

När tvivlet är som starkast hjälper samtal med vänner som också är verksamma inom kreativa yrken, att lyssna till andras livsöden och att spendera tid i naturen. För Lisa har närheten till vatten stor betydelse för välbefinnandet. 

– Jag går gärna längs Siljan, tar in färgerna som skiftar, allra helst en mulen dag. Det är något speciellt med ljuset som skänker lugn och ro. Jag återvänder ofta till Stockholm i jobbet, men tycker alltid att det är så skönt att komma hem och andas ut. Det är ett snällare liv här, inte alls samma hets.

Att komma närmare naturen, med allt vad det innebär, är även det något hon uppskattar med livet i Dalarna.

– Här kan jag även följa årstiderna och det mår jag bra av. Vi har mer ljus under sommaren för att orka mer, då är jag mer produktiv. Sen kommer mörkret och vi får gå in i våra kokonger, bida tid och samla kraft. Skapandet måste få ta tid – precis som odlingarna i min trädgård.

Porträttbilder på skulptören Lisa Hellrup
Lugnet och ett snällare liv lockade Lisa till Dalarna och Leksand.
 

Om Lisa Hellrup

YRKE: Konstnär
ÅLDER: 43 år.
FAMILJ: Man och två döttrar.
BOR: Leksand
STÄLLT UT I: Förutom utställningar i Sverige, även i USA, Storbritannien och Mellanöstern.
INSTAGRAM: @lisahellrup