Siljan på djupet

Hon är känslig, stolt, lite vågad och stundom temperamentsfull. Men ge henne din kärlek och du har en vän för livet.

Redan stenåldersfolket visste att sätta värde på henne, det var därför den första boplatsen i Dalarna var just här, vid Siljans strand i Orsandbaden, ett par kilometer norr om Leksand. Och så har det fortsatt i både praktisk och emotionell betydelse. Människor har å ena sidan levt av hennes rika tillgångar, å andra sidan valt att flytta nära henne för att kunna beundra och känna en närvaro och livskvalitet. Och det är ingen slump att samhällen vuxit upp vid hennes sida, som Leksand, Rättvik och Mora, samt Orsa med sin anslutning till Orsasjön. Vi pratar om en kärleksrelation i tusentals år.

Siljan en slump?
Siljan kan idag skryta med att vara Sveriges sjunde största sjö till ytan, och sjätte största till volym. Hisnande är att tänka hur allt skapades av en ren slump för cirka 377 miljoner år sedan. Det var då en kilometerstor meteorit slog ned och för alltid kom att förändra landskapet. Kratern skapade den största kända nedslagsplatsen och kratersjön i Europa. Ett sätt att bekanta sig med vad kratern åstadkommit är att kliva upp på något av alla de berg som finns i Siljans närhet. När vädret är gynnsamt kan kraterrandbergen skönjas som en blånande rand i synfältet. 

Siljans största ö, Sollerön, är också en plats som knyter ihop historia med nutid. Det har nämligen visat sig att även vikingarna valde Siljans stränder som boplats. Idag lever deras vikingaskepp med tusenåriga anor vidare i ny tappning – som kyrkbåtar. Titta på en bild och du slås av likheten. Det är också här, på ”solens ö”, som de främsta båtbyggarna har levt i generationer.


Kyrkbåtar förr och nu
Kyrkbåtarna användes förr som transportmedel, bland annat för människor som skulle till kyrkan, detta då kyrkplikten fortfarande existerade. Det fanns en tid då nästan varje by runt Siljan var begåvad med en egen kyrkbåt. Snart fann man också glädjen i att tävla mot varandra på hemvägen från kyrkan och sedan 1936 har regelrätta anordnats, först mellan olika byar i Leksand, senare – från 1970-talet – mellan olika orter och klubbar i hela Siljansbygden, detta under namnet Stora Siljansrodden. Den första tävlingen startade vid Orsandbaden i Leksand och hade målet vid Prostbryggan nedanför kyrkan. Än idag arrangeras Kapprodden i Leksand där sträckningen sedan 1952 är mellan Västanvik och ångbåtsbryggan vid Kajen i Leksand. Ansvarig för dessa tävlingar är föreningen Leksands Kyrkbåtsroddare. Kapprodden i Leksand är samtidigt avslutningen av den Stora Siljansrodden som genomförs på flera olika platser i bygden veckorna innan.

I våra dagar kommer även båtarna till användning i samband med olika högtider, eller när någon nyfiken turistgrupp vill prova att ro och majestätiska glida fram på Siljans vatten.

Olika perspektiv
Siljan är annars inte känd för sina öar. En ö långt ifrån Solleröns storlek är dock Vaverön, en liten pärla i närheten av Siljansnäs och Hjulbäck med utsikt över hela Storsiljan. Denna plats är på flera sätt idealisk som utflyktsmål. Kommer du med båt finns en småbåtsbrygga som välkomnar dig. Väljer du bilen är det bara att parkera på landbacken och ro ut till ön. Det finns ekor att låna och det går att ta sig över på ett par rofyllda minuter.

Mellan Hjulbäck och Vattholmskären, på Storsiljan, ligger en plats som omges av viss mystik, här finns nämligen en djupgrav som på sitt djupaste ställe är hela 136 meter. Flera kunniga personer vill påstå att det var just här som det stora meteoritnedslaget gjorde störst åverkan.

Och passa dig för väderomslag då vinden får fart och fri lejd på vattnet mellan Mora och Tällberg. På kort tid, tio-femton minuter, kan humöret på Storsiljan förändras drastiskt. Även en sjö har rätt att vara lite lynnig och visa temperament ibland.

Ångbåtens betydelse för Siljan
Och vem kunde ana att Siljan är platsen för en av världens äldsta ångbåtsflottor? Redan 1839 kom Prins August hit, en ångbåt som skulle bli den första i raden av tåliga och trofasta ångbåtar på Siljan. Betänk vilken betydelse dessa båtar hade innan bilar och tåg fanns. Med hjälp av ångbåtstrafiken fick hela bygden ett uppsving när malm, järn, träkol skeppades till de olika bruken. Och skulle man till doktorn på snabbast tänkbara vis så fick man ta båten från Leksand till Mora, sån var verkligheten innan bilen gjorde sitt breda inträde med start efter första världskriget. Än idag finns på Siljan ett tiotal ångbåtar som är äldre än 100 år. Att så är fallet ska vi tacka de aktiva båtföreningarna för, som pedantiskt har skött båtarna genom åren. Och dessutom har de fått hjälp av Siljan; vattnet är nämligen så rent att plåten på båtarna inte rostat sönder.

Så nästa gång du ser en av de fina ångbåtarna på Siljan, skänk en tanke till vad deras närvaro betytt för bygden. I våra dagar – 172 år efter att Prins August gjorde sin första resa på Siljans vatten – kan vi alltjämt ta del av dessa båtar via den turisttrafik som drivs på M/S Gustaf Wasa sommartid. Även båten S/S Engelbrekt erbjuder turer emellanåt, främst från Leksand och i älvsystemet söderut, som längst cirka två mil ner till Mariannelundsbron i Gråda.

Ångvissor kan fortfarande höras på Siljan, men av flottningsverksamheten synes inga spår. Flottning eller timmerflottning var förr ett vanligt sätt att transportera timmer i vattendrag från skogarna i inlandet nerströms för att sedan förädlas i sågverks- och massaindustrin. Varje år vid samma tidpunkt, dagarna före 1 maj, kördes timmer ut från skogarna och lades på Siljans och Orsasjöns stränder. När vattnet steg flöt timret ut och togs emot av magasin med iordningsställda bommar. Det ihopsamlade timret bogserades sen vidare av ångbåtar till ett så kallat skilje där sortering skedde. I smått otroliga 107 år pågick denna verksamhet som avslutades så sent som 1970 . När flottningen var över fick fritidsbåtarna fritt spelrum och syns nu i ett allt större antal trafikera sjön.

Namnet Siljan, undrar någon, varifrån kommer det?
En förklaringär att namnet kommer av det fornsvenska ”sil” som betyder lugnvatten, en annan version säger att sjön en gång kallades ”Sylghir”, vilket skulle betyda ”Sväljaren”, sjön som rymmer mycket vatten. Oavsett vilket, Siljan har i alla tider funnit där och länkat ihop historia med nutid.

Siljan är idag ett farvatten, fiskevatten, badvatten och så vidare, för att vintertid bli ett mer bärande element för till exempel långfärdsskridskor. Oavsett årstid så vänder hon sin bästa sida till och inbjuder till stora och små upplevelser. Besök henne flera gånger under ett år och förvånas över den mångfald av närvaro och glädje hon sprider. Ett tips kan vara att betrakta henne från någon av alla utsiktplatser som finns i den kuperade närmiljön. Du kommer att finna henne i olika skepnader, i varierande blå och vita nyanser.

Nästa gång du passerar, ge henne ditt varmaste leende. Kanske, om du har tur, får du ett glittrande svar tillbaka.